No description available.

Bakgrund; Historiskt sett har palliativ vård varit en del av sjuksköterskans ansvarsområde. Sjuksköterskans roll inom palliativ vård är relationsskapande, stödjande, kommunikativ och koordinerad. Syfte; Syftet i den föreliggande litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att arbeta med patienter i ett palliativt skede samt att beskriva undersökningsgruppen i de inkluderande studierna. Metod; Denna litteraturstudie har en deskriptiv design och baseras på tolv vetenskapliga studier med kvalitativ ansats publicerade mellan år 2006-2016. De vetenskapliga studierna identifierades i databaserna PubMed och Cinahl. Studiernas innehåll granskades utifrån likheter och olikheter. Antal deltagare, bortfall, ålder, könsfördelning samt yrkesverksamma år som sjuksköterska granskades i den medologiska aspekten. Huvudresultat; Fyra huvudteman identifierades av författarna; Svårigheter att bibehålla sin professionella roll, Upplevelser vid etiska dilemman, Krävande och givande upplevelser i mötet mellan sjuksköterska och patient och Upplevelser av otillräcklighet och osäkerhet. Gällande granskning av studiernas undersökningsgrupper påvisades att majoriteten av deltagarna var kvinnor. Slutsats; Enligt tidigare studier upplevde sjuksköterskorna det krävande att arbeta med patienter i ett palliativt skede. I denna litteraturstudie framkom det tydliga kunskapsluckor hos sjuksköterskorna gällande patienters symtom, behandling samt hur olika svåra situationer skulle hanteras. Detta påvisar att det behövs mer kontinuerlig utbildning inom palliativ vård. / Background; Historically palliative care has been a part of the nurse's responsibility. The nurse's role in palliative care is relationship-building, supportive, communicative and coordinated. Aim; The aim of the present literatur review was to describe nurses' experiences of working with patients in a palliative stage and to describe the investigation group in the including studies. Methods; This literature review has a descriptive design and is based on twelve scientific studies with a qualitative approach and were published between the years 2006-2016. The scientific studies were found in the databases PubMed and Cinahl. The content of the studies were reviewed on the basis of their similarities and differences. Number of participants, dropout, age, gender and number of years in work as a nurse were reviewed in the methodological aspect. Results; Four main themes were identified by the authors; Difficulties to maintain their professional role, Experiences of ethical dilemmas, Demanding and rewarding experiences in the meeting between the nurse and patient and Experiences of inadequacy and insecurity. The current review of the studies investigation group showed that the majority of participants were women. Conclusions; According to previous studies, the nurses experiences were demanding while working with patients in a palliative stage. This literature review showed clear gaps in the nurses knowledge regarding patient symptoms, treatment and how different difficult situations should be handled. This demonstrates the need for more continuous education in palliative care.

Music therapy plays an integral role in end-of-life care, positively impacting emotional, social, physical, cognitive and spiritual health. The purpose of this integrative review was to collect and compile studies (N= 55) between 2000 and 2016 on the topic of music therapy interventions in end-of-life care, in order to provide both music therapy students and therapists access to the most recent and commonly used music therapy interventions and goals. Results of the integrative literature review indicate that the most common intervention for all age groups in end-of-life care is songwriting and composition, with the most common therapeutic goal being emotional expression and catharsis. Details of music therapy interventions, goals and song details are written in tables for readers to refer to as a guide. Further research is needed with each specific age group and setting, in order to provide refined results beyond what is revealed through this review. Additionally, evaluating therapeutic outcomes of the interventions and goals obtained through this integrative review is another step that can be taken for future research.

Bakgrund: Palliativ vård syftar till att ge stöd och lindring till döende patienter för att främja livskvalitet oavsett vilken etnisk bakgrund man har. Vårt samhälle är mångkulturellt och idag möter sjuksköterskor allt fler invandrarpatienter som kan ha olika uppfattning om hälsa, sjukdom, döendet och döden. Detta innebär att det kommer att ställas andra eller nya krav på vårdpersonalen. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med annan etisk bakgrund än de själva vid palliativ vård. Metod: En litteraturöversikt över elva vetenskapliga kvalitativa artiklar genomfördes. Artiklarna har eftersökts i databaserna CINAHL Complete, pubMed och SveMed+. Dessa kombinerades i olika konstellationer för att få fram sökträff som svarade på syftet. Sökord som användes var: transcultural nursing”, ”multicultural”, ”palliative”, immigrants”, ”nurse”, ”experience”, “attitude”. Resultat: Resultat visar att många sjuksköterskor upplevde att det var svårt att bemöta invandrarpatienter. Kommunikationssvårigheter var ett vanligt problem vid kulturmöten. Att vara kulturellt medveten, och ha förståelse för kulturer och sedvänjor, samt visa hänsyn till individualitet var enligt sjuksköterskorna viktiga faktorer som kunde förbättra palliativ vård till invandrarpatienter. Diskussion: Resultatet diskuteras med stöd av Madeleins Leiningers omvårdnadsteori som utgångspunkt, där främst diskuterades. Vidare diskuterades vilken kulturell kompetens som behövs för att sjuksköterskan ska kunna ge en god transkulturell omvårdnad. / Background: The aim of palliative care is to provide support and relief to dying patients in order to indorse the quality of life regardless of their ethnical background. Our society is multicultural. It is more common today that nurses meet patients with different ethical cultural backgrounds who may hold different opinions about health, illness, dying and death. This means that it will impose to or new requirements for caregivers. Aim: To describe nurses' experiences of caring for patients with different ethical background than themselves in palliative care. Method: The method that was used is a qualitative literature review. Eleven scientific qualitative articles are included in this study. Articles have been sought in the databases CINAHL Complete, PubMed and SveMed +.Selected. These were combined in different configurations to retrieve a search result that responded to the purpose. Keywords used were :”transcultural nursing”, ”multicultural”, ”palliative”, immigrants”, ”nurse”, ”experience”, “attitude”. Results: The result shows that many nurses felt difficulties to approach immigrant patients. Communication difficulties were the common problem in cultural encounters. To being culturally aware, to understand the cultures and customs, and to take the individuality was as nurses important factors that could improve the palliative care of migrant patients. Discussions: The results are discussed with the support of Madeleine Leininger nursing theory as a basis, which mainly discussed. Further discussed about which cultural competence is needed for the nurse to be able to provide good transcultural nursing.

Bakgrund: Målet med den palliativa vården är att främja patienternas och dess anhörigas livskvalitet genom att använda sig av en helhetssyn på människan samt genom att arbeta utifrån de fyra hörnstenarna: symtomlindring, anhörigstöd, teamarbete och kommunikation. Det är allt vanligare att patienter med obotliga sjukdomar vill vårdas i hemmet vid livets slutskede. De rollerna är utmanande på många sätt när anhöriga vårdar och stödjer sina närstående i hemmet vid livets slut och många gånger behöver de emotionellt eller praktiskt stöd från hälso- och sjukvårdspersonalen för att själva uppnå en god hälsa men även för att deras närstående ska kunna få en god och värdig död. Syftet: Att beskriva anhörigas upplevelser av att vårda en närstående i hemmet vid livets slutskede samt att utveckla sjuksköterskans kunskap och insats till att ge anpassat stöd. Metod: Metoden var litteraturöversikt. Data samlades in från databaserna CINAHL Complete och Medline med begränsningarna Fulltext och Peer Reviewed samt en avgränsning mellan åren 2003 till 2015. Tio kvalitativa vetenskapliga artiklar valdes ut. Resultat: Resultaten presenterades i två kategorier: Anhörigas upplevelser av vårdande rollen samt upplevelser av stöd från hälso- och sjukvården. Anhöriga beskrev att de upplevde ett ökat ansvar och börda av att vårda sina närstående i hemmet vid livets slut. Det påverkande deras arbete, inkomst, hälsa samt fritidsaktiviteter negativt. De upplevde även en känsla av otillräcklighet, isolering, och ensamhet vid bristande stöd från andra familjemedlemmar, vänner samt från hälso- och sjukvården. Trots de negativa upplevelserna anhöriga genomgick upplevde de samtidigt en meningsfull och tillfredsställande känsla av att vårda sina närstående. Diskussion: Resultatet diskuterades utifrån Roys adaptionsmodell och relaterat till konsensus begreppet hälsa. Anhöriga behövde olika stöd för att de lättare skulle kunna adaptera till sina nya roller för att främja sin hälsa. Vidare diskuterades även anhörigas upplevelser vid bristande stöd från familjemedlemmar, vänner och hälso- och sjukvården. Sjuksköterskans stödjande roll kan ha en avgörande betydelse för hur anhöriga kan anpassa sig till den vårdande rollen samt för att främja deras hälsa livskvalitet och välbefinnande. / Background: The goal of palliative care is to facilitate patients and their family member’s quality of life through holistic views and by working in coherence with four cornerstones: symptom relief, family support, teamwork and communication. It is more common that patients with incurable diseases want to be cared at home at the end of life. The family’s role is challenging in many ways when they care for and support their relatives at home at the end of life. These carers often need emotional or practical support from health care professionals in order to achieve good health but also for their relatives to have a good and dignified death. Aim: To describe the relatives’ experiences of caring for a loved one at home at the final stages of life and to develop nurses' knowledge and effort to provide appropriate support. Method: Data were collected from the databases CINAHL Complete and Medline with full text constraints and Peer reviewed as well as a demarcation between the years of 2003 to 2015. Ten qualitative studies were selected and analyzed. Results: The results showed that relatives felt a great responsibility and burden when caring for their loved ones at home at final stages of life. It affected their work, income, and health and leisure time in negative manor. They also experienced a feeling of inadequacy, isolation and loneliness, due to the lack of support from other family members, friends as well as from the health care system. Even though, care giving attributed was experienced as negative the relatives also felt a validity, satisfaction and meaningfulness of caring for their loved ones. Discussion: The results were discussed on the basis of Roy’s adaptation model and to the consensus concept of health. Relatives need different types of support in order to adapt more easily to their role as carers and to promote their health. Furthermore, also discussed the relatives experienced lack of support from family members, friends and the health care professionals. The nurse`s supporting role can have a significant impact to how families can adapt to the caring role and to promote their health, quality of life and well-being.

Bakgrund: Döden är något varje individ kommer att möta och i samband med detta uppstår många tankar och känslor. Det är viktigt att vårdpersonalen har kunskap om detta för att kunna ge en god vård. Inom palliativ vård är huvudmålet att främja välbefinnandet hos patienter i livets slutskede. Syfte: Att belysa patienters upplevelserav att leva nära döden i palliativ vård. Metod: En litteraturstudie gjordes där tio kvalitativa studier granskades. Resultat: Granskningen av de vetenskapliga artiklarna resulterade i fyra rubriker, upplevelser av meningsfullhet inför döden, upplevelser av acceptans inför döden, upplevelser av att pendla mellan hopp och förtvivlan inför döden och upplevelser av ensamhet inför döden. Slutsats: Resultatet i studien visade på att många tankar och känslor uppkommer i samband med döden. Patienter väljer att isolera sig mot omvärlden och upplever därför en ensamhet. Genom acceptans kunde patienter finna mening vilket var mycket betydelsefullt för dem. Resultatet av studien kan bidra till en bättre förståelse för vårdpersonal som möter patienter i livets slutskede. / Background: Death is something that every human will face someday and in relation to this many thoughts and feelings will arise. It’s important that the healthcare staff have the knowledge to meet this thoughts and feelings to encourage a good care. In palliative care, the main goal is that the patients have a good quality of life at the end of life. Aim: To illumine patient’s experiences of facing death in palliative care.Method: A literature review was made and ten qualitative studies were used.Results: The research articles led to four categories, experience of meaningfulness near death, experience to acceptance near death, experience to seesaw between hope and despair near death and experience of loneliness near death. Conclusion: The results showed that many thoughts and feelings were developed among the patients in the relation to facing death. Patients chose to insulate themselves from the outside world and expressed that they felt loneliness. By acceptance of facing death the patients were more able to find meaning in life which became a very important thing in their lives. The results can contribute to a better understanding among the healthcare staff.

Bakgrund: År 2012 skapades Sveriges första nationella program och kunskapsstöd för palliativ vård. Den palliativa vården finns beskriven av Socialstyrelsen utifrån fyra hörnstenar, symtomlindring, multiprofessionellt samarbete, stöd till anhöriga samt kommunikation och relation. Det är oftast sjuksköterskan som identifierar behovet av palliation, men läkaren är den som fattar beslutet om palliation ska påbörjas. Detta kan vara en lång process och orsaka barnet onödigt lidande. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att avsluta livsuppehållande behandling för att övergå till palliativ vård på barnintensiven. Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie. Sex individuella semistrukturerade intervjuer med utbildade intensivvårdssjuksköterskor på en barnintensivvårdsavdelning i Sverige genomfördes. Dessa analyserades med utgångspunkt från Elo och Kygnäs metod för kvalitativ innehållsanalys och utmynnade i tre huvudkategorier. Resultat: Sjuksköterskornas erfarenheter av att avbryta livsuppehållande vård för att övergå till palliativ vård presenterades i resultatet utifrån tre huvudkategorier, Det oåterkalleliga livet, Sista tiden av livet samt Vad kan sjuksköterskan göra för anhöriga?. Slutsats: Att avbryta livsuppehållande vård för att övergå till palliativ vård är ett komplext och etiskt svårt beslut. / Background: In 2012 Sweden created its first natinal program and knowledge base for palliative care. Palliative care is described by the Swedish National Board through four bases, symptom relifes, multi-professional cooperation, support to relatives, and communication and relationship. It is usually the nurse that identifies the need for palliation, but the doctor is the one that makes the decision to begin palliative care. This can be a long process and cause the child unnecessary suffering. Aim: To describe the intensive care nurses experiences in ending life support and the transition to palliative care of children intensive care. Method: The study was conducted as a qualitative interview study. Six individual semi-structured interviews with intensive care nurses at a childrens intensive care unit in Sweden was carried out . These interviews were analyzed on the basis of Elo and Kygnäs method of qualitative content analysis and resulted in three main categories. Result: The nurses' experiences of withdrawing lifesustaining treatment and the transition to palliative care was presented in the result within three main categories, ”The irrevocable life”, ”The end of life” and ”What can the nurse do for the family?”. Conclusion: To discontinue life-sustaining care and transition to palliative care is a complex and difficult ethical decision.

Bakgrund: Målet med palliativ vård är att lindra patientens lidande, där är kommunikation samt relation en av de fyra hörnstenarna. Sjuksköterskans kommunikation är yrkesrelaterad och av stödjande karaktär, där respekt, tillit och trygghet är viktigt. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att kommunicera med patienter i livets slutskede samt att beskriva de ingående studiernas undersökningsgrupper. Metod: En beskrivande litteraturstudie som baserades på tretton artiklar med kvalitativ ansats. De söktes fram via databaserna Cinahl och PubMed/MEDLINE samt genom manuell sökning. Resultat: Sjuksköterskans kommunikation är essentiellt i vårdandet av patienter i livets slutskede. Förutsättningar för det goda empatiska samtalet var sjuksköterskans roll som aktiv lyssnare och dennes förmåga till att vara medmänsklig, ärlig samt empatisk. Yrkeserfarenhet ansågs gynna kommunikationen och oerfarenhet försvårade den. Kommunikationen mellan sjuksköterska och patient kunde väcka svårhanterade känslor hos sjuksköterskan, exempelvis frustration. Påverkbara faktorer var tid, prioriteringar och miljöaspekter samt icke-verbal kommunikation. Ytterligare påverkbara faktorer avseende kommunikation var religiösa övertygelser samt kulturella skillnader och normer. Samtliga artiklar beskrev och presenterade deltagarnas arbetsplats. Deltagarna i fyra av tretton studier arbetade med palliativ vård. Alla studier beskrev i vilket land studierna genomfördes och fyra av tretton studier genomfördes i Norden. Fyra studier presenterade inte yrkeserfarenhet eller ålder. Slutsats: Sjuksköterskor har olika erfarenheter av att kommunicera med patienter i livets slutskede och kommunikation är central i omvårdnaden. Kommunikation bör därför utgöra en större del i sjuksköterskeutbildningen, för att nyexaminerade sjuksköterskor ska känna sig väl förberedda inför yrket. / Background: The aim of palliative care is to relieve the suffering of the patient, where communication and relationship constitutes one of the four cornerstones. The nurses' communication is professional and supportive, where respect, trust and a feeling of security are essential. Aim: To describe nurses' experiences of communicating with patients at the end of life and describing the characteristics of the study participants in the reviewed studies. Method: A descriptive literature study, which was based on thirteen articles with a qualitative approach. The articles were found in the databases Cinahl and PubMed/MEDLINE and through manual search. Results: Nurses' way of communication is essential in the care of patients at the end of life. Prerequisites for a good emphatic communication are the nurses' role as an active listener and to have the ability to be compassionate, honest and empathic. Professional experience was considered beneficial to communication, since inexperience often seem to hampered it. The communication between the nurse and the patient could raise emotional reactions which were difficult to handle for the nurse, such as frustration. Factors that influenced communication was time, priorities and environmental aspects as well as the non-verbal communcation, religious beliefs and cultural differences and norms. All articles presented the participants workplace. Participants in four out of thirteen studies worked with palliative care. All studies presented the country in which they were made and four studies where made in Scandinavia. Four articles didn't present work experience nor age. Conclusions: Nurses' have different experiences of communicating with patients at the end of life and the communication is a central part of nursing care. Communication should be a major part of nursing education, because newly graduated nurses should feel well prepared for the nursing profession.

Background: Palliative care is a support system to help people live actively until they die. Current policy aims to integrate rehabilitation and goal setting as mechanisms to help professionals to support patients to do this, but there is little agreement about what this means in practice. No theory based framework currently exists to help palliative care professionals consistently work with patients to identify and work towards goals. This thesis describes how a framework for goal setting and action planning in palliative care (G-AP PC) was developed and implemented systematically in one hospice. Research aims: 1. To synthesise published literature regarding goal setting in palliative care settings. 2. To investigate current goal setting practice in one hospice setting. 3. To develop and evaluate a theory and evidence-based goal setting intervention for palliative care settings. Study design This study is placed in the ‘development and feasibility’ phases of the Medical Research Council (MRC) framework for developing and evaluating complex interventions. The intervention (G-AP PC) was systematically developed. Firstly a rigorous investigation of current practice was conducted by synthesising the literature on the subject, and investigating current goal setting practice in one hospice setting. These findings informed the development of a theory-based Goal setting and Action Planning practice framework (G-AP PC) which was then implemented and evaluated in one hospice in-patient unit. Normalization Process Theory (NPT) was used to structure the development and evaluation of the intervention. Findings: Goal setting with patients is recognised as important within palliative care, but is poorly conceptualised and lacks a theory and evidence-base for its practice. G-AP PC was successfully developed, implemented and evaluated in one hospice setting. Findings demonstrate that G-AP PC is acceptable and feasible for use by professionals and patients alike. It helped professionals to work as a team; shift their attention from symptoms/problems/risk to patient’s goals; act on what patients wanted to achieve, within short timescales and document patients goals appropriately. Patients reported that use of G-AP PC allowed them to focus on goals that were important to them. There was also evidence that goal setting helped increase patients’ motivation and self-efficacy. Conclusions: G-AP PC is a feasible and acceptable intervention. The study has demonstrated that the interventions can increase patient centred goal setting and motivates both patients and staff to work towards and achieve patient goals that are not only about controlling symptoms but also about engaging in meaningful activities, enabling patients to live actively until they die.

Introduktion: Den döende människan behöver bli sedd, hjälpt och känna sig bekräftad. För distriktssköterskor är palliativ vård vid livets slut en arbetsuppgift som innebär att genom omtanke och engagemang åstadkomma bästa möjliga förebyggande och lindrande behandling för den enskilde patienten. Syfte är att belysa distriktssköterskors erfarenheter av palliativ vård av patienter i livets slutskede i hemsjukvård. Metoden är en kvalitativ studie med innehållsanalys. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio distriktssköterskor verksamma inom kommunal hemsjukvård i tre olika kommuner. Resultat: Studien resulterade i fyra huvudkategorier och nio underkategorier enligt följande: Ett välfungerande teamarbete i kommunen är värdefull med underkategorierna Samverkan med andra yrkesgrupper inom kommunen är vital och Kompetent personal och tid saknas. Den andra huvudkategorin var Samverkan med landstinget är viktig med underkategorierna Palliativa teamet skapar trygghet för patienten och Omvårdnaden är beroende av samarbetet med distriktsläkare. Den tredje huvudkategorin var Anhöriga är en betydelsefull del av vården med underkategorierna Viktigt att etablera relation att stödja anhöriga och Anhöriga kan svikta. Resultatets fjärde huvudkategori blev Viktig uppdrag att vårda vid livets slut med tre underkategorier enligt följande: Uppdraget kräver specifikt kompetens, Kan ge känsla av otillräcklighet och Att sätta den sjukes behov i centrum. Konklusion: I studien visades att distriktssköterskor i hemsjukvården efterstävar ett välfungerande samarbete med kommunens och landstingens yrkesgrupper för att etablera en god vård vid livet slut för patienter som dör i hemmet / Introduction: The dying human needs to be seen, helped and feel confirmed. For district nurses, palliative care at the end of life is a task that involves the care and commitment to achieve the best possible preventive and palliative treatment for the individual patient.  Objective: To highlight the district nurses ' experiences of palliative care of patient’s end-oflife at home nursing. Method: Qualitative study with content analysis. Semi-structured interviews were conducted by the ten district nurses working in the municipal home care in three different municipalities. Results: The study resulted in four major categories and nine subcategories as follows: A well-functioning team work in the municipality is valuable with its subcategories Collaboration with other professionals within the community is vital and Skilled staff time missing. The other main category was: Collaboration with the County Council is important in subcategories Palliative team provides security for patient and nursing care is dependent on cooperation with the local doctor. The third category was Family members are important part of treatment with subcategories Important to establish relationship to support relatives and Relatives can falter. The fourth main category became Important mission to care at life's end with three subcategories as follows The mission requires special expertise, Can give the feeling of inadequacy and putting the patient's needs in focus. Conclusion The study showed that district nurses in home care is to establish a wellfunctioning team work with municipal and County Council professionals to establish a good care at the end-of-life for patients dying at home