The purpose of this thesis is to delineate Taylor¡¦s reasoning on the concept of freedom. I start by explicating Taylor¡¦s thesis of philosophical anthropology to illustrate how he answers the question: ¡§what is human agency?¡¨ Based on this ontological condition, Charles Taylor begins his discussion of the predicament of modern freedom by tracing the transformation of moral and epistemological ideals since the seventeenth century. By picturing the trajectories of moral sources in Western modernity, he believes, it enables us to meaningfully reflect upon personal freedom in an age of pluralism. Taylor demonstrates how the Enlightenment and Romanticism have jointly shape the background understanding of modern freedom. Based on his diagnosis of the ambivalent nature of modern freedom, Taylor contends classic liberalism for its universalist and atomist understanding of freedom. He proposes a ¡§complex liberalism¡¨ that recognizes the ¡§embededness¡¨ of freedom, on the one hand, and acknowledges the fact that the moral ideal of being free has its intrinsic worth, on the other hand. The ideal of freedom, therefore, must be understood as a distinctively modern phenomenon that is constitutive of modern self-identity, rather than a freestanding principle independent of any substantial conceptions of the good.

Denna studie behandlar utbildning för hållbar utveckling och syftar till att, för det första analysera och kategorisera lärares undervisningssätt inom undervisning för hållbar utveckling, och för det andra diskutera huruvida detta undervisningssätt skapar en pluralistisk undervisningspraktik. Angreppssättet som används i studien grundas på ett metodologiskt ramverk som utgår bland annat på pragmatismen och transaktionsbegreppet. Utifrån denna metodologi analyseras lärares undervisningssätt i termer av epistemologiska drag, alltså det sätt som läraren ger eleverna anvisningar på. Studiens empiri utgörs av transkriberade videoinspelningar från undervisningspraktik. Analysen resulterar i sex olika kategorier av epistemologiska drag, vilka sedan diskuteras utifrån vissa utbildningskaraktärer vilka kan ses som eftersträvansvärda för pluralistisk undervisning. Slutsatsen är att de epistemologiska drag som identifierats skapar en pluralistisk undervisningspraktik. Vidare problematiseras resultatet med hjälp av den internationella debatt som råder kring utbildning för hållbar utveckling. Resultaten tyder på att det inte är en viss ideologi som förespråkas i det material som analyserats, utan olika synsätt på frågor som behandlas lyfts fram. Även svårigheter med pluralistisk undervisning problematiseras.

Uppsatsen undersöker intresseorganisationernas tillträdesmöjligheter i betänkandet SOU 2007:89 Rovdjuren och deras förvaltning. Tillträde ska inte förväxlas med reellt inflytande men är en förutsättning för att organisationer ska kunna påverka politiskt beslutsfattande. De berörda intresseorganisationernas tillträde studeras i betänkandets fem närvaroformer. Som teoretisk utgångspunkt används pluralistisk och korporativ teori vilka appliceras på den empiriska undersökningen som idealtyper. Det metodologiska tillvägagångsättet innebär att utredningens processer spåras vilka sedan analyseras genom en kvalitativ textanalys och motivanalys. Som grund för textanalysen och motivanalysen ligger dels det officiella regelverket som reglerar intresseorganisationernas tillträdesmöjligheter och dels intervjuer som är genomförda med företrädare för utredningen och representanter för utvalda organisationer. Uppsatsen placeras i en vidare kontext genom relatering till tidigare forskning om intresseorganisationers tillträdesmöjligheter i det svenska styrelseskicket. Resultatet visar att ingen av teorierna/idealen enskilt förklarar intresseorganisationernas möjligheter till tillträde avseende Rovdjuren och deras förvaltning. Teorierna/idealen hjälper till att förklara organisationernas tillträde i de respektive närvaroformerna. Sammantaget erhåller dock det korporativa idealet främst stöd.

Since Sweden can be considered to be a secular society it is interesting to investigate how different actors experience swimming education in the course syllabus of sports and health education, for practicing Muslim girls in middle and high schools. The investigation is based on qualitative interviews with sports teachers, practicing Muslim girls and the staff of the public swimming center in Växjö. The result shows that swimming education can be somewhat problematic, since the Muslim girls only want to attend lessons that are gender separated. In the public swimming center, there are no pools exclusively intended for women, and there are only a few times available for women every week. However, the teachers stress opportunities instead of obstacles, and the students’ experience that their teachers are trying to create possibilities for them to have a gender separated swimming education. The question of swimming education for Muslim girls is analyzed by using Berger’s theories on secularization, pluralism and privatization, as well as discussions on gender and intersectionality. The school and the public swimming center can be seen as secular arenas, which are characterized by secular values and standards. This may lead to consequences, since the swimming education is not designed according to the wishes of the practicing Muslim girls. The subject of swimming education is to some extent negotiated in society, but the swimming education is not fundamentally changing. However there are some possibilities for the Muslim girls to attend, but this may be problematic based on a gender view.

The core pluralist thesis about logic, broadly construed, is the claim that two or more logics are correct. In this thesis I discuss a uniquely interesting variant of logical pluralism that I call logical contextualism. Roughly, the logical contextualists’ thought is that, for fixed values p and q, the statement “p entails q” and its cognates such as “q is a logical consequence of p” or “the argument from p to q is logically valid,” are true in some contexts and false in others. After developing a contextualist account of logical pluralism I proceed to examine implications that, if true, logical contextualism would have on discussions about reasonable disagreement among epistemic peers and on discussions about the aim and purpose of argumentation. I show that logical contextualism allows for the possibility of logically-based reasonable disagreements among epistemic peers. In the face of such disagreements there is no obligation to revise one’s belief, nor is there any obligation to degrade the peer status of the agent with whom one stands in disagreement. The possibility of logically-based reasonable disagreements, it will be argued, suggests a reconceptualization of the aims and purpose of argumentation. Most accounts of the purpose of argumentation hold that argumentation’s primary purpose is to achieve rational agreement on a contested issue. Such an agreement is thought to require that at least one of the parties in the argumentation change their beliefs or commitments. However, the existence of logically-based reasonable disagreements, I argue, implies that there are some argumentations that ought not to resolve with agreement. Therefore, rather than understanding argumentation as purely an effort to convince an opponent, or as a means to reach consensus, I claim that argumentation ought to be understood as an effort to gain a better understanding of divergent and perhaps irreconcilable perspectives.

Rossian moral pluralism’s rejection of a founding moral principle and use of ‘prima facie duties’ as opposed to absolute duties makes it unique from most other major ethical theories. It has been attacked in a myriad of different ways because of this. Brad Hooker has proposed two objections based on these ideas. The first is that moral pluralism is lacking justification because of its rejection of a founding moral principle. The second is that because of this, and its lack of absolute duties, moral pluralism is an indeterminate theory. In this paper I will look at Hooker’s objections as well as two responses that have been proposed as solutions. Having shown these solutions to be insufficient I will then propose a way to look at Ross’ moral pluralism that saves it from Hooker’s objections and clearly lays out Ross’ understanding of how we should deliberate about moral matters.

Hållbar utveckling behandlas i det här arbetet utifrån ett undervisnings perspektiv. Hur och vad ska man undervisa om för att främja hållbar utveckling? Naturvetenskapliga kunskaper räcker inte för att få en hållbar samhällsutveckling. Det krävs även andra kunskaper och färdigheter, vilka är enligt myndigheten för skolutveckling demokratisk bildning och medborgerlig delaktighet. I undervisningen sätts processen i centrum och genomlevande av demokrati. Syfte med vårt arbete är att undersöka hur man jobbar i skolan för att utveckla demokratisk kompetens hos elever, och om den kan ge eleven handlingskompetens inför framtiden för att lära och förstå vad en hållbar utveckling kräver. Studien är av kvalitativ karaktär och bygger på intervjuer av sex lärare som undervisar i de senare åren på grundskolan. Resultaten visar att lärarna har en processinriktad och kvalitativ kunskapssyn, vilket ger eleverna en djupinriktad kunskap, handlingskompetens och kritisk tänkande inför framtiden. Kvalitén på att utveckla demokratisk kompetens hos eleverna är bla beroende av elevernas mognad, ämne, baskunskaper, ålder, grupp och storlek. Det som brister är lärarnas förståelse av innebörden av begreppet hållbar utveckling, samt kopplingen till demokrati. Det ger en saknad av vilka kunskaper som behövs samt vilket etiskt förhållningssätt som krävs för att utveckla handlingskompetens inför en hållbar utveckling.

In Cold War North America, liberal intellectuals constructed the Canadian and American national identities in contrast to totalitarianism. Theorists of totalitarianism described Nazi Germany and the Soviet Union as monolithic societies marked by absolutism and intolerance toward societal differences. In response, many intellectuals imagined Canada and the United States as pluralistic nations that valued diversity. The ways in which Canadians and Americans imagined their respective national identities also varied with epistemological trends that were based on the ideas of totalitarianism and its correlate, anti-totalitarianism. These trends emphasized particularity and diversity. Using archival sources, interviews with policy-makers, and analysis of key texts, Multicultural Cold War outlines the history of theories of totalitarianism, related trends in epistemology, the genealogy of the social sciences, and the works of Canadian and American proponents of cultural pluralism and multiculturalism. It centers attention on Canada and the United States where the unreflective ideology of anti-totalitarianism was widespread and the postwar enthusiasm for ethnicity and cultural pluralism became especially pronounced. In the U.S.A. this enthusiasm found expression among public intellectuals who defined cultural pluralism in their scholarship and social criticism. In Canada, discourses of multiculturalism originated in the hearings of the Royal Commission on Bilingualism and Biculturalism and the political thought of Pierre Elliot Trudeau. This dissertation shows that enthusiasm for sub-national group particularity, pluralism, and diversity was a transnational North American trend. / Dissertation

<p>Hållbar utveckling behandlas i det här arbetet utifrån ett undervisnings perspektiv. Hur och vad ska man undervisa om för att främja hållbar utveckling? Naturvetenskapliga kunskaper räcker inte för att få en hållbar samhällsutveckling. Det krävs även andra kunskaper och färdigheter, vilka är enligt myndigheten för skolutveckling demokratisk bildning och medborgerlig delaktighet. I undervisningen sätts processen i centrum och genomlevande av demokrati.</p><p>Syfte med vårt arbete är att undersöka hur man jobbar i skolan för att utveckla demokratisk kompetens hos elever, och om den kan ge eleven handlingskompetens inför framtiden för att lära och förstå vad en hållbar utveckling kräver.</p><p>Studien är av kvalitativ karaktär och bygger på intervjuer av sex lärare som undervisar i de senare åren på grundskolan.</p><p>Resultaten visar att lärarna har en processinriktad och kvalitativ kunskapssyn, vilket ger eleverna en djupinriktad kunskap, handlingskompetens och kritisk tänkande inför framtiden. Kvalitén på att utveckla demokratisk kompetens hos eleverna är bla beroende av elevernas mognad, ämne, baskunskaper, ålder, grupp och storlek. Det som brister är lärarnas förståelse av innebörden av begreppet hållbar utveckling, samt kopplingen till demokrati. Det ger en saknad av vilka kunskaper som behövs samt vilket etiskt förhållningssätt som krävs för att utveckla handlingskompetens inför en hållbar utveckling.</p>

Thesis (Ph. D.)--University of Akron, Dept. of Psychology-Industrial/Organizational Psychology, 2009. / "May, 2009." Title from electronic dissertation title page (viewed 12/2/2009). Advisor, Rosalie J. Hall; Co-Advisor, Harvey L. Sterns; Committee members, Rose A. Beeson, Dennis Doverspike, Aaron M. Schmidt; Department Chair, Paul E. Levy; Dean of the College, Chand Midha; Dean of the Graduate School, George R. Newkome. Includes bibliographical references.