Ett problem grundskolorna upplever under högstadiet är den ökade andelen elever med problematisk skolfrånvaro, något som i sin tur påverkar elevernas framtid.  Prao kan bli en ny upplevelse för dessa elever vilket kan skapa motivation och framtidstro för elever med problematisk skolfrånvaro. Att elever genomför minst två veckors prao under högstadiet, för att prova på arbetslivet har i perioder varit lagstadgat i Sverige, och den senaste perioden startade 2018. Undersökningens syfte har varit att ta reda på praons betydelse för elever med problematisk skolfrånvaro, samt att skapa en förståelse för vilka förutsättningar studie- och yrkesvägledare skapar, i syfte att dessa elever ska genomföra prao.       Vår undersökning tar sin utgångspunkt i sex semistrukturerade intervjuer med studie- och yrkesvägledare där resultatet har analyserats genom teorin Careership som beskriver olika påverkningsfaktorer vilket formar en individ, samt teorin Self-efficacy där den upplevda självförmågan står i centrum. Vi har även valt att forma en egen konceptuell modell som är kombinerad av de två ovanstående teorierna. Detta för att kunna analysera sambandet av upplevd självförmåga, prao och handlingshorisont.      Resultatet visar att praon är ett viktigt inslag för elever med problematisk skolfrånvaro eftersom prao kan vara en av de delar som bidrar till ökad självkännedom med en insikt av sina förmågor som resultat. Genom prao får eleverna en ökad förståelse för varför eleven ska gå i skolan med en insikt av att skolan leder till arbete, samt ger en ökad motivation och därmed även en ökad närvaro. Resultatet visar även att elever med problematisk skolfrånvaro är beroende av en trygg praoplats för att vilja genomföra prao, och om prao genomförs bidrar detta till en ökad upplevd självförmåga.

Allt fler elever väljer de högskoleförberedande programmen framför yrkesprogrammen på gymnasiet. Det kan finnas en del olika faktorer till detta. Det kan exempelvis bero på intresset, status, pengar, förväntningar av andra med mera. På lång sikt kan det leda till att viktiga yrkesgrupper försvinner. Syftet med denna undersökningen är att få en övergripande bild av hur elevers upplevelse av prao påverkar deras tankar kring att välja yrkesprogram eller högskoleförberedande program som gymnasieval. Utifrån detta syfte har följande frågeställningar formulerats: Vilka tankar har elever i årskurs 9 kring PRAO? På vilket sätt har PRAO i årskurs 9 påverkat elevernas tankar kring gymnasievalet? Finns det andra faktorer som spelar roll för elevernas val av fortsatt utbildning eller karriär? Vi har valt att utgå från en del teoretiska begrepp som har fungerat som ett underlag inför denna undersökning. Dessa är Careership, Circumscription and Compromise och Planned Happenstance. Vårt val av metod baseras på de frågeställningar vi har valt att ställa. Därav matchar den kvantitativa metoden i form av en enkätundersökning inför detta arbete. Vi har vänt oss till en grundskola i Skåne där vi har delat ut våra enkäter till elever som går i årskurs 9. Med totalt 102 enkätsvar har vi fått fram ett resultat som visar att eleverna hade olika upplevelser kring praon beroende på vilken arbetplats det var.  Resultatet visade även på hur majoriteten av eleverna menar att de lärt sig något kring sig själva genom deras prao-upplevelse. Vidare visade resultatet att eleverna inte tycker att praon hade någon påverkan på gymnasievalet och att de redan innan praon hade bestämt sig för vad de ville. Dessa resultat har en stor relevans för vår studie där vi utforskar elevernas tankar kring prao och dess påverkan inför gymnasievalet.

Syftet med den här studien är dels att undersöka hur det nya sättet att arbeta med studie och yrkesvägledning i Falköping fungerar, sedan starten av Vägledningscentret i höstas, och dels att undersöka vad elever tycker och tänker om den vägledning de får idag.Förra hösten ersattes praon i Falköpings kommun av VISA, som står för Vägledning Inför Studier och Arbetsliv. VISA har tagits fram genom projektet Personligt Entreprenörskap – att forma sin egen framtid. Jag har undersökt vad eleverna tycker om den nya formen av prao och hur fungerar den i praktiken Jag har använt mig av en kvantitativ metod och låtit elever i årskurs nio, besvara en enkät med frågor om vägledning och VISA. Jag har även låtit studie och yrkesvägledarna i kommunen besvara en enkät för att få deras synvinkel på de nya sätt som de nu arbetar på. Då det inte finns så mycket litteratur kring det nya arbetssätten så har jag också gjort två intervjuer, en med en koordinator och en med en projektledare.I resultat av studie- och yrkesvägledarenkäterna så beskrivs bland annat studie- och yrkesvägledarnas arbetsuppgifter i Falköping och vad de tycker och tänker om de arbetsuppgifter och de arbetssätt som de arbetar på. Det framkommer också i resultatet vilka arbetsuppgifter som har försvunnit och vilka som har tillkommit inom yrket i Falköping.I resultat av elevenkäterna så framkom det bland annat att många av eleverna tyckte att den information som de fick av sin studie- och yrkesvägledare inför gymnasievalet var bra eller mycket bra.Fler än hälften av eleverna tyckte att det samtal som de hade med sin studie- och yrkesvägledare inför gymnasievalet hjälpte dem att komma fram till vilket gymnasieprogram som de skulle välja.Femtiofem av eleverna tyckte att det arbetsplatsförlagda studiebesöket var bra, Tjugo elever tyckte att det var mycket bra.Den andra hälften, sjuttien elever, tyckte att besöken var mindre bra eller inte alls bra.