abstract: This dissertation consists of three essays, each examining distinct aspects about public organization adaptation to extreme events using evidence from public transit agencies under the influence of extreme weather in the United States (U.S.). The first essay focuses on predicting organizational adaptive behavior. Building on extant theories on adaptation and organizational learning, it develops a theoretical framework to uncover the pathways through which extreme events impact public organizations and identify the key learning mechanisms involved in adaptation. Using a structural equation model on data from a 2016 national survey, the study highlights the critical role of risk perception to translate signals from the external environment to organizational adaptive behavior. The second essay expands on the first one to incorporate the organizational environment and model the adaptive system. Combining an agent-based model and qualitative interviews with key decision makers, the study investigates how adaptation occurs over time in multiplex contexts consisting of the natural hazards, organizations, institutions and social networks. The study ends with a series of refined propositions about the mechanisms involved in public organization adaptation. Specifically, the analysis suggests that risk perception needs to be examined relative to risk tolerance to determine organizational motivation to adapt, and underscore the criticality of coupling between the motivation and opportunities to enable adaptation. The results further show that the coupling can be enhanced through lowering organizational risk perception decay or synchronizing opportunities with extreme event occurrences to promote adaptation. The third essay shifts the gaze from adaptation mechanisms to organizational outcomes. It uses a stochastic frontier analysis to quantify the impacts of extreme events on public organization performance and, importantly, the role of organizational adaptive capacity in moderating the impacts. The findings confirm that extreme events negatively affect organizational performance and that organizations with higher adaptive capacity are more able to mitigate those effects, thereby lending support to research efforts in the first two essays dedicated to identifying preconditions and mechanisms involved in the adaptation process. Taken together, this dissertation comprehensively advances understanding about public organization adaptation to extreme events. / Dissertation/Thesis / Doctoral Dissertation Public Administration and Policy 2020

Performance management has been called the defining contemporary challenge facing public organizations. While we cannot pretend to elucidate all its mysteries, we hope to provide solid evidence for a better comprehension of the social underpinnings of performance management. We believe that these articles contribute to the existing literature, offer new perspectives on the issues, and provide a coherent overview of the dynamics that surround performance information in public organizations. It has long been known in public administration that performance management was there to stay, warts and all, because its potential was just too great to ignore. Hopeful, this research will provide insights for managers on how to strive for effective performance management in their organizations. / Doctorat en Sciences économiques et de gestion / info:eu-repo/semantics/nonPublished

Syftet med studien var att undersöka och vidareutveckla kunskap om implementering av kvalitetsledningssystem i den offentliga sektorn. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete är sedan 2011 lagstyrt i vissa delar av offentlig sektor (SOSFS 2011:9). Andra delar av offentlig sektor har frivilligt valt att införa olika former av ledningssystem för kvalitet, medan andra organisationer inte har något uttalat kvalitetsledningssystem. Studien riktade sig mot att skapa mer kunskap om dessa varierande förutsättningar i offentlig sektor. En kvalitativ design med en praktiknära och undersökande ansats användes i denna studie. Femton individuella intervjuer och en gruppintervju med tre informanter genomfördes. Informanterna kom från offentliga organisationer på både kommunal och regional nivå. Resultatet från intervjuerna gav en ytterst diversifierad bild av kvalitetsledningssystem i offentlig sektor. Kvalitetsledningssystem definieras och används på varierande sätt. Informanterna uttryckte ett gemensamt behov av en förstående och tydlig ledning, utrymme i tid att arbeta med kvalitetsfrågor samt ett systematiskt arbetssätt. Några av de mest uttalade behoven som identifierats i studien är en tydligare nationell styrning gällande SOSFS 2011:9 samt utveckling av modeller och manualer som förenklar det praktiska arbetet med lagstiftad kvalitetsledning. Studien tydliggör också ett behov av ytterligare forskning för att bland annat överbrygga klyftan mellan nationell lagstiftning och det vardagliga arbetet inom kommuner och regioner. Studien har identifierat ett antal områden och kärnvärden som tillsammans bildar en modell för hur kvalitetsledning inom offentlig sektor skulle kunna stödjas. / Since 2011, quality management systems have been governed by law in certain parts of the public sector (SOSFS 2011: 9). Other parts of the public sector have voluntarily chosen to introduce various quality management systems, while other organisations do not have any identified quality management systems. The study aimed to create more knowledge about these varying conditions in the public sector. A qualitative design, close to practice with an investigative approach was used in this study. Fifteen individual interviews and a group interview with three informants were conducted. The informants were all working in public organisations at both municipal and regional levels. The results from the interviews provided a diversified image of quality management systems in the public sector. Quality management systems are defined and used in several ways. The informants expressed a common need for an understanding, transparent and straight forward management approach, time to work with quality issues and systematic work methods. Some of the most pronounced needs identified in the study are more explicit national governance regarding SOSFS 2011:9 and the need of developing models and manuals that simplify the practical work with legislated quality management. The study also clarifies the need for further research to bridge the gap between national legislation and the everyday work within municipalities and regions. Several supportive core values were identified in this study related to the field of quality management. The authors used the core values to create a model that might be useful to improve quality management in the public sector in the future. / <p>2021-06-06</p>

No description available.

Cette recherche ambitionne de comprendre comment les organisations publiques en mutation ont intégré à leur stratégie l’intention qui vise à « placer l’usager au cœur de l’organisation » dans leur management de la relation de service et à travers les outils mis en œuvre pour traduire ce discours en actes de management et d’expliquer comment ces choix en matière de gestion de la relation de service avec les usagers-clients affectent le sens du travail des agents en contact.L’analyse de la littérature s’articule autour de trois champs théoriques : le concept de la relation de service mobilisant des champs pluridisciplinaires, notamment celui de la sociologie, du marketing et de l’économie des services, le management des organisations publiques et plus particulièrement des organisations publiques en mutation dans un contexte d’ouverture à la concurrence et les modèles du sens au travail et de la construction du sens dans les organisations. L’objectif étant de comprendre comment la relation de service prend une place de plus en plus importante dans les organisations publiques comme préoccupation managériale dans un souci de développement de la performance et de mise en adéquation des besoins des usagers-clients avec les services délivrés par les organisations publiques.Deux études de cas ont été sélectionnées pour observer ces changements, le cas de La Poste et de la SNCF, deux anciens monopoles publics, qui sont ancrés dans les représentations collectives comme des institutions du quotidien des français et qui s’appuient sur une culture forte du service public. Ces études de cas ont été menées dans une démarche de recherche qualitative qui vise à faire émerger du discours des dirigeants, des managers de proximité et des agents en contact, les perceptions de ces outils et de ces changements dans la relation de service et les effets de ces outils sur le travail et plus particulièrement le sens du travail des agents.Les études de cas ont fait apparaître des résultats contre-intuitifs par rapport aux structures organisationnelles des deux institutions étudiées. Ainsi, les résultats permettent de montrer comment le choix de la normalisation et de l’accroissement du contrôle à La Poste développe une approche du service par la règle et la standardisation du travail de la relation de service qui crée une rupture culturelle dans les pratiques des postiers attachés à leur travail comme vecteur de lien social et au développement de perceptions de non-sens dans leur travail voire d’une certaine servitude qui les met dans des situations de souffrance au travail / This research seeks to understand how the public organizations in change integrated into their strategy the intention which aims at “placing the user in the middle of the organization” in their management of the relation of service and through the tools implemented to translate this speech into acts of management and to explain how these choices as regards management of the relation between service and the user-customers affect the direction of the work of the agents in contact.The analysis of the literature is articulated around three theoretical fields: the concept of the relation of service mobilizing of the multi-field fields, in particular that of sociology, the marketing and the economy of the services, the management of the public organizations and more particularly of the public organizations in change in a context of opening to competition and models of the direction to work and construction of the direction in the organizations. The objective being to understand how the relation of service takes an increasingly important place in the public organizations like managerial concern in a preoccupation of development of the performance and a setting in adequacy of the needs for the user-customers with the services delivered by the public organizations.Two case studies were selected to observe these changes, the case of the Post office and the SNCF, two old public monopolies, which are anchored in the collective representations like institutions of the daily newspaper of French and who is based on a strong culture of the public service. These case studies were conducted in a approach of qualitative research which aims at making emerge speech of the leaders, managers of proximity and agents in contact, perceptions of these tools and these changes in the relation of service and the effects of these tools on the work and more particularly the direction of the work of the agents.The case studies revealed against-intuitive results compared to the organisational structures of the two studied institutions. Thus, the results make it possible to show how the choice of the standardization and the increase in the control in the Post office develops an approach of the service by the rule and the standardization of the work of the relation of service which creates a cultural rupture in the practices of the post-office employees attached to their work like vector of social link and with the development of perceptions of nonsense in their work even of a certain constraint which puts them in situations of suffering at work.With the SNCF the choice to place the relation of service like a development project of competences multi-trades and in hierarchical co-education, with the concern Co-of conceiving the tools and the hot lines generates a cohesion of the teams and the valorization of a collective culture cheminote. The passage of a culture technician to a culture of service was approached while placing the internal customer like focal point of the programs to make in kind diffuse a common direction of the relation with the user-customer in phase with the reality of the agents. Lastly, we propose, a discussion and a conclusion to exceed the perimeter of research and to place this research like the starting point of a work on the relation of service and relational work in the public organizations

Made available in DSpace on 2016-04-25T16:45:01Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Francisco Verissimo Luciano.pdf: 2000687 bytes, checksum: 84cb7293f39452c602b8fd72bfc76f7c (MD5) Previous issue date: 2007-11-27 / The need to increase the speed of the information propagation, the global competitiveness, together with the tightening of the borders among the organizations demand the use of tools which can offer to its managers fast secure information. Among these tools there are the Information Systems that can be used in all levels of the company, from the operational level to the strategic one. From the understanding of the structure and culture of the organization, the needed elements to meet its levels of satisfaction, mission and necessities are searched. One of the forms of doing this is to aggregate the use of Information Systems to the Information Technology Resources, what constitutes the key element to the development of public or private institutions. The effective use of these resources should occur in an environment of integration of all the areas in which they will be used, since its careful implementation leads to important changes in work methods and processes. As we live in the Information Age, where knowledge is considered a differential aspect, the Information Systems have a highly significant role in data compilation and decision-making support, as well as in the standardization of the communication among different sectors of the organization, integrating its productive processes and sensibly helping in the decisive and operational processes. This research aims at collecting data with the civil servants of Centro Federal de Educação Tecnológica de São Paulo (Federal Center of Technical Education of São Paulo), to analyze the Information System implemented in its technical-administrative services, in order to improve the quality of its services and assistance to the user / A necessidade do aumento da velocidade na propagação da informação, a competitividade globalizada, aliadas ao estreitamento de fronteiras entre as organizações, exigem a utilização de ferramentas que possam fornecer aos seus gestores informações seguras e com agilidade. No elenco dessas ferramentas estão os Sistemas de Informação, que se aplicam a todos os níveis da empresa, do operacional ao estratégico. A partir do entendimento da estrutura e cultura da organização, buscam-se os elementos necessários para atender aos seus níveis de satisfação, missão e necessidades. Umas das formas é agregar o uso de Sistemas de Informação a recursos de tecnologia da informação, o que constitui peça fundamental para o desenvolvimento de qualquer instituição, seja ela pública ou privada. A utilização efetiva desses recursos deve ocorrer em um ambiente de integração em todas as áreas onde serão empregados, visto que sua implantação criteriosa leva a desencadear mudanças importantes nos métodos e processos de trabalho. Por vivermos na era da informação onde o conhecimento é tido como diferencial, os SI têm um papel muito significativo na compilação de dados e apoio em tomadas de decisão, além de padronizar a comunicação entre diferentes setores da organização, integrando seus processos produtivos e auxiliando sensivelmente em seus processos decisórios e operacionais. Este trabalho objetivou levantar dados junto aos servidores do Centro Federal de Educação Tecnológica de São Paulo, para análise do SI implantado em seus serviços técnico-administrativos, visando melhorarias na qualidade do atendimento e dos serviços

Walden University College of Social and Behavioral Sciences This is to certify that the doctoral dissertation by Sinsey E. Johnson has been found to be complete and satisfactory in all respects, and that any and all revisions required by the review committee have been made. Review Committee Dr. Gabriel Telleria, Committee Chairperson, Public Policy and Administration Faculty Dr. George Larkin, Committee Member, Public Policy and Administration Faculty Dr. Tanya Settles, University Reviewer, Public Policy and Administration Faculty Chief Academic Officer Eric Riedel, Ph.D. Walden University 2016 Workplace bullying is a source of distress and contributes to productivity losses and poor mental health among workers in the United States. Little, though, is known about how organizational structure and culture may impact the frequency of bullying within the context of federal public organizations. Using Schein's theory of organizational climate as the foundation, this correlational study examined the relationship between organizational size, type including protective services, the United States Postal Service, or other government agencies, and climate as defined by Schein. Survey data using the modifications of the Negative Acts Questionnaire and the Psychosocial Safety Climate Scale were used to collect data from a sample of 78 employees of the federal government. Data were analyzed using a linear regression technique. Results indicate that organizational size and type are not predictive of bullying behavior, but there is a statistically significant relationship between organizational climate and bullying (p = .001). The positive social change implications stemming from this study includes recommendations to federal government executives to explore organizational policies and rules to mitigate bullying behaviors through attention to organizational climate, thereby potentially increasing organizational efficiency and improving the work experience of federal employees.

<p>The Public Sector Scorecard (PSS) is a younger version of the balanced scorecard, created for public and nonprofit organizations. The latest model of PSS is divided into three main groups and seven perspectives, while the balanced scorecard consists of four perspectives. Organizations who use either PSS or the balanced scorecard are supposed to have a clear vision spread all over the unit. This study has sought differences between the two models of financial control in both theory and practice. The first part of the study is a theoretical comparison between the models’ structures and terms used in them. In the second part, a PSS was created for a Swedish municipality and that laid as foundation for a comparison between PSS and the balanced scorecard in practice.</p><p>The study has shown that the largest differences between PSS and the balanced scorecard lie in the process for creating the models and in the different ways the models focus in customers. Both of these two differences come out of a greater customer focus in PSS since the service users play a central role both in the model per se, but also in the process creating it. This is also what would affect a Swedish municipality using the balanced scorecard the most, if changing to PSS: the process for creating the model and the way customers would be taken into consideration.</p> / <p>Denna uppsats har undersökt ekonomistyrningsmodellen balanserat styrkort parallellt med en av dess efterföljare, Public Sector Scorecard (PSS). Grunderna till PSS presenterades av Moullin (2002) i en modell som påminde om ett balanserat styrkort anpassat efter offentliga organisationer. Denna modell omarbetades av upphovsmannen och 2007 var en nyare version av PSS publicerad, vilken fortfarande visade inslag av det balanserade styrkortet men till en högre grad var en egen modell. Den senaste versionen av PSS är uppdelad i tre grupper, vilka sammanlagt innehåller sju perspektiv medan det balanserade styrkortet vanligen består av fyra perspektiv. Vid tillämpning av både PSS och balanserat styrkort förväntas organisationer ha en tydlig vision som ska vara väl förankrad i hela verksamheten. Avsikten med denna studie var att finna skillnader mellan de båda styrmodellerna och ställa dem i relation till varandra i en jämförelse. Jämförelsen genomfördes både teoretiskt och genom en hypotetisk jämförelse i praktiken, där jämförelsen utgick ifrån en fallkommun som tillämpade en användning av balanserat styrkort.</p><p>En skrivbordsundersökning genomfördes av båda styrmodellerna i avsikten att dels kunna genomföra den teoretiska jämförelsen av de båda modellerna och dels för att ligga som grund för den empiriska studien av en kommun i praktiken. Kommunen som undersöktes var Nacka kommun, vilka vid tidpunkten för studien använde sig av en variant av det balanserade styrkortet. Utifrån Nackas situation och förutsättningar arbetades ett PSS för kommunen fram, vilket låg till grund för en praktisk jämförelse mellan de båda styrmodellerna.</p><p>De viktigaste resultaten som undersökningen visade var att de största skillnaderna mellan balanserat styrkort och PSS dels ligger i processen för framtagandet av modellen och dels i hur de olika modellerna ser på kunden. Båda dessa skillnader har sin grund i hur PSS i större utsträckning än det balanserade styrkortet utgår ifrån kunden, vilket visar sig både sett till modellen i sig, men även i processen för framtagandet. Dessa skillnader är grunden för hur en kommun som använder sig av balanserat styrkort skulle påverkas av att byta styrmodell till PSS. Processen vid framtagandet skulle vara mer fokuserad på kunden och dennes åsikt skulle i högre grad blandas med medarbetarnas, istället för att processen enbart formas internt. Detta blir dock mer tids- och resurskrävande då ytterligare moment läggs till för en mer utförlig process. Modellen i sig skulle bli mer kundorienterad, men organisationer behöver före en eventuell implementering av PSS göra avvägningen om de extra resurserna som sätts in i processen skulle leda till önskat resultat.</p>

Syftet med den aktuella studien är att se om kommunikatörer i offentlig sektor arbetar strategiskt med kommunikation och på så sätt bidrar till den egna organisationens måluppfyllelse och effektivitet.  Frågeställningarna är: Arbetar kommunikationsfunktioner och kommunikatörer inom kommuner, landsting och myndigheter strategiskt med kommunikation? Är strategiska arbetsuppgifter prioriterade och är kommunikationsfunktionerna bra på att utföra dessa uppgifter? Har kommunikationsfunktionerna och kommunikationsansvariga de förutsättningar som krävs för att de ska kunna arbeta strategiskt med kommunikation? Den teoretiska ramen utgörs av en sammanfattning av litteratur och tidigare forskning om stra­teg­isk kommunikation, organisationers mål och kommunikation samt av kommunikations­funk­tioner och professionen. För studien valdes en kvantitativ metod, en surveyundersökning. Två versioner av en enkät togs fram och skickades via e-post till organisations­chefer respektive kommunikationsansvariga vid samtliga av Sveriges kommuner, landsting och myndigheter. Totalt skickades 1 082 enkäter, bortfallet var 2 procent och svarsfrekvensen 65 procent. Resultaten visar att organisationschefer och kommunikationsansvariga anser att kommunikation bidrar till målen. Kommunikationsansvariga anser också att de och deras funktioner arbetar strategiskt med kommunikation och att deras ledningar förväntar sig det av dem. Sett till detta skulle svaren på de inledande frågeställningarna vara att kommunikationsfunktioner och kommunikatörer i offentlig sektor arbetar strategiskt med kommunikation, och att de har bra förutsättningar att göra det. Riktigt så enkelt är det dock inte. Övriga resultat i studien ger en annan och mer diversifierad bild. Dessa resultat visar till exempel att: Kommunikatör är fortfarande ingen profession. Yrket saknar en samlad kunskapsbas, högre akademisk utbildning och avgränsningar mot andra yrken. Så gott som alla offentliga organisationer har insett värdet av att ha kommunikatörer. Samtidigt är kommunikationsfunktionerna ofta stabsfunktioner med lite resurser. Kommunikatörer är inte delaktiga i beslutsfattande i någon större utsträckning. De flesta kommunikationsfunktioner har de strategiska arbetsuppgifterna. De är dock inte så prioriterade och kommunikationsfunktionerna är inte så bra på att utföra dem. Mer produktionsinriktade uppgifter är högre prioriterade, liksom uppgifter som har med bilden av organisationen att göra. Att planera kommunikation och att vara ett stöd till andra i organisationen är strategiska uppgifter som är prioriterade och som kommunikationsfunktionerna är bra på. Utvärdera och följa upp kommunikationsinsatser är en uppgift som inte är så prioriterad och som kommunikationsfunktionerna inte heller är särskilt bra på att utföra. Det är flera som inte har de strategiska uppgifterna kopplade till omvärlden. Uppgifterna bedöms inte heller som så viktiga och kommunikationsfunktionera är inte särskilt bra på att utföra dem. / The aim of this study is to see if Swedish organizations are working strategically with communication and thus contributes to the organization’s achievements and efficiency. A quantitative methods were used, a survey. Two versions of a questionnaire was created and sent via email to the organization’s managers and communication managers in all of Sweden’s municipalities, county councils and government agencies. The results show that organizational managers and communications managers believe that communication contributes to the goals. Communications managers also believe that they and their functions are working strategically with communication and that the management expect them to. Based on this the answers to the initial questions would be that communicators in the public sector is working strategically with communication, and that they have good conditions to do so. But it isn’t that simple. Other results provide a different and more diverse picture. These results are, for example: Communicator is still not a profession. It lacks a comprehensive knowledge base, higher academic qualifications and boundaries against other professions. Almost all public organizations have realized the value of having communicators. But the functions often have little resources. Communicators are not involved in decision-making in any significant way. Most communication functions have the strategic tasks. However, they are not a priority and communication functions are not so good at performing them. More production-oriented tasks have higher priority, as well tasks related to the image of the organization. Planning communication and to be a support to others in the organization are strategic tasks that are prioritized and that the communication functions are good at. Evaluate and follow up communication efforts as well as tasks linked to the outside world are not prioritized and the communication functions are not particularly good at performing them. There are also functions that do not have the strategic tasks linked to the outside world.

The Public Sector Scorecard (PSS) is a younger version of the balanced scorecard, created for public and nonprofit organizations. The latest model of PSS is divided into three main groups and seven perspectives, while the balanced scorecard consists of four perspectives. Organizations who use either PSS or the balanced scorecard are supposed to have a clear vision spread all over the unit. This study has sought differences between the two models of financial control in both theory and practice. The first part of the study is a theoretical comparison between the models’ structures and terms used in them. In the second part, a PSS was created for a Swedish municipality and that laid as foundation for a comparison between PSS and the balanced scorecard in practice. The study has shown that the largest differences between PSS and the balanced scorecard lie in the process for creating the models and in the different ways the models focus in customers. Both of these two differences come out of a greater customer focus in PSS since the service users play a central role both in the model per se, but also in the process creating it. This is also what would affect a Swedish municipality using the balanced scorecard the most, if changing to PSS: the process for creating the model and the way customers would be taken into consideration. / Denna uppsats har undersökt ekonomistyrningsmodellen balanserat styrkort parallellt med en av dess efterföljare, Public Sector Scorecard (PSS). Grunderna till PSS presenterades av Moullin (2002) i en modell som påminde om ett balanserat styrkort anpassat efter offentliga organisationer. Denna modell omarbetades av upphovsmannen och 2007 var en nyare version av PSS publicerad, vilken fortfarande visade inslag av det balanserade styrkortet men till en högre grad var en egen modell. Den senaste versionen av PSS är uppdelad i tre grupper, vilka sammanlagt innehåller sju perspektiv medan det balanserade styrkortet vanligen består av fyra perspektiv. Vid tillämpning av både PSS och balanserat styrkort förväntas organisationer ha en tydlig vision som ska vara väl förankrad i hela verksamheten. Avsikten med denna studie var att finna skillnader mellan de båda styrmodellerna och ställa dem i relation till varandra i en jämförelse. Jämförelsen genomfördes både teoretiskt och genom en hypotetisk jämförelse i praktiken, där jämförelsen utgick ifrån en fallkommun som tillämpade en användning av balanserat styrkort. En skrivbordsundersökning genomfördes av båda styrmodellerna i avsikten att dels kunna genomföra den teoretiska jämförelsen av de båda modellerna och dels för att ligga som grund för den empiriska studien av en kommun i praktiken. Kommunen som undersöktes var Nacka kommun, vilka vid tidpunkten för studien använde sig av en variant av det balanserade styrkortet. Utifrån Nackas situation och förutsättningar arbetades ett PSS för kommunen fram, vilket låg till grund för en praktisk jämförelse mellan de båda styrmodellerna. De viktigaste resultaten som undersökningen visade var att de största skillnaderna mellan balanserat styrkort och PSS dels ligger i processen för framtagandet av modellen och dels i hur de olika modellerna ser på kunden. Båda dessa skillnader har sin grund i hur PSS i större utsträckning än det balanserade styrkortet utgår ifrån kunden, vilket visar sig både sett till modellen i sig, men även i processen för framtagandet. Dessa skillnader är grunden för hur en kommun som använder sig av balanserat styrkort skulle påverkas av att byta styrmodell till PSS. Processen vid framtagandet skulle vara mer fokuserad på kunden och dennes åsikt skulle i högre grad blandas med medarbetarnas, istället för att processen enbart formas internt. Detta blir dock mer tids- och resurskrävande då ytterligare moment läggs till för en mer utförlig process. Modellen i sig skulle bli mer kundorienterad, men organisationer behöver före en eventuell implementering av PSS göra avvägningen om de extra resurserna som sätts in i processen skulle leda till önskat resultat.