• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 294
  • 203
  • 194
  • 90
  • 55
  • 25
  • 24
  • 11
  • 9
  • 7
  • 4
  • 4
  • 4
  • 3
  • 3
  • Tagged with
  • 995
  • 995
  • 157
  • 157
  • 143
  • 139
  • 125
  • 99
  • 99
  • 93
  • 82
  • 80
  • 78
  • 77
  • 72
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
141

Public service för oss, vi eller dem? : En intervjustudie om mångfaldscoachers uppfattningar om mångfald och strävan mot detsamma inom public service-bolagen.

Huhta, Helena January 2012 (has links)
The purpose of this study is to dig deeper into the perceptions regarding diversity - and the ambition to achieve increased such - among those who have participated in the Swedish Public Service diversity coach education. Furthermore, the aim is also to problematize, and increase the awareness of, different outlooks on diversity and its practical usage. All in all, ten so called “Zebra coaches” have been interviewed for this study. The empirical material has been analysed through a theoretical framework that problematizes the constructs of inequality, based on gender, ethnicity, race, class, etc., on different levels. The study shows that the motivation for engaging in work on organizational diversity partially can be connected with normative identity markers, such as ethnicity and functionality. Being included in the normative community, often results in inequality and discrimination becoming invisible, due to not being subjected to it oneself. This is likely one part of the reason why diversity issues, among the coaches, is not primarily seen as something that could promote a positive change also for others, but rather as something that could mainly fulfil personal gains. When discrimination is viewed as existing somewhere else, and, therefore, not entirely relevant in to one owns situation, it can for some employees be hard to find any motivation whatsoever to engage in anti-discriminatory work and diversity issues. For those who do not inhabit the organizational norms, inequality is, on the other hand, clearly visible, which often leads to a personal motivation to work against such. The study also shows that the diversity education has not generated any bigger change in the informants’ ways of working, after having returned to their respective places of work. The engagement in, and outlook on, actions to promote diversity, is rather intertwined with whether or not the informants place of work targets minority or majority groups in its journalistic output. In order for diversity to be an integrated part of the diversity coaches’ work practices, a specific assignment to do so or a personal experience of inequality is needed. Another interesting finding from the study is the multiple definitions of diversity that have been developed during the coach training. As a result, the informants are interpreting the concept of diversity in two opposing ways: one focusing on the physical differences that exist in certain groups, whereas the other definition focuses on internal differences that exist in all individuals. Diversity being viewed as individual differences among all people has partially been a new way of defining the concept, and this broader definition has had various consequences. Firstly, the diversity concept is now criticized for being too big to manage, and in some cases the uncertainly of what diversity is, and what it involves, has led to the feeling of “giving up on diversity”. Secondly, as a result of the training, the coaches tend to view diversity as finding individual differences in their own homogeneous work group, and not to broaden the group to be more versatile on a physical level. The two different definitions of diversity can also help us understand the informants’ reflections about how greater diversity should be achieved practically, both within the organization, as well as in its journalistic output. Regarding recruitment, there are two main approaches on how to achieve diversity internally: on the one side, diversity is considered to be achieved by active actions that strive to recruit people who embody diversity, and on the other side, diversity is perceived as a natural consequence of meritocracy. Finally, the study also shows that monitoring mechanisms are used within public service, to ensure diversity is displayed in various programs/shows. The effort to show diversity outwards may result in hiding the internal homogeneity, which, according to the informants themselves, exists in the organization.
142

Public Service Announcement: the way to attract attention to problem in society and to change model of social behavior : a multi methods research, which is combined both of quantitative and qualitative methods, about Public Service Announcement

Annikova, Elena January 2011 (has links)
This multi methods research, which is combined both of quantitative and qualitative methods, is about Public Service Announcement (PSA). This study is aimed to find out if something changes in behavior of people and their attitude to social problem in Russia by an impact of PSA and to understand whereby PSA impacts on changes in behavior of people and rise of attention to social problem in Russia. In order to achieve thesis aims, various types of data presented in this research: a survey of   50 people from different age and sex groups and interviews with a workers of two social organizations. To analyze a data, it were used a univariate and bivariate analysis for quantitative data. Analysis of qualitative data is done in a phenomenological way. According to the results, PSA performs its tasks, something it’s changed in people by impact of PSA, people of all ages noted an  influence of PSA on them, they get to know about social problem, begin to think about or changed their behavior, begun to work as volunteers, made a donation. By all this aspects as emotion, feeling, sensation, design, PSA impact on changes in behavior of people and rise of attention to social problem in Russia.  PSA impacts across effective psychological mechanism such as an emotional sphere of personality. Psychological aspects can be divided into cognitive and emotional. Emotion is one of the key factors of the PSAs. It is established that emotional memory is much stronger than other types of memory, affects human behavior. Cognitive component is related to how advertising information is perceived by people. All elements like an illustration, title, text, logo, layout and general features of the image determine the overall effect of advertising. PSA is a display of goodwill of society, its principled position on socially significant values. Social advertising can and should be considered as a mode of operation of social services.
143

"... och hur ska man då kunna vara neutral?" : En studie om bosnienserbiska public servicejournalisters syn på yrkesrollen och den redaktionella vardagen

Perkovic, Goran January 2012 (has links)
Syftet med denna magisteruppsats är att belysa hur bosnienserbiska public servicejournalister upplever den journalistiska yrkesrollen, den redaktionella vardagen och den samhälleliga kontexten som de befinner sig i. Journalister på Radijo Televizija Republike Srpske, RTRS, har stått i centrum för undersökningen som är av kvalitativt slag. Två datainsamlingsmetoder användes – samtalsintervjuundersökning och frågeundersökning. Båda genomfördes på redaktionen i Banja Luka. Dessutom har uppsatsens ambition varit att belysa den metodproblematik som kan uppstå när känsliga forskningsfält undersöks. Huvudfrågan lyder: Hur ser nyhetsjournalister på RTRS på sin professionella yrkesroll och vardag? De kompletterande frågorna är: På vilket sätt anser RTRS-journalisterna att kriget påverkar dem i det dagliga arbete? Vem, vad eller vilka anser RTRS-journalisterna har störst makt över RTRS-journalistikens inriktning? Hur ser RTRS-journalisterna på grannkanalen RTVFBiH – och hur påverkar det synen på det egna arbetet? Samt Hur stor inverkan anser RTRS-journalisterna att den generella jargongen i RS har på RTRS:s journalistik? På grund av kriget under 1990-talet är dagens bosniska samhälle djupt nationalistiskt och etniskt splittrat, vilket även tydligt avspeglas i landets medier. Inte minst och i synnerhet public service som även den är nationalismburen. Detta bidrar till en både svårbalanserad verklighet för public servicejournalister i landet. Samhällsprofessorn Kaldor och journalistikforskaren Baruch Wachtel menar båda att förutsättningarna för media i postkonfliktkontexter likt den i Bosnien på olika sätt hindrar den ”riktiga” journalistikens fulla existens och kvalité. Resultatet visar att RTRS-journalisterna ofta beskriver sin verklighet på ett negativt sätt – starkt krigsfärgad, djupt nationalistisk, under press från olika håll (annonsörer, chefer etc.), oerhört politiserad, oprofessionell, självcensurerad etc. Sammanfattningsvis beskrivs vardagen på RTRS och det journalistiska yrket på ett sätt som markant skiljer sig från det som i vanliga fall förknippas med public service. Kriget beskrivs vidare som den dominerande och återkommande problematiken, en öm punkt som omöjliggör den bosniska public servicejournalistikens neutralitet och objektivitet. Detta betraktas dock som befogat eftersom föreställningen om att de ”andra” (bosnienkroaterna och bosnjakerna) förhåller sig likadant mot bosnienserberna. På så sätt menar flera journalister att kriget fortfarande fortsätter och public service är ett av många nationalistiska slagfält i dagens Bosnien.
144

Public Service i framtiden : En kvalitativ studie om hur SVT förhåller sig till Public Service-idealet på webben

Lundgren, Malin January 2010 (has links)
Public Service är ett svårdefinierat begrepp. De gamla idealen handlar mycket om enmedieideologi som baseras på etermediernas möjligheter och begränsningar, vilket har skapatsvårigheter när Public Service har letat sig ut på Internet. Kritik från bland annatbranschorganisationen Tidningsutgivarna ifrågasätter Public Service-företagens breddning påwebben. De anser att gränserna för vad Public Service-företagen får och inte får göra äralltför otydliga.Med hjälp av fyra kvalitativa samtalsintervjuer (tre personer från Sveriges Television samt enfrån Tidningsutgivarna), och med kvalitativa textanalyser av statliga propositioner ochutredningar angående Public Service-uppdraget undersöks hur Public Service-uppdraget ochdess medieföretag påverkas av medieutvecklingen.I uppsatsen jämförs resultaten med Anna Maria Jönssons tankar kring Public Service och denmedieideologiska inriktningen ”Social ansvarsideologi”. De statliga propositionerna ochutredningarna ligger även till grund för att besvara frågor kring Public Service som ideal ochanvänds således också som en teori.Resultaten visar att de kommersiella konkurrenterna har svårt för Public Service-företagensbreda målgrupp, alla. Detta ifrågasätter de som arbetar på Sveriges Television och menar attdet är motsägelsefullt då konkurrenterna efterapar Sveriges Televisions satsningar. Denhuvudsakliga slutsatsen som dras är att Public Service-uppdraget borde omformuleras utefterden rådande medieutvecklingen.
145

Kampen om den unga publiken : public service kanalerna - TV4 - övriga kommersiella kanaler

Kidd, Emmeli January 2007 (has links)
Mitt examensarbete behandlar frågeställningen om hur synen på ett bra barnprogram skiljer sig åt hos public service kanalerna, TV4 och övriga kommersiella kanaler? Detta berör också frågor om vem som egentligen avgör vad som är bra barnprogram; är det producenterna eller mottagarna? Jag har valt den här frågeställningen där för att jag har en nyfikenhet på och ett intresse av hur barnprogrammen skiljer sig mellan kanalerna och hur de kommer att se ut i framtiden. Public Service syftar till att ge allmänheten en särskild sorts berikande programutbud inom radio- eller teveverksamhet. Termen public service har flera olika betydelser; Ofta används den för att beteckna de företag som finansieras av någon slags tv-avgift, har ingen eller begränsad reklam och/eller är statligt ägda/kontrollerade.  Det är idag ett turbulent läge för Public service och trycket från de kommersiella kanalerna har sannolikt en inverkan på programverksamheten. Under arbetets gång har det slagit mig vilken stor inverkan producenter och inköpare har på begreppet ”bra” underhållning.  Jag har tittat på befintliga barnprogram och gjort en semiotisk analys av dem. Jag har även jämfört de olika kanalernas policy och sett skillnader mellan dessa kanaler.  Ett vidare syftet med studien är vidare att få ett underlag till att göra en gestaltning, där jag själv producerar ett fingerat barnprogram för TV. Det är ett barnprogram som på något sätt ifrågasätter makten över produktionerna hos dessa stora bolag. / BI/Media
146

The Public Service Broadcaster of Lithuania in the Era of Commercialization

Tichonovaite, Monika January 2011 (has links)
The television industry in Lithuania is analyzed in this thesis with a focus on the impact of commercialization on the public service broadcaster. The purpose of the research paper is to describe the impact of the changing market on the public service broadcaster of Lithuania using as theoretical framework the approach of the political economy of the media and communication and quantitative methods. One part of the thesis is the theoretical research, which is done by analyzing and systematically presenting books and articles that relate to the thesis’s topic. In the second part of the work, the theoretical framework is applied to the Lithuanian television market. In addition, an empirical study is conducted in order to apply the theoretical discussion and answer the main research question. The main results of the study suggest that the public service broadcaster of Lithuania managed to maintain its programmes’ diversity. However, the amount of entertainment, imported production and advertising has increased. Therefore, a certain concern about growing commercialization is reasonable. These changes correspond to the tendencies in the European television industry. However, Lithuanian viewers seem to prefer the more heavily commercialized programmes since the leader of the market is a commercial television station, whose market share is almost twice bigger than LTV’s. Thus, LTV is facing a dilemma between preserving quality and diversity and commercializing its programmes in order to increase its audience share (dilemma between quality and audience share).
147

Produktivitet inom public service - det traditionella måttets roll och funktion

Hållkvist, Hans, Lindgren, Tim January 2012 (has links)
Med den växande internet- och mobilmarknaden har public service bolagen inom media följt publiken till att erbjuda sina tjänster via både internet och mobil. För Sveriges Radio har de snabbt växande marknaderna inneburit en problematik för ekonomi- och verksamhetsstyrningen. Problematiken härrör i produktivitetsmåttet, som tidigare tagit hänsyn till sändningstimmar. I och med att Sveriges Radio utöver radiosändningar idag erbjuder tjänster på internet och mobil är det svårt att beräkna företagets totala produktivitet på ett tillfredställande sätt. Syftet med denna uppsats är därför att utreda den problematik som finns med att mäta produktivitet i public service sammanhang och att formulera nya mått för att mäta produktivitet i den internetbaserade verksamheten. Uppsatsen bygger på aktionsforskning av explorativ karaktär, där offentliga dokument och semistrukturerade intervjuer utgör det empiriska materialet. Teorin bygger till största del på vad som tidigare sagts om att mäta produktivitet inom tjänstesektorn och public service. Insamlad data har sedan analyserats och jämförts med det teoretiska ramverket varpå slutsatserna visar ett alternativt mått för att mäta produktivitet inom public service.
148

P3-Soundet! : Den statliga ungdomsradions musik

Lundahl, Karin January 2012 (has links)
I uppsatsen behandlas frågeställningarna: Går det finna ett gemensamt sound hos musiken som spelas i P3? Och hur ser P3:s tablå ut under en vecka? Dessa frågeställningar undersöks för att ge en bild av den musik som spelas i P3 som är Sveriges Radios ungdomskanal. Frågorna undersöks genom att utgå från tidigare forskning i ämnet, information från P3:s hemsida samt genom djupgående analyser av sju låtar från de artister som spelades mest under vecka 46 år 2010. Analyserna utformas utifrån Gunnar Ternhags gehörsbaserade analysmetod. Även Lars Lilliestams gehörsbaserade analysmetoder av rock och blues används. Analyserna presenteras först låt för låt och sedan sammanfattas likheter och skillnader hos musiken som spelas. I den slutgiltiga diskussionen framkommer att det går att finna gemensamma nämnare hos låtarna vilket gör att man skulle kunna klassa dem till vad som skulle kunna kallas ett ”P3-sound”. Hur musiken prioriteras och ges utrymme för olika lyssnargrupper beskrivs också. Det går att se att P3 prioriterar olika typ av musik vid olika tidpunkter under dagen, exempelvis sänder man genre-inriktade program främst på kvällstid, medan andra artister spelas från morgon till kväll, det är de här artisterna som tas upp i studien. Arbetet med studien ses som en del av det större arbetet med att granska public service och dess utformning, samt som en förlängning av Alf Björnbergs studie av radio och TV i public service-fomat, där han går igenom utvecklingen av dessa medier under 25 år.
149

Angra do Heroísmo-arquitectura do século XX e memória colectiva

Gouveia, Paulo Duarte de Melo January 2002 (has links)
No description available.
150

Continuous performance improvement in the South African National Defence Force

Vermaak, JIC, Fourie, L 01 July 2007 (has links)
Abstract: This article concentrates on the South African National Defence Force (SANDF), as a South African public sector department, its acceptance of the Batho Pele principles and the implementation of various organisational performance improvement programmes. However, despite accepting the principles and the programmes, it is uncertain whether the SANDF institutionalised them in order to effect continuous performance improvement.

Page generated in 0.0202 seconds