Bakgrund Stroke är idag en av de vanligaste sjukdomarna som drabbar ca 25 000 människor varje år i Sverige. Flertalet komplikationer, så kallade sekvele kan uppstå relaterat till stroken. En vanlig sekvele är att drabbas av smärta i olika former. Smärtan i sin tur kan påverka människors vardag och hela dennes liv. Idag fokuserar Socialstyrelsens rekommendationer på de farmakologiska åtgärderna vid smärta efter stroke. Det råder även brist i de nationella riktlinjerna för smärta efter stroke vilket kan försvåra för vårdpersonalen att välja rätt behandling för rätt patientgrupp. De icke-farmakologiska åtgärderna är ett stort outforskat ämne med många möjligheter och appliceras under ramen för omvårdnad. Syfte Syftet var att studera de icke-farmakologiska åtgärderna och dess effekter på smärta relaterat till stroke. Metod Studien genomfördes i form av en icke-systematisk litteraturöversikt över kvantitativa studier. Utifrån de urvalskriterierna baserades studien på 18 kvantitativa artiklar hämtade från databaserna CINAHL och PubMed. En kvalitetsgranskning gjordes utifrån Sophiahemmets bedömningskriterier för att säkerställa artiklarnas validitet. Samtliga artiklar analyserades utifrån en integrerad analysmetod. Resultat Studien visar att det finns flertal olika icke-farmakologiska åtgärder som kan användas vid smärta efter stroke. Åtgärderna delades in i kategorierna motirriterande åtgärder, kropp och själsåtgärder och perifera mekanismer. Majoriteten av de ingående studierna har erhållit förbättrat resultat avseende smärta med statistisk signifikans. Patienter erhöll även en förbättrad självständighet och livskvalitet relaterad till åtgärderna. Även skillnader i effektiviteten av åtgärderna kunde påvisas hos olika typer av smärtklassifikationer ur dess karaktär och tidsaspekt. Slutsats Erhållna resultatet tyder på att det finns ett stort antal icke-farmakologiska åtgärder som uppvisar god effekt och skulle kunna användas mer inom sjukvården. Samtliga åtgärder kan sjuksköterskan utföra alternativt göra en behovsbedömning och därefter remittera vidare/delegera. Genom att tillämpa en evidensbaserad omvårdnadsprocess kan patienternas behov av omvårdnad anpassas för en optimal smärtlindring. / Background Stroke is one of the most common diseases today, affecting 25 000 people annually in Sweden. Complications, known as sequelae, can occur in relation to the stroke. A common one is to suffer from pain in various forms and can affect people's everyday life. The National Board of Health and Welfare's recommendations focus on the pharmacological measures for pain after a stroke. There is also a lack of national guidelines for post-stroke pain, which can make it difficult for healthcare professionals to choose the right treatment for the right patient group. The non-pharmacological measures are an unexplored topic with many possibilities and are applied in the context of nursing. Aim The aim was to study the non-pharmacological interventions and their effects on stroke- related pain. Method The study was conducted as a non-systematic literature review of quantitative studies. Within the selection criteria, the study was based on 18 quantitative articles retrieved from the databases CINAHL and PubMed. A quality review was carried out based on Sophiahemmets assessment criteria to ensure the validity. An integrated analyse-method was used. Results The study shows that there are several different non-pharmacological measures that can be used in the treatment of stroke pain. The measures were divided into the category's counterirritant measures, body and mind measures and as peripheral mechanisms. Most of the studies have obtained improved pain outcomes. Differences in the effectiveness of the interventions could also be demonstrated in different types of pain. Conclusions The results indicate that there is large number of non-pharmacological measures that show effect and could be used more in the health care system. All measures can be carried out by nurse, to assess needs and therefore delegate. By applying an evidence-based nursing process, patients' nursing needs can be adapted for optimal pain relief.

Bakgrund: Vårdpersonal har en viktig roll att uppmärksamma och behandla smärta hos patienter. Bedömning och behandling av smärta kan dock vara särskilt svår hos patienter med demens. Syfte: Att beskriva vårdpersonalens erfarenheter att bedöma och behandla smärta hos patienter med demenssjukdom. Metod: Litteraturöversikt av kvalitativa studier. Nio artiklar identifierades via databassökningar. Varje artikel delades upp i meningsenheter, som sedan kodades för att skapa subkategorier och kategorier. Resultat: Tre huvudkategorier presenteras i resultatet: “Att kunna bedöma smärta hos patienter med nedsatt kommunikationsförmåga,” “Att effektiv kunna lindra smärta hos patienterna,” och “Hur organisatoriska faktorer påverkar bedömning och behandling av smärta.” Konklusion: Bedömning och behandling av smärta hos personer med demens är komplex. Vårdpersonalens beskrivning av att arbeta med smärta hos patienter följer omvårdnadsprocessen, men det finns modeller som kan bidra till att förbättra deras arbetssätt. Vidare forskning bör fokusera på hur personal arbetar med patienternas beteendeförändringar och icke-verbala uttryck, upplevelser kring läkemedel administreringsvägar, samt förbättring i dokumentering av smärta och insatta behandlingar. / Background: Healthcare professionals’ have a key role in detecting and managing patients' pain. Assessment and treatment of pain can become especially difficult in patients with dementia. Aim: To describe healthcare professionals’ experiences in assessment and management of pain in patients with dementia. Methods: Literature overview of qualitative studies. Nine articles were identified through database searches. Data units were extracted from every article and then coded to form categories and subcategories. Results: Three main categories are presented in the study’s results: “To assess pain in patients with impaired communication skills,” “To effectively relieve patients’ pain,” and “How organizational factors affect the assessment and management of pain.” Conclusion: Assessment and management of pain in patients with dementia is complex. Healthcare professionals' description in working with pain in patients with dementia follow the nursing process, but theoretical models can help improve their work. Further research should focus on professionals’ work with patients' behavioral changes and non-verbal expressions, experiences in different routes of medication administrations and improving the documentation of pain and treatment.

In the United States, 10% to 15% of newborns are admitted to the neonatal intensive care unit (NICU). Painful procedures are unavoidable during NICU care; the neonate experiences approximately 12 painful procedures per day. Inconsistent and/or inappropriate pain management in the NICU remains a problem. The purpose of this study is to identify the prevalent factors that influence the implementation of pain management strategies among nurses who work in a NICU setting in a Central Florida hospital. This study was conducted using a voluntary and anonymous electronic survey. The survey was divided into two sections; the first section designed to describe the sample, and the second section containing a Likert-type scale that assessed the nurses’ general pain knowledge, knowledge of pain assessment, and awareness of accepted pain management strategies. The survey was adapted from previously published research. Results indicate pain was more likely to be addressed when nurses collaborated closely with the attending physician. The majority of nurses were aware of current protocols for pain management on the unit but not all nurses agreed those protocols were adequate. Results also indicated pain assessment education is being provided in the NICU and the nurses feel confident in their skills to assess pain, however, not all nurses agreed that pain is being well managed in their unit. There appears to be a gap between the nurse’s knowledge/skill to assess pain and implementation of strategies to decrease pain. Although it is the nurse’s responsibility to prevent and treat newborn pain in the NICU, not all nurses agreed that newborn pain is well managed in their unit and some believe pain to be an unavoidable experience in the NICU. Nurse-physician collaboration is key to evidence based newborn pain management.

Bakgrund   Smärta är en av de vanligaste orsakerna till att personer söker sjukvård. Då alla kirurgiska ingrepp medför vävnadsskada som utlöser smärta bör den postoperativa smärtlindringen vara väl anpassad till den enskilda personen och det kirurgiska ingrepp som genomförts.  Även om farmakologiska läkemedel fortsätter att vara den primära behandlingslinjen för smärtlindring efter kirurgiska ingrepp bidrar det ofta till oönskade biverkningar. Forskningen som fokuserar på användningen av icke-farmakologiska metoder som kan komplettera den farmakologiska behandlingen av postoperativ smärta är begränsad. Detta öppnar upp för möjligheter till ytterligare omvårdnadsforskning inom detta område.  Syfte Syftet var att beskriva effekterna av icke-farmakologiska behandlingsmetoder som komplement till farmakologisk smärtlindring för personer med postoperativ smärta. Metod Studien utfördes i form av en icke-systematisk litteraturöversikt baserad på 15 vetenskapliga artiklar av kvantitativ design. Sökningarna gjordes i databaserna CINAHL och PubMed. Inkluderade artiklar kvalitetsgranskades utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag. En integrerad dataanalys genomfördes i tre steg för att sammanställa resultatet. Resultat Studien visar att det finns en bred variation av icke-farmakologiska åtgärder som kan användas som ett komplement till den farmakologiska behandlingen av postoperativ smärta hos patienter. I resultatet framkom två huvudkategorier: Smärtlindrande effekt med fysikaliska behandlingsmetoder och Smärtlindrande effekt med body-mind och avslappningstekniker. De flesta av de granskade studierna påvisade positiva effekter av icke-farmakologiska metoder för postoperativ smärtlindring. Vissa av dessa studier undersökte även metodernas påverkan på opioidanvändning, minskning av preoperativ ångest, påverkan på personens fysiologiska parametrar. De observerade resultaten visade förbättringar av statistisk signifikans. Slutsats Resultaten tyder på att det finns flera icke-farmakologiska metoder som kan användas som ett tillägg till farmakologisk smärtlindring för personer med postoperativ smärta och som har en övergripande positiv effekt. Genom att tillämpa dessa metoder kan sjuksköterskan lindra personens lidande och skapa omvårdnad som är anpassad efter personens specifika behov. / Background Pain is one of the most common reasons for persons to seek medical care. As all surgical procedures involve tissue damage that triggers pain, postoperative pain management should be well adapted to the individual person and the surgical procedure performed.  Although pharmacological drugs continue to be the primary line of treatment for pain relief after surgery, they often lead to unwanted side effects. Research focusing on the use of non-pharmacological approaches that can complement the pharmacological treatment of postoperative pain is limited. This opens up for further nursing research in this area. Aim The aim was to describe the effects of non-pharmacological treatments as a complement to pharmacological pain relief for people with postoperative pain. Method The study was conducted as a non-systematic literature review based on 15 scientific articles of quantitative design. The searches were done in the databases CINAHL and PubMed. Included articles were quality reviewed based on Sophiahemmet's assessment basis. An integrated data analysis was conducted to compile the results. Results The study indicates that there is a wide variety of non-pharmacological interventions that can complement the pharmacological treatment of postoperative pain. Two main categories were identified: Effects of physical treatment methods and Effects of body-mind and relaxation techniques. Most of the reviewed studies demonstrated positive effects of non-pharmacological methods for postoperative pain management. Some of these studies examined the impact of the methods on opioid use, reduction of preoperative anxiety, impact on person´s physiological parameters and observed improved outcomes with statistical significance. Conclusions The results show that there are several non-pharmacological methods that can be used in addition to pharmacological pain management for people with postoperative pain and have an overall positive effect. By applying these methods, the nurse can alleviate the person´s suffering and create nursing care that is adapted to the person's specific needs.

Bakgrund: Opioidmissbruk är ett fenomen som är vanligt världen över. Sjuksköterskor oavsett arbetsplats kommer att möta patienter med missbruksproblematik. Opioider används inom vården som smärtlindring och kan vara mycket beroendeframkallande då tolerans snabbt utvecklas. Smärta är något som alla har erfarenhet av och patienter med opioidmissbruk ställs inför unika problem då tolerans tillsammans med beroende skapar problem vid smärtbehandling. Relationen till vården kan också vara svår då rädsla för stigman och förutfattade meningar förekommer.  Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att ge smärtbehandling till patienter med opioidmissbruk.   Metod: En litteraturstudie har genomförts på befintlig forskning. Åtta kvalitativa artiklar har granskats, dess innehåll analyserats och sammanställts. Resultat: Litteraturstudien genererade tre kategorier och två respektive tre subkategorier i resultatet. Kategorin bristande kunskap med subkategorierna; att känna osäkerhet, avsaknad av utbildning och rädsla för att göra fel. Förhålla sig till egna attityder med subkategorierna; misstänksamhet och bristande tillit samt förutfattade meningar och stigma. Och till sist kommunikation har betydelse med subkategorierna; förhållandet mellan sjuksköterska och patient samt gemensam förståelse inom vårdteamet.  Slutsats: Att arbeta med patienter lidande av smärta med ett opioidmissbruk kan vara en utmaning. Det finns ett stort behov av förbättrad utbildning, förändrade attityder samt tydlig kommunikation. Detta för att patienterna ska få en jämlik vård och ökat välmående. Mer forskning krävs för att upptäcka ytterligare kunskapsluckor och behov. / Background: Opioid abuse is a common phenomenon all around the globe. Nurses will encounter this regardless of their workplace. Opioids are used within the healthcare setting as pain relief and can be highly addictive due to the quick development of tolerance. Pain is something that everyone experiences and patients with opioid abuse syndrome encounter unique problems when tolerance combined with addiction create issues regarding pain treatment. The relationship towards the healthcare system can also be difficult due to patients fear that stigmatization and preconceived notions will occur.  Aim: To describe nurses experiences to give pain management to patients with opioid abuse.  Method: A literature study was performed. Eight qualitative articles were reviewed, and the content was analysed and compiled.  Results: The result generated three categories with two and three subcategories each. The category lack of knowledge with the subcategories; to feel insecure, lack of education and fear of doing wrong. To consider own attitudes with the subcategories, suspicion, and lack of trust as well as preconceived notions and stigma. And at last communication carries importance with the subcategories; the relationship between nurse and patient as well as shared understanding within the healthcare team. Conclusion: Working with patients suffering from pain whilst having an opioid abuse, can be a challenge. Improved education and changed attitudes as well as clarity in communication is highly needed. This in order to make sure that patients get equal care as well as improved wellbeing. Further research is needed to discover additional gaps of knowledge and needs.

Background: Caring for patients with dementia at the end of life can be challenging because of the complex nature of the disease. In the later stages of dementia, the patient loses many cognitive functions like communicative skills which leads to difficulties in understanding the patients’ symptoms and needs. Due to these communicative challenges, pain management can be a challenge for the nurse to manage as well. Nurses have the primary responsibility in the care of these patients which is why it is valuable to understand the nurses’ experience of caring for patients with dementia in palliative care. Aim: To describe nurses experience of caring for patients with dementia in palliative care. Method: The study was a literature study with a qualitative approach. Nine scientific articles were chosen from the databases Cinahl and PubMed. The articles were analyzed using Friberg’s five step analysis model. Results: Four major themes were identified during the analysis: Challenging to read and inter-pret non- verbal communication; Challenging to relieve suffering; Relatives both an asset and a challenge and The structure of the organization affected the possibility of good care. Conclusion: The nurses experienced challenges in understanding the patients’ needs because of the patients’ lack of verbal communication, which is why the nurses used their observational skills to read the patients’ non-verbal signs. The nurses felt that there was a need for more training and education for the health care professionals in general to be able to provide a good care to the patients. The relatives of the patients were an asset in understanding the person behind the disease.

Bakgrund: Postoperativa omvårdnadsåtgärder och bedömning av postoperativ smärta är viktig i vården av postoperativa neurokirurgiska patienter. Bristande postoperativa omvårdnadsåtgärder samt inadekvat lindring av postoperativ smärta är ett omvårdnadsproblem som orsakar vårdlidande hos patienter som genomgår spinala tumöroperationer. Det är sjuksköterskans ansvar att ge en optimal smärtlindring samt att utföra noggranna postoperativa omvårdnadsåtgärder för att patienter som genomgår spinal tumörkirurgi ska få en förbättrad livskvalité och förbättrade postoperativa resultat. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans postoperativa omvårdnadsåtgärder i samband med spinala tumöroperationer med fokus på smärta. Metod: För att svara på̊ syftet gjordes en integrerad litteraturöversikt enligt Friberg (2012). I studien inkluderades tolv vetenskapliga artiklar, fem kvalitativa studier och sju kvantitativa. Analysen gjordes med inspiration av Whittemore och Knafls (2005) beskrivning av integrerad innehållsanalys.Resultat: Studien resulterade i två huvudkategorier; att lindra smärta och att förebygga komplikationer. Huvudkategorinatt lindra smärta tilldelades underkategorierna att använda smärtskattningsinstrument och kommunikation. Den andra huvudkategorin, att förebygga komplikationer tilldelades underkategorierna mobilisering och standardiserade vårdförlopp. Slutsats: Sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder i samband med postoperativa omvårdnadsåtgärder kan ofta vara en utmaning för den grundutbildade sjuksköterskan. Föreliggande studie beskrev de postoperativa omvårdnadsåtgärderna och hur sjuksköterskan kan arbeta för att förebygga komplikationer. Det framkom att sjuksköterskan har en ytterst viktig roll i smärtbehandlingen av denna patientkategori. Om inte sjuksköterskan ger en individualiserad smärtskattning, smärtlindring och smärtutvärdering finns risk att ett vårdlidande uppstår. / Background: Postoperative nursing measures and assessment of postoperative pain are important in the care of postoperative neurosurgical patients. Inadequate postoperative nursing measures as well as inadequate relief of postoperative pain is a nursing problem that causes nursing distress in patients undergoing spinal tumor surgery. It is the nurse's responsibility to provide optimal pain relief and to perform careful postoperative nursing measures so that patients undergoing spinal tumor surgery can have an improved quality of life and improved postoperative results.Aim: The aim of the study was to describe the nurse's post-operative care measures in conjunction with spinal tumor surgeries with a focus on pain.Method: An integrated literature review was made according to Friberg (2012). The study included twelve scientific articles, five qualitative studies and seven quantitative. The analysis was done with inspiration from Whittemore and Knafl's (2005) description of integrated content analysis.Results: The study resulted in two main categories; to relieve pain and to prevent complications. The main category of relieving pain was assigned to the subcategories of using pain assessment instruments and communication. The second main category, preventing complications, was assigned to the subcategories of mobilization and standardized care processes.Conclusion: The nurse's nursing measures in connection with postoperative nursing measures can often be a challenge for the newly graduated nurse. The present study described the postoperative nursing measures and how the nurse can work to prevent complications. It emerged that nurses have an extremely important role in the pain management of this patient category. If the nurses do not provide an individualized pain assessment, pain relief and pain evaluation, there is a risk that care suffering can occur.

Bakgrund: Postoperativ smärta är ett vanligt tillstånd efter ett kirurgiskt ingrepp som måste behandlas utifrån patienternas unika upplevelser. Underbehandlad postoperativ smärta kan geupphov till komplikationer och lidande hos patienter. Syfte: Att beskriva patienters upplevelse av postoperativ smärta och smärtbehandlingsmetoder. Metod: Litteraturöversikt av tolv kvalitativa originalartiklar. Litteratursökningen genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL. Resultat: Patienter upplevde att smärtan varierade i karaktär, intensitet, lokalisation och varaktighet. Faktorer som personalens attityder, patienters preoperativa förväntningar, tidigare upplevelser och social bakgrund påverkade upplevelsen av den postoperativa smärtan. Det fanns delade åsikter om smärtbehandlingarnas metoder och effekt där ett stort antal patienter uppgav en underbehandlad postoperativ smärta med otillräcklig smärtlindring och biverkningar. Fördomar samt tidigare upplevelser av biverkningar kunde påverka patienternas vilja att konsumera opioider. Det noterades en okunskap om den postoperativa smärtbehandlingen. Patienterna använde sig av egna icke-farmakologiska strategier för att lindra den postoperativa smärtan. Slutsats: Patienters upplevelser av den postoperativa smärtan skilde sig mellan olika individer och påverkades av omkringliggande faktorer. Det fanns en variation av upplevelser av den postoperativa smärtbehandlingen, en del upplevde att den farmakologiska smärtlindringen var adekvat och en del upplevde den som bristande. Upplevelser av bristande farmakologisk behandling karakteriserades i form av underbehandlad smärta, komplicerade smärtbehandlingsrutiner, biverkningar, rädsla och bristande kunskap om de aktuella smärtbehandlingarna. Det identifierades att patienterna hade behov av utförlig och individanpassad information om smärta och smärtbehandling, samt ett personcentrerat bemötande från vårdpersonal för att optimera smärtlindringens effekt och minska det mänskliga lidandet. / Background: Postoperative pain is common after a surgical procedure and must be treated based on the patients' unique experiences. Undertreated postoperative pain can lead to complications and patient suffering. Aim: To describe patients experiences of postoperative pain and treatment. Method: Literature review of twelve qualitative original articles. The literature searches were implemented in the databases PubMed and CINAHL. Results: Patients experienced their pain varied in character, intensity, localization and duration. Factors such as staff healthcare professionals’ attitudes, patients’ preoperative expectations, previous experiences and social background influenced the experience of postoperative pain. There were divided opinions on treatment and corresponding efficacy. Some patients reported undertreated postoperative pain with inadequate pain relief and sideeffects. Their preconceptions and previous experiences of side effects influenced consumption of opioids. Patients’ ignorance of the postoperative pain treatment was discovered. Different non-pharmacological strategies to relieve the postoperative pain were used by patients. Conclusion: Patients' experiences of postoperative pain differed and were influenced by various boundary conditions. There was a variety of experiences linked to postoperative pain treatment. Experiences associated with the lack of pharmacological treatment were characterized in the form of undertreated pain, complicated treatment routines, side effects, fear and lack of knowledge about pain treatments. It was identified that the patients had a need for detailed and adapted information about pain and pain treatment as well as a person-centered approach from healthcare professionals in order to optimize the effect of pain relief and reduce human suffering.

Acute and critical care patients experience significantly more pain than those patients on a general nursing unit. Due to the severity of their condition, acute care patients may be nonverbal and unable to self-report their pain. Behavioral pain assessment tools are a method of objectively measuring pain in patients who are unable to communicate. While the use of these tools has been shown to improve short- and long-term outcome for patients, there is a paucity of evidence as to nurses' perceptions related to their use. The purpose of this study is to investigate acute care nurses' perceptions of the relationship between the use of behavioral pain assessment tools and pain outcomes in nonverbal patients. A survey was developed to determine the perception of this relationship. A total of 23 acute and critical care nurses participated. The survey asked multiple perception-based questions related to pain assessment and management in nonverbal patients including but not limited to, the importance of pain assessment, the frequency of use of behavioral pain assessment tools, the use of pain scores in patient hand-off, and education related to behavioral pain assessment tools. Open ended questions were also posed inquiring as to participants perceptions of the effect of using behavioral pain assessment tools on pain assessment and pain outcomes. Survey results showed a majority (82.6%, n=19) of participants think the use of behavioral pain assessment tools improves pain assessment and outcomes. Participants reported they perceive the use of these tools allows for a thorough standardized assessment which allows for the objective evaluation of pain outcomes, and ultimately, effective pain relief.

Chronic non-cancer pain (CNCP) is a complex phenomenon that affects multiple dimensions of daily life. Optimal therapies for managing CNCP must, then, demonstrate clinically important benefits that go beyond reductions in pain and adverse events. The Initiative on Methods, Measurement, and Pain Assessment in Clinical Trials (IMMPACT) has recommended that clinical trialists who are evaluating treatments for chronic pain consider reporting treatment effects across nine patient-important outcome domains. This thesis begins with an investigation of the extent to which clinical trials evaluating the effects of opioids for CNCP report IMMPACT-recommended core outcome domains. Further, it explores optimal therapeutic strategies for specific CNCP conditions; specifically, it features a systematic review of randomized controlled trials of all pharmacological and non-pharmacological therapies for central post-stroke pain, as well as a plan for a network meta-analysis of all therapies for all chronic neuropathic pain syndromes. Chronic pain is also a common reason for disability, and this thesis concludes with a retrospective cohort study focused on identifying predictors of claim duration following acceptance for disability benefits among Canadian workers. / Thesis / Doctor of Philosophy (PhD)