Varje år är omkring 40 miljoner människor runt om i världen i behov av palliativ vård. Att som sjuksköterska vårda patienter som befinner sig i livet slut är en speciell vårdform. Målet för vården inte längre är att bota utan att lindra lidande och stödja patienten i den sista tiden i livet. Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelser av att arbeta i palliativ vård. Metoden som användes var en litteraturstudie som grundades på 13 vetenskapliga artiklar. I resultatet framkom två teman Att göra gott för patient och närstående och Att inte räcka till. Sjuksköterskorna strävar efter att ge personcentrerad omvårdnad, skapa vårdrelationer, vilket bidrar till arbetstillfredställelse. Därför bör mer utbildning inom palliativ vård ingå i sjuksköterskors utbildning för att stärka professionen och sjuksköterskors självkänsla. / Every year there are about 40 million people around the world in need of palliative care. For a nurse it is a special form of care to care for these patients in their end of life. The goal is no longer to cure but to ease and to aid the patient in it's last days of life. In this study, the purpose was to shed light on nurses experiences of working in palliative care. The method used was a literature study based on 13 scientific articles. The result showed two themes, one, To make the patient and their loved ones feel comfortable, and two, To not be enough. The nurses are committed to give personalized care, make care relations, which makes for work satisfaction. Therefore should more education about palliative care be a part of a nurses education, to strengthen the profession, and nurses self-esteem.

Bakgrund: Tack vare en mer avancerad hemsjukvård har den palliativa vården utvecklats, vilket gör det möjligt för fler människor att dö i det egna hemmet. Palliativ vård handlar inte endast om patienten, utan involverar även de anhöriga. Det övergripande målet för palliativ vård är att patienten och den anhörige upplever god livskvalitet till livets slut. De anhörigas närvaro är betydelsefull, inte endast för patienten utan även för vårdarna. De anhöriga befinner sig i en mycket påfrestande situation och det är viktigt att vårdare har kunskap om vad de anhöriga upplever och hur man kan stötta de anhöriga i deras situation. Syfte: Att belysa anhörigas upplevelser av delaktighet i samband med palliativ omvårdnad i hemmet. Metod: En litteraturstudie baserad på 11 vetenskapliga artiklar av kvalitativ ansats. Resultat: 2 kategorier framkom ur studien. Delaktighet ger anhöriga upplevelsen av att få vardagen att fungera och Anhörigas delaktighet bidrar till personcentrerad vård. Det blev en drastisk förändring i livet för de anhöriga. Det var inte bara hemmet som förändras i och med all teknisk utrustning och hjälpmedel som patienten behövde. De anhörigas livsförändringar gjorde att det sociala livet fick lida. Tankar kring existentiella frågor dök upp när man levde så nära inpå döden och det var viktigt för de anhöriga att vårdarna kunde se och lyssna även på deras behov. En god kommunikation var viktigt för att de anhöriga skulle våga prata om sina egna behov, tankar och åsikter. Slutsats: Det viktigaste för de anhöriga var att kommunikationen, stödet och informationen fungerade mellan alla parter. Fungerade dessa delar så byggdes en god relation mellan parterna och man fick en god tillit till vården. Samarbetet blev bättre och de anhöriga kände sig som en i teamet. / Background: Thanks to more advanced home care, palliative care has developed into making it possible for more people to die in their own homes. Palliative care is not just about the patient, but also it also involves the families. The overall objective of palliative care is the patient and the relative experience good quality of life to the end of life. The family's presence is significant, not only for the patients but also for the caregivers. The families are in a very stressful situation and it is important that caregivers have the knowledge of what the families are experiencing and how to support the families in their situation. Aim: To highlight the relatives' experiences of participation in the context of palliative care at home. Method: A literature review based on 11 scientific articles by a qualitative approach. Result: Two categories emerged from the study. Participation gives the families the perception of getting everyday-living work and Relatives participation contributes to person-centered care.It was a drastic change in the families lives. It was not just the home as such that changed with all the technical equipment and aids the patient needed. Existential issues appear when you live close to death and it was important to the families that their need of being seen and heard, received attention by the caregivers. Good communication was important for the relatives, in order to dare to talk about their needs, thoughts and opinions. Conclusion: The most important thing for the families was that the communication, support and information worked out well between all parties. When these parts worked well, it built a good relationship between the parties and led to good trust in health care. The collaboration became better and the relatives felt as a part of the team.

Bakgrund: Närstående inom palliativ vård har ofta en vårdande roll samtidigt som de själva är i behov av stöd då deras livssituation ofta är mentalt och emotionellt påfrestande. För att kunna ge ett adekvat stöd behöver vårdpersonal kunskap om hur närstående inom den palliativa vården upplever sin livssituation. Syfte: Syftet var att undersöka hur närstående inom den svenska palliativa vården upplever sin livssituation. Metod: De elva vetenskapliga originalartiklar till denna litteraturöversikt identifierades via sökningar i databaserna CINAHL Complete och PubMed. Vedertagna riktlinjer användes för granskning av resultatstudierna och data analyserades genom att jämföra likheter och skillnader samt vidare identifiera teman i materialet. Resultat: I resultatet framkom sex teman; Att få information och att vara delaktig, Att bli sedd och bekräftad, Att få en paus, Att inte behöva upprätthålla en fasad, Att uppleva ensamhet samt Att uppleva olika former av förlust. Genomgående i de teman som framkom var att relationen med vårdpersonalen påverkade de närståendes upplevelse kring sin livssituation. Diskussion: I diskussionen togs de centrala fynden i resultatet upp och relateras till Watsons teori om mänsklig omsorg samt konsensusbegreppet hälsa för att få en djupare förståelse för hur de närståendes livssituation inom den palliativa vården kan påverkas. Relationen mellan de närståendes livssituation och deras hälsa behöver ses ur ett holistiskt perspektiv och genom en vårdande relation kan vårdpersonal stödja närstående i deras livssituation och främja närståendes hälsa. / Background: Relatives´ within palliative care often end up with a caring role, and are at the same time in need of support themselves due to their own life situation being both mentally and emotionally demanding. In order to give adequate support, health care professionals need knowledge about how the relatives´ within the palliative care experience their life situation. Aim: The aim was to examine how the relatives´ within palliative care in Sweden experience their life situation. Method: The eleven original articles in this literature review was identified by searching the databases of CINAHL Complete and Pubmed. Accepted guidelines were made for review and data was analyzed by comparing similarities and differences and further identifying themes in the material. Results: The result revealed six themes; To get information and to participate , To be seen and to get acknowledged, To get a break, To not have to keep up appearance, To experience loneliness and To experience different types of loss. Throughout all the themes showed that the relation between the health care professional and the relatives´ affected how the relatives experienced their life situation. Discussion: In the discussion the central findings of the result was brought up and related to Watsons theory of human caring and the concept of consensus health to get a deeper understanding of how the relatives´ life situation within palliave care can be influenced. The association between the relatives´ life situation and their health needs to be seen from a holistic perspective and a through a caring relationship can health care professionals support the relatives´ life situation and promote the relatives´ health.

No description available.

<p>Den palliativa vården innefattar inte bara patienten utan i många fall också de anhöriga. Syftet med studien var att undersöka anhörigas informationsbehov inom den palliativa vården. För att besvara syftet gjordes en litteraturstudie där vetenskapliga artiklar användes. Genom databas- och manuellsökning valdes elva kvalitativa och kvantitativa artiklar ut. En innehållsanalys av artiklarna gjordes utifrån en kvalitativ ansats. Resultatet visar att anhörigas informationsbehov främst består av medicinsk-, omvårdnads- och organisationsinformation. De två viktigaste fynden när det gäller upplevelser av information var att de individuella behoven måste bejakas och att källan till informationen ansågs viktig. Resultatet visar dessutom att god information minskar ovisshet och stress hos anhöriga. Genom att få sitt informationsbehov tillfredsställt skapas förutsättningar till mental förberedelse. Författarna kan utifrån studien se att god information kan kopplas samman med välbefinnande hos anhöriga i den palliativa vården.</p>

Darbo tikslas: Įvertinti paliatyvios pagalbos paslaugų poreikį besigydantiems Kauno miestą aptarnaujančiose slaugos ir palaikomojo gydymo ligoninėse . Tyrimo metodika: Išanalizuota trijų Kauno miesto slaugos ligoninių 2008 metais visos gydytojų užpildytos išvykusio iš stacionaro asmens statistinės kortelės formos Nr.066/a-LK (n=1689). Gauti rezultatai pagal TLK-10 ligos kodą ir gydymo profilį palyginti su Lietuvos Respublikos sveikatos apsaugos ministerijos įsakymu nustatytomis paliatyvios pagalbos teikimo indikacijomis. 2009 metų vasario-kovo mėnesiais atlikta šių trijų slaugos ligoninių pacientų artimųjų anoniminė anketinė apklausa. Atsako dažnis 70,2%(n=151). Abiejuose tyrimo dalyse į atskirą grupę išskirti demenciški ligoniai. Duomenys išanalizuoti naudojant 13 versijos SPSS programinį paketą. Rezultatai: Į slaugos ligonines guldytiems su išemine širdies liga paliatyvi pagalba reikalinga 14,6% pacientų, sergantiems piktybiniais navikais - 10% pacientų, pagal spinalinė raumenų atrofija ir su ja susiję sindromai - 0,1% pacientų, demielinizuojančios centrinės nervų sistemos ligos – 0,6% pacientų, anoksinis smegenų pažeidimas, koma - 0,2% pacientų, lėtinis kepenų funkcijos nepakankamumas-0,8%, lėtinio inkstų funkcijos nepakankamumo terminalinė stadija - 0,2% slaugomųjų reikėjo paliatyvios pagalbos. Iš anketinės apklausos valstybės skirto 120 dienų slaugai termino neužteko 70,2%.Speciali medicininė priežiūra ir slauga reikalinga 83% slaugomųjų. Artimojo susirgimas sparčiai... [toliau žr. visą tekstą] / Aim of the study: to evaluate the demand for palliative care services among patients at nursing and supportive care hospitals, that serve Kaunas city. Methods. The study started with patients' data from year 2008, personal statistical card form No. 066/a-LK (n = 1689), which were fulfilled by physicians at patients' discharge and obtained from 3 nursing hospitals in Kaunas. The findings as coded according to ICD-10 and therapeutical profile were compared with indications defined in national legislation for palliative care. During February–March 2009 the anonymous survey including the relatives of the patients was conducted in the hospitals using questionnaires. Sample size was 151, response rate 70.2%. Dementia patients were analyzed separately. Statistical data analysis was performed using software „SPSS for Windows 13.0“. Results. In nursing hospitals the palliative care was needed by 14.6% of patients with ischemic heart disease, 10.0% – with malignant tumours, 0.1% – with G12 (spinal muscular atrophy and related syndromes), 0.6% – with G35–G37 (demyelinating diseases of the central nervous system), 0.2% – with G93 (anoxic brain damage), 0.8% – with K70–71 (chronic liver insufficience), 0.2% – with N19 (unspecified renal failure). The questionnaire revealed, that nursing term of 120 days as defined by state was insufficient for 70.2% of cases. Special medical care and nursing was necessary for 83.0% of patients. 56% of relatives stated that the disease is progressing and... [to full text]

Background: Despite the increased presence of clinical psychologists in paediatric services, including palliative care teams, there has been little research into their experience of working with children with life-limiting conditions. Existing studies have tended to focus mainly on the experience of medical professionals working in this area. Such studies have found that working with life-limiting conditions and child death has a significant impact on medical professionals, causing stress, burnout and feelings of professional failure. As clinical psychologists have a role in supporting the emotional needs of children, families and staff teams, it is important to explore their experiences, the impact that such work has on them, and any potential personal and professional implications. Aims: After identifying the above gap in the research, this study aimed to explore clinical psychologists‟ experiences of working with children with life-limiting conditions. Method: Semi-structured interviews were conducted with seven qualified clinical psychologists who were working in hospital settings with children with life-limiting conditions. The transcripts of the interviews were then analysed using Interpretative Phenomenological Analysis (IPA). Results: Three superordinate themes emerged from the analysis: „The meeting of two worlds: When psychology and medicine converge‟, „Nobody is immune: Facing the challenges of working of life-limiting conditions‟ and „Balancing the rough with the smooth: Finding a way to manage‟. Implications & conclusion: Participants experienced challenges in having to adapt to a medical world and in facing emotional impacts however, they also reported positive experiences from their work. The study raised many implications for clinical practice including the need to potentially help psychologists to prepare for the possible changes required when practicing in a hospital setting. This could perhaps be incorporated more into clinical training or be provided as in-house training when starting in the post.

As a GWR research project joint funded by Hospiscare, the main objective of this research was to examine the nature of psychological distress in palliative care, with the specific purpose of developing and evaluating accessible psychological interventions suitable for Hospiscare staff to use with clients. There is evidence that palliative care patients and their caregivers experience psychological difficulties including (a) studies of depression and anxiety in palliative care; (b) the concerns expressed by palliative care patients and their caregivers. However, the studies are generally qualitative in nature based on interviews of small samples of participants. Therefore, Study 1 and Study 2 adopted a cross-sectional design to examine psychological distress and rumination in samples of palliative care patients, their caregivers and an age-matched control group. The results from Study 1 and Study 2 indicated that psychological distress and rumination on existential concerns were elevated in palliative care patients and their caregivers. Furthermore, findings suggested an association between psychological distress and abstract rumination. Study 3 reported a case series piloting an intervention developed from concreteness training (CT) designed to address abstract rumination in palliative care. The case series indicated that with some modification to the identification and screening of patients, the treatment could be acceptable and feasible for palliative care patients. Study 4 examined the effectiveness of the CT guided self-help intervention in a randomized controlled trial. Findings indicated that the intervention could be effective for reducing anxiety, but not depression in palliative care patients. Moreover, Study 5’s findings also raised the possibility that abstractness was a partial mediator of the effects of the intervention on self-reported symptoms of anxiety in palliative care patients. Study 5 utilised a cluster randomized controlled design to evaluate a training programme designed to teach hospice staff how to deliver the CT guided self-help intervention. Results indicated that there was a more positive impact of routine care on patient distress for nurses attending training, when compared to nurses not attending the training. However, the training did not impact on nurses’ self-reported confidence or behaviour in addressing patients’ distress.

No description available.

Bakgrund: Av de som dött i Sverige de senaste två åren har cirka 80 procent varit i behov av palliativ vård. Genom att fokusera på patienters och närståendes upplevelser av vad som är viktigt i livets slutskede så kan en värdig död främjas. Värdighet är ett begrepp som är komplext och saknar konsensus inom vården. Det är även ett begrepp som är centralt inom vårdvetenskap. Harvey Max Chochinov har skapat en värdighetsmodell för att försöka göra begreppet värdighet mer förståligt och utifrån denna modell skapades interventionen värdighetsterapi. Syfte: Syftet med vår uppsats är att beskriva hur värdighetsterapi upplevs av patienter och anhöriga, samt belysa andra aspekter av värdighetsterapi. Metod: Den metod som används är litteraturöversikt. Efter systematisk sökning i databaser har nio artiklar studerats och dessa artiklar var både kvalitativa och kvantitativa. Artiklarna kommer ifrån Australien, Storbritannien, Japan, Danmark, Kanada och USA. Som teoretisk utgångspunkt användes de 6:Sn Chochinovs värdighetsmodell. Resultat: De huvudsakliga resultaten var att värdighetsterapi ansågs ha hjälpt patienter och anhöriga. Interventionen är genomförbar men resultaten tyder på att faktorer som kultur, tid, kostnad och patientens kognitiva tillstånd måste beaktas. Diskussion: Det som tas upp i diskussionen är de kulturella aspekterna kring värdighetsterapi, hur användbart det är inom vården och om det är samtalet eller arvsdokumentet som stärker värdighet. När det kommer till de kulturella aspekterna visade studier på att översättningar kunde bli fel och att kulturer kan se olika på vad som är en god död. Att genomföra värdighetsterapi tog längre tid än förväntat och den som utförde interventionen måste ha en viss kompetens. Detta är något som påverkar användbarheten av värdighetsterapi inom vården. / Background: Of those who died in Sweden over the last two years, about 80 percent were in need of palliative care. A dignified death can be promoted by focusing on patients and their families feeling of what's important in the end of life. Dignity is a concept that is complex and lacks consensus in health care. It is also a concept that is central to the health sciences. Harvey Max Chochinov has created a model of dignity trying to make the concept of dignity more understandable, and based on this model an intervention was created called dignity therapy. Aim: The aim of this study is to describe how Dignity therapy is used and evaluated by patients, relatives and other aspects of Dignity therapy. Methods: The method that was used was a literature review. After a systematic search in different databases nine articles were studied and these articles were both qualitative and quantitative. The articles are from Australia, UK, Japan, Denmark, Canada and the United States. As the theoretical framework the dignity model by Chochinov was used. Results: The main findings were that dignity therapy was considered to have helped patients and relatives. The intervention is feasible, but the results suggest that factors such as culture, time, cost and patient cognitive state must be considered. Discussions: Raised in the discussion are the cultural aspects of dignity therapy, how useful it is in healthcare, and if it is the conversation or the legacy document that promotes dignity. The cultural aspects showed in the studies that the translation could be wrong and that different cultures may differ on what is considered a good death. Implementing dignity therapy took longer than expected and the caregiver that performed the intervention must be skilled. This is something that affects the usability of dignity therapy in health care.