Syftet med studien var att undersöka hur ambulanspersonal upplever sin utsatthet för brott vid utryckning. Den undersökningsmetod som användes var halvstrukturerade intervjuer. Huvudresultat i studien var att de som intervjuades uppgav att de blivit utsatta för brott i form av hot om våld samt fysiskt våld, men att de inte upplever eller pratar om sig själva som offer, men de uppfyller delvis kraven för att kunna ses som ett idealiskt offer samt att de normaliserar sin utsatthet. Ett annat resultat visar att ambulanspersonalen anser att personuppgiftslagen hämmar dem i deras arbete när det kommer till säkerhet. Under intervjuerna framkom det att personuppgiftslagen påverkar deras känsla av trygghet på ett negativt sätt då de inte har all viktig information om personen de åker till. Det framkommer också att ambulanspersonalen värdesätter samarbetet med polis och att de behöver mer resurser. Studiens viktigaste slutsats är att ambulanspersonalen blir utsatta för hot och våld och att det är ett problem, men att de normaliserar sina upplevelser och inte pratar om sig som offer. / The purpose of the study was to investigate how paramedics experience their exposure to crimes during work, but also their thoughts about victim. The method of investigation used was semi structured interviews. The main result of the study was that the paramedics was subjected to crimes in forms of threats of violence and physical harm, but they do not see themselves as victims and they also normalize their vulnerability. Another result is that the personal data act prevents the paramedics in their work regarding their safety. During the interviews, it emerged that it effects their sense of security in a negative way since they do not have all the information about the person that they are about to assist. They also value the cooperation that they have with the police. The main findings of the study were that paramedics gets exposed to threats and violence and that this is a problem, although they normalize their experience and do not talk about themselves in terms of victims.

No description available.

[Truncated abstract] This thesis describes the epidemiology and outcome of acute asthma managed by ambulance paramedics, in the metropolitan area of Perth, Western Australia, for the period of 1990 to 2001. The primary aim of this thesis was to determine demographic, socio-economic and clinical trends for ambulance transported patients with asthma, their outcomes and how they have changed over time. The Perth metropolitan area, located in the south-western corner of Western Australia (WA), accounts for 72% of the state’s population, which was approximately 1.3 million people at Census 2001. This thesis was structured around the analysis of twelve years of St John Ambulance (WA) data. Ambulance data was linked using probabilistic matching techniques to the Western Australian Data Linkage System, custodian of links to thirty five years of morbidity and mortality data of the state’s population . . . Unique geography, a monopolistic ambulance service and access to extensive linked data provided ideal conditions for this population-based epidemiological study of patients with asthma who were transported by ambulance. Observed trends in age and gender characteristics of patients, ambulance codes and temporal variables appear to be consistent over time. Monitoring trends in the use of ventilation procedures recorded in hospital data provided useful indicators for describing the epidemiology of severe, lifethreatening asthma in the prehospital setting. Findings from this study were found to be consistent with published literature.

Sammanfattning Bakgrund: En ofri luftväg är förenat med lidande och kan leda till död för en människa och något som måste åtgärdas snabbt. Det kan många gånger var svårt att vårda patienter med ofri luftväg inom ambulanssjukvården. Ambulanspersonalens erfarenheter, kompetens och mående spelar en stor roll i vårdandet. Få länder har som krav att bemanna ambulansen med minst en sjuksköterska, därför finns det få studier som undersöker sjuksköterskans erfarenheter av ämnet. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med ofri luftväg inom ambulanssjukvård. Metod: Kvalitativ intervjustudie med induktiv innehållsanalys som analysmetod. Semistrukturerade intervjuer genomfördes på fyra ambulansstationer i sydöstra Sverige. De 13 deltagarna var sjuksköterskor som arbetade inom ambulanssjukvård och hade erfarenheter av att vårda patienter med ofri luftväg. Resultat: Sjuksköterskornas erfarenheter var att patientens anatomi, tidigare sjukdomar samt vårdmiljön var försvårande aspekter i vården av patienter med ofri luftväg. Resultatet visade även att teamets kompetens kunde medföra både stress och inge trygghet. För att motverka upplevelsen av stress och öka tryggheten i samband med vård av patienter med ofri luftväg krävdes det enligt sjuksköterskorna ökad erfarenhet och kompetens både hos dem själva och kollegorna. Datamaterialet resulterade i tre kategorier; Vikten av kollegialt stöd för handlingskraft, Behov av egen kompetens och Aspekter som försvårar vårdandet. Det visar på vikten av sjuksköterskans praktiska och teoretiska kunskap, kollegans kompetens och behovet av klinisk praktik. Brister förekom när kollegan var novis eller osäker samt när sjuksköterskan inte höll sig praktiskt och teoretiskt uppdaterad. Slutsats: Organisatoriska förändringar krävs för att ambulanssjuksköterskor ska kunna erhålla ökad kunskap i vården av patient med ofri luftväg och därmed utföra mer patientsäker vård. Ökad kunskap leder till trygghet i hanteringen samt minskad stress för ambulanssjuksköterskor. / Abstrakt Bakgrund: En blockerad luftväg är kopplad till lidande och kan leda till mänskliga dödsfall om den inte säkras snabbt. För det mesta kan det vara svårt att ta hand om patienter med en blockerad luftväg inom prehospital vård. Därför spelar sjukvårdarens erfarenhet och kompetens en nyckelroll i vården av dessa patienter. Få länder har ett krav på att bemanna ambulansen med minst en sjuksköterska, vilket kan vara en anledning till att det finns få studier som beskriver sjuksköterskors erfarenheter inom detta ämne. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att behandla och ta hand om patienter med blockerade luftvägar i ambulanssjukvården. Metod: Kvalitativa intervjuer med en induktiv innehållsanalys. Tretton halvstrukturerade intervjuer genomfördes på fyra olika ambulansstationer i sydöstra Sverige. Deltagarna var sjuksköterskor som arbetade inom ambulansen och hade erfarenhet av blockerade luftvägar. Resultat: Sjuksköterskornas erfarenheter var att patientens anatomi, tidigare sjukdomar och vårdmiljön förvärrade aspekter i vården av patienter med blockerade luftvägarna. Resultaten visade också att ambulansteamets kompetens kan leda till både stress och trygghet. För att ta hand om patienter med blockerad luftväg krävdes ökad erfarenhet och kompetens för både sjuksköterskorna själva och deras kollegor. Datamaterialet resulterade i tre kategorier; Vikten av kollegialt stöd till handling, behov av egen kompetens och aspekter som försvårar vården. Det visar vikten av sjuksköterskans praktiska och teoretiska kunskaper, kollegans kompetens och behovet av klinisk praktik. Brister uppstod när sjuksköterskan inte höll sig praktiskt och teoretiskt uppdaterad. Slutsats: Organisatoriska förändringar krävs för att sjuksköterskorna ska kunna få ökad kunskap för att ta hand om patienter med blockerad luftväg. Ökad kunskap leder till trygghet i luftvägshanteringen och minskar stressen för sjuksköterskorna.

Yes / Paramedics play a vital role in the emergency health care of people living with dementia. People with dementia often have complex needs, posing challenges for paramedics. Paramedics often lack the confidence and skills to assess people with dementia appropriately and receive little, if any, dementia education. Aims: To evaluate the impact of dementia education on student paramedics preparedness to care, knowledge, confidence, and attitudes towards dementia. Methods: A 6-hour education programme on dementia was developed, implemented, and evaluated. A pre-test-post-test design using self-completion validated questionnaires was used to evaluate first year undergraduate student paramedics knowledge, confidence, and attitudes, towards dementia, as well as their preparedness to care for people with dementia. Results: Forty-three paramedic students attended the education programme with forty-one fully completed questionnaires being collected pre-training and thirty-two post-training. Students reported feeling significantly more preparedness to care for people with dementia after the education session (p / Funded by College of Paramedics, Research Grant Scheme / Research Development Fund Publication Prize Award winner, Feb 2023.

Bakgrund: Enligt rapporter ökar våldet i Sverige och de visar även på att hot samt våld är vanligare inom vissa arbetsbranscher. Ambulanspersonal har en stor uppgift att ge vård oavsett vem eller vilken situation de möter. Vid händelse av hot och våld påverkas relationen mellan patient och vårdare, vilket också påverkar vårdarnas förmåga att ge vård. Syfte: Syftet är att belysa ambulanspersonalens erfarenhet av hot och våld relaterat till vårdandet av patienten. Metod: Studien genomfördes enligt en kvalitativ metod genom en systematisk litteraturstudie via databaser så som Cinahl, PubMed och Scopus. Den insamlade data analyserades med hjälp av Bettany-Saltikov och McSherrys stegmodell som består av nio steg. Resultat: Litteraturstudiens resultat utgörs av en sammanställning av 12 vetenskapliga artiklar, det framkom fyra huvudkategorier och elva underkategorier. Resultatet visar att förmågan att vårda påverkas av händelser med hot och våld. Det påverkar vårdarna och patienten, vilket gör att patientvården blir lidande. Fynd som anses viktiga är den acceptans och normalisering som finns kring våldshandlingar. Det klassas som en del av arbetet och konsekvenserna av utsattheten för hot och våld tas inte på allvar. Slutsats: Hot och våld har ökat i samhället och lett till en ökad normalisering bland både personal och patienter. Hot och våld påverkar inte enbart personalen utan även patientvården. Stor efterfrågan bland ambulanspersonal finns gällande kunskap, verktyg och stöd för att kunna hantera hot och våld, men även behovet av att utveckla allmänhetens kunskap för en långsiktig förbättring. / Background: According to reports, violence is increasing in Sweden and showing that threats and violence are more common in certain labor industries. Ambulance personnel have a big task to provide care regardless of who or what situation they encounter. In the event of threats and violence, the relationship between patient and ambulance carer is affected, which also affects the ambulance carer’s ability to provide care. Purpose: The aim was to illustrate the ambulance personnel’s experience of threats and violence related to the care of the patient. Methode: The study was conducted according to a qualitative design through a systematic literature study by the databases such as Cinahl, PubMed and Scopus. The collected data were analyzed using Bettany-Saltikov and McSherry's (2016) step model consisting of nine steps. Results: The results of the literature study consist of a compilation of 12 scientific articles, four main categories and eleven subcategories emerged. The results show that the ability to care is affected by events with threats and violence. It affects the ambulance carers and the patient, which means that patientcare i violated. Findings that are considered important are the acceptance and normalization that exists around acts of violence. It is classified as part of the work and the consequences of exposure to threats and violence are not taken seriously. Conclusion: Threats and violence have increased in society and led to increased normalization among both staff and patients. Threats and violence affect both staff and the patientcare. There is a great demand among ambulance personnel for knowledge, tools and support to be able to handle threats and violence, but also the need to develop the public's knowledge for long-term improvement.

Prehospital emergency care is facing a paradigm shift. Spinal motion restriction (SMR) is a way to treat trauma patients with symptoms of spinal injury. It was earlier entitled as ‘routine SMR’, and included spine board and cervical collar. During the 2000s, it has been noted that there is a lack of scientific evidence that proves the benefits with ‘routine SMR’. This led an expert group to the development of the national guidelines, that were published in 2019. The national guidelines can be described as ‘selective SMR’, where the cervical collar and spine board is excluded. It means that the SMR shall be adapted to the patient and not the equipment. Furthermore, the patient should be involved as much as possible in the treatment. This master thesis has been conducted at the Luleå University of Technology (LTU), in collaboration with AB Germa. The objective was to enable paramedics (the users in this project) to provide trauma patients with safe and efficient SMR by improving the usability of available or future products for SMR. Therefore, the project aim was to deliver a conceptual suggestion with feedback from the users. Furthermore, a mapping with experienced problems was delivered, and a review of the available medical devices with recommendations on how the future product development of medical devices for SMR could head in a user-centred direction. The theoretical framework included both ergonomics, including anthropometry and anatomy, and semiotics to involve both the physical and cognitive aspects of good usability, as a complement to the contextual immersion to be able to develop a thought through conceptual suggestion. The contextual immersion involved contact with Sweden’s 21 regions, and 16 paramedics. Through visits, interviews, and observations information was gathered about available medical devices for SMR, and challenges that paramedics are facing with them where mapped. This was compiled in a user need specification, which formed the basis for the idea generation. The ideation resulted in over 200 ideas. Iterative feedback sessions together with the users generated five concepts, that by further feedback, and iterative work converged into one final concept. The project delivers a vest with vacuum technology that enables paramedics to perform safe and efficient SMR of trauma patients with various anatomy. The concept has the flexibility of a KED and the adaptability of a vacuum mattress. It enables ’selective SMR’ in confined spaces, and facilitates the patient to be more involved in the treatment. The project has generated insights about ’selective SMR’, and the meaning of it for future product development. Generally, we are moving towards medical devices for SMR that does not restrict movement as strictly as before. Many products in ambulance care have not been updated for a long time, and there is no doubt that there is a need for it. / Inom prehospital akutsjukvård pågår just nu ett paradigmskifte. Spinal rörelsebegränsning (SRB) är ett sätt att vårda patienter som varit utsatta för trauma och som uppvisar symtom på spinal skada. Det benämndes till en början som ’rutinmässig SRB’ och inkluderade användning av spineboard och nackkrage. Under 2000-talet visade det sig finnas en avsaknad av vetenskapliga bevis som talade för fördelarna med ’rutinmässig SRB’, vilket ledde till att nackkrage och spineboard exkluderades. Det här föranledde en expertgrupp att ta fram nya nationella riktlinjer som publicerades 2019. De nationella riktlinjerna kan beskrivas som ’selektiv SRB’, vilket handlar om att SRB ska anpassas utifrån patientens tillstånd och inte efter utrustningen. Patienten ska även involveras så mycket som möjligt i omhändertagandet. Det här examensarbetet har utförts vid Luleå Tekniska Universitet (LTU), tillsammans med AB Germa. Syftet var att underlätta för ambulanssjukvårdare (användarna i det här projektet) att utföra säker och effektiv SRB på traumapatienter, genom att förbättra användbarheten hos befintliga eller framtida produkter för SRB. Målet var därför att leverera ett konceptuellt förslag med feedback från användarna. Utöver detta skulle en kartläggning av dagens utrustning och problem med dessa undersökas, med rekommendationer om hur den framtida utvecklingen kan gå mot en mer användarcentrerad riktning. För att få med de fysiska såväl som de kognitiva aspekterna av en god användbarhet så inkluderades både ergonomi, inkluderande antropometri och anatomi, samt semiotik i den teoretiska referensramen. Det här användes som ett komplement till den kontextuella undersökningen för att försäkra sig om att det framtagna konceptet var väl genomtänkt. Den kontextuella undersökningen inkluderade kontakt med Sveriges 21 regioner och 16 ambulanssjukvårdare. Genom besök, intervjuer och observationer samlades information om dagens utrustning för SRB, som utgjorde underlag för en kartläggning av de upplevda problemen. Allt sammanställdes som användarbehov i en lista. Det här kom att ligga till grund för den kommande idégenereingen, som resulterade i över 200 idéer. Iterativa feedbacksessioner tillsammans med användarna resulterade i fem koncept, som genom ännu mer feedback och iterativt arbete resulterade i ett slutgiltigt koncept. Projektet levererar en väst med vakuumteknologi som möjliggör för användarna att utföra säker och effektiv SRB på traumapatienter med varierande anatomi. Konceptet har smidigheten av en KED och följsamheten av en vakuummadrass. Den möjliggör ’selektiv SRB’ i trånga utrymmen och underlättar för patienten att vara deltagande i omhändertagandet. Projektet har också levererat insikter om vad ’selektiv SRB’ kan innebära för framtida produktutveckling. Det har visat sig att trenden går mot att utrustningen inte ska rörelsebegränsa lika mycket som den gjort tidigare. Många produkter inom ambulansen har inte uppdaterats på länge och det finns inga tvivel om att det finns ett behov för detta.

When paramedics arrive at an accident site there are a lot of complex variables that they must keep in mind when making decisions. Thus, a problem of too much information presented at once makes the decision-making harder. To aid paramedics, smart glasses can be used to streamline the workflow and present relevant information immediately. Attempts at implementing smart glasses within prehospital care have previously been made. However, with no extensive research regarding what an implementation of how the user interface could look like has been presented. In addition, providing paramedics with optimal information to aid in decision making. Thus the goal of this thesis is to develop an Android application for the Google Glass Enterprise Edition 2 to visualise a patient's vital signs to aid paramedics to focus more on treating the patient. A limitation of the project was to only focus on the visualisation of the following vital parameters were focused: pulse from ECG, SpO2, EtCO2, and NiBP. To determine what would be demanded from the application, interviews with paramedics of varying seniority ranging from 7 to 23 years experience, were conducted. The paramedics interviewed were from different regions within Sweden and the UK. This gave a generalised understanding of how paramedics work and what would be desired by paramedics from smart glasses as an assisting tool. The Android application used a Wi-Fi Direct connection with the MobiMed Patient Unit which was transmitting the patient's vital sign data. The data was packaged in a JSON file and then transmitted over User Datagram Protocol to the Google Glass. The data was visualised with a focused layout of only one vital sign showing. In addition, a dual view where two vitals are shown simultaneously was created. The implementation was then run through different experiments to ensure that the glasses would be able to perform under relevant circumstances that could occur at an accident site. Finally, several topics for future development and use cases for the project in pre-hospital and hospital care were explored. / När ambulanspersonal anländer till en olycksplats finns många komplexa variabler som bör beaktas vid fattande av ett avgörande beslut. Genom detta uppstår ett problem där ett överflöde av information presenteras samtidigt vilket försvårar beslutstagande. För att lösa detta introduceras smarta glasögon då det kan effektivisera arbetet och medföra relevant information med en gång. Försök att implementera smarta glasögon inom den prehospitala vården har tidigare gjorts. Men utan omfattande forskning om hur en implementering skulle se ut samt att tillföra ambulanspersonal med information för att underlätta deras beslutsfattande har tidigare gjorts. Därför är målet med detta examensarbete att utveckla en Android-applikation för Google Glass för att visualisera en patients vitalparametrar för att hjälpa ambulanspersonal att fokusera mer på att behandla patienten. För att avgränsa projektet fokuserades visualisering på följande patient parametrarna; puls från EKG, SpO2, EtCO2, och NiBP. För att avgöra vad som skulle krävas från ambulanspersonalen så utfördes en intervjustudie med personal av varierande tjänstgöringstid från 7 till 23 år. Ambulanspersonalen som intervjuades var från olika län i Sverige och Storbritannien. Detta gav en generaliserad förståelse för hur ambulanspersonal arbetar och vad som skulle önskas av ambulanspersonal från smarta glasögon som ett hjälpmedel. Android-applikationen som skapades använde en Wi-Fi Direct-anslutning med MobiMed patientenheten som överför patientens vitalparametrar. Informationen paketerades i en JSON-fil och överfördes sedan via UDP till Google Glass. Data visualiserades med en fokuserad design där endast en parameter visas. Dessutom skapades en dubbelparameter design där två parametrar visas samtidigt. Implementeringen kördes sedan genom olika experiment för att säkerställa att glasögonen skulle kunna prestera under vissa omständigheter som skulle kunna inträffa vid vårdtillfällen. Slutligen undersöktes framtida utvecklingsarbeten och användningsfall för projektet.

Risk analysis is a very important keystone for preparation of the rescue system during a disastrous situation. It defines risks which are needed for the rescue system in given timeline. It also provides basic data regarding necessary preparation of rescue forces and resources within the defined area. Of course it is not the most perfect instrument for crisis set-up as it cannot, on the whole, express the risks and threats while talking about recent phenomenon such as terrorism etc. In these cases risk analysis can only come out from scenarios and geopolitical situations or experiences from previous disasters that the world has already experienced. Risk analysis answers questions such as - what can happen, how it will happen, where this could happen, how many people can be in danger or affected. The result is a model system of an operation during this nonstandard disastrous situation for the whole system which is ready to help the people in danger. The theoretical part of the diploma thesis describes characteristic of the area, where the risk analysis was made for Integrated Rescue System set-up, risks according to specific industrial activities and public health risks. The following chapters are dedicated to specific basic and other elements of the Integrated Rescue System, the basic elements are stated in further details. The most detailed part is the paramedics, because the risk analysis focuses primarily on their activities within the framework of incidents affecting public health. Within this topic the legislative basis is written in detail, in the meaning of Type Activities, levels of alarms, trauma plans, activation of forces and resources of Integrated Rescue System in case of public health affection report and other law-based keystones for the operation of basic elements, laws, regulations, statutory rules, declaratory regulations and other documents, complemented by Crisis Management problems. The operation of Fire Fighter Department, Police of the Czech Republic and other elements of the Integrated Rescue System is also stated up according to the thesis topic including a chapter about a co-operation of all above mentioned elements in a place of mass people endangerment. Health Care Crisis Management chapter closes the theoretical part of the thesis, and it is an integral part of managing disastrous situations in order to maintain the standard care administration even outside the area of disastrous incidents. The trauma plan of Paramedic provider and in-patient or day-care providers is being studied trough in detail right in this chapter. Summarized data within the health care securement in municipalities with extended effectiveness including the surrounded medical facilities can be found in the practical part of this thesis. According to data collection the summary of the most critical events the Paramedics had to deal with in Kralupy nad Vltavou selected municipalities with extended effectiveness in the last fifteen years. Ten years ago the methodical Integrated Rescue System training with focus on operational cooperation was carried out as a terroristic attack in Kralupy nad Vltavou. The results of this training came out as comments with actual risks and threats in the chapter called "Results". The core of the practical part is Medical Risk Analysis according to FMEA risk analysis compared with risk analysis from municipality with extended effectiveness listed in the Emergency plan of Central Bohemia Region. Based on the research forces and resources of basic integrated rescue system components are mentioned, which were the first to be sent to solve a disastrous situation including medical equipment. In conclusion of the practical part risk modelling with situation review is mentioned.

Thèse de doctorat présenté en vue de l'obtention du doctorat en psychologie - recherche intervention, option psychologie clinique (Ph.D) / La gestion des réactions de stress post-traumatique dans les premiers jours suivant l’exposition à un événement traumatique (ÉT) au travail reste un défi pour les organisations de premiers répondants et répondantes d’urgence tels que les services médicaux d’urgence (SMU) dans lesquels travaillent les paramédics et les répartitrices et répartiteurs médicaux d’urgence (RMU). Ces travailleurs et travailleuses sont particulièrement exposés à des situations traumatiques imprévisibles et récurrentes, qui les rendent plus à risque de vivre de la détresse et des difficultés d’adaptation. Les recherches doivent se poursuivre pour savoir comment intervenir auprès de ces personnes, car à l’heure actuelle aucune intervention n’a démontré une efficacité suffisante. L’approche des Premiers Soins Psychologiques (PSP), informée par les données probantes, vise à réduire la détresse initiale et promouvoir des stratégies d’adaptation chez les individus exposés à un ÉT. Elle peut être délivrée par des paires aidantes et pairs aidants précocement, en accord avec des directives internationales. Cette approche est encore peu étudiée par la recherche scientifique. L’objectif de cette thèse est d’identifier comment l’approche des PSP peut s’intégrer auprès de paramédics et RMU. Une première étude a été menée auprès de 11 paires aidantes et pairs aidants afin d’explorer qualitativement les facteurs qui peuvent influencer l’adhésion dans le temps des bénéficiaires et des paires aidantes et pairs aidants dans leur participation à l’intervention des PSP, grâce à des entretiens semi-structurés individuels. Quatre thèmes et 11 sous- thèmes influençant l’adhésion ont été identifiés : (1) perceptions et attitudes individuelles des paires aidantes et pairs aidants et des bénéficiaires à l’égard des PSP ; (2) impacts perçus sur les paires aidantes et pairs aidants et les bénéficiaires ; (3) soutien organisationnel aux PSP et (4) congruence avec la culture professionnelle. Les résultats de cette étude suggèrent qu’il est possible d’agir sur divers facteurs au niveau individuel, organisationnel et culturel pour améliorer l’adhésion et qu’il faut surveiller les facteurs pouvant nuire à l’intervention des PSP dans le temps. Une seconde étude qualitative a exploré la perception des bénéficiaires (n=13) de l’intervention des PSP. Les résultats semblent indiquer que l’intervention des PSP permet de répondre aux besoins immédiats des travailleurs et travailleuses en accord avec les cinq principes essentiels d’une intervention précoce de Hobfoll (Hobfoll et al., 2007). L’intervention des PSP favoriserait également l’adaptation et le rétablissement après un ÉT, en contribuant à réduire la stigmatisation de la santé mentale, à augmenter les comportements de recherche d’aide et à diminuer les impacts négatifs organisationnels. Enfin, des éléments spécifiques à l’intervention ont été identifiés comme favorisant l’appréciation de l’intervention. L’identification de ces composantes nous donne des pistes d’amélioration de l’intervention afin de guider au mieux les organisations dans l’implantation et la mise en œuvre des PSP. Ces résultats qualitatifs peuvent également contribuer à informer de futures études quantitatives quant aux directions à prendre pour tester l’efficacité des PSP. Les résultats issus de ces deux articles ont permis de contribuer au développement de la littérature scientifique sur la pertinence et la façon dont peut s’intégrer l’intervention des PSP dans les organisations de premiers répondants et répondantes d’urgence en agissant sur divers facteurs au niveau individuel, organisationnel et culturel et ainsi améliorer l’adhésion dans le temps. Ils mettent aussi en lumière les bénéfices possibles des PSP et offrent des pistes concrètes d’amélioration pour les organisations qui souhaitent implanter ou bonifier la mise en œuvre des PSP comme intervention post-traumatique précoce auprès de leur personnel. / Managing post-traumatic stress reactions during the first days following exposure to a traumatic event (TE) at work remains a challenge for first responder organizations such as emergency medical services (EMS) (p.ex. paramedics and emergency medical dispatchers). These workers are particularly exposed to unpredictable and recurring traumatic situations, which puts them at increased risk for distress and adjustment difficulties. More research is needed to determine how to intervene with these people as no intervention has yet been shown to be sufficiently effective. The evidence informed Psychological First Aid (PFA) approach aims to reduce initial distress and promote coping strategies in individuals exposed to a TE. It can be early delivered by peer helpers, congruently with international guidelines. This approach is still largely unexplored in the scientific literature. The purpose of this thesis is to identify how the PFA approach can be integrated among paramedics and emergency medical dispatchers. The first paper was conducted with 11 peer helpers to qualitatively explore factors that may influence adherence over time of recipients and peer helpers in their participation in the PFA intervention, through individual semi-structured interviews. Four themes and 11 subthemes influencing adherence were identified: (1) individual perceptions and attitudes of peer helpers and recipients about PFA intervention; (2) perceived impacts on peer helpers and recipients; (3) organizational support to PFA intervention; and (4) congruence with the occupational culture. The results of this study suggest that a variety of factors can be acted upon to improve adherence and that factors that may interfere with PFA involvement over time should be monitored. A second paper explored recipients’ (n=13) perceptions of the PFA intervention. The results of the thematic analysis suggest that the PFA intervention addresses the immediate needs of workers in accordance with Hobfoll’s five essential principles of early intervention (Hobfoll et al., 2007). This intervention would also promote adjustment and recovery after a TE, regarding the reduction of stigma, the increase of help-seeking behaviours, and the decrease of organizational difficulties. Finally, specific components regarding the intervention or the provider were identified as promoting appreciation of the PFA intervention. The identification of these components provides us with avenues for intervention improvement to best guide first responder organizations in the implementation and delivery of PFA. These qualitative findings also help to inform future quantitative studies as to which directions to take to test the effectiveness of this intervention. The results of these two articles have contributed to the development of the scientific literature on whether and how to integrate the PFA intervention in first responder organizations. They highlighted the possible benefits of such an intervention and offered concrete avenues for improvement for organizations wishing to implement or improve the implementation of PFA as an early post-traumatic intervention for their personnel.