Global ETD Search

1	Anpassningar till GDPR hos företag : En genomgång av tekniska förändringar som genomförs inför GDPR / Adjustments by companies to GDPR : A review of technical changes implemented for GDPR Nord, Lukas January 2018 (has links) Den 25e maj 2018 ersätts personuppgiftslagen (PuL) med den nya dataskyddsförordningen (GDPR) som skärper till och stramar åt kraven som ställs på företag och organisationer som behandlar personuppgifter. Det finns dock flera saker som är densamma mellan PuL och GDPR. Syftet med den här undersökningen är att försöka ta reda på hur förberedda organisationer är inför GDPR genom att undersöka vilka tekniska förändringar de har behövt införa för att uppfylla de nya kraven. Genom att utföra en kvalitativ intervjustudie på organisationer som behandlar personuppgifter i enlighet med PuL och GDPR. De utvalda företagen är sådana som har möjlighet att kartlägga konsumtionsvanor kopplat till konsumenten genom t.ex. en kundklubb. För att uppfylla syftet och svara på forskningsfrågan används två delfrågor, vad de har för tekniska lösningar under PuL och vad de har behövt förändra inför GDPR. Baserat på dessa och den bakomliggande teorin har ett intervjuunderlag tagits fram för att försöka få svar på dessa frågor. Utöver intervjuerna analyseras även samtyckesavtal för att se om det går att dra några slutsatser baserat på dessa om de har tekniska lösningar för att uppfylla GDPR. Det förväntade resultatet som fanns vid undersöknings start var att organisationer inte har det som krävs för PuL och ännu mindre det som krävdes för GDPR, de bör alltså ha varit tvungna att införa nya tekniska lösningar. Resultatet från undersökningen visar att det är en väldig skillnad på hur organisationerna har jobbat med PuL, och att enbart enstaka har använt sig av kryptering för att skydda uppgifterna medans näst intill alla har jobbat med anonymisering. Inför GDPR går organisationerna lite åt samma håll då de flesta uppger att de jobbar med kryptering, åtkomstkontroller och anonymisering. Samma sak gäller dataportabilitet och säkerhetskopieringssystem för att undvika att bortglömda konsumenter återställs från säkerhetskopior, då majoriteten av organisationerna uppger att de inte kommer ha stöd för det. Något som även alla organisationer uppgav var att de inte kommer att vara färdiga med anpassningen och att en stor del av arbetet innebär processer och rutiner. / May 25th, 2018, the Personal Data Act (PuL) will be replaced by the new General Data Protection Regulation (GDPR), which will tighten the requirements placed on companies and organizations that are processing personal data. However, many things will remain the same between PuL and GDPR. The purpose of this study is trying to find out how prepared the organizations in question are facing the GDPR, by investigating which technical changes they should introduce to meet the new requirements. By performing a qualitative interview study on organizations that are processing personal data in accordance with PuL and GDPR. The chosen companies have the possibility to map consumption habits linked to the consumer, for example by a loyalty club. To satisfy the purpose of this study and answer the research question, two sub questions are used, what technical solutions they have used for PuL and what changes they have introduced for GDPR. Based on these two sub questions and the background theory, an interview background has been developed trying to answer these questions. In addition to the interviews the consent agreement will be analyzed, to see if any conclusions about what technical solutions they have implemented to fulfill GDPR can be drawn. The hypotheses which was at the start of the survey were that the organizations don’t have what is required to fulfill PuL and even less of what is required to fulfill GDPR, they should have had to introduce new technical solutions. The result from the survey shows a big difference in how organizations have worked with PuL, and only a few of them have used encryption to protect the data and with almost all of them have worked with anonymization. When working with GDPR, the organizations are working in the same direction where all of them says that they are working with encryption, access controls and anonymization. The same applies to data portability and backup systems to avoid that forgotten consumers are recovered from backups. One thing that all organizations say is that they will not be ready with the adjustments and that a large proportion of the work involves processes and routines. GDPR personal data act PuL technical solutions personal data GDPR personuppgiftslagen PuL tekniska lösningar personuppgifter Computer and Information Sciences Data- och informationsvetenskap
2	Hot och våld mot ambulanspersonal : En kvalitativ intervjustudie om ambulanspersonal och deras roll som offer samt utsatthet för brott under arbetstid / Threat and violence against paramedics : A qualitative interview study about paramedics and their exposure to crime during their work Melin, Emma January 2016 (has links) Syftet med studien var att undersöka hur ambulanspersonal upplever sin utsatthet för brott vid utryckning. Den undersökningsmetod som användes var halvstrukturerade intervjuer. Huvudresultat i studien var att de som intervjuades uppgav att de blivit utsatta för brott i form av hot om våld samt fysiskt våld, men att de inte upplever eller pratar om sig själva som offer, men de uppfyller delvis kraven för att kunna ses som ett idealiskt offer samt att de normaliserar sin utsatthet. Ett annat resultat visar att ambulanspersonalen anser att personuppgiftslagen hämmar dem i deras arbete när det kommer till säkerhet. Under intervjuerna framkom det att personuppgiftslagen påverkar deras känsla av trygghet på ett negativt sätt då de inte har all viktig information om personen de åker till. Det framkommer också att ambulanspersonalen värdesätter samarbetet med polis och att de behöver mer resurser. Studiens viktigaste slutsats är att ambulanspersonalen blir utsatta för hot och våld och att det är ett problem, men att de normaliserar sina upplevelser och inte pratar om sig som offer. / The purpose of the study was to investigate how paramedics experience their exposure to crimes during work, but also their thoughts about victim. The method of investigation used was semi structured interviews. The main result of the study was that the paramedics was subjected to crimes in forms of threats of violence and physical harm, but they do not see themselves as victims and they also normalize their vulnerability. Another result is that the personal data act prevents the paramedics in their work regarding their safety. During the interviews, it emerged that it effects their sense of security in a negative way since they do not have all the information about the person that they are about to assist. They also value the cooperation that they have with the police. The main findings of the study were that paramedics gets exposed to threats and violence and that this is a problem, although they normalize their experience and do not talk about themselves in terms of victims. Paramedics threat and violence ideal victim personal data act Ambulanspersonal hot och våld idealiskt offer personuppgiftslagen Social Sciences Samhällsvetenskap
3	Personuppgiftslagens efterlevnad i samband med IT-övervakning : En studie av medelstora callcenterverksamheter Eklund, Per, Forsman, Olof January 2010 (has links) <p>I Datainspektionens rapporter 2003:3 och 2005:3 har myndigheten granskat hur personuppgifter behandlas i samband med arbetsgivares övervakning av anställda. Resultaten av dessa rapporter har visat på förekommande brister i förhållande till personuppgiftslagen i många av de granskade verksamheterna.</p><p>Mot denna bakgrund har en fallstudie av ett medelstort callcenterföretag genomförts för att ur ett tekniskt perspektiv undersöka hur väl personuppgiftslagen följs i samband med företagets övervakning av sin personal. Utifrån brister identifierade i fallstudien har en mindre kartläggning av liknande företag genomförts i ett försök att mäta graden av generaliserbarhet i de identifierade bristerna.</p><p>De brister som har identifierats i fallstudien rör i första hand otillfredsställande rutiner för gallring av personuppgifter vid e-postövervakning samt avsaknad av information till de anställda om vilka kontroller som sker i samband med detta. Behov av en uppdatering av företagets IT-policy samt ett behov av en övervakningslösning för personalens internetanvändande kunde också noteras.</p><p>Kartläggningen har givit antydningar om att liknande brister vad gäller rutiner för gallring samt bristande information kan tänkas förekomma även hos andra medelstora callcenterföretag.</p><p>Slutsatsen av arbetet är att flera av de brister som uppdagades av Datainspektionen för fem år sedan tycks göra sig gällande bland vissa medelstora callcenterföretag även idag.</p> / <p>In the 2003:3 and 2005:3 reports issued by the Swedish Data Inspection Board, the authority examined the treatment of personal data related to employer surveillance of employees. The reports indicated flaws occurring in regard to the Personal Data Act in several of the examined businesses.</p><p>In reference to this, a case study of a mid-sized call center was conducted to examine, from a technical point of view, the degree of compliance with the Personal Data Act regarding the company's surveillance of its employees. Based upon flaws found in the case study, a minor survey of similar companies was conducted in an attempt to measure the degree of generalizability of the identified flaws.</p><p>The flaws identified in the case study are mainly related to unsatisfactory routines for sorting out personal data during e-mail surveillance and lack of information given to employees about the conducting of checks related to this. A need to update the company's corporate IT policy and a need for a web surveillance solution were also noted.</p><p>The survey has indicated that similar flaws regarding screening routines and lack of information also might occur at other mid-sized call center companies.</p><p>The conclusion of the study is that several of the flaws the Swedish Data Inspection Board discovered five years ago still seem to be applicable among some mid-sized call center companies.</p> Personal Data Act Data Inspection Board surveillance call center integrity logging Personuppgiftslagen PuL Datainspektionen övervakning callcenter integritet loggning Computer science Datavetenskap
4	Personuppgiftslagens efterlevnad i samband med IT-övervakning : En studie av medelstora callcenterverksamheter Eklund, Per, Forsman, Olof January 2010 (has links) I Datainspektionens rapporter 2003:3 och 2005:3 har myndigheten granskat hur personuppgifter behandlas i samband med arbetsgivares övervakning av anställda. Resultaten av dessa rapporter har visat på förekommande brister i förhållande till personuppgiftslagen i många av de granskade verksamheterna. Mot denna bakgrund har en fallstudie av ett medelstort callcenterföretag genomförts för att ur ett tekniskt perspektiv undersöka hur väl personuppgiftslagen följs i samband med företagets övervakning av sin personal. Utifrån brister identifierade i fallstudien har en mindre kartläggning av liknande företag genomförts i ett försök att mäta graden av generaliserbarhet i de identifierade bristerna. De brister som har identifierats i fallstudien rör i första hand otillfredsställande rutiner för gallring av personuppgifter vid e-postövervakning samt avsaknad av information till de anställda om vilka kontroller som sker i samband med detta. Behov av en uppdatering av företagets IT-policy samt ett behov av en övervakningslösning för personalens internetanvändande kunde också noteras. Kartläggningen har givit antydningar om att liknande brister vad gäller rutiner för gallring samt bristande information kan tänkas förekomma även hos andra medelstora callcenterföretag. Slutsatsen av arbetet är att flera av de brister som uppdagades av Datainspektionen för fem år sedan tycks göra sig gällande bland vissa medelstora callcenterföretag även idag. / In the 2003:3 and 2005:3 reports issued by the Swedish Data Inspection Board, the authority examined the treatment of personal data related to employer surveillance of employees. The reports indicated flaws occurring in regard to the Personal Data Act in several of the examined businesses. In reference to this, a case study of a mid-sized call center was conducted to examine, from a technical point of view, the degree of compliance with the Personal Data Act regarding the company's surveillance of its employees. Based upon flaws found in the case study, a minor survey of similar companies was conducted in an attempt to measure the degree of generalizability of the identified flaws. The flaws identified in the case study are mainly related to unsatisfactory routines for sorting out personal data during e-mail surveillance and lack of information given to employees about the conducting of checks related to this. A need to update the company's corporate IT policy and a need for a web surveillance solution were also noted. The survey has indicated that similar flaws regarding screening routines and lack of information also might occur at other mid-sized call center companies. The conclusion of the study is that several of the flaws the Swedish Data Inspection Board discovered five years ago still seem to be applicable among some mid-sized call center companies. Personal Data Act Data Inspection Board surveillance call center integrity logging Personuppgiftslagen PuL Datainspektionen övervakning callcenter integritet loggning Computer Sciences Datavetenskap (datalogi)
5	Applikation för administration av samfällighet / Application for administration of community association Johansson, Andreas January 2014 (has links) Dyviks samfällighet ligger i Nynäshamns kommun och består av totalt 86 fastigheter. Samfälligheten sköts av den samfällighetsförening som alla fastighetsägare är medlemmar i. Föreningen arbetar på ideell basis. Föreningens verkställande ledning, styrelsen, arbetar med att admini-strera föreningens medlemmar, fastigheter samt egendomar. Dessa administrativa arbetsuppgifter har utförts på ett manuellt och tidskrävande sätt. Styrelsen har därför efterfrågat ett digitaliserat system som kan utföra många administrativa uppgifter med en mer automatiserad metod och ökad pålitlighet. Projektets syfte har varit att ta fram ett sådant system för att effektivisera styrelsens administrativa arbetsuppgifter. Projektet har inneburit att genom arbetsmodellen CDIO ta fram en passande systemlösning som motsvarar de problemområden och krav som identifierades under projektet. Framtagandet av lösningen har berört alla moment såsom att analysera problemet genom en förstudie, designa och implementera systemet, testa det samt ta fram en plan för hur systemet ska produktionssättas. Varje krav och funktion har implementerats med en inkrementell arbetsprocess. Resultatet blev ett system med den nödvändigaste funktionaliteten implementerad. Systemet låter styrelsemedlemmarna administrera föreningens intressen (sektioner, båtplatser, medlemmar och fastigheter) samt generera rapporter och medlemmarnas fakturor. Projektet har även resulterat i en utvärdering av hur systemet ska behandla personuppgifter i enlighet med de juri-diska aspekter som existerar, exempelvis personuppgiftslagen, samt en grov ekonomisk driftplan. / Dyviks community is located in Nynäshamns municipality and consists of a total of 86 properties. The community is maintained by the community association that all property owners are members. The association works on a volunteer basis. The association’s executive managing instance, the board, works with administrating the association members, properties and estates. These administration tasks have been carried out in a manual and time-consuming manner. The board has therefore requested a digitalized system that can perform many of the administra-tion tasks with a more automated method and increased reliability. The project’s aim has been to develop a system to streamline the board’s administrative duties. The project has meant that with the working model CDIO design a fitting solution that meets the concerns and requirements identified during the project. The development of the solution has touched all aspects such as analyzing the problem through a pilot study, designing and implementing the system, testing it and developing a plan for how the system should be deployed. Each requirement and function has been implemented with an incremental working procedure. The result was a system with the most necessary functionality implemented. The system allows board members to administer the association's interests (sections, berths, members and properties) and generate reports and members' bills. The project has also resulted in an evaluation of how the system will process personal data in accordance with the legal issues that exist, such as the Data Protection Act, and a rough economic operation plan. Community association membership list non-profit association cloud service Java J2EE Personal Data Act Samfällighet medlemsregister ideell förening molntjänst Java J2EE personuppgiftslagen Computer and Information Sciences Data- och informationsvetenskap
6	Cloud Computing and Sensitive Data : A Case of Beneficial Co-Existence or Mutual Exclusiveness? Vaskovich, Daria January 2015 (has links) I dag anses molntjänster vara ett omtalat ämne som har ändrat hur IT-tjänster levereras och som skapat nya affärsmodeller. Några av molntjänsternas mest frekvent nämnda fördelar är flexibilitet och skalbarhet. Molntjänster är i dagsläget extensivt använda av privatpersoner genom tjänster så som Google Drive och Dropbox. Å andra sidan kan en viss försiktighet gentemot molntjänster uppmärksammas hos de organisationer som innehar känslig data. Denna försiktighet kan anses leda till en långsammare tillämpningshastighet för dessa organisationer. Detta examensarbete har som syfte att undersöka sambandet mellan molntjänster och känslig data för att kunna erbjuda stöd och kunskapsbas för organisationer som överväger en övergång till molntjänster. Känslig data är definierat som information som omfattas av den svenska Personuppgiftslagen. Tidigare studier visar att organisationer värdesätter en hög säkerhetsgrad vid en övergång till molntjänster och ofta föredrar att leverantören kan erbjuda ett antal säkerhetsmekanismer. En molntjänsts lagliga överensstämmelse är en annan faktor som uppmärksammas. Datainsamlingen skedde genom en enkät, som var riktad till 101 av de svenska organisationerna i syfte att kartlägga användningen av molntjänster samt att identifiera möjliga bromsande faktorer. Dessutom genomfördes tre (3) intervjuer med experter och forskare inom IT-lag och/eller molnlösningar. En analys och diskussion, baserad på resultaten, har genomförts, vilket ledde till slutsatserna att en molnlösning av hybrid karaktär är bäst lämpad för den försiktiga organisationen, de olika villkoren i serviceavtalet bör grundligt diskuteras innan en överenskommelse mellan parter uppnås samt att i syfte att undvika att lösningen blir oförenlig med lagen bör främst en leverantör som är väl etablerad i Sverige väljas. Slutligen, bör varje organisation utvärdera om molntjänster kan tillgodose organisationens säkerhetsbehov, då det i stor mån berör ett risktagande. / Cloud computing is today a hot topic, which has changed how IT is delivered and created new business models to pursue. The main listed benefits of Cloud computing are, among others, flexibility and scalability. It is widely adopted by individuals in services, such as Google Drive and Dropbox. However, there exist a certain degree of precaution towards Cloud computing at organizations, which possess sensitive data, which may decelerate the adoption. Hence, this master thesis aims to investigate the topic of Cloud computing in a combination with sensitive data in order to support organizations in their decision making with a base of knowledge when a transition into the Cloud is considered. Sensitive data is defined as information protected by the Swedish Personal Data Act. Previous studies show that organizations value high degree of security when making a transition into Cloud computing, and request several measures to be implemented by the Cloud computing service provider. Legislative conformation of a Cloud computing service is another important aspect. The data gathering activities consisted of a survey, directed towards 101 Swedish organizations in order to map their usage of Cloud computing services and to identify aspects, which may decelerate the adoption. Moreover, interviews with three (3) experts within the fields of law and Cloud computing were conducted. The results were analyzed and discussed, which led to conclusions that hybrid Cloud is a well chosen alternative for a precautious organization, the SLA between the organizations should be thoroughly negotiated and that primarily providers well established on the Swedish market should be chosen in order to minimize the risk of legally non-consisting solution. Finally, each organization should decide whether the security provided by the Cloud computing provider is sufficient for organization’s purposes. Cloud computing public Cloud private Cloud delivery models sensitive data Personal Data Act PuL adaption. Cloud computing publikt moln privat moln leveranssätt molntjänster känslig data personuppgifter PuL tillämpning av molntjänster. Engineering and Technology Teknik och teknologier
7	Försäkringsskydd för skadeståndsansvar vid dataskyddsöverträdelser : En undersökning av försäkringsvillkorens omfattning och eventuella begränsningar i förhållande till art. 82 GDPR och grupptalan / Insurance coverage for liability in case of data protection breaches : An investigation into the extent and potential limitations of insurance terms in relation to art. 82 GDPR and class action lawsuits Nahlbom, Robin January 2024 (has links) I uppsatsen utreds försäkringsskyddet för skadeståndsansvar vid dataskyddsöverträdelser. GDPR är den centrala regleringen för personuppgiftsbehandling och fastställer ett antal principer som måste upprätthållas för att den ansvarige ska få behandla personuppgifter. Bryter den ansvarige mot förordningens principer har den registrerade rätt att kräva skadestånd enligt art. 82.1 GDPR. Förordningen fastställer tre kumulativa krav som måste vara uppfyllda för att skadeståndsskyldighet ska föreligga. Det innefattar att en överträdelse av GDPR har skett, att materiell eller immateriell skada till följd av denna överträdelse har uppstått och att det föreligger ett orsakssamband mellan skadan och överträdelsen. Förordningen innehåller även en bestämmelse som tar över medlemsstaternas nationella skadeståndsrättsliga bestämmelser, vilket innebär att GDPR ska tillämpas enligt sin ordalydelse och att de kumulativa kraven enligt art. 82.1 GDPR måste följas. Det innebär att nationella skadeståndsrättsliga begrepp inte bör jämställas med begrepp som framgår av art. 82.1 GDPR eftersom begreppen har tillkommit i en helt annan kontext. Exempelvis översätts i vissa fall materiella och immateriella skador till ekonomiska och ideella skador. Begreppen är inte synonyma och bör inte tillställas samma betydelse eftersom terminologin i art. 82.1 GDPR kan misstolkas. Försäkringsvillkoren som reglerar skadeståndsskyldigheten för dataskyddsöverträdelser och som även hänvisar till art. 82.1 GDPR, innehåller i vissa fall nationella skadeståndsrättsliga begrepp och även andra begrepp som inte framgår av förordningen. Det kan leda till att kongruensen mellan villkorens utformning och förordningens ordalydelse medför tolkningsproblematik vid bedömning om skadeståndsskyldighet föreligger. Därför bör försäkringsvillkoren endast innehålla sådan terminologi som framgår av art. 82.1 GDPR. Dataskyddsöverträdelser medför oftast att en stor grupp människor lider skada varför förordningen tillåter registrerade att föra grupptalan med hjälp av en ideell organisation enligt art. 80 GDPR. Teoretiskt sett kan skadeståndsbeloppen bli högre än försäkringsbeloppen varför det i sådana fall saknas ett försäkringsskydd för grupptalan för den personuppgiftsansvarige. Försäkringsvillkoren anger däremot ingenting om att försäkringen inte täcker ett sådant anspråk. Därmed ställs försäkringsbolagen inför utmaningen att hantera sådana anspråk, varför försäkringen bör uppdateras för att möta skadestånd i en grupptalan vid dataskyddsöverträdelser. / The essay investigates insurance coverage for liability for damages in the event of data protection breaches. GDPR is the central regulation for the processing of personal data and establishes a number of principles that must be upheld for the data controller to process personal data. If the data controller breaches the principles of the regulation, the data subject has the right to claim damages under Art. 82.1 GDPR. The regulation sets out three cumulative requirements that must be met for liability for damages to arise. This includes that a breach of the GDPR has occurred, that material or immaterial damage as a result of this breach has arisen, and that there is a causal link between the damage and the breach. The regulation also includes a provision that supersedes the national tort law provisions of Member States, which means that the GDPR shall be applied according to its wording and that the cumulative requirements under Art. 82.1 GDPR must be followed. This means that national tort law concepts should not be equated with concepts as set out in Art. 82.1 GDPR as the concepts have arisen in a completely different context. For example, in some cases, material and immaterial damages are translated into economic and non-economic damages. The concepts are not synonymous and should not be attributed the same meaning as the terminology in Art. 82.1 GDPR can be misinterpreted. The insurance terms and conditions that regulate liability for damages in the event of data protection breaches and also refer to Art. 82.1 GDPR, in some cases contain national tort law concepts and other concepts that are not evident in the regulation. This may lead to a lack of congruence between the wording of the terms and conditions and the wording of the regulation, resulting in interpretation issues when assessing whether liability for damages exists. Therefore, the insurance terms and conditions should only contain terminology as set out in Art. 82.1 GDPR. Data protection breaches usually result in harm to a large group of people, which is why the regulation allows data subjects to bring a collective action with the assistance of a not-for-profit organization under Art. 80 GDPR. Theoretically, damages awarded may exceed insurance coverage, which means there is no insurance coverage for collective actions for the data controller in such cases. However, the insurance terms and conditions do not specify that the insurance does not cover such a claim. Therefore, insurance companies are faced with the challenge of handling such claims, which is why the insurance should be updated to cover damages in a collective action in the event of data protection breaches. GDPR General Data Protection Regulation protection Insurances breach insurance Class action lawsuit terms and conditions Personal data Personal data protection Registered Privacy protection Insurance coverage sum insured Damages compensation Tort law Material damages Immaterial damages Violation Economic loss Insurance company European Union Personal Data Act Data integrity Confidentiality Confidentiality protection Information protection Personal data protection Insurance contract Liability for damages Data controller DPO Data processor Compensation for damages Claim for damages Insurance coverage Principles Data protection principles Compliance Insurance compensation Tort law Regulation Directive Law Swedish Authority for Privacy Protection Data protection officer European Data Protection Board Article 29 workgroup Article Article 82 Data controller responsibility Sanctions Administrative fines Data Protection Directive Artikel 82 GDPR Dataskydd Försäkring Försäkringar Databrottsförsäkring Grupptalan Försäkringsvillkor Personuppgift Personuppgifter Personuppgiftsskydd Registrerad Registrerade Integritetsskydd Försäkringsbelopp Skadestånd Skadeståndslag Materiell Immateriell Kränkning Förmögenhetsskada Försäkringsbolag Dataskyddsförordningen EU Personuppgiftslag Dataintegritet Sekretess Sekretessskydd Informationsskydd Personuppgiftsskydd Försäkringsavtal Skadeståndsskyldighet Skadeståndsansvar Personuppgiftsansvarig Personuppgiftsbiträde Skadeståndsersättning Skadeståndskrav Försäkringsskydd Principer Dataskyddsprinciper Regelefterlevnad Försäkringsersättning Skadeståndslagen Förordning Direktiv Lag Integritetsskyddsmyndigheten IMY Dataskyddsombud Data EDPB Artikel 82 Personuppgiftsansvar Sanktioner Sanktionsavgifter Dataskyddsdirektivet DPO Artikel 82 GDPR Artikel 82 Europeiska unionen Law and Society Juridik och samhälle

1

Page generated in 0.112 seconds