Ce travail porte sur le processus de parentification des enfants au Burundi. Il s’inscrit dans un contexte de dislocations familiales multiformes dues à des situations de crises sociopolitiques cycliques souvent à caractère ethnique et politique. Son objectif est de comprendre comment ce processus se met en place, quels sont ses effets sur les enfants parentifiés, et quel dispositif d’accompagnement faut-il envisager. 14 enfants et adolescents âgés de 7 à 17 ans, 7 parents et 1 éducatrice dans un orphelinat ont été rencontrés, à travers essentiellement l’entretien semi-directif et le modelage pour les enfants âgés de 7 à10 ans. Les résultats de notre recherche révèlent que le processus de parentification se présente chez les enfants burundais sous trois aspects principaux : l’exercice de l’autorité parentale, le maternage et le soutien affectif au parent fragilisé. Les enfants parentifiés assument beaucoup de responsabilités qui dépassent leur niveau de développement physique et psychique. Ces multiples responsabilités les empêchent d’avoir le temps de s’amuser comme les autres enfants, mais aussi les empêchent d’avoir de bons résultats scolaires. La parentification des adolescents dits « chefs de ménages » correspond à une sorte de résilience pour pouvoir survivre. Pour y arriver, ils disposent des ressources notamment les images, les paroles, les souhaits hérités des parents constituent des éléments d’étayage sur lesquels ces adolescents s’appuient pour pouvoir prendre en charge leurs fratries. Nos analyses qualitatives montrent que les enfants parentifiés exercent une parentalité précoce. Ils occupent une place parentale sans y être préparés et n’ont pas pu vivre tout ce qu’un enfant peut vivre. / This work concerns the process of parentification of Burundian children. It occurs in a context of family breakdown due to varied situations following the recurring sociopolitical crises mostly with ethnic and political backgrounds. The thesis aims at understanding how the process takes place, what are its effects on parentified children and which kind of support mechanism could be of some help to them. 14 children and adolescents aged 7 to 17, 7 parents and 1 orphanage educator were met, trough essentially the semi-structured interview and the modeling for children 7- 10 years- old. The results of our research reveal that the parentification process for Burundian children is experienced in three ways: exercising parental authority, carering for other children, and providing affective support for frail parents. Parentified children assume many responsibilities that are beyond their age and their level of physical and psychological development. These multiple responsibilities prevent them from having time to care for themselves as children, but also lead to their school education failure. Parentification for so-called “heads of households” teenagers constitutes a resilience mechanism for survival. To achieve this, they resort to different resources, including images, words and wishes inherited from their late parents which provide them with the strength to raise their siblings. Our qualitative analyzes show that parentified children experience early parenthood. They assume a parental position for which they are not prepared but also they miss their own childhood.

The purpose of this study is to examine the schoolteachers and parents distribution of the responsibilities of the upbringing of children. To do so my aim is to examine what responsibilities was attributed to the schoolteachers as well as the parents and how the responsibilities could take shape. By utilizing protocols from the Childcare committee 1913-1924 (Barnavårdsnämnden) my aim is to link the questions to the material and examine how this manifested within the committee. I also examined if the committee applied a certain gender construction on the parenting. I have applied a power perspective derived from Foucault aswell as the usage of Durkehims and Marx theories about the schools role in society and a gender perspective developed by Joan Scott and Yvonne Hirdman. The results of the study shows that schoolteachers possessed a position of power where their responsibilities over the social upbringing of the pupils reached beyond the confinements of the schools. The schoolteacher was placed with disciplinary responsibilities and was expected to help raise pupils of high morality. Teachers held a high role of participation in the work of the committee and was expected to hold insights of their pupils home situations. The parents showed to be neglected far more in comparison with the teacher but parenthood was nonetheless expected to hold responsibilities. However, parents was not allowed to interfere with the responsibilities of the teacher whereas the teachers role was not constricted to the interior of the school. Regarding mother- and fatherhood the study shows that the mother was given a clear role of parenting while the fathers function was more of an authoritarian background figure. The father was expected to provide for the family and the mother to care for the upbringing. The study proved that the committee was in a position of power where they could affect the tasks of parenthood. Meanwhile the committee granted schools and teachers positions of power where the teacher’s professional role extended beyond the schools. Within the sphere of parenthood a position of power was showing whereas the mother was attributed a larger responsibilities over the children’s upbringing but with the father acting as the authority of the family.

Begreppet kultur är komplext och innefattar många aspekter. Möten mellan kulturer sker inom många delar av samhället, däribland hos socialtjänsten, och påverkar relationer mellan människor. Socialtjänsten ska i sitt arbete verka för goda uppväxtvillkor för barn samt göra sina bedömningar på ett jämlikt sätt. Studien syftar till att undersöka socialsekreterares förståelse av kulturella skillnader gällande föräldraskap samt på vilka sätt de upplever att deras förståelse påverkar bedömningar som görs av föräldraförmåga. Kvalitativa intervjuer genomfördes med tio socialsekreterare. Materialet analyserades sedan med tematisk analys. För att förstå hur socialsekreterarna resonerar kring vad som sker i möten med klienter har symbolisk interaktionism använts för att analysera intervjuerna. Stämplingsteori har använts som ett komplement för att analysera vad som sker om socialsekreterare och klient har olika syn på föräldraskap. Av resultat och analys framkommer det att socialsekreterarna upplever att det finns kulturella skillnader i föräldraskap, men att det också finns många likheter. Skillnader som beskrivs är syn på gränssättning, ekonomi, barns olikheter och uppfostringsvåld. Det framkommer även att socialsekreterarna tycker att det är viktigt att visa förståelse för klienterna, men att det ibland kan leda till att kraven på deras föräldraförmågor höjs eller sänks. Det beskrivs som svårt att särskilja förförståelse och fördomar. Avslutningsvis framkommer också ett behov och en önskan om mer kunskap om kultur för att kunna säkerställa rättssäkra bedömningar.

Bakgrund: Den första tiden efter hemkomst från BB kan präglas av såväl lyckliga som ansträngda känslor för nyblivna föräldrar. Det har framkommit att en tidig uppföljning från en barnmorska och ett gott stöd den första tiden hemma efter förlossning kan stärka föräldrarna i sina nya roller som föräldrar.  Syfte: Syftet med studien var att undersöka förstagångsföräldrars förväntningar på och erfarenheter av de första två veckorna hemma.  Metod: En kvalitativ metod har använts och datainsamlingen till studien har utförts med hjälp av kvalitativa intervjuer med strukturerande öppna frågor. Urvalet bestod av sex föräldrapar som rekryterats från BB. Insamlad data analyserades med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Förväntningarna inför den första tiden hemma stämde inte alltid överens med hur det blev. En del av föräldrarna hade en vision om att allt skulle vara mysigt och att de var oförberedda på hur den första tiden hemma skulle bli och en del upplevde också oro inför hemgången. Majoriteten av föräldrarna efterfrågade mer förberedande information inför den första tiden hemma från mödrahälsovården. Föräldrarna upplevde dock överlag att de kände sig trygga och nöjda med den information de fått från BB vid hemgång och att de sen visste vart de skulle vända sig vid frågor. Förutsättningarna har dock sett olika ut för dem då en del har haft återbesök till sjukhuset och några har fått uppföljande samtal från MHV och har då kunnat ställa eventuella frågor och/eller bli bekräftade. Slutsats: Mer tydlig information, redan under graviditeten, om första tiden hemma efterfrågas. Föräldrarna upplever huvudsakligen den första tiden hemma som positiv och att de har känt sig trygga i vart de kan vända sig vid frågor. Behov av stöd och information är av stor vikt tiden efter förlossning då det kan bidra till att känna trygghet i det nyblivna föräldraskapet. / Background: The first period at home, after returning from BB, can be characterize by both happy and strained feelings for new parents. It has emerged that early follow-up from midwife and good support the first period at home after childbirth can strengthen parents in their new roles as parents. Aim: The aim of this study was to examine first-time parents’ expectations and experiences of the first two weeks at home. Method: A qualitative method has been used and the data collection for the study has been carried out by means of qualitative interviews with structured open questions. The sample consisted of six parents recruited from BB. Collected data were analyzed with qualitative content analysis with inductive approach. Result: The expectations for the first period at home did not always agree with how it became. Some of the parents had a vision that everything would be cozy and that they were unprepared for what the first period at home might be like. While some experienced anxiety about the thought of how it would be like when they were going home. The parents where asking for more preparatory information from the maternal health care about the first time at home. However the parents generally felt that safe and satisfied with the information that they received from BB upon returning home and that they later knew where to turn for questions. However the conditions have looked different for them as some of the parents have had return visits to the hospital and some have received follow-up calls from MHV and have then been able to ask any questions and or be confirmed. Conclusion: More direct information about the first period at home is requested, already during the pregnancy. The parent couple mainly experience the first time at home as positive and that they have felt safe in where they can turn to questions. The need for support and information is of paramount importance after the birth as it helps to feel secure in their parenting.

Cette thèse investigue les processus psychosociaux qui sous-tendent la disqualification de la déviance, en testant la transposition de processus connus dans les relations intergroupes (essentialisation et déshumanisation) aux rapports interpersonnels. Deux déviances sont étudiées : ne pas vouloir d‟enfant (étude 1 : N = 322 ; & 2 : N = 245) et exercer un métier incongru avec son genre (étude 3 : N = 247). L‟adhésion au stéréotype, l'essentialisation et la déshumanisation ont été mesurés par questionnaires. Nous constatons une large disqualification des personnes ne souhaitant pas d‟enfant, rendant la parentalité socialement obligatoire pour les hommes et les femmes. Toute femme serait mère par « nature », les hommes devenant pères par « choix ». En revanche, les déviants à la norme de genre dans le travail subissent une disqualification en demi-teinte, voire ambivalente. Au-delà de ces différences, les résultats des études corrélationnelles montrent de grandes similitudes entre la disqualification des exogroupes et celle des déviants. En effet, les déviants sont discrédités par un stéréotype (psychologisant et moralisant) et rejetés (considérés comme différents) par le biais de l'essentialisation. Plus une personne est déviante, moins elle est attractive, mais ne serait pas pour autant pleinement stigmatisée (déshumanisée). La stabilité de ce modèle reste à tester dans le cadre d‟autres déviances. / This thesis investigates psychosocial processes which underlie deviance disqualification, by testing the transposition of processes well known in intergroup relations (essentialization and dehumanization) to interpersonal relations. Two deviances are studied: being voluntarily childfree (study 1: N = 322; & study 2: N = 245) and working in gender atypical occupations (study 3: N = 247). Stereotype endorsement, essentialization and dehumanization are measured by questionnaires. A wide disqualification of people voluntary childlessness is observed, making parenthood compulsory for men and women. Every woman would be “naturally” a mother while fatherhood would be more a result of a “choice”. By contrast, people who work in gender atypical occupations suffer a mixed disqualification, even ambivalent. Beyond these differences, correlational results show great similarities between exogroup‟s and deviant‟s disqualification. Indeed, deviant people are discredited by a (psychologizing and moralizing) stereotype and rejected (regarded as different) through essentialization. The more someone is deviant, the less he is attractive, without actually being fully stigmatized (dehumanized).The stability of the model remains to be tested for other deviances.

My diploma thesis deals with issues of gender relations and the construction of identities of lived experiences of parents caring for a child (children) with a chronic illness. For my qualitative research, I have chosen the method of semi-structured interviews with both parents of the child (children). Subsequent analysis of the data in this empirical study examines the way in which care for a child with chronic illness affects, due to its demanding character, gender relations and whether it leads to more balanced gender relations or vice versa. I also deal with the process of identifying both parents in the day care of a child with chronic illness in the context of a combination of paid work and home care and children. In my work, I see how my communication partners are conceptualizing the chronic illness of the child as a differentness and the care of a child with a chronic illness as a burden. I focus on the emotional plane of parenthood and also analyze the processes of negotiation within different institutions (health and education organizations, state authorities). Key words: Chronic illness, child, parenthood, differentness, burden, care, gender relations

The topic of my thesis is cervical cancer and its prevention with emergence on vaccination against cervical cancer. The aim of my diploma thesis is to use analyzation of the campaign against cervical cancer, All I can, and analyzation of interviews with mothers who have decided to vaccinate their daughters to find out how the responsibility of mothers for health of daughters is constructed in the connection with cervical cancer. I am interested in how campaign promoting a vaccination articulates what is good or bad motherhood and how mothers construct a good motherhood. I am also interested in gender consequences of campaign that it brings and how mothers prevent health of their daughters. The thesis shows that health is our project and is as good as we care about it. In the connection with reproductive health there is mainly appear a theme of considering risks which participate on creation of good parenthood. The thesis talks about different medicalization of child body that is set up and reproduce by interviewed mothers and by campaign. It brings gender inequalities and stereotypical gender constructions and questions of who is responsible for reproductive health.

This work "Is assisted reproduction a therapy for infertility?" deals with methods of assisted reproduction. The aim is not only to elucidate its techniques but also to open some difficult ethical questions. This work shows why we cannot regard assisted reproduction as a legitimite treatment for infertility and suggests alternative procedures. The first chapter is about the individual human life seen from the perspective of various sciences. The second chapter is about causes of infertility and about possibilities of its treatment. The third chapter deals with various methods of artificial reproduction. The following chapter is about ethical challenges related to these methods. The fifth chapter presents the standpoint of the magisterium of the Catholic Church. The final chapter tries to see fertility and parenthood from a larger perspective: the principal alternatives are substitute family care and spiritual parenthood. Keywords methods of assisted reproduction, infertility, parenthood, substitute family care, spiritual fertility

The diploma thesis is from the area of special pedagogy and speech therapy. It deals with the issue of parenthood of children with developmental dysphasia. The thesis is devided into two parts, the theoretical part and the empirical part. The thesis starts with characterisation of the family with disabilities and continues with further developmental dysphasia, its terminology, classification, etiology, symptomatology, diagnostics and therapy are characterized. The thesis defines the possibilities of speech therapy intervention in children with special impaired speech developmental dyspshasia. This main goal is achieved by research. This diploma thesis can be an inspiration for speech therapists and other professionals who work with families and their children with developmental dysphasia. It can also inspire students and other parents even whose child has been diagnosed with this disease. The thesis may be the starting point for further studies of a scientific character that focus on same subject.

Socialtjänstens arbete med barn och unga går ut på att ge barn och deras familjer stöd och hjälp då det uppstår problematik i deras livssituation. Arbetet ska i så stor utsträckning som möjligt ske på frivillig väg och framför allt sätta barnets bästa i första hand. Trots denna intention om att ge stöd och hjälp åt familjer finns det mycket som tyder på att många föräldrar upplever en rädsla och oro inför kontakt med socialtjänsten. Anonyma diskussionsforum är en plattform där diskussioner om socialtjänsten är ett omdiskuterat ämne. Studiens syfte är därmed att studera diskussioner gällande socialtjänstens arbete med barn och unga på anonyma diskussionsforum, för att undersöka forumanvändares uppfattning av socialtjänsten samt hur föräldraskap diskuteras i förhållande till inblandning av socialtjänsten. Metodvalet för undersökande av diskussionstrådarna är diskursanalys med ett diskurspsykologiskt angreppssätt. Resultatet har analyserats utifrån teoretiska ramverk som socialkonstruktionism, diskurspsykologisk teori samt teori om sociala fält och kapitalformer. Resultatet visar på att den dominanta diskursen gällande socialtjänsten på de anonyma forumen är att socialtjänsten är inkompetent. Vidare visar resultatet att kontakt med socialtjänsten är oförenligt med identiteten “en bra förälder”.