Syftet med studien var att undersöka hur Parken Zoo använde sig av Facebook för att kommunicera med sina intressenter under en kris som drabbade organisationen hösten 2012. Med hjälp av en kvalitativ textanalys studerade vi de Facebookinlägg som Parken Zoo hade publicerat under krisen. Därefter genomförde vi en kvalitativ intervju med marknadschefen på Parken Zoo, som var ansvarig för kommunikationen på Facebook under krisen. Med hjälp av ett analysverktyg baserat på situational crisis communication theory och image restoration theory kunde vi avgöra vilka försvarsstrategier Parken Zoo hade använt i Facebookinläggen. Resultatet visade att Parken Zoo omedvetet hade använt många olika försvarsstrategier, men att tre tydliga budskap förmedlades i Facebookinläggen. Resultatet visade också att Parken Zoos syfte var att använda Facebook som ett dialogverktyg, men att de i själva verket använde Facebook för att sprida enkelriktad kommunikation. En slutsats vi kunde dra från studen var att det är viktigt för organisationer att vårda sina kundrelationer genom att bemöta intressenternas frågor och kommentarer på sin Facebooksida under en kris. En annan slutsats var att det är viktigt för organisationer att ha en god krisberedskap och att inkludera Facebook i den. / The purpose of this study was to examine how Parken Zoo used Facebook to communicatate with their stakeholders during a crisis 2012. Using a qualitative textual analysis, we examined Parken Zoo’s Face- book posts during the crisis. Next, we conducted a qualitative interview with the marketing manager at Parken Zoo, who was responsible for the organization’s communication on Facebook during the crisis. Using an analysis tool based on situational crisis communication theory and image restoration theory, we assessed which crisis response strategies Parken Zoo had used in their Facebook posts. The results showed that Parken Zoo subconsciously had used many different crisis response strategies, but that three clear messages were conveyed in the Facebook posts. The results also showed that Parken Zoo’s aim was to use Facebook as a dialogue tool, but in fact they used it for one-way communication. One conclusion from this study was that it is important for organizations to care for their relationship with the stakeholders by responding to their questions and comments on their Facebook page during a crisis. Another conclusion was that it is important for organizations to develop a proactive crisis management portfolio and to include Facebook in it.

The purpose of this study was to investigate how media has followed the Parken Zoo incident and analyse how media convey the issue about the Parken Zoo incident. The different results have been compared. To answer the purpose of the study three issues has been formulated:  how do the different media relate to the ideal of objectivity? Who come across and get to speak in the different media? What differences and similarities are in the media?    The theories that have been used in this study are mainly McCombs theory of agenda setting, Strömbäck’s theory of framing and theory of media logic, Kovach & Rosenstiel theories of journalism and Manning’s theory of objectivity. The methods that have been used are a combination of a quantitative content analysis and a qualitative semiotic analysis. The material that has been observed in this study is newspaper articles, television news reports and television programs.   The results of the quantitative analysis showed that articles of Eskiltuna Kuriren, news reports of SVT1 and the program Debatt had most objectivity in there reporting. The news reports of TV4 and program Kalla Fakta had most biased reporting of the incident. The qualitative analysis showed that SVT1 news broadcast was more objective and TV4 news broadcast was more biased. The mainly sources in the media that has been used was the other media, the president to Parken Zoo and veterinaries. The newspapers used sources from other media, like the program Kalla Fakta, then also former employees from Parken Zoo and veterinaries. SVT1 and program Debatt used more other sources, more sources from Parken Zoo. In the qualitative analysis the result showed that the news broadcast from TV4 had the focus on how the Parken Zoo takes care of the animals, that they have put to death pumas and that Helena Olsson had lied to TV4. The broadcast from SVT1 focused on the mistakes Parken Zoo had done but also how they are going to fix the problems that they have. The news broadcasts gave different kind of framing effects to the viewers.

In der vorliegenden Arbeit werden Erfahrungen von Dreiradfahrer_innen im deutschsprachigen Raum (vorwiegend Deutschland) untersucht, die mit Hilfe eines Online-Fragebogens erhoben wurden. Die betrachteten Themenfelder sind: Nutzungsgründe und -häufigkeit, Infrastruktur für den fließenden und ruhenden Radverkehr, Benutzungspflicht von Radwegen, Interaktion mit anderen Verkehrsteilnehmer_innen und mit Passant_innen sowie Verkehrssicherheit. Abschließend werden Empfehlungen gegeben, wie Infrastruktur für Dreiradfahrer attraktiver gestaltet werden kann, um die Verbreitung der Fahrzeuge zu fördern.

Crisis communication can make a crisis turn into a double crisis. The purpose of the thesis is to analyze by which rhetorical means a double crisis can occur. With the Swedish zoo Parken Zoo as a specific example, this essay examines the crisis communication during the crises that started with the tv-show Kalla fakta. The tv-show revealed that Parken Zoo killed and slaughtered endangered and sacred animals. When asked about the specific animals, the head of the zoo gave different answers – which contrasted with former employees testimony. The essay aim to find how the chosed strategies could affect the company’s ethos. The episode of Kalla fakta is studied. Also a press release from Parken Zoo and a letter posted on Facebook from the head of the Zoo is examined. To find which rhetorical strategies that are communicated the paper uses the theory of status, Benoits apologia theory and Bitzers theory about the rhetorical situation. The method used is rhetorical criticism. The results include the crisis communications accusations and answers. The conclusions of the thesis is that the contrast between evidence and Parken Zoo:s statements results in a loss of trust for the company. Parken Zoo also, in some cases, fortify the accusations with their answers. The local authorities owns the zoo, but they are absent in the crisis communication. This leads to a confusion regarding who is responsible.

In der vorliegenden Arbeit werden Erfahrungen von Dreiradfahrer_innen im deutschsprachigen Raum (vorwiegend Deutschland) untersucht, die mit Hilfe eines Online-Fragebogens erhoben wurden. Die betrachteten Themenfelder sind: Nutzungsgründe und -häufigkeit, Infrastruktur für den fließenden und ruhenden Radverkehr, Benutzungspflicht von Radwegen, Interaktion mit anderen Verkehrsteilnehmer_innen und mit Passant_innen sowie Verkehrssicherheit. Abschließend werden Empfehlungen gegeben, wie Infrastruktur für Dreiradfahrer attraktiver gestaltet werden kann, um die Verbreitung der Fahrzeuge zu fördern.:1 Ziel der Arbeit 2 Theoretische Grundlagen 2.1 Begriffsbestimmungen 2.1.1 Fahrräder, Pedelecs, E-Bikes 2.1.2 Dreiräder 2.2 Verbreitung und Potentiale von Dreirädern 2.2.1 Verbreitung von Dreirädern 2.2.2 Potentiale 2.3 Bisherige Forschung 2.4 Fachliche Grundlagen 2.4.1 Fahrradnutzung 2.4.2 Infrastruktur für den Fließenden Verkehr 2.4.3 Benutzungspflicht und genutzte Infrastruktur 2.4.4 Infrastruktur für den ruhenden Verkehr 2.4.5 Verhältnis zu anderen Verkehrsteilnehmern 2.4.6 Persönliche Interaktion 2.4.7 Unfallgeschehen 2.4.8 Alternatives Verhalten 2.5 Eingrenzung des Untersuchungsgegenstandes 2.6 Bezug zu Fahrradanhängern 3 Methode 3.1 Untersuchungsdesign 3.2 Ablauf der Untersuchung 3.3 Aufbau und Inhalt des Fragebogens 3.3.1 Allgemeines 3.3.2 Antwortformate, Skalen 3.3.3 Fragebogenvariante für Dreiradfahrer 3.4 Stichprobe 3.4.1 Stichprobenumfang 3.4.2 Demographische Angaben 3.4.3 Mobilitätsalternativen 3.4.4 Genutzte Dreiradmodelle 4 Ergebnisse 4.1 Zwei- und Dreiradnutzung 4.1.1 Gründe, ausschlieÿlich Dreirad zu fahren 4.1.2 Vor- und Nachteile von Dreirädern 4.1.3 Häufigkeit der Fahrradnutzung 4.2 Probleme mit der Infrastruktur für den Fließenden Radverkehr 4.2.1 Freie Nennungen 4.2.2 Grad der Störung 4.2.3 Zwei- und Dreirad im Vergleich 4.2.4 Vergleich der Fragestellungen 4.3 Genutzte Infrastruktur und Benutzungspflicht 4.3.1 Kenntnis der Rechtslage und Verhalten der Polizei 4.3.2 Genutzte Infrastruktur 4.4 Infrastruktur für den ruhenden Verkehr 4.4.1 Parken über Nacht 4.4.2 Parken am Ziel 4.5 Verhältnis zu anderen Verkehrsteilnehmern 4.5.1 Allgemeine Aussagen 4.5.2 Vergleich Zwei- und Dreirad 4.6 Persönliche Interaktion 4.6.1 Reaktion Fremder auf Dreiräder 4.6.2 Reaktion der Dreiradfahrer auf Blicke und Kommentare 4.7 Unfallgeschehen 5 Diskussion 5.1 Zwei- und Dreiradnutzung 5.2 Probleme mit der Infrastruktur für den fließenden (Rad-)verkehr 5.2.1 Ergebnisse der Umfrage 5.2.2 Vorschläge für Breiten von Radverkehrsanlagen 5.2.3 Poller und Umlaufsperren 5.3 Genutzte Infrastruktur und Benutzungspflicht 5.4 Infrastruktur für den ruhenden Verkehr 5.4.1 Ergebnisse der Umfrage 5.4.2 Attraktive Anlagen für das Abstellen von Dreirädern 5.5 Verhältnis zu anderen Verkehrsteilnehmern 5.6 Persönliche Interaktion 5.7 Unfallgeschehen 5.8 Alternatives Verhalten 5.9 Weiche Maßnahmen zur Förderung des Dreiradfahrens 5.10 Schwächen und Fehler des Fragebogens 5.11 Weiterer Forschungs-/Untersuchungsbedarf

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur Parken Zoo försökte rädda sin image och påverkabilden av krisen parken befann sig i under hösten 2012. Uppsatsen har även som avsikt att undersökahur kriskommunikationen utvecklas under krisförloppet och hur den skiljer sig mellan två texttyper,samt belysa vilka språkliga resurser som används för att realisera strategierna inom image repair theory,som i denna uppsats benämns som Benoits teori om imagereparation. Materialet består av trepressmeddelanden och tre uttalanden publicerade på Facebook från Parken Zoo. Dessa har analyseratsutifrån Benoits (1997) teori om imagereparation samt systemisk-funktionell textanalys. Resultatetindikerar att Parken Zoo har försökt rädda sin image genom att ifrågasätta uppgifterna som framkommit,framhäva goda egenskaper och värderingar samt redogöra för åtgärder som vidtagits och ska vidtas.Jämförelsen av kriskommunikationen i pressmeddelandena och Facebook-uttalandena tyder på attkommunikationen på Facebook kännetecknas av en mer personlig och närhetsskapande strategi medankommunikationen i pressmeddelandena är mer auktoritär. Resultatet visade också att val av strategi ochhur många strategier som används förändras under krisens förlopp, troligen beroende på vilken krisfasparken befinner sig i. Under akutfasen använde Parken Zoo samtliga strategier, i jämförelse med krisensförstadium då endast en strategi användes. Analysen har även synliggjort mönster för vilka språkligaresurser som verkar bidra till realiseringen av respektive strategi ur Benoits teori om imagereparation.Transitivitetsanalysen visade bland annat att den förnekande strategin i första hand realiseras genomattributiva relationella processer medan den tillrättaläggande strategin karakteriseras av materiellaprocesser. Avslutningsvis diskuteras även delar av materialet som inte har kunnat kategoriseras som enstrategi på ett tydligt sätt men som ändå kan ses som försök att rädda Parken Zoo:s image, exempelvissynliggörs möjligheten till en ny strategi som går ut på att visa förståelse.