Submitted by Wanessa Medeiros Alves null (wanessa387@gmail.com) on 2018-03-15T20:25:53Z No. of bitstreams: 1 WANESSA- DISSERTAÇÃO_ versao_final.pdf: 1259426 bytes, checksum: 4c32250f8ddc943d2272e56a1a69c4b2 (MD5) / Approved for entry into archive by Maria Marlene Zaniboni null (zaniboni@bauru.unesp.br) on 2018-03-16T17:51:07Z (GMT) No. of bitstreams: 1 alves_vm_me_bauru.pdf: 1259426 bytes, checksum: 4c32250f8ddc943d2272e56a1a69c4b2 (MD5) / Made available in DSpace on 2018-03-16T17:51:08Z (GMT). No. of bitstreams: 1 alves_vm_me_bauru.pdf: 1259426 bytes, checksum: 4c32250f8ddc943d2272e56a1a69c4b2 (MD5) Previous issue date: 2018-03-09 / A partir das constantes mudanças estruturais inerentes ao contexto de globalização e inovações tecnológicas, surgem diferentes estratégias e formatos para o jornalismo. Neste âmbito, o uso da linguagem transmídia no telejornalismo brasileiro quando busca promover interatividade e participação do público na rotina produtiva em uma TV Universitária, pelo uso de mídias sociais e participação, a fim de ampliar os processos de democratização da informação; apresenta algumas possibilidades e desafios que vão de limitações tecnológicas às limitações políticas e econômicas. A partir disso, por meio da pesquisa participativa na TV Unesp, apresenta-se resultados que identificam as possibilidades do uso da linguagem transmídia no telejornalismo e sua relação com os processos de democratização da informação e produção de conhecimento essenciais dentro da estrutura de uma TV Universitária. / From the constant structural changes inherent to the context of globalization and technological innovations, different strategies and formats comes out for journalism. In this context, the use of the transmedia language in Brazilian television journalism when it seeks to promote interactivity and participation of the public, in the productive routine in a University TV, through the use of social media and participation, in order to broaden the processes of democratization of information; presents some possibilities and challenges from technological, political and economic limitations. From this, through the participative research in Unesp TV, results are presented that identify the possibilities of the use of the transmedia language in the journalism TV and its relation with the processes of democratization of the information and production of knowledge within the structure of a University TV.

Denna studien har analyserat hur fansen till den slutna Facebookgruppen “Game of Thronesdiscussions” skapar sig en identitet efter serien Game of Thrones. För att kunna ta reda pådetta har 48 kommentarer, inlägg och memes valts ut och sedan analyserats utifrån metodenkvalitativ innehållsanalys. De kommentarer, inlägg och memes som valdes ut stårsjälvständiga och läses inte som varken tråd eller konversation. De delades sedan in i tremakro- och åtta mikroteman. Studien har fyra frågeställningar, Hur skapar fansen sig enidentitet utifrån diskussionen i gruppen “Game of thrones Discussions”, Hur serkommunikationen ut mellan gruppmedlemmarna, Vilken kunskap och vilka känslor användsför sitt identitetsskapande i gruppen och På vilket sätt visar medlemmarna att serien Game ofThrones överförs till deras fysiska liv. Studien har använt teorier om konvergens ochdeltagarkultur, samt teorier om identitet och identitetsskapande online.Resultatet visar att fansen i gruppen “Game of Thrones discussions” skapar en identitet utifrånserien genom att göra inlägg, kommentarer och publicera memes. Det är fokus påkommunikation genom att medlemmarna använder sig av ett specifikt språk, humor,konflikter och har ett behov av att visa känslor för karaktärerna som finns i serien. För att blien del av identiteten krävs även kunskap i form av kunnighet samt böcker. Fansen visar ocksåhur de lever sina Game of Thrones-liv utanför gruppen, det visas genom att göra inlägg omhur de påverkas emotionellt i verkligheten samt hur deras praktiska verklighet ser ut.Gruppmedlemmarna har ett behov av att känna att de är äkta fans till serien Game of Thrones,och genom att bli en del av den kollektiva identiteten som skapas i Facebookgruppen får debekräftelsen som eftersträvas. / This study has analysed how the fans in the closed Facebook group “Game of Thronesdiscussions” has created an identity after watching the show Game of Thrones. To examinethis, 48 comments, posts and memes have been selected and analyzed with a qualitativecontent analysis method. The comments, posts and memes that was selected are allindependent and are not supposed to be read as a thread or a conversation. Then they weredivided into three macro themes and eight micro themes. This study have four issues, Howare the fans creating an identity from the discussions in the group “Game of Thronesdiscussions”, How is the communication between the members from the group viewed, Whatknowledge and which feelings are used for their identity creation in the group and In whatway do the members show that the Game of Thrones series is transferred to their physicallives. The study has been using theories about convergence, participant culture, identity andidentity creation online.The results shows that the fans from the group “Game of Thrones discussions” are creating anidentity from the series by making posts, comments and publishing memes. There is focus onthe communication thru a specific type of language, humor and conflicts that the members areusing, and they also have a require to show their emotions for the characters from the series.To be a part of the identity, knowledge in terms of literacy and the books are claimed. Thefans also show how they are living their “Game of Thrones” life outside the group, it appearsthru their posts about how they are affected emotionally in reality and how their practicalreality are viewed. The members from the group have a need to feel that they are genuine fansof the series Game of Thrones, and by being a part of the collective identity that is created inthe Facebook group they get the conformation that is sought.

Detta är en fallstudie som studerar deltagarkulturen samt publikens gemenskap och engagemang hos Sveriges Radio Creepypodden. Syftet med studien är att skapa en djupare förståelse av deltagarkulturen som fenomen och hur detta skapar utrymme för gemenskap hos publiken genom att analysera Sveriges Radios Creepypoddens lyssnardeltagande. Målet med studien är att få en större förståelse för hur ett mediums historiska utveckling kan se ut och hur lyssnarna får delta aktivt i mediet. För studien genomfördes en intervju med Creepypoddens skapare och programledare Jack Werner samt två lyssnardeltagare. Förutom intervjuerna genomfördes även en analys av arkivdata i form av fyra olika inlägg publicerade i forumet ”Creepypodden – Eftersnack” på Facebook. Teorikapitlet behandlar begreppet mediekonvergens som ger läsaren förståelse för vad mediekonvergens betyder men även hur den appliceras i det moderna mediesamhället. Deltagarkultur lyfts även som en vässentlig aspekt i det moderna medielandskapet. Studien visar på att Creppypoddens arbete med deltagarkultur är grunden till poddens existens och att gemenskapen bland lyssnarna upplevs givande. / This is a case study that study the participant culture as well as the community and commitment among the audience at Sveriges Radio Creepypodden. The purpose of the study is to create a deeper understanding of participant culture as a phenomenon and how it creates a space for community by analyzing the listening participation of Sveriges Radios Creepypodden. The aim of the study is to gain a greater understanding of what a mediums historical development can look like and how listeners are allowed to actively participate in the medium.  An interviw with the creator of Creepypodden, Jack Werner and two listeners was conducted. In addition to the interview, an analysis of collected data from four different posts published in ”Creepypodden – Eftersnack” on Facebook has been conducted.  The theory chapter process the concept of media convergence which gives the reader an understanding of what media convergence means but also how it works in the media world. Participant culture is discussed as a central aspect in the modern media landscape. The study shows that the work Creepypodden does with participant culture is the foundation to the existence of the podcast and that the community among the listeners is perceived as rewarding.

Public service definieras som ”i allmänhetens tjänst” och innebär att de ska finnas där för alla. Däremot har det visat sig att delar av allmänheten har tappat ett intresse och ifrågasatt dess koncept. Millennieskiftet var en vändning för digitala tjänster vilket ökade chanserna för allmänheten att medverka i skapandet av programproduktioner. Uppsatsens syfte är att öka förståelse om, när, hur och i vilken utsträckning SVT inkluderar medverkare genom medietekniska medel. Studien genomfördes med hjälp av tre kvalitativa semistrukturerade intervjuer och en rekonstruktionsintervju. De kvalitativa intervjuerna gav en överblick över produktionen vilket i sin tur gav grund för en att få en inblick i produktionen med hjälp av rekonstruktionsintervjun. Studien resulterade till en överblick av flera programproduktioner, ett konkret fall av programmet Jobbigt och vilka aktuella möjligheter och utmaningar SVT har inför en medverkan med allmänheten. Slutsatsen påvisade att SVT i nuläget möjliggör främst deltagaraktiviteter via deltagarformen ackumulering och använder till en viss del av medverkarnas bidrag i programproduktionen. Detta sker mest i fasen före produktionen och minst i fasen under produktionen. Det visade sig också att SVT är i pågående utveckling av produktioner som utforskar medietekniska medel samt att SVT använder både externa och interna plattformar för inkludering av medverkare. SVT:s främsta utmaningen är att dem står med ena benet i traditionellt skapande och det andra benet i modern deltagarkultur. På så vis saknar hela organisationen en gemensam idé om hur de vill eller inte vill inkludera medverkare. Utifrån från deltagarkulturen är SVT:s utmaning att finnas där för alla och leverera tekniska förutsättningar och deltagarformer. Om SVT sänker kvalitén på det tekniska kravet och fokuserar på engagemanget finns det en affärsmöjlighet för SVT. / Public service is defined as "the public’s interest" and means that it should be there for everyone. However, it has become apparent that parts of the public have lost interest and question the concept of it. The millennium was a turning point for digital services which increased the chances for the public to participate in the creation of productions. The aim of the paper is to increase understanding of it, how, when, and to what extent SVT includes participants through media technology means. The study was conducted using three qualitative semi-structured interviews and one reconstructive interview. The qualitative interviews provided an overview of the production, which in turn provided a basis for gaining an insight into the production using the reconstruction interview. The study resulted in an overview of several productions, a concrete case of the Jobbigt and what current opportunities and challenges SVT faces in engaging with the public. The conclusion demonstrated that SVT currently enables participatory activities mainly through the participatory form of accumulation and uses to some extent the contributions of the participants in the production. This is done mostly in the pre- production phase and least in the last production phase. It was also found that SVT is in the process of developing productions that explore media technology means and that SVT uses both external and internal platforms for inclusion of participants. SVT's main challenge is that they have one leg in traditional creation and the other leg in modern participatory culture. Thus, the whole organization lacks a common idea of how they want or do not want to include participants. From the perspective of participatory culture, SVT's main challenge is to be there for everyone and deliver technical conditions and participatory forms. If SVT lowers the quality of the technical requirement and focuses on engagement, there is a business opportunity for SVT.

Det digitala samhället kännetecknas av konstant utveckling och snabb föränderlighet, vilket har skapat rollen influencer: En person som används av företag och varumärken för att marknadsföra produkter eller tjänster. Denna studie fokuserar särskilt på influencerns egen bild av sitt yrke och genom att tematisera frågor utifrån teorier rörande kommersialisering, självpresentation, deltagarkultur och opinionsbildning. I studien undersöks hur tre utvalda svenska influencers inom mode och skönhet på Instagram ser på sin roll i och med kommersialiseringen vilket analyseras utifrån samma teorier inom medie- och kommunikationsvetenskapen som har nämnts ovan. Studien genomförs genom kvalitativa forskningsintervjuer där influencerna själva är utgångspunkten. Genom studien blir det tydligt att förstå hur kommersialiseringen har påverkat mediesamhället och tidigare roller har bytts ut. Kändisar är inte bara längre skådespelare och artister, opinionsledare behöver inte längre vara traditionella medier, en person kan ha olika roller i olika mediesammanhang och annonsering är inte längre något som går från producent till konsument. Utvecklingen av både medier och sociala kanaler har förändrat medielandskapet helt och de gränserna mellan avsändare och mottagare suddas ut. Det är inte bara marknadskommunikationen som har monopol på forskning rörande annonsering och marknadsföring. Avlutningsvis visar studien att influencerna har en sammansatt och komplex roll som uppstått i och med kommersialiseringen och är en följd utav en konvergens av det digitala medielandskapet. / The digital society is characterized by constant development and rapid change, which has created the role influencer: A person used by companies and brands to market products or services. This study focuses on influencers own image of their occupation and by thematising issues based on theories of commercialization, self-presentation, participatory culture and opinion formation. The essay is exploring how three selected Swedish influencers in fashion and beauty at Instagram are looking at their role in commercialization which is analyzed on the basis of the same theories in media and communication science that have been mentioned above. The study is conducted through qualitative research interviews where the influencers themselves are the starting point. Through the study it becomes clear to understand how commercialization has affected the media community and previous roles have been replaced. Celebrities are no longer just actors and artists, opinion leaders no longer need to be traditional media, a person can have different roles in different media contexts and advertising is no longer something that goes from producer to consumer. The development of both media and social channels has changed the media landscape in so much as the boundaries between senders and recipients are being erased. It is not only market communication that has a monopoly on research relating to advertising and marketing. Lastly the study shows that influencers have a composite and complex role that has emerged through commercialization and is a consequence of a convergence of the digital media landscape.