Bakgrund: I sitt arbete möter sjuksköterskan utmanade situationer där observationer om brister i patientsäkerheten förekommer. Enligt patientsäkerhetslagen är sjuksköterskor skyldiga att rapportera dessa brister och det kan innebära ett etiskt dilemma. Att rapportera kan ge sjuksköterskan negativa konsekvenser och att avstå att rapportera kan ge konsekvenser för patientsäkerheten och bidra till ökat lidande för patienter. Syftet med litteraturstudien var att undersöka sjuksköterskors eller sjuksköterskestudenters erfarenheter av möjliga konsekvenser efter visselblåsning inom hälso- och sjukvården. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie där data sammanställdes genom en innehållsanalys. Resultatet: Analysen resulterade i två kategorier, negativa konsekvenser av visselblåsning och positiva konsekvenser av visselblåsning. Resultatet visade att visselblåsning sker i samband med allvarliga brister i patientsäkerheten. Detta blir till ett etiskt dilemma för sjuksköterskan som ställs inför att antingen vara lojal mot patienten eller arbetsgivaren/kollegier för att undgå negativa konsekvenser. Fåtal visselblåsare fick positiva konsekvenser i form av ett personligt tack. Konklusion: Att genomföra etikutbildning och diskutera begreppet visselblåsning i organisationen som en etisk fråga kan bidra till ett öppet klimat och stärka sjuksköterskorna i deras profession inför en visselblåsning. / Background: In nurse´s work they encounter challenging situations where observations of deficiencies in patient safety occur. According to the Patient Safety Act, nurses are obliged to report these shortcomings, and this can pose an ethical dilemma. Reporting can have negative consequences for the nurse and refraining from reporting can have consequences for patient safety and contribute to increased suffering for patients. The aim of the literature study was to examine nurses or nursing students experiences of possible consequences after whistleblowing in health care. Method: The study was conducted as a literature study where data were compiled through a content analysis. Results: The analysis resulted in two categories, negative consequences of whistling and positive consequences of whistling. The results showed that whistling occurs in connection with serious deficiencies in patient safety. This becomes an ethical dilemma for the nurse who is faced with either being loyal to the patient or the employer/colleagues to avoid negative consequences. Few whistleblowers had positive consequences in the form of a personal thank you. Conclusion: Conducting ethics education and discussing the concept of whistleblowing in the organization as an ethical issue can contribute to an open climate and strengthen the nurses in their profession before a whistleblowing.

Bakgrund: Säker vård innebär att sjuksköterskor ska arbeta förebyggande mot att minskaoch förhindra vårdskador, vilket både Svensk sjuksköterskeförening ochPatientsäkerhetslagen omnämner. Det är en viktig del i det dagliga omvårdnadsarbetet försjuksköterskor att bedriva patientsäker omvårdnad. Trots att det ingår både ikompetensbeskrivningen och svensk lagstiftning drabbas över 100 000 patienter årligen avnågon form av vårdskada i Sverige.Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att undersöka hur sjuksköterskor upplever attarbetsbelastningen påverkar patientsäkerheten på akutmottagningar.Metod: Examensarbetet utfördes som en litteraturöversikt där 15 kvalitativa vetenskapligaartiklar inkluderades. Databaserna som användes när artiklarna söktes fram var CINAHL ochPubMed. De artiklar som inkluderades var publicerade mellan åren 2011 - 2021.Resultat: Sjuksköterskorna upplevde flera områden som bidrog till brister ipatientsäkerheten där tidsbrist och teamarbete var de mest framträdande. Andra områden somvar bidragande var svårarbetad arbetsmiljö, konsekvenser av personalbrist och bristandekommunikation. Sammantaget av dessa områden kunde utgöra svårigheter försjuksköterskorna att arbeta patientsäkert och prioritera den grundläggande omvårdnaden.Slutsats: Sjuksköterskor är ofta medvetna om patientens risker och hur det förebyggandearbetet ska gå till för att undvika vårdskada, men det som visas i resultatet tyder på att det ärområden som påverkar patientsäkerheten. Det som i grund och botten skapar vårdskador är attsjuksköterskorna inte har tid att vara noggrann i sitt arbete. Sammanfattningsvis pekarresultatet på att det finns ett glapp mellan den forskning som finns om patientsäkerhet och hurverksamheten är utformad och strukturerad. / Background: Nurses must work to reduce and prevent injuries caused by healthcare thatsafe care entails, which both Svensk sjuksköterskeförening and Patientsäkerhetslagenmention. It is an important part of the daily care for nurses to conduct patient-safe care.Despite the fact that it is included in both the competence description and Swedish legislation,more than 100,000 patients suffer from some form of healthcare injury annually in Sweden.Aim: The aim is to explore how nurses experience that the workload affects patient safety inemergency departments.Method: This study was conducted as a literature review which included 15 qualitativearticles. The databases used when searching for the articles were CINAHL and PubMed. Thearticles that were included were published between the years 2011 - 2021.Results: The nurses experienced several factors that contributed to deficiency in patientsafety, where lack of time and teamwork were the most outstanding. Other factors that werecontributed were difficult work environment, staff shortages and lack of communication.Overall, these factors made it difficult for the nurses to work patient safely and prioritize basiccare.Conclusions: Nurses are often aware of the patient's risks and how the preventive workshould be done to avoid injuries, but what is shown in the results indicates surroundingfactors. What basically creates care injuries is that the nurses do not have time to be accuratein their work. In summary, the results indicate that there is a gap between the research thatexists on patient safety and how the organization is designed and structured.

Bakgrund: Nedskärningar inom sjukvården har lett till att antalet akutmottagningar i Sverige minskat drastiskt. Vistelse- och väntetider ökar årligen. Fler patienter som väntar längre på akutsjukvård orsakar overcrowding på akutmottagningen. De resurser som finns tillgängliga räcker då inte till för antalet patienter i behov av akutsjukvård och arbetsbelastningen blir överväldigande. Att patienter drabbas av vårdskada när de söker vård har statistik och forskning visat. Däremot saknas forskning kring hur overcrowding påverkar omvårdnaden på akutmottagningen och hur overcrowding i förlängningen orsakar vårdskador relaterat till utebliven omvårdnad. Syfte: Att belysa vilken betydelse overcrowding har för omvårdnad på akutmottagningen. Metod: Litteraturöversikt med integrerad analys. Databassökning i Cinahl, Medline och Swepub på sökorden “overcrowding”, “nursing”, “patient safety” och “emergency department” gav 15 kvalitativa artiklar. Efter att dessa kvalitetsgranskats inkluderades samtliga 15. Resultat: Två huvudkategorier identifierades. Den första huvudkategorin patientsäkerhet innefattar sju underkategorier; materiel räcker inte till, lokaler räcker inte till, svårigheter att följa rutiner och behandlingsmål, påverkan på prioritering av patienter och deras behov, påverkan på informationsöverföring och dokumentering, förlorad kontroll samt ökad vårdskada. Den andra huvudkategorin vårdkvalitet innefattar tre underkategorier; utebliven omvårdnad, svårigheter att upprätthålla värdighet samt påverkan på sjuksköterskan. Slutsats: Resultatet visar att overcrowding på akutmottagning har en negativ inverkan på omvårdnaden. Vid overcrowding påverkas flera faktorer på akutmottagningen och dessa utövar samtliga en effekt på sjuksköterskans möjlighet att ge god omvårdnad till patienten. Detta fenomen inte är något unikt för den enskilda akutmottagningen, utan att brister i omvårdnaden på grund av overcrowding är ett problem världen över. / Background: Cuts in healthcare have led to a drastic reduction in the number of emergency departments in Sweden. Residence and waiting times increase annually. The increased number of patients who wait an extended amount of time for emergency care causes overcrowding in the emergency department. The resources available are then insufficient for the number of patients in need of emergency care and the workload becomes overwhelming. Statistics and research have shown that seeking care can cause the patient to suffer from patient harm. But there is a lack of research on how overcrowding affects nursing in the emergency department and how overcrowding in the long run causes patient harm related to missed nursing care. Aim: To shed light on overcrowding and its meaning for nursing in the emergency department. Methods: Literature overview with integrated analysis. Searches in the databases Cinahl, Medline and Swepub for the keywords “overcrowding”, “nursing”, “patient safety” and “emergency department” yielded 15 qualitative articles. After these had been run through quality audits, all 15 were included. Results: Two main categories were identified. The first main category patient safety includes seven subcategories; equipment is not enough, premises are not enough, difficulties in following routines and treatment goals, impact on prioritization of patients and their needs, impact on information transfer and documentation, lost control and increased patient harm. The second main category quality of care includes three subcategories; lack of care, difficulties in maintaining dignity and the impact on the nurse. Conclusion: The results show that overcrowding in the emergency department has a negative impact on nursing. In case of overcrowding, several factors are affected in the emergency department and these all have an effect on the nurse's ability to provide good care to the patient. This phenomenon is not unique to the individual emergency department, shortcomings in nursing due to overcrowding are a worldwide problem.

SAMMANFATTNING Bakgrund Under hösten år 2020 uppskattas bristen på sjuksköterskor vara 44 procent. Sjuksköterskor har i sitt yrkesutövande en betydelsefull roll i omvårdnadsarbetet och patientsäkerheten. Utformningen av arbetsmiljön kan ha faktorer som kan bidra till fysiska och psykiska påfrestningar hos sjuksköterskan. Det kan det leda till en arbetsrelaterad stress och påverka sjuksköterskans arbetssituation. Syfte Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av arbetsrelaterad stress och dess påverkan på patientsäkerheten. Metod Metoden som tillämpades var en icke-systematisk litteraturöversikt. I resultatet inkluderades 16 vetenskapliga artiklar som bestod av kvalitativ och kvantitativ ansats. Dessa har sökts fram via databaserna CINAHL och PubMed. Samtliga artiklar som inkluderades i litteraturöversiktens resultat har kvalitetsgranskats och analyserats utifrån en integrerad dataanalys. Resultat I samtliga studier identifierades bidragande faktorer i arbetsmiljön som kunde leda till sjuksköterskors arbetsrelaterade stress. Väsentliga fynd som framkom var otillräcklig bemanning, hög arbetsbelastning och tidsbrist vilket medförde brister i patientsäkerheten i form av vårdskador. Slutsats Majoriteten av studierna fann associationer av att arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskor har påverkan på patientsäkerheten och omvårdnadskvalitén. Sjuksköterskor som upplevde en arbetsrelaterad stress hade lägre prestationsförmåga, vilket kan äventyra sjuksköterskans egen hälsa samt patienternas. Individuella faktorer hade påverkan på sjuksköterskans upplevelse av stress. Detta i kombination med en ihållande stress i arbetsmiljön kunde utvecklas till en utbrändhet.

Venösa infarter används för att ge intravenösa läkemedel samt blodprovstagning. De venösa infarter som används inom sjukvården är perifera venkatetrar, midlines, PICC-lines och andra centralvenösa infarter. Midlinekatetern är en perifer infart med längre kateter och längre livslängd än en sedvanlig perifer venkateter, men räknas ej som en centralvenös infart. Indikation för midlines är patienter som är svårstuckna samt har behov av en perifer infart med en livslängd mellan fyra och fjorton dagar.  Syftet med studien var att undersöka patientsäkerheten av midlinekatetrar hos slutenvårdspatienter.  Studiens metod var en litteraturstudie med systematiskt tillvägagångssätt. I resultatet analyserades kvantitativa- och mixed method-artiklar. En induktiv analysmetod användes.  I resultatet framkom det att lokala och systemiska infektioner var relativt låga vid användning av midlinekatetrar. Dock var mekaniska komplikation av högre frekvens hos patienter med midlinekatetrar jämfört med centralvenösa infarter, men lägre än vid användning av perifera venkatetrar. Midlinekatetrar minskar även insättande av centralvenösa infarter vilka har högre risk för svåra komplikationer.  Slutsatsen är att midlinekatetrar, om de används vid rätt indikation, kan minska användning och därmed komplikationer från centralvenösa infarter samt minska lidande hos patienter på grund av upprepade nålstick. Mer svensk forskning behövs då inga svenska artiklar identifierades. Även ett behov av ytterligare forskning med ett patientcentrerat perspektiv fastställdes. / Venous accesses are used to provide intravenous drugs as well as to draw blood samples. The types of venous accesses that are used in hospitals are peripheral venous catheters, midline catheters, PICC-lines and other central venous access devices. A midline catheter is a peripheral access with a longer catheter and longer lifespan than a conventional peripheral venous catheter, but does not count as a central venous access. Indications for midlines are patients with difficult venous accesses and patients with the need of an access with a lifespan between four to 14 days.  The aim of this review was to investigate the patient safety of midline catheters in hospitalised patients.  The method of the study was a review with a systematic approach. Quantitative and mixed method articles were analysed. An inductive analysis method was used.  The results showed that local and systemic infections were relatively low in the use of midline catheters. However, the prevalence of mechanical complications among patients were higher in midline catheters than in central venous devices, but lower than in peripheral venous catheters. Midline catheters can also reduce the use of central venous accesses, which have a higher risk of severe complications.  The conclusion is that midline catheters, if used with the right indication, could decrease the  use and complications from central venous catheters and decrease patient suffering. More Swedish research is needed as no Swedish articles were found. Furthermore a need for additional research with a patient-centered perspective was identified.

No description available.

Bakgrund: Hjärtstopp kan drabba vem som helst, när som helst. Varje år drabbas cirka 6000 personer utanför sjukhus och 2500 personer på sjukhus. Behandling av patienter med hjärtstopp sker ofta under press där tid, omhändertagande och interventioner har betydelse för utfallet. Ofta sker arbetet i ett team som bildats just för den specifika situationen där alla deltagare inte haft möjlighet att träna tillsammans. Hjärtstopp är därav ett tidskritiskt tillstånd som ställer stora krav på det behandlande teamet avseende patientsäkerhet. Syfte: Att beskriva faktorer vid teamarbete som bidrar till ett patientsäkert omhändertagande vid hjärtstopp. Metod: En litteraturöversikt med systematisk design. Databaserna CINAHL och PubMed har använts för att söka fram lämpliga vetenskapliga artiklar. Efter kvalitetsgranskning inkluderades 18 artiklar i arbetets resultat. Vetenskapliga artiklar analyserades med integrerad analys. Resultat: Utifrån studiens syfte genererade de inkluderande artiklarna i tre huvudkategorier - teamarbete, kompentens och arbetsmiljö. Teamarbete delades in i ledarskap, kommunikation och rollfördelning. Kompetens delades in i teamträning, klinisk erfarenhet och utrustning. Arbetsmiljö delades in i fysisk arbetsmiljö och psykosocial arbetsmiljö. Slutsats: För att som vårdpersonal bedriva en patientsäker vård vid hjärtstoppssituationer krävs ett välfungerande teamarbete. För att uppnå ett lyckat teamarbete ställs krav på tydlighet vad gäller ledarskap, rollfördelning och kommunikation. Teamarbetet är en dynamisk process som påverkar patientsäkerheten i positiv bemärkelse av gemensam teamträning, kollegor med klinisk erfarenhet samt en välfungerande utrustning. Även arbetsmiljön, den fysiska och psykosociala, kan ha en inverkan på patientsäkerheten. / Introduction: Cardiac arrest can happen to anyone, at any time. Each year, around 6,000 people are affected outside hospitals and 2,500 people in hospitals. Treatment of patients with cardiac arrest often takes place under pressure where time, care and interventions are important for the outcome. Often the work takes place in a team that was formed precisely for the specific situation where all participants did not have the opportunity to train together. Cardiac arrest is therefore a time-critical condition that places great demands on the treating team regarding patient safety. Aim: To describe factors in teamwork that contribute to patient-safe care in cardiac arrest. Method: A literature review with systematic design. The databases CINAHL and PubMed have been used to search for suitable scientific articles. After quality review, 18 articles were included in the results. Scientific articles were analyzed using integrated analysis. Result: Based on the purpose of the study, the inclusive articles were generated in three main categories: Teamwork; Competence; and Work environment. Teamwork was divided into leadership, communication, and role distribution. Competence was divided into team training, clinical experience, and equipment. Work environment was divided into physical work environment and psychosocial work environment. Conclusion: For healthcare professionals to provide patient-safe care during resuscitation, well-functioning teamwork is required. To achieve successful teamwork, clarity is required in terms of leadership, role distribution and communication. Teamwork is a dynamic process that affects patient safety in the positive sense of joint team training, colleagues with clinical experience and well-functioning equipment. The work environment, physical and psychosocial, can also have an impact on patient safety.

Bakgrund Inom hälso- och sjukvården är sjuksköterskan den som ansvarar för omvårdnadsarbetet. När arbetsmiljön är påverkad av stress ges sämre förutsättningar att utföra omvårdnad korrekt och patientsäkert. Trots att patientsäkerhet bland annat definieras av skydd mot vårdskada drabbas över 100 000 patienter per år av vårdskador i Sverige. Detta genererar ekonomiska konsekvenser för samhället men skadar även patienters förtroende för vården. Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av arbetsrelaterad stress och dess påverkan på patientsäkerheten. Metod Designen som användes var en strukturerad litteraturstudie med inslag av den metodologi som används vid systematiska översikter. Resultat I resultatet framkom tre teman: arbetsmiljö, säkerhet och sjuksköterskors upplevelse. Utifrån teman framkom sedan sex subteman: arbetsrelaterad stress, organisation, risker i arbetet, patientsäkerhet, hälsoeffekter och otillfredsställelse. Slutsats För att kunna bedriva en säker vård krävs en arbetsbelastning som är anpassad efter tillgängliga resurser. Sjuksköterskor är i behov av stöd i sitt arbete för att kunna ge personcentrerad och patientsäker vård. För att ge sjuksköterskor förutsättningar att utföra ett bra arbete bör en större förståelse kring hur stress påverkar individen uppmärksammas. / Background Within health care, the nurse is the person responsible for the nursing work. When the work environment is affected by stress, poorer conditions are provided to perform nursing care correctly and patient-safely. Despite the fact that patient safety is defined, amongother things, by protection against health care injuries, over 100,000 patients per year suffer from health care injuries in Sweden. This generates financial consequences for society but also damages patients' trust in care. Aim The aim was to describe nurses' experience of work-related stress and its impact on patient safety. Method The design used was a structured literature study with elements of the methodology used in systematic reviews. Results The results revealed three themes: work environment, safety and nurses' experience. Based on the themes, six subthemes emerged: work-related stress, organization, risks at work, patient safety, health effects and dissatisfaction. Conclusions In order to provide safe care, a workload that is adapted to the available resources is required. Nurses need support in their work to be able to provide person-centred and patient-safe care. In order to give nurses the conditions to do a good job, attention should be paid to a greater understanding of how stress affects the individual.

Background: Errors related to patient safety are a major contributor to adverse incidents and preventable deaths. Interventions aimed at changing team behaviour and implementing World Health Organisation Safe Surgical Checklists (WHO SSCL) have been associated with improved outcomes. We required a cost- and timeefficient vehicle to address low adoption rates of the WHO SSCL, barriers to interdisciplinary teamwork, and inadequate attention to patient safety. Method: We aimed to test the feasibility and efficacy of a simulation-based intervention to improve behaviour influencing patient safety in operating theatres. We performed a prospective cohort study using survey tools for attendee feedback immediately after the event and at 6 weeks. We report feasibility and efficacy data plus qualitative feedback from the education team describing the advantages of this instructional design. The intervention was a 2-stage simulation. First, learners watched a 5-minute film, set in the operating theatre, depicting an error-filled WHO SSCL timeout. Second, learners entered a simulated operating theatre environment with multiple errors and risks to patient safety. Learners identified errors and prioritised them in order of importance. Their observations were discussed in a small group debrief session facilitated by novice debriefers before a whole group plenary discussion. Results: One hundred and three health workers attended the education event and 77 (75%) responded to the Immediate Questionnaire. Surgeons (27), Anaesthetists (18) and Scrub Nurses (12) made up the majority of respondents. Sixty-seven (87%) participants agreed or strongly agreed that they “now have an increased awareness of patient safety”, while 75 (97%) agreed or strongly agreed that they “feel more committed to ensuring a team approach to patient safety”. Thirty (29%) attendees responded to the Delayed Questionnaire distributed via email 6 weeks after the event. Twenty-eight (93%) agreed or strongly agreed that they felt more committed to ensuring a team approach to patient safety. Conclusion: The total cost of the event was low. Faculty reported that the instructional design afforded deliberate targeting of the importance of multi-disciplinary teamwork in patient safety. The simulation event was feasible at low monetary, time, and human resource costs. This approach offers a scalable instructional design that targets inter-professional learning.

Bakgrund: Varje år drabbas omkring 100 000 patienter av vårdskador inom somatisk sjukvård i Sverige, förutom det lidande som det innebär för den enskilda individen medför det även ökade kostnader på både individ- och samhällsnivå. Det dominerande sättet att arbeta med patientsäkerhet inom hälso- och sjukvård är genom avvikelserapportering och analysering av negativa händelser. Specialistsjuksköterskan inom anestesisjukvård är precis som all annan hälso- och sjukvårdspersonal skyldig att rapportera när en avvikelse observerats. En strategi som kan användas för att koppla avvikelserapportering till förbättrad patientsäkerhet är att analysera avvikelser och koda händelserna till specifika områden. Genom att identifiera ett specifikt problem kan ett tvärvetenskapligt team därefter skapas för att granska de negativa händelserna kopplat till en specifik kategori, för att utifrån det resultatet utveckla förbättringar.  Syfte: Syftet var att beskriva och kartlägga innehållet i perioperativa avvikelserapporter på operationsavdelningen som berör patientsäkerheten, relaterade till anestesisjuksköterskans profession. Metod: En retrospektiv registerstudie med induktiv ansats. Datamaterialet analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Fyra kategorier och fjorton underkategorier framkom under analysförfarandet. I kategorin patientomhändertagande identifierades flest avvikelserapporter, följt av kommunikation, teknik och organisation. Slutsats: Studiens resultat visar att de avvikelserapporter på operationsavdelningen, som berört patientsäkerhet relaterade till anestesisjuksköterskans profession, som var vanligast förekommande, var relaterade till patientomhändertagande eller kommunikation. I patientomhändertagande var läkemedelsrelaterade avvikelserapporter en av de vanligast förekommande och i kategorin kommunikation var det kommunikationen mellan vårdpersonal som genererade flest avvikelserapporter. Utifrån resultatet ses att mer forskning och fler förbättringsåtgärder behöver göras för att öka patientsäkerheten. / Background: Every year around 100,000 patients suffer from care injuries in somatic health care in Sweden, in addition to the suffering it entails for the individual, it also entails increased costs at both individual and societal level. The dominant way of working with patient safety in healthcare is through incident reporting and analysis of negative events. The anesthetic care nurse, just like all other personnel is obliged to report when an incident is observed. One strategy that can be used to link incident reporting to improve patient safety is to analyze incidents and code the events to specific areas. By identifying a specific problem, a multidisciplinary team can then be created to review the negative events linked to a specific category, in order to develop improvements based on that result. Aim: The aim was to describe and map out the content of perioperative incident reports in the operating department that affect patient safety, related to the nurse anesthetist´s profession. Method: A retrospective registry study with an inductive approach. The data was analyzed using qualitative manifest content analysis. Results: Four categories and fourteen subcategories emerged during the analysis procedure. Most incident reports were identified in the category patient care, followed by communication, technology and organization. Conclusion: The results of this study show that the incident reports in the operating department, which affected patient safety related to the nurse anesthetist's profession, which were most common, were related to patient care or communication. In patient care, medication-related incident reports were among the most frequently occurring, and in the communication category, it was communication between healthcare staff that generated the most incident reports.