Bakgrund: Sjuksköterskor har i sitt dagliga arbete till uppgift att ge och ta emot rapport om patienterna hen vårdar. En god kommunikation krävs för att säkerställa att relevant information förmedlas och inte patientsäkerheten hotas. Syfte: Att beskriva strategier för hur kommunikationen kan förbättras vid överrapportering mellan sjuksköterskor inom den somatiska slutenvården. Metod: Litteraturöversikten är baserad på 15 vetenskapliga artiklar med kvalitativ, kvantitativ och mixad ansats. Artiklarna identifierades via sökningar i databaserna Cinahl, PubMed och Web of Science. Resultat: Tre strategier framkom: personlig överrapportering, användandet av standardiserade formulär och överrapportering vid patientens säng. Strategierna gav en effektivare, säkrare och mer tidssparande överrapportering. Slutsats: En god kommunikation mellan sjuksköterskorna är oerhört viktigt för att bibehålla en trygg och säker vård för patienterna. För att få en förbättrad kommunikation mellan sjuksköterskor vid överrapportering kan olika strategier användas. Då sjuksköterskorna ofta har en hög arbetsbelastning så krävs det att överrapporteringarna är strukturerade för att inte tappa bort viktig information. / Background: Information handover about patients is a central task in registered nurses’ daily work. Communication is important to safeguard that relevant information is transferred and that patient safety is not violated. Aim: To describe strategies that can improve communication at handover between registered nurses in somatic hospital wards. Method: The literature review is based on 15 scientific articles including qualitative, quantitative and mixed approach, identified in the databases Cinahl, PubMed and Web of Science. Results: Three strategies were identified: individual handover, the use of standardized forms, and bedside nursing handover. These strategies provided a more efficient, safer and more time-saving handover. Conclusion: Different strategies can be used for enhanced handover communication between registered nurses. Registered nurses often have a heavy workload which requires that the handovers are well structured in order not to lose important information. A good communication between nurses are extremely important to maintain a safe and secure care for patients.

Bakgrund: Methicillinresistent Staphylococcus aureus (MRSA) är en multiresistent bakterie som är svårbehandlad och kan orsaka vårdrelaterade infektioner. Varje år drabbas miljontals patienter av vårdrelaterade infektioner och hundratals patienter avlider för att vårdpersonalen brister i sina hygienrutiner. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur sjuksköterskor kan förhindra spridningen av MRSA inom somatisk vård. Metod: Som metod tillämpades en litteraturöversikt som baserade på kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Ur analysen av datamaterialet framträdde två teman; höja kompetensen och förutse risker samt konsekvenser med sex underteman. Slutsats: Ytterligare utbildning och ett bättre samarbete mellan vårdpersonal kan leda till ett mera patientsäkert arbete. Sjuksköterskan har en central roll i att förhindra spridningen av MRSA inom somatisk vård.

Bakgrund: En betydande orsak till många skador och anmälningar som görs inom vården är när muntlig eller skriftlig kommunikation saknar struktur och effektivitet. Detta kan i sin tur leda till att patientsäkerheten blir lidande. SBAR är en kommunikationsmodell som används inom hälso- och sjukvården för att strukturera upp information och presentera viktig fakta på ett snabbt och effektivt sätt, vilket leder till en förbättrad patientsäkerhet. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vad sjuksköterskestuderande hade för kunskap och kännedom om kommunikationsmodellen SBAR. Metod: Studien var en kvantitativ deskriptiv studie, där data har samlats in via en enkät som bestod av elva frågor där sju av dem besvarades med svarsalternativ, tre med öppna svarsalternativ och en med skattningsbart svar. Resultat: Resultatet av studien visade på en begränsad kunskap om SBAR modellen, endast tre deltagare kände till den av 25. De ansåg att modellen var lätt att använda, lättförståelig, effektiv och att den ökade patientsäkerheten. Slutsats: Inom sjukvården är det väldigt viktigt att kommunikationen fungerar för att undvika misstag som i sin tur kan äventyra patientsäkerheten. Därför är det angeläget att det finns en kommunikationsmodell som underlättar och strukturerar upp kommunikationen, en sådan modell är SBAR modellen. Studien indikerar på en begränsad kunskap om SBAR modellen hos de sjuksköterskestudenter som deltog i studien. / Background: A significant reason to many damages and announcements that is done within the healthcare is when verbal or written communication lacks on structure and effectiveness. This can also affect on the patient safety. SBAR is a communication model that is used in healthcare to structure information and present important facts on a fast and effective way, this will also improve on patient safety. Aim: The aim with the study was to examine what nurse students had for knowledge and understanding about the communication model SBAR. Method: The study was a quantitative descriptive study, where data have been collected through a questionnaire that consisted of eleven questions, seven of them were multiple choice, three open alternatives and one were the students had to estimate their answers. Results: The result of the study revealed a limited knowledge and understanding about the SBAR model, only three participants had knowledge and understanding of the model on a total of 25 participants. They considered that the model where easy to use, easy understandable, effective and that the model increased patient safety. Conclusion: In the health care sector, it is extremely important that there is a communication model that facilitates and organizes up communication, such a model is SBAR. The study indicates that the nurse students that participated in the study had a meager knowledge of the SBAR model.

Background: Intrahospital transfers of intensive care patients involves multiple risks where patient safety is challenged. Aim: The aim of this study was to investigate intensive care nurses’ experiences and perceptions of patient safety during intrahospital transfers. Method: A qualitative, explorative design was utilized with a phenomenographic approach. Ten intensive care nurses with varying work experience in intensive care were interviewed. The interviews were transcribed and analysed according to the phenomenographic method. Results: The analysis of the intensive care nurses’ experiences and perceptions resulted in four categories: routines, risks, support and job allocation. Patient safety was, according to the intensive care nurses, lower during intrahospital transfers compared to the intensive care ward but perceived as good in general. Their preparations and their ability to predict risks were mostly based on their experience level. They solved emerging problems depending on the situation. According to the intensive care nurses, being new in the profession poses a greater risk. Times when the doctors are on call and night time were especially risky times for transfers. They considered good routines important for patient safety and saw possibilities for improvement. The intensive care nurses expressed both confidence and a lack thereof with regards to the transfers and perceived it as easy to ask for help. Cooperation and communication were, according to the informants, crucial for patient safety. Conclusion: The intensive care nurses’ perceptions of patient safety during intrahospital transports were mainly based on their earlier experiences. A possibility for improvement exists through the implementation of a checklist and team training in simulated scenarios. It is important to ensure that patient safety is high during intrahospital transfers irrespective of the experience level of the staff. / Bakgrund: Intrahospitala transporter av intensivvårdspatienter innebär många risker som leder till att patientsäkerheten kan sättas på spel. Syfte: Studiens syfte var att undersöka intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter och uppfattningar av patientsäkerhet vid intrahospitala transporter. Metod: En kvalitativ, explorativ design tillämpades med fenomenografisk ansats i form av semistrukturerade intervjuer. Tio intensivvårdssjuksköterskor med varierande arbetslivserfarenhet inom intensivvården intervjuades. Intervjuerna transkriberades och analyserades enligt fenomenografisk metod. Resultat: Analysen av intensivvårdsjuksköterskornas erfarenheter och uppfattningar resulterade i fyra kategorier: rutiner, risker, stöd och arbetsfördelning. Enligt intensivvårdssjuksköterskorna var patientsäkerheten vid intrahospitala transporter sänkt jämfört med intensivvårdsavdelningen men uppfattades trots detta generellt som god. Förberedelserna intensivvårdssjuksköterskorna gjorde och förmågan att se risker berodde mycket på hur erfarna de var. De löste de problem som uppstod utifrån situationen. Enligt intensivvårdssjuksköterskorna innebar det en extra risk att vara ny i sin profession. Jourtid och nattetid var riskfyllda tidpunkter och förflyttningar av patienterna som ett speciellt riskfyllt moment. De ansåg att bra rutiner var viktigt och de såg möjligheter till förbättringar för att öka patientsäkerheten. Intensivvårdssjuksköterskorna uttryckte både en trygghet och otrygghet i samband med transporterna men uppfattade att det var lätt att be om hjälp. Samarbete och kommunikation var enligt dem avgörande för patientsäkerheten. Slutsats: Intensivvårdsjuksköterskornas uppfattningar av patientsäkerheten under intrahospitala transporter berodde till stor del på deras tidigare erfarenheter. Ett utrymme till förbättringar finns genom ett införande av en checklista samt teamträning i simulerade scenarion. Det är viktigt att säkerställa att patientsäkerheten är hög oberoende av hur erfaren personalen är.

Sjuksköterskor som arbetar på akutmottagningar utsätts regelbundet för stress. Det medför psykiska och fysiska besvär för sjuksköterskor och försämrad omvårdnad för patienten. Studien avser att utifrån vetenskaplig litteratur sammanställa de faktorer som leder till stress för sjuksköterskor som arbetar på akutmottagningar och hur vården påverkas av stressade sjuksköteskor. Syfte Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka faktorer på akutmottagningen som upplevdes bidra till stress för sjuksköterskor som arbetar på en akutmottagning och hur stressen påverkar sjuksköterskors möjligheter att erbjuda en god vård för patienter på akutmottagningen. Metod Studien har genomförts som en litteraturstudie. I studien användes 15 artiklar som bestod av både kvalitativ och kvantitativ ansats. Materialet hämtades i databaserna CINAHL och PubMed. Resultat Resultatet visar att det finns flera olika faktorer som bidrar till stress för sjuksköterskor på akutmottagningen. Stressande faktorer visade sig utifrån studierna i resultatet vara; hög arbetsbelastning och låg bemanning, avsaknad av tid för reflektion för sjuksköterskan, att vårda barn i stressade situationer, hot och våld på akutmottagningen, kommunikation samt smärta och lidande. Hur vården påverkas av sjuksköterskors stress på akutmottagningen var utifrån studierna att patientsäkerheten blev försämrad och att vårdrelationen påverkades. Slutsats Författarna drar slutsatsen att stress påverkar sjuksköteskors arbetsuppgifter på akutmottagningen. Patienters möjlighet till patientsäker och god vård på akutmottagningen påverkas negativt av stressade sjuksköterskor. För att komma till rätta med sjuksköterskebristen på akutmottagningar så är det av betydelse för sjukhusledningen att arbeta preventivt mot stressade sjuksköterskor. / Nurses working in emergency rooms are exposed to stress on a regular basis. This may affect them with physical and psychological problems which consecutively can be seen as one of the reasons of a lowered quality within patient's care. This thesis, based on scientific literature, shall collect facts that lead nurses into stress as well as its consequences within caretaking. Purpose The purpose of this study was to describe the factors in the emergency department experienced contribute to stress for nurses working in an emergency department and how stress affects nurses' ability to provide quality care for patients in the emergency department. Method The study was conducted as a literature review. The study used 15 articles that consisted of both qualitative and quantitative approach. The material was downloaded from the databases CINAHL and PubMed. Results The results show that there are several factors which contribute to a high(er) stress level for nurses working in emergency rooms. The thesis shows that stress factors such as: high work intensity, understaffing , too little time for the nurses to reflect their on work, caretaking of children in stress filled times, threats and violence in the emergency area, insufficient communication as well as pain and suffering in general. Based on the studies, it could be concluded that this stress, influencing the nurses, is also causing effects on the actual caretaking by the means of a substandard patient safety and an affected nurse-patient-relation. Conclusion The authors conclude that stress affects the nurse's work in the emergency department. Patient’s opportunity for patient safety and good care in the emergency department is adversely affected by stressed nurses. In order to deal with the nursing shortage in emergency departments, it is important for the hospital management to prevent stress among nurses

Till följd av en ökad global migration har Sverige blivit ett mångkulturellt land där det talas många olika språk. Detta medför att sjuksköterskan möter patienter med språk, regler och normer som kan skilja sig från deras egna. Avsaknaden av ett gemensamt språk mellan sjuksköterskan och patienten försvårar sjuksköterskans dagliga arbete samt kan vara ett hinder att möta patientens behov. Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av språkbarriärer i vårdandet, med fokus på kommunikation och omvårdnad samt att beskriva hur sjuksköterskorna hanterar språkbarriärer. Metod en litteraturöversikt som var baserad på 15 vetenskapliga artiklar såväl kvalitativa, kvantitativa som mixmethod. Resultatet visade att det fanns frustration, osäkerhet samt oro hos sjuksköterskorna vid vård av patienter då ett gemensamt språk saknades. Studien visade tre huvudteman: samt tio subteman som hade betydelse för hur språkbarriär påverkar sjuksköterskans arbete och vården. Slutsats Komplexiteten och utmaningen med att vårda patienter som inte kan värdlandets språk och den påverkan det har på vården och sjuksköterskans dagliga arbete tydliggjordes. Kommunikation är en förutsättning för att patienten kan vara delaktig med sin egen vård och möjliggör att kommunicera om sina behov. / As a result of increased global migration, Sweden has become a multicultural country where it is spoken in many different languages. This means that healthcare professionals such a nurses encounter patients with language, rules and standards which may differ from their own. The lack of a common language between the nurse and the patient complicates the nurse's daily work and can be a barrier to meet the patient's needs. Aim: The aim was to describe nurses' experiences of language barriers, with a focus on communication and care and to describe how nurses deal with language barriers. Method: The study is a literature review based on 15 scientific articles which consists of qualitative, quantitative and a mix method of the two. Results The results showed that the nurses' experience frustration, and anxiety due to uncertainty when caring for patients when a common language was missing. The study revealed three main themes: and ten subthemes that are important to how the language barrier affects the nursing profession and health care. Conclusion: The results has shown the complexity and challenge faced when caring for patients who cannot speak host language and the impact it has on patients health care and nurse's daily work. Communication is a prerequisite for the patient so that they can be involved in their own care and also enables to communicate their needs.

Bakgrund: Att tidigt upptäcka symtom på allvarlig klinisk försämring hos en patient är av stor vikt för att minska lidande och förhindra allvarliga komplikationer. För detta har flera skattningsinstrument utvecklats, däribland olika early warning score-system. Dessa har implementerats på flera håll i världen men det finns indikationer på att det brister i följsamheten till dessa. Syfte: Studiens syfte var att undersöka följsamheten till Early Warning Scores samt de faktorer som påverkar följsamheten. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt där 14 vetenskapliga artiklar inkluderades. Studierna hade kvantitativa, kvalitativa och blandade ansatser. Artiklarna söktes i databaserna PubMed, CINAHL och Web of Science. En innehållsanalys av studiernas resultat genomfördes och resultatet sammanställdes i ett antal kategorier. Resultat: Följsamheten visade sig vara högre till observationer av patientens vitalparametrar än till de åtgärdsriktlinjer som finns. Faktorer som påverkar följsamheten var sjuksköterskans kliniska erfarenhet, samarbete mellan professioner, bemanning, felkalkylering, dokumentation och rapportering. Konklusion: Följsamhet till EWS brister på många sätt och flera faktorer påverkar följsamheten. Faktorerna som påverkade följsamheten är sjuksköterskans kliniska erfarenhet, samarbete mellan professioner, felkalkylering, bemanning, dokumentation och rapportering. / Background: Early recognition of serious clinical deterioration is of great importance for minimizing suffering and serious adverse events. For early recognition, several physiological track and trigger systems have been developed, among them the early warning scores. These have been implemented in many places across the world but there is uncertainty about adherence to these systems. Aim: The aim of this study was to investigate adherence to Early warning score-systems and to evaluate what factors affect this adherence. Method: The study was conducted as a literature review including 14 articles with quantitative, qualitative and mixed-methods approaches. Searches were made in the PubMed, CINAHL and Web of Science databases. Content-analysis was used to identify themes. Results: Adherence seems higher to observations than to clinical responses. The main factors affecting adherence are the clinical experience of nurses, collaboration between professions, staffing, miscalculation, documentation and reporting. Conclusion: Adherence to EWS is lacking in many ways and several causes for this have been accounted for. Factors affecting adherence was the clinical experience of nurses, cooperation between professions, staffing, miscalculation, documentation and reporting.

Background: Hospitals face an increasing pressure towards efficiency and cost reduction while ensuring patient safety. This warrants a closer examination of the trade-off between production and protection posited in the literature for a high-risk hospital setting (intensive care). Purposes: Based on extant literature and concepts on both safety management and organizational/safety culture, this study investigates to which extent production pressure (i.e., increased staff workload and capacity utilization) and safety culture (consisting of safety climate among staff and safety tools implemented by management) influence the occurrence of medical errors and if/how safety climate and safety tools interact. Methodology / Approach: A prospective, observational, 48-hour cross-sectional study was conducted in 57 intensive care units. The dependent variable is the incidence of errors affecting those 378 patients treated throughout the entire observation period. Capacity utilization and workload were measured by indicators such as unit occupancy, nurse-/physician-to-patient ratios, levels of care, or NEMS scores. The safety tools considered include Critical Incidence Reporting Systems, audits, training, mission statements, SOPs/checklists and the use of barcodes. Safety climate was assessed using a psychometrically validated four-dimensional questionnaire. Linear regression was employed to identify the effects of the predictor variables on error rate, as well as interaction effects between safety tools and safety climate. Findings: Higher workload has a detrimental effect on safety while safety climate - unlike the examined safety tools - has a virtually equal opposite effect. Correlations between safety tools and safety climate as well as their interaction effects on error rate are mostly nonsignificant. Practice Implications: Increased workload and capacity utilization increase the occurrence of medical error; an effect that can be offset by a positive safety climate but not by formally implemented safety procedures and policies. (authors' abstract)

No description available.

Background: In nursing care, the steady increase of health related information implies aneed for useful Information and Communication Technology (ICT) tools that easilyprovide mobile access to accurate information. Updated information is usually available onthe Internet but personal computers are rarely available at the patients’ bedside. In Sweden,although handheld devices provide mobile access to information, they are rarely used innursing practice. Aim: This thesis aimed to explore the views of nurses and nursingstudents of using handheld devices in nursing practice. Method: Four intervention studieswere carried out during the years 2006 to 2008; a total of 30 nurses and 63 nursing studentsused handheld devices for 5-15 weeks in nursing practice, and answered questionnairesand/or participated in interviews. In 2012, a cross sectional study was undertaken with 111nurses and 287 nursing students answering a questionnaire about their views of usinghandheld devices. Quantitative data were analyzed using descriptive statistics andqualitative data were analyzed by content analysis. Results: The handheld device wasregarded to facilitate nursing practice and to be a useful tool with benefits for the patients,the nurses and for the nursing students. Independent of time and place, nurses and nursingstudents were able to access necessary information and also to make notes, plan their workand save time. The handheld device was regarded to improve patient safety and quality ofcare. The participants would not have to leave their patients to look up information,subsequently giving a more complete encounter. Additionally, the handheld device waspresumed to imply increased confidence, and support learning for nurses and nursingstudents. Conclusion: In order to continuously improve the safety and quality of healthcare,it is important to implement handheld devices in nursing practice. This issue is importantat all levels in the healthcare systems, from nurses to nursing management, policy makersand moreover for educators. Handheld devices adjusted for nursing, technical, statutory,cultural, and language country specific conditions, should be further developed,implemented, and evaluated in future research. / Omvårdnad är ett informationsintensivt område och sjuksköterskor hanterardagligen en omfattande mängd information. Kunskapsmassan växer stadigtoch behovet av tillgång till aktuell information ökar. Vanligen finns aktuellinformation tillgänglig via Internet men det är inte alltid som en dator finns tillhands vid patientens sängkant. Mobil informations- och kommunikationsteknik(IKT) såsom en handdator kan lätt ge tillgång till den information sombehövs. Trots att det finns flera fördelar med att använda mobil IKT som stödinom omvårdnad, framför allt avseende tillgång till information, såsombeslutsstöd och för lärandet, används det ännu i ringa omfattning i Sverige.Avhandlingens övergripande syfte var att undersöka sjuksköterskors ochsjuksköterskestudenters uppfattningar om att använda handdatorer inomomvårdnad.Fyra av avhandlingens fem studier genomfördes från 2006 till 2008. Sammanlagtanvände 30 sjuksköterskor och 63 sjuksköterskestudenter handdatorer5-15 veckor i arbete eller verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Deltagarnabesvarade enkäter före och efter användningen, och intervjuades individuellteller i grupp. I den femte studien, som genomfördes 2012, besvarade 111sjuksköterskor och 287 sjuksköterskestudenter en enkät om sin uppfattning omhanddatorer. Kvantitativ data analyserades med beskrivande statistik ochkvalitativ data analyserades med innehållsanalys.Studierna visade att en handdator kan vara ett stöd i det dagliga arbetet och iVFU som informations-, antecknings- och planeringsverktyg, och kan enkeltge en översikt av patienters läkemedelsanvändning. Sjuksköterskorna ochsjuksköterskestudenterna ansåg att handdatorn kan bidra till ökad patientsäkerhetoch vårdkvalitet på grund av den snabba tillgången till aktuellinformation, oberoende av tid och plats. Patientmötet kan bli mer helt dåpatienterna inte behöver lämnas och samtalet inte behöver avbrytas;vårdrelationer kan bli vårdande relationer. Deltagarna ansåg att handdatornkan vara ett stöd avseende trygghet, minskad stress och kontinuerligt lärande. Iframtiden bör sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter ges tillgång till mobilIKT som stöd i sitt arbete och VFU, och införandet bör därför prioriteras påalla nivåer inom vård och utbildning. IKT-kompetensen måste ökas ochslutanvändarna måste vara delaktiga i utvecklingen och införandet. Fortsattforskning behövs avseende avancerade mobila IKT-stöd; anpassade försjuksköterskans arbete. / Nurse Companion