Transitions of care is a model designed to ensure that patients have resources needed to assist them to care for themselves at home after hospital discharge, which helps to decrease preventable adverse events. For people with heart failure (HF) to transition home from the hospital successfully, specific education is needed that is individualized to the disease process, but most patients' educational needs after discharge are unmet. The purpose of this qualitative study, guided by the Meleis middle range theory of transition, was to explore the perspectives of people with HF about their educational needs in order to gather data that could inform better care practices for them once they are discharged from the hospital. Twelve participants with HF were interviewed post hospital discharge about their education experience at discharge and what they felt was needed for them to be successful in caring for themselves after discharge. Data were analyzed, and three themes emerged: discharge preparation, lifestyle changes, and transitions of care. Participants indicated that they had a positive experience with the education provided, that they had to make changes to their daily routines, and that the transition of care program was beneficial in helping them successfully care for themselves after discharge. Further studies should interview people of different ethnicities with HF, should include multiple sites in the study, and should extend the research to people with other illnesses to gain their perception of discharge education. Results contribute to positive social change because individuals with HF who know how to care for themselves at home will be able to improve their quality of life as they can effectively transition to home from the hospital setting.

This capstone project is a training program development and evaluation project. The purpose of the project was to develop, pilot, and evaluate an evidence-based health literacy training program for occupational therapy professionals. Occupational therapy strives to be a science-driven profession, which provides client-centered care. Health literacy is a client-centered factor for which occupational therapy professionals require additional training to best serve their clients in all settings and across the lifespan. A review of health literacy literature was used in this project to develop the training program and offers a science-driven approach to this client-centered factor for occupational therapists to better serve their clients and their families. This program development project included pilot presentations of the training program at two locations, followed by the collection of feedback from the participants. The feedback was used to conduct a training program evaluation, which offered a platform for enhancements for future versions of the training program. The final objective of the project is to offer a program improvement plan and subsequently publish the evidence-based health literacy training program to make it available to all practicing occupational therapy professionals.

Indiana University-Purdue University Indianapolis (IUPUI) / The purpose of this study was to examine the relationships among motives for health-related YouTube use, cognitive involvement with health information on YouTube, post-exposure online activity, and sense of empowerment regarding health and health care. As a result of the analysis of data from 263 participants, social utility, convenient information-seeking, habit-passing time, and exciting entertainment motives were identified as four motives for health-related YouTube use. Social utility and convenient information-seeking motives were positively related to cognitive involvement and cognitive involvement was positively related to perceived control. Social utility motive was negatively related to perceived competence, whereas convenient information-seeking motive was positively related to perceived competence. Habit-passing time motive was negatively related to goal internalization, whereas convenient information-seeking and exciting entertainment motives were positively related to goal internalization. The findings from this study imply that YouTube could be a useful health communication media for health professionals and organizations to use for empowering users in coping with health-related concerns.

Indiana University-Purdue University Indianapolis (IUPUI) / Medication nonadherence among middle-aged to older adults with chronic conditions often stems from forgetting to take or fill medications as prescribed. A pilot study indicated the feasibility of technology acceptance model (TAM)-based smartphone medication reminder app (SMRA) training as a way to promote their app use and medication adherence. This dissertation assesses the viability and effect size of the modified TAM-based SMRA training in promoting app use and medication adherence, as well as its delivery design in preparation for a larger efficacy study. A two-group pretest-posttest design was employed. Twenty-nine adults aged over 40 years and taking medications for chronic condition management were recruited from Midwestern university and community sites. The training group (n = 15) received the modified TAM-based SMRA training; whereas the non-training group (n = 14) self-navigated app features. The training group reported significantly higher levels of perceived usefulness, perceived ease of use, positive subjective norm, and intention to use the app. In addition, the training group reported a higher proportion of active app use than the non-training group. Modified TAM-based SMRA training was not viable in increasing the levels of medication adherence variables. Effect sizes suggested at least 52 participants as a sample size for a larger efficacy study. Participants suggested that training could be improved by scheduling separate group training for iPhone and Android phone users, providing a live online training option, providing small group training with peer helper, tailoring training length to participant preference, and working with family members and healthcare providers as co-trainees and co-trainers.

Patienter med icke ST-höjningsinfarkt [NSTEMI] och ST-höjningsinfarkt [STEMI] inkommer till sjukhuset för sent för att behandlingen ska kunna leda till bevarande av hjärtmuskelns funktion. Det råder bristfällig information till allmänheten men främst till personer med risk för att utveckla hjärtinfarkt, om vad de kan göra för att förkorta tiden från symtom till vårdkontakt. Primärpreventiv information är viktig och rekommendationen är att informera och bedöma personer primärpreventivt för att förbättra kunskapen. Dessa förkunskaper ger patienterna möjligheten att uppmärksamma symtom och snabbt ta informerade beslut i att söka vård, vilket minskar skadan på hjärtat efter en NSTEMI/STEMI.   Syftet var att undersöka förkunskaper om symtom vid hjärtinfarkt hos patienter som genomgått NSTEMI/STEMI.   En kvantitativ ansats valdes för att svara på studiens syfte, designen är en icke-experimentell deskriptiv, retrospektiv tvärsnittsstudie. En enkätundersökning genomfördes på ett sjukhus i Mellansverige, totalt n= 32 deltagare. Enkäten innehåller till en början demografiska frågor för att sedan inrikta sig på ämnesspecifika frågor med hjälp av likertskalan, flervalsfrågor och öppna fritextfrågor.   Resultatet visade att deltagarnas självskattade förkunskaper om symtom på hjärtinfarkt var bristfälliga, särskilt om atypiska symtom. Deltagarnas symtom vid NSTEMI/STEMI stämde inte överens med deras förväntade symtom, vilket utgjorde en osäkerhet om det verkligen var härledda till hjärtat. Detta ledde till att det tog lång tid från symtom till första vårdkontakt och deltagarna sökte vård på grund av ihållande symtom eller på anhörigas begäran. Fåtalet deltagare hade fått information om symtom eller blivit erbjuden en hälsoundersökning innan insjuknandet och den information de hade fått var från anhöriga eller sjukvården. Majoriteten av deltagarna upplevde inga kvarvarande komplikationer två till tre dagar efter den genomgångna NSTEMI/STEMIN.   Slutsatsen är bristande förkunskap om symtom vid NSTEMI/STEMI, speciellt atypiska symtom och vilka åtgärder som ska vidtas vid symtom. Majoriteten ansåg att symtomen inte stämde överens med den förväntade symtombilden och menade att de inte hade fått information kring hjärt-och kärlsjukdomar innan insjuknandet. Omvårdnadsprofessionen behöver arbeta för att tydliggöra informationen, därefter nå ut till samhället och primärpreventivt inom sjukvården. / Patients with non ST elevation myocardial infarction [NSTEMI] and ST elevation myocardial infarction [STEMI] enter the hospital too late for the treatment to lead to preservation of heart muscle function. There is inadequate information to the public, but mainly to people at risk of developing myocardial infarction, about what they can do to shorten delay, from symptoms to care contact. Primary preventive information is important and the recommendation is to inform and assess people primarily preventively in order to improve knowledge. These prerequisites give patients the opportunity to pay attention to symptoms and quickly make informed decisions in seeking care, which reduces the damage to the heart after an NSTEMI/STEMI.   The aim was to investigate prior knowledge of symptoms of myocardial infarction in patients undergoing NSTEMI/STEMI.   A quantitative approach was chosen to answer the study's purpose, the design is a non-experimental descriptive, retrospective cross-sectional study. A survey was conducted at a hospital in central Sweden, a total of n = 32 participants. The questionnaire initially contains demographic questions to then focus on subject-specific issues with the help of the likert scale, multiple choice questions and open free text questions.   The results showed that the participants' self-rated knowledge of heart attack symptoms was deficient, especially in atypical symptoms. The participants' symptoms at NSTEMI/STEMI didn’t match their expected symptoms, which constituted an uncertainty as to whether it really was derived from the heart. Therefore it took a long time from symptoms to first care contact and the participants sought care because of persistent symptoms or at the relatives' request. Few participants had received information about symptoms or had been offered a health survey before the onset of illness and the information they had received from relatives or health care. The majority of participants experienced no remaining complications two to three days after their NSTEMI/STEMIN.   The conclusion is that there is lack of knowledge of symptoms of NSTEMI/STEMI, especially atypical symptoms and what measures should be taken in the event of symptoms. The majority considered that the symptoms did not match the expected symptom picture and believed that they had not received information about cardiovascular disease before the onset of the disease. The nursing profession needs to work to clarify the information, then reach out to society and primarily preventive in the health care sector.

SAMMANFATTNING Hjärtsvikt är ett livslångt sjukdomstillstånd som påverkar det dagliga livet hos patienten. Trots att behandlingen vid hjärtsvikt har utvecklats och förbättrats de senaste åren, ökar antalet patienter som drabbas av hjärtsvikt. Egenvård har en betydande roll vid behandling av hjärtsvikt, vilket ställer höga krav på patientens följsamhet till egenvårdsåtgärder. Egenvård vid hjärtsvikt omfattar åtgärder för att bibehålla hälsa och välbefinnande trots kroniskt sjukdomstillstånd. Egenvårdsåtgärder innefattar följsamhet till medicinering, kost, motion samt monitorering av symtom som kan tyda på försämring av tillståndet. Bristande följsamhet till egenvård vid hjärtsvikt kan leda till nedsatt livskvalitet och ökad andel av återinläggningar på sjukhus. Syftet med studien var att undersöka patienters följsamhet till egenvårdsåtgärder vid hjärtsvikt, med frågeställningen att undersöka om det fanns någon statistisk skillnad mellan följsamhet till egenvård vid hjärtsvikt och bakgrundsvariablerna kön, ålder, civilstatus samt antal år med diagnosen hjärtsvikt. En kvantitativ ansats tillämpades i studien och en enkätundersökning genomfördes med egenvårdsenkäten "Europeiska beteendeskalan för egenvård vid hjärtsvikt". Bakgrundsvariabler lades till i enkäten. Av totalt 72 tillfrågade patienter på utvald hjärtsviktsmottagning besvarade 55 patienter (76 %) enkäten. Resultatet visade att 53 (96 %) av patienterna med hjärtsvikt som deltog i studien hade hög följsamhet till sin läkemedelsbehandling. Resultatet visade även att följsamhet till begränsat dagligt vätskeintag var hög då 36 (65 %) av studiens deltagare var följsamma till påståendet. Endast 22 (40 %) av studiens deltagare hade hög följsamhet till regelbundet fysisk aktivitet. De manliga deltagarna motionerade regelbundet i statistisk signifikant högre grad än de kvinnliga deltagarna då 18 (53 %) av männen och fyra (19 %) av kvinnorna motionerade regelbundet (p<0,05). Patienter med hjärtsvikt har hög följsamhet till läkemedelsbehandling men låg följsamhet till de livsstilsförändringar som krävs. Att informera mer om betydelsen av den icke- farmakologiska behandlingen vid patientbesöken kan bidra till ökat intresse för egenvård och livsstilsförändringar hos patienten. Mer fokus bör läggas på betydelsen av fysisk aktivitet vid hjärtsvikt, särskilt hos den kvinnliga populationen med hjärtsvikt. Om begränsningar föreligger hos kvinnor med hjärtsvikt, i form av andra samtidiga sjukdomar och hög ålder, är det av stor vikt att vårdpersonalen identifierar dessa begränsningar. Detta för att hjälpa patienten att utöva någon form av fysisk aktivitet regelbundet.

This document only includes an excerpt of the corresponding thesis or dissertation. To request a digital scan of the full text, please contact the Ruth Lilly Medical Library's Interlibrary Loan Department (rlmlill@iu.edu).

Bakgrund: Stomi innebär att tarmen löper ut på bukväggen och orsaken till stomibildningen är varierande. Stomin kan vara permanent eller temporär och kan anläggas från tunntarmen och kallas då ileostomi eller tjocktarmen vilket benämns som kolostomi. Sjuksköterskan ansvarar för att utbilda och informera personen och dess anhöriga om stomin där målet är att uppnå egenvård. Inom stomivården är det viktigt att arbeta utifrån en personcentrerad vård för att få en ökad förståelse för personernas upplevelser och öka personens autonomi. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att belysa vuxna personers upplevelse av att leva med en stomi. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ inriktning har genomförts. Databassökningen utgår från tre databaser (Cinahl, PubMed och PsycInfo) där sökningarna baserats på fritextord såväl som ämnesord. Efter sökningen påbörjades urvalsprocessen och sedan kvalitetsgranskades artiklarna utifrån en kvalitetsgranskningsmall från SBU med en följande analys vilket resulterade i två kategorier och sex underkategorier. Resultat: Det första kategorierna som identifierades var “Upplevelsen av förändrat liv”, med underkategorierna “förändrad kroppsbild”, “förlust av kontroll”, “påverkan på relationer och social isolering”, “ett avbrott i livet” och “positiva upplevelser och acceptansens utveckling”. Andra kategorin var “det professionella bemötandet”. Konklusion: Avslutningsvis identifierades det att stomibildningen påverkade personens fysiska, psykiska och sociala välbefinnande och upplevelsen av att leva med en stomi varierade från person till person och acceptansen av att leva med en stomi utvecklades med tiden. / Background: A stoma means that a part of the intestines come out on the abdominal wall and the reasons a person receives a stoma is very variable. A stoma can be permanent or temporary and can be established from the small intestine and is called ileostomy, if the stoma is established from the colon it is called colostomy. Nurses have the responsibility to educate and inform the person and their relatives about the stoma and that the end goal is to be able to perform self-care on the stoma. Within stoma care it’s important that the work is based on person centered care to achieve a better understanding for the person's experience where the result will be an increased autonomy. Aim: The aim of the literature review was to illustrate an adult person's experience of living with a stoma. Method: The literature review was conducted with a qualitative method. The search for studies was made in three databases (Cinahl, PubMed and PsycInfo) the search was based on freetext words and subjectwords. After the search the selection process started and the qualitative examination with SBU review template. After the analysis which resulted in two main categories and six subcategories. Results: The first category that was identified was “The experience of a changed life” with the subcategories “Changed body image”, “The loss of control”, “An interruption of life” and “Positive experiences and the development of acceptance”. The second category that was identified was “The professional treatment”. Conclusion: It was identified that the stoma formation affected the person's physical, psychological and social well-being. But with time the person will learn to accept the stoma and adapt it to their daily life.

Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en av våra största folksjukdomar och den fjärde vanligaste dödsorsaken i världen. KOL är en progressiv sjukdom med symtom som påverkar livskvalitén. Rökning kombinerat med hög ålder är dominerande riskfaktor. Behandlingsmål för KOL är att minska symtom, förebygga exacerbationer och förbättra livskvalitén. Patientutbildningens syfte är att stödja och stärka patientens kontroll över sjukdom och behandling. I Sverige förekommer ingen standardiserad patientutbildning för KOL-patienter. Syftet med denna litteraturstudie var att identifiera kritiska aspekter i en utbildning för patienter med diagnosen KOL. Litteratursökning gjordes i PubMed och Cinahl. Åtta kvantitativa och två kvalitativa studier som överensstämde med problemformuleringen kvalitetsgranskades och inkluderades. I denna litteraturstudie har vi sett att patientut-bildning kan innefatta många olika moment och de kan inte utvärderas enskilt. Dock tycks faktorer som individuellt anpassad utbildning utifrån patientens tidigare erfarenheter och regelbunden uppföljning vara grundläggande för en utbildning som påverkar patientens följsamhet och därigenom en positiv effekt på patientens behandlingsmål. / Chronic Obstructive Pulmonary Disease (COPD) is a common disease, the 4th cause of global mortality. COPD is progressive and its symptoms influence the daily life. Smoking and ageing are risk factors. The treatment goals are to decrease the symptoms, prevent exacerbation and increase the quality of life. The aim of patient education are supporting and encouraging the patient to take control over the disease and the treatment. Sweden does not have any standard education concerning patients with COPD. The aim of this review was to identify critical aspects in an education for patients with COPD. The literature was searched in PubMed and Cinahl. Eight quantitative and two qualitative studies were selected as they were according to the aim of the study. The quality of the studies was evaluated. In this review we found patient education contenting different factors which could not be evaluated separately. Tailor made education based on the patient previous experience and regular follow-up seems to influence patient adher-ence and thereby give a positive effect on the treatment goals.

Objective: This study aims to evaluate the application of Pictorial Representation of Illness and Self-Measure (PRISM) in educating patients regarding oral health before endoprosthesis (EP). Methods: The study consisted of two parts: (I) a cross-sectional study, where patients received a PRISM interview, oral health briefing and oral examinations (treatment need, oral focus). (II) In an observational part, patients were randomly assigned to either PRISM task (Test) or flyer-based verbal briefing (Control). Before and after the interviews, patients answered a questionnaire regarding importance of oral health for EP. Results: (I) 122 patients were included. The distance between subject (“myself”) and objects (oral health issues or EP) in the PRISM task were mainly not associated with age, gender, and oral conditions. In part (II), 80 patients (PRISM: n = 40, Control: n = 40) were included. After the interview, the values for perceived relationship between EP and teeth (p < 0.01), EP and gums (p < 0.01), and EP and dental consultations (p < 0.01) significantly increased in both groups. Both groups perceived a high benefit of the interview and felt well educated. Conclusions: PRISM has comparable positive effects like a flyer-based verbal briefing. PRISM as a novel visual tool can support the patient education regarding oral health before EP