Bakgrund: Ronden är en central punkt gällande planering och utvärdering av patientens vård. Sjukvårdspersonalen ansvarar för att personcentrera omvårdnaden där patienten sätts i fokus, och där vården byggs på respekt för patientens självbestämmande och integritet. Den traditionella ronden utförs i större del utan patientens närvaro. Bedside-rond (BR) syftar till att alla inblandade professioner rondar tillsammans med patienten vid patientens sängkant eller i ett avskilt rum för att göra patienten delaktig i sin egen vård.   Syfte: Litteraturstudiens syfte var att beskriva om BR bidrar till personcentrerad vård, delaktighet och förbättrat teamarbete, ur patienten och sjukvårdspersonalens perspektiv.   Metod: En litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga originalartiklar. Databaser som användes i studien var PubMed, CINAHL och SveMed+. Resultatanalysen gjordes utifrån Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys.   Resultat: Resultatet av denna studie indikerar på att patienten och sjukvårdspersonalen upplever en ökad delaktighet genom BR. Sjukvårdspersonal upplever förbättring i utfallet av vården eftersom hela sjukvårdsteamet får en helhetsbild av patienten. Flera studier styrker att samarbetet i teamet förbättrades, och att BR bidrog till en ökad förståelse för varandras yrkesroller. Oenigheter rörande rondens mål framkom, men även avsaknad av en tydlig struktur försvårade genomförandet. Kommunikationen förbättrades enligt flertal studier, vilket framförallt berodde på den direkta kommunikationen mellan berörda teamdeltagare.   Slutsats: BR skulle kunna införas som arbetsmodell istället för den traditionella ronden. Patienten blir mer delaktig i sin vård och samarbetet förbättras genom en effektivare kommunikation. Resultatet visar att patientens delaktighet ökar men för att kunna säkerhetsställa evidensen att patienten upplever att BR bidrar till en personcentrerad vård, behövs ännu mer forskning ur ett patientperspektiv. / Background: The round is a central part regarding planning and evaluating the patients’ health. Healthcare professional are responsible for the person-centered healthcare where the patient is the center of attention, and where the healthcare is based on the patient’s integrity and autonomy. The traditional round is carried out mainly without the patient’s presence. Bedside-round (BR) aims at all professions involved with the patient at the patient’s bedside or in a separate room to make the patient involved in his or her own care.   Aim: The purpose of the literature study was to describe whether BR contributes to person-centered care, participation and improved teamwork, from the patients’ and the healthcare professionals’ perspective.   Method: A literature study based on 10 scientific original articles. Databases used in the study were PubMed, CINAHL and SveMed +. The results analysis was based on Graneheim and Lundman's (2004) qualitative analysis method.   Results: The result of this study indicates that the patient and healthcare professionals experience increased participation through bedside-round. Healthcare professionals experience improvement in the outcome of care as the entire healthcare team gets an overall picture of the patient. Several studies confirm that team collaboration improved, and bedside-round contributed to an increased understanding of each other's professional roles. Disagreements concerning the goal of the round came true, but lack of a clear structure also complicated implementation. Communication improved according to several studies, mainly due to the direct communication between relevant team participants.   Conclusion: BR could be introduced as a working model instead of the traditional round. The patients becomes more involved in their care and the collaboration is improved through more effective communication. The result shows that the patient's participation increases but in order to ensure the evidence that the patient experiences that BR contributes to a person-centered care, even more research is needed from a patient perspective.

Hjärtsvikt är en av Sveriges största folksjukdomar som orsakar stort lidande för patienter. En grundläggande del i behandlingen av hjärtsvikt är det arbete som patienten själv utför för att uppnå hälsa och välbefinnande vilket kallas egenvård. Bristande sjukdomsinsikt och otillräcklig följsamhet till egenvården leder ofta till att patienter blir försämrade och tvingas få inneliggande vård. E-Hälsa ses som en möjlig lösning för att effektivisera och underlätta egenvården. Digitalisering av vården kan dock påverka vårdrelationen och upplevas frustrerande av patienter. Syftet är att beskriva patienters erfarenheter av e-Hälsa som stöd i egenvården av hjärtsvikt. Metoden som tillämpades är en litteraturöversikt enligt Friberg och baserades på fem kvantitativa studier, fyra kvalitativa studier samt fyra studier med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultatet visade att patienter med hjärtsvikt upplevde e-Hälsa som ett stöd i egenvården med vissa reservationer. Patienterna såg både möjligheter och hinder med digitaliseringen vilket blev huvudteman i resultatet. Respektive huvudteman följdes av tillhörande subteman delaktighet i vården, stärkt självkänsla och ökad självständighet, ökad livskvalité och förbättrad egenvård samt personrelaterade faktorer och förutsättningar, skilda åsikter om ansvar, inställning till teknik och bristande teknik och ej anpassad utrustning. I diskussionen reflekteras det om patienternas skilda erfarenheter av e-Hälsa och hur utvecklingen av e-Hälsoverktyg bör fortsätta för att målen ska uppnås. Vidare diskuteras sjuksköterskans viktiga roll i arbetet kring implementering av e-Hälsa och att stor vikt bör läggas vid en en patientcentrerad jämlik vård.

Bakgrund: Att anpassa vården enligt det personcentrerade arbetssättet är en pågående process både internationellt såväl som i Sverige. Implementeringsprojekt och olika former av personcentrerade åtgärder genomförs och är under ständig utveckling inom hälso- och sjukvården. Det framkommer i tidigare forskning att det inom psykiatrisk vård föreligger svårigheter att implementera personcentrerad vård och att det råder ett sjukdomsorienterat förhållningssätt. Patienten behöver få en mer aktiv roll i sin egen vård och därmed bli mer delaktig. Hur personen upplever och förstår sin psykiska ohälsa är av stor vikt. Det ligger även under sjuksköterskans ansvar att möjliggöra detta för patienten, men detta kan vara svårt och flera hinder kan tillkomma. Syfte: Att beskriva de möjligheter och utmaningar som sjuksköterskor kan erfara med personcentrerad vård inom den psykiatriska heldygnsvården. Metod: Studien har en kvalitativ design med induktiv ansats. Som datainsamlingsmetod användes fokusgruppsintervjuer, två grupper med totalt nio stycken deltagare. Data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Redovisas i fyra kategorier, åtta subkategorier samt ett tema. Temat som genomsyrar hela resultatet är att gemensamt stötta patienten till att måna om sig själv. Slutsatser: Det finns en vilja bland sjuksköterskor att arbeta mer personcentrerat och att göra patienterna mer delaktiga i sin vård. Resultatet visar att i den psykiatriska heldygnsvården fortfarande finns stora möjligheter att arbeta mer personcentrerat, vilket medför att de utmaningar som framkommer behöver omvandlas till och bli möjligheter.

Bakgrund: Personcentrerad vård handlar om att stödja patientens uppfattning, integritet och värdighet. Som sjuksköterska är det viktigt att kunna arbeta reflekterande utifrån beprövad kunskap vilket ger en förmåga att kunna se samband mellan teori och praktik. Genom att personcentrera vården kan sjuksköterskan få en inblick i hur patienterna uppfattat att vården samt ifall den varit personcentrerad. Syftet var att beskriva patienternas uppfattning av att bli vårdade utifrån personcentrerad vård. Metod: Allmän litteraturöversikt där 11 kvalitativa, kvantitativa och mixed metod vårdvetenskapliga artiklar analyserades. Resultat: Patienterna beskrev att få vården personcentrerad kunde öka deras välmående och hälsa samt ligga till grund för en personlig hälsoplan. Patienten ville ges möjligheten att vara delaktig i sin vård och alla beslut gällande deras vård ska tas i samråd med sjuksköterska. Personcentrerad vård kan bidra till att stärka patientens egenvårdskapacitet. Slutsats: Resultatet visar att patienterna upplever att bemötandet från sjuksköterskan förbättras och medför en ökad möjlighet att få vara delaktig i sin vård samt bli lyssnad på när personcentrerad vård tillämpas. Personcentrerad vård är betydelsefullt och främjar patientens tillfrisknande och välbefinnande samt möjligheterna till egenvård. / Background: The meaning of person-centered care is to support the patient’s perception and keeping integrity and value as a human being. As a nurse it is important to be reflective based on proven knowledge, it provides an ability to see connection between theory and practice. Person-centered care allows the nurse to get an insight into the patient’s perception of given healthcare and whether it was person-centered or not. Purpose: was to describe the patient’s perceptions of being cared for based on person-centered care. Method: General literature review were 11 care scientific qualitative, quantitative and mixed method articles was analyzed. Results: The patients described that person-centered care could increase their well-being and health and is an important part of their personal health plan. The patient should be given the opportunity to be involved in her care and all decisions that are made in consultation with a nurse. Person-centered care strengthens the patient in their self-care capacity. Conclusion: The results of this study shows that patients experience the treatment by the nurse improving and increases the opportunities of being a part of their own care and being listened to when person-centered care is being applied. Person-centered care promotes the patient’s recovery, well-being and opportunites for self-care.

Bakgrund: 68Gallium- Prostataspecifikt membranantigen – Positronemissionstomografi/Datortomografi (68Ga-PSMA-PET/DT) är en metod för att undersöka patienter med prostatacancer och eventuella metastaser. Denna undersökningsmetod har gjort att fler patienter kan få en diagnos i ett tidigt skede. Det saknas studier i patientupplevelser kring denna undersökning. Syfte: Syftet med studien är att beskriva patienters upplevelse av en 68Ga-PSMA-PET/DT-undersökning från remiss till utförd bildtagning.  Metod: En empirisk kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjufrågor genomfördes med 12 patienter. Resultatet analyserades med en induktiv kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att de flesta som intervjuades upplevde att de var välinformerade både muntligt från remitterande läkare, kallelse och den muntliga informationen som gavs under undersökningen. Majoriteten av patienterna upplevde inget obehag eller oro kring de olika momenten av undersökningen. Det framkom att muntlig information gällande risker med strålning till allmänheten inte givits till alla patienterna och studien fann att det fanns förbättringsbehov inom det området. Några upplevde att det var obehagligt att behöva ta diuretika, dricka vatten samt att ligga länge i PET/DT- kameran. Några av patienterna tyckte att undersökningen tog lång tid.  Slutsats: Studien visade att de flesta av patienterna kände sig välinformerade och väl bemötta. Studien fann däremot att det finns förbättringsområden vad gäller information efter undersökningen. Några patienter upplevde vissa förberedande moment som ansträngande, men en majoritet upplevde inga problem med undersökningen.

Användandet av naturläkemedel är den äldsta formen av egenvård och den används än idag. Detta märks genom att försäljningen av naturläkemedel stadigt ökar allmänt i hela världen, men i synnerhet i det svenska samhället. När patienter använder naturläkemedel i samband med konventionell läkemedelsbehandling kan det innebära en risk för interaktioner eller uteblivet behandlingsresultat. Studien var en tvärsnittstudie som utfördes på en uppföljningsmottagning för hjärtpatien-ter. Studien genomfördes i form av en enkät där 50 informanter deltog. Syftet med studien var bland annat att studera vilka uppfattningar om naturläkemedel som fanns samt att kartlägga dess användning. Resultatet visade att patienter hade relativt lite kunskap om naturläkemedel och dess effekter på övrig medicinering. Det fanns ett behov av att få råd av en sjuksköterska om naturläkemedels-användning. Studien visade att 50 % av patienterna inte talade om för vård-personal ifall de använde naturläkemedel, en anledning till detta var bland annat att vårdpersonalen inte frågade och därmed blev det inte heller inskrivet i patient-journalen. Sammanfattningsvis så har dagens sjuksköterskor inte den kunskap som krävs för att kunna ge egenvårdsråd med naturläkemedel. Sjuksköterskor be-höver ha denna kunskap för att kunna utföra en patientcentrerad och holistisk vård samt bemöta patienternas behov. / The use of herbal medicine is the oldest form of self care which is still used today. This is noticeable through the increasing sales figures of herbal medicine through-out the world, and in particular in the Swedish society. When patients use herbal medicine in connection with conventional medicine there’s a risk for interactions or failure in the result of treatment. The study is a cross sectional study which was conducted on a follow up visit for heart patients. The study was performed by the use of a questionnaire with 50 informants. The aim of the study was amongst other things to study which perceptions of herbal medicine that existed and map-ping it’s use. The result showed that patients in common had a shortage in knowl-edge about herbal medicine and its effect on other medications. There was a need for advice in the use of herbal medicine by a nurse. The study showed that 50% of the patients didn’t tell the healthcare personal about their possible use of herbal medicine. One of the reasons for this was that healthcare personnel didn’t ask and therefore it wasn’t documented in the patients’ medical record. As a conclusion the nurse of today doesn’t posses the knowledge that is required to be able to give self care advice with herbal medicine. Nurses need this knowledge to be able to carry out a patient centred and holistic care and to respond to the patients needs.

Bakgrund: Forskning visar att lärandemiljön har betydelse för ett effektivt och positivt lärande och för studenters förmåga att sammanfläta teoretisk och praktisk kunskap. I litteraturen beskrivs en klyfta mellan teori och praktik som på sikt kan försvåra för yrkesverksamma. Svensk sjuksköterskeförening och Svenska läkaresällskapet har beskrivit vikten av samverkan i team mellan olika professioner under utbildning som en möjlighet att ta ansvar för patienters vård. Interprofessionellt lärande mellan studenter från olika hälso- och sjukvårdsutbildningar bygger på att studenterna tar ansvar, lär med, om och av varandra samtidigt som de tränar på sin egen yrkesroll för att främja patienters hälsa. Syfte: Att belysa aktuellt kunskapsläge för studenters interprofessionella lärande vid verksamhetsförlagd utbildning i primärvård. Metod: En allmän litteraturöversikt med kvalitativ ansats och systematisk sökstrategi från databaserna PubMed, CINAHL och ERIC inkluderade åtta vetenskapliga artiklar. De analyserades med en integrerande sammanställning inspirerad av metasyntes.   Resultat: Sammanfattades i fyra teman,  fokus på patienten, samverkan och lärande mellan studenter, lärandemiljö och handledarroll samt samverkan mellan klinik, utbildningsprogram och lärosäten. Slutsats(er): Interprofessionellt lärande bidrar till ett patientcentrerat förhållningssätt som ger nya insikter och utökade kunskaper för studenter i professionsutbildning. Relationer i gruppen och till handledarna som goda förebilder bidrog till förbättrad kommunikation och vård. Samverkan behövs mellan lärosäten och kliniker.

Syfte: Studiens syfte är att med hjälp av enkäter utvärdera ungdomars upplevelser under besök hos ortodontist eller ortodontiassistent i samband med behandling med fast apparatur. Målsättningen är också att belysa om det eventuellt finns några skillnader i upplevelsen beroende på vilken behandlingsteknik som används vid tandreglering.  Material och metod: Studien är en del av ett större forskningsprojekt som har syftet att jämföra självligerande brackets (Damon) med konventionella brackets (Victory). Deltagarna i denna studie har efter varje behandlingstillfälle tilldelats en enkät. Frågorna handlar om hur vårdtagaren upplevt vårdgivarens kunskap, bemötande, acceptans och delgivning av information.  Resultat: Totalt ingår 113 vårdtagare i studien (54 pojkar och 59 flickor). Medelåldern vid behandlingsstart var 14,7 år. Båda teknikerna fick höga betyg, vilket innebär att vårdtagarna generellt är nöjda med behandlingarna. Fem av frågorna visade signifikanta skillnader vid jämförelse mellan Damon och Victory. Frågorna som handlade om information, förståelse, acceptans samt om vårdgivaren var hårdhänt, visade skillnad vid besök 4. För frågan gällande noggrannhet visades skillnad vid besök 3, 4 och 5. Ingen signifikant skillnad mellan könen visades för någon fråga.  Slutsats: Utfallet indikerar att svensk ortodontisk vård fungerar bra ur vårdtagarnas perspektiv, vilket är något som bör upprätthållas inom tandvården. Få skillnader noterades vid jämförelse mellan behandling med Damon och Victory. Resultatet kan indikera att vårdtagarens upplevelse av bemötande är mer positivt vid behandling med Damon, samt att den ortodontiska behandlingen upplevs mindre hårdhänt jämfört med Victory. / Aim: The aim of this study is to examine the experiences of adolescents, during visits at the orthodontist or orthodontic assistant, for fixed appliances treatment. The purpose is also to examine possible differences in experience when treated with self-ligating or conventional brackets.  Material and method: This study is a part of a larger project that aims to compare self-ligating brackets (Damon) with conventional brackets (Victory). After each treatment session the patients received a questionnaire. The questions concerning the patients experience of the care givers way of showing knowledge, acceptance, responsibility of interaction and the way of communication the information.  Result: In total 113 participants were included in the study (54 boys and 59 girls). At the beginning of the treatments the average age of the participants were 14,7 years. Both techniques received high grades, meaning the patients generally were satisfied with the treatments. Five questions showed significant differences in comparison between the techniques. The questions about information, understanding, acceptance and whether the caregiver was harsh in handling, showed differences at visit 4. Regarding the question about accuracy, a difference was noted during visit 3, 4 and 5. No significant difference between the sexes was shown for any question.  Conclusion: From the patient ́s point of view Swedish orthodontic care is satisfying. Few differences were noted when comparing the appliances. The results may indicate that treatment with Damon gives a more positive and less harshly experience in comparison with Victory. / CROWDIT

Många patienter lider idag av flera sjukdomar och kan med andra ord anses vara multisjuka. Den vård och omvårdnad de får på sjukhusen klarar sällan av att möta alla deras behov utan är oftast inriktad på att vårda den primära orsaken till det aktuella vårdtillfället. Föreliggande studie syftar därför till att studera hur sjuksköterskor uppfattar genomförandet av en holistisk omvårdnad av patienter med multisjukdom utifrån frågeställningarna Vad innebär det och hur går det till att ge holistisk omvårdnad till patienter med multisjukdom? Med utgångspunkt i den fenomenografiska ansatsen har vi genom intervjuer försökt fånga sjuksköterskors uppfattningar av dessa frågor. Studien resulterade i ett utfallsrum bestående av tio beskrivningskategorier som beskriver att sjuksköterskor uppfattar att holistisk omvårdnad av patienter med multisjukdom är en omvårdnad som har en helhetssyn där patienten är i centrum. Denna omvårdnad kan uppnås om sjuksköterskorna arbetar för att anpassa omvårdnaden individuellt och samarbetar med andra. För att kunna göra detta måste flera förutsättningar skapas. / Today many patients experience multiple illnesses and can therefore be considered to suffer from comorbidity. The medical and nursing care in hospitals is rarely prepared to meet their needs and is often focused on curing the primary reason of admission. The purpose of this study was therefore to investigate how nurses understand the realization of holistic nursing of patients with comorbidity based on the following questions: What is holistic nursing of patients with comorbidity and how is it carried out? Through interviews on the basis of the phenomenographic approach we have tried to capture nurses understanding of these questions. The result of the study is an outcome space with ten categories of description that describes that nurses understand holistic nursing of patients with comorbidities as a nursing with a comprehensive view which is patient centered. This type of nursing can be achieved if the nurses strive for an individually adapted care and cooperate with others. To make this possible there are several conditions that has to be met.

Multisjukdom är vanligt förekommande i vården och äldre multisjuka patienter upplever att det ibland brister i bemötandet och omhändertagandet. En gemensam syn finns hos sjuksköterskor då multisjuka patienter är en komplex grupp att vårda. Litteraturstudien väljer att fokusera på att belysa äldre patienters upplevelse av att leva med multisjukdom, samt hur en patientcentrerad vård kan gynna sjuksköterskans förhållningssätt gentemot patienterna i hemsjukvården. Arbetets uppbyggnad är i form av en litteraturstudie med ett induktivt förhållningssätt för att beskriva patienters subjektiva erfarenheter av forskningsfrågan. Datainsamling sker i form av vårdvetenskapliga artiklar som sökts fram i databaserna Cinahl och MEDLINE. Resultatet visar att sjuksköterskor upplever en brist i kunskapen som de besitter kring vården av multisjuka äldre patienter samt att rollen som sjuksköterska inte alltid är tydlig. Det som brister i kunskapen är svårigheter med att kunna erhålla en helhetssyn på patientens livsvärld, symtom och rätt behandling. Detta blir svårt på grund av att dessa patienter är en komplex grupp att vårda och att flera sjukdomar bör has i åtanke vid vård. Resultatet förklarar även att en patientcentrerad vård sätter grunden för en god vård gällande patienter med multisjukdom. Genom att individualisera och inrikta vården på den enskilda patienten lyfter sjuksköterskan livsvärlden vilket kan minimera risken för lidande och i stället främja hälsa.