Samsjuklighet i form utav psykisk ohälsa och substansbrukssyndrom är ett nationellt omfattandefolkhälsoproblem. Personer som lever med samsjuklighet söker sig ofta till vården vilket ställerkrav på den vård som erbjuds inom psykiatrisk vård. Patienten som lever med samsjuklighetanses ofta som komplexa och vårdkrävande i kontakt med sjukvården. Vårdpersonalensbemötande i kontakt med den patientgrupp kan uppfattas på olika sätt av patienter.Vårdpersonalens bemötande kan upplevas som värdefull respektive dålig erfarenhet beroende påhur patienter upplever det och vad det tillfört i deras lidande. Syftet: var att beskriva patientensupplevelse av psykiatrisk vård vid samsjuklighet i form av psykiatrisk ohälsa ochsubstansbrukssyndrom. Metod: Studien utfördes som en litteraturstudie med en metod förinnehållsanalys. Sexton vetenskapliga artiklar analyserades. Resultat: Analysen resulterade ifyra kategorier: Att mötas av okunskap och brist på förståelse, Att bli bemött utifrån enhelhetssyn, Att acceptera att man behöver hjälp och ha viljan att kämpa för att ett bättre liv, Attuppleva brist i uppföljnings och behandling. Resultatet visade att patienter upplevde brist avkunskap och kompetens hos vårdpersonalen som ska bidra till att minska / hindra uppkomst avfördomar, stigma i möte med vårdpersonal. Patientgruppen upplevde att en bemötande som ettpräglas av en helhetssyn från vårdpersonal är nyckeln till god vård som främjar derasåterhämtning. Patienter upplevde att egen acceptans och insikt på att de är i behov av hjälp var ien viktig del i behandlingen och brist på kontinuerlig uppföljning och deras behandling var en avde faktorer som försämrade och försvårade återhämtningsprocessen och beslut att sluta medsubstansbruk. Diskussion: Diskussion: Bemötande som speglar av helhetssyn, kontinuerliguppföljning under behandling, kunskap samt kompetensutveckling bör prioriteras inom denpsykiatrisk vården för att förbättra patientens upplevelse av vården som erbjöds.

Bakgrund Delirium är ett tillstånd som drabbar många patienter inom intensivvården.Patienters upplevelse och beskrivning av tillståndet kan ge ökad förståelse hur man ska bemöta patienter med delirium. Syftet Syftet med denna studie är att beskriva patienternas upplevelse av delirium under intensivvård. Metod En litteraturstudie med hjälp av en systematisk ansats. Artiklar söktes i databaser PubMed och Cinahl, där begränsades sökande till år 2011-2021, artiklar skrivna på engelska, tillgång till abstrakt och fulltext. Artiklarna söktes under perioden januari 2021 till april 2021. Kvaliteten på artiklarna granskades med hjälp av Evans. Resultat Sex artiklar som inkluderas i studien analyserades. Artiklarna beskriver hur patienten upplever deliriet under intensivvården, både positiva och negativa upplevelser. Sällsynt att deliriet som en skräckupplevelse, utan mer som en verklighet utan förankringpunkt och att patienten befinner sig i en situation med lösryckta händelser. Slutsats Delirium är en unik personlig upplevelse. Alla intensivvårdspatienter kan drabbas av delirium. Medvetenheten av delirium hos intensivvårdspatienter ger tryggare patientvård och ökad patientsäkerhet. Ökad svårighetsgraden av delirium ger ökad riskt för mortaliteten under intensivvårdstiden. Studien ger en inblick om hur patienter upplever och uppfattar delirium. Uppfattningen om hur patienterna upplever delirium, kan hos sjuksköterskor och annan vårdpersonal ge en ökad förståelse för deliriumsyndromet.

Bakgrund: Endometrios är en sjukdom som påverkar kvinnor i fertil ålder och ger symtom som bland annat smärta, magproblematik och blödningar. Sjukdomen är relativt vanlig men kan vara svår att upptäcka då symtom ofta kan vara diffusa och likartade med andra sjukdomar som kan då kan orsaka försenad diagnos och felbehandlingar. Ofta krävs flera läkarbesök och långa utredningar för att diagnos skall ställas. Många kvinnor kan därför uppleva brister i vården när vägen till att få hjälp kan vara oerhört lång och plågsam.  Syfte: Att undersöka hur kvinnor med endometrios upplever vårdens bemötande. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt.  Resultat: Åtta artiklar valdes till denna litteraturöversikt. Tre teman identifierades utifrån dessa artiklar: patientens upplevelse – en evig kamp, mötet med vården samt vårdens betydelse. Resultatet baseras på den långa kampen till behandling och diagnos som kan orsaka uppkomst av lidande samt vårdens betydelse som främjar välbefinnande. Slutsats: I mötet med dessa kvinnor som lider av endometrios måste vården öka sin kunskap med förbättrad kommunikation och vägledning. En djupare förståelse och uppmärksamhet kring kvinnornas upplevelser krävs hos sjuksköterskor och berörd sjukvårdspersonal för att kunna bemöta och vårda dessa kvinnor. / Endometriosis is a disease that affects women and causes symptoms such as pain, stomach problems and bleeding. The disease is relatively common but can be difficult to detect as symptoms can often be diffuse and similar to other diseases which can then cause delayed diagnosis and incorrect treatment. Several doctor visits and lengthy investigations are often required for a diagnosis to be made. Many women can therefore experience shortcomings in care when the road to getting help can be extremely long and painful.

Perkutan koronarintervention är en behandlingsmetod vid ischemisk hjärtsjukdom vars syfte är att återställa ett nedsatt flöde i kranskärlen. Via en artär, med hjälp av en metalledare förs en ballong ut i kranskärlet där förträngningen eller ocklusionen sitter. Ballongen blåses upp och öppnar upp kärlet. Behandlingen kan ske akut, subakut eller planerat. När det kommer till information har patienten rättigheter som vården måste ta hänsyn till och genom att arbeta med ett personcentrerat förhållningssätt kan patientens möte med vården individanpassas. Syftet var att undersöka patienters upplevelser under hela händelseförloppet, av att ha genomgått en perkutan koronarintervention. Som metod användes litteraturöversikt med systematisk sökstrategi i enlighet med Polit och Becks niostegsmodell. 17 kvalitativa artiklar från nio olika länder samlades in och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet sorterades in i tre kategorier och tio underkategorier. Vikten av tidig och adekvat information inför en perkutan koronarintervention belystes. Många patienter kände sig oroliga och de som sökte akut upplevde att de fick livsavgörande vård. Oavsett om förloppet skedde akut eller planerat önskade patienterna att få vara delaktiga och medverka. Symtomen som beskrevs varierade. Tryckkänsla i bröstet, bröstsmärta och illamående förekom hos de som sökte akut medan trötthet och utmattning var vanligare hos de elektiva patienterna. Olika psykiska och fysiska upplevelser beskrevs på interventionssalen där även de flesta beskrev att de kände förtroende för vården. Vidare upplevde patienterna ett behov av fortsatt vård och många betonade frågor kring läkemedel och dess biverkningar. Upplevelsen av att återhämta sig beskrevs på olika sätt. De beskrev även information som saknades och hur de själva sökte den informationen. Anhörigas närvaro kunde påverka upplevelserna. En tacksamhet mot vården och metoden belystes. Slutsatsen var att patienter hade stort förtroende för hälso- och sjukvården. Personcentrerad vård med information på rätt nivå i rätt tid är nyckeln till en bra upplevelse för patienten. / Percutaneous coronary intervention is a treatment method for ischemic heart disease whose purpose is to restore impaired flow in the coronary arteries. Via an artery, with the help of a metal guide, a balloon is inserted into the coronary artery where the narrowing or occlusion is located. The balloon inflates and opens up the vessel. Treatment can be acute, subacute or planned. When it comes to information, the patient has rights that the healthcare system must take into account, and by working with a person-centered approach, the patient's encounter with healthcare can be individualized. The aim was to find out how the patients experienced undergoing percutaneous coronary intervention throughout the course of events. The method used was a literature review with a systematic search strategy in accordance with Polit and Beck's nine-step model. 17 qualitative articles from nine different countries were collected and analyzed with qualitative content analysis. The results were sorted into three categories and ten subcategories. The importance of early and adequate information prior to a percutaneous coronary intervention was highlighted. Many patients felt anxious and those who sought emergency care felt that they received lifesaving care. Regardless of whether the process took place acutely or planned, the patients wanted to be involved and participate. The symptoms described varied. Chest tightness, chest pain and nausea occurred in those who sought emergency care, while tiredness and exhaustion were more common in the elective patients. Different mental and physical experiences were described in the intervention room, where most of them also described that they felt confident in the care. Furthermore, the patients experienced a need for continued care and many emphasized questions about drugs and their side effects. The experience of recovery was described in different ways. They also described information that was missing and how they themselves searched for that information. The presence of relatives could affect the experiences. A gratitude towards the care and the method was highlighted. The conclusion was that patients had great confidence in the healthcare system. Personcentered care with information at the right level at the right time is the key to a good experience for the patient.

Bakgrund: Antalet personer som genomgår knäartroplastik ökar markant i västvärlden samtidigt som den genomsnittliga vårdtiden efter genomgången knäartroplastik minskar. Tidigare forskning visar att ingreppet är väl lämpat för dagkirurgi. Det är trots detta svårt att hitta kvalitativ forskning som beskriver patientens upplevelse av att ha genomgått en knäartroplastik i dagkirurgi. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva patientens upplevelse av att genomgå en unikompartmentell knäartroplastik (UKA) i dagkirurgi. Metod: Denna kvalitativa intervjustudie inkluderade åtta personer som genomgått en UKA i dagkirurgi mellan 2017 och 2020. Semistrukturerade intervjuer genomfördes i mars 2020 med stöd av en intervjuguide. Deltagarna fick berätta om upplevelsen av att ha genomgått en UKA i dagkirurgi. Resultat: Resultatet visar att de flesta deltagarna var nöjda med att ha genomgått operationen i dagkirurgi. Upplevelsen av trygghet i samband med den tidiga hemgången hade ett nära samband med uppföljning samt informationen inför operationen som gav deltagarna verktyg för att hantera såväl smärta som aktiviteter i det dagliga livet (ADL) och rehabilitering i hemmet. Konklusion: För att känna trygghet i samband med att genomgå UKA i dagkirurgi har utförlig information samt tidig uppföljning en central roll i resultatet av patientens upplevelse.