Kunskap och vetenskap inom hur det upplevs att drabbas av fysisk funktionsnedsättning efter en traumatisk ryggmärgsskada måste finnas för att sjuksköterskan ska kunna få en förståelse för personens upplevelse och förstå sin rolls betydelse. Detta ämne anses vara viktigt eftersom individen som drabbats av en ryggmärgsskada oftast inte kan använda de tidigare kroppsfunktioner som medför att personen ställs inför en livsavgörande händelse. I detta skede krävs det av sjuksköterskan att visa empati och möta individer i deras unika situation. Syftet med denna studie är att beskriva personers upplevelser av att drabbas av en fysisk funktionsnedsättning efter en traumatisk ryggmärgsskada. För att kunna besvara syfte användes kvalitativ manifest innehållsanalys med latent ansats i denna litteraturstudie. Analysen slutade i 2 huvudkategorierna. Huvudkategorierna var att ställas inför en livsavgörande händelse, stödet från andra och bemötandet från andra. Att drabbas av en fysisk funktionsnedsättning till följd av en traumatisk ryggmärgsskada beskrevs som en livsomvälvande händelse som påverkade personen fysiskt och psykologiskt. Resultatet resulterade i kunskap om hur personerna hanterade förändringen, stödets betydelse och hur de upplevdes bli bemötta av andra personer. För att personen ska kunna bearbeta händelsen och acceptera förändringen var hur beskedet gavs en viktig faktor. SPIKES-modellen (setting, perception, invitation, knowledge, emotion, summary) används för att ge diagnoser och prognoser  inom cancervården, emellertid skulle denna modell kunna vara till hjälp för sjuksköterskan i deras arbete att vara ett stöd till personer som drabbats av en fysisk funktionsnedsättning.

<p>Det är sjuksköterskans ansvar att etablera en vårdrelation där patienten känner sig trygg, därför var det viktigt att belysa patientens egen uppfattning om vårdrelationens innebörd och vad det kan ha för betydelse för omvårdnaden. Syftet med studien var att undersöka vårdrelationens innebörd för vuxna patienter inom psykiatrisk tvångsvård. Studien är litteraturstudie med kvalitativ och deskriptiv design. Det gjordes en artikelsökning i Cinahl och PubMed med sökorden psychiatric care, caring relationship, coercion samt patients experiences. Artiklarna som valdes ut kvalitetsgranskades och sedan gjordes en manifest innehållsanalys. Den resulterade i sex kategorier: att känna sig åsidosatt, förlorat människovärde, maktlöshet, att bli tagen på allvar, medmänsklighet samt delaktighet. Därefter gjordes en tolkning av det manifesta innehållet, dvs. en latent innehållsanalys, där urskiljdes två teman: ensidighet och ömsesidighet. Patienterna beskrev antingen att de upplevde en distans från vårdarna eller att vårdarna bemötte dem på ett jämlikt plan. Eftersom patienterna är i en beroendeställning inom psykiatrisk tvångsvård blir relationen ojämn (asymmetrisk). En ömsesidig vårdrelation kan ses som en moralisk norm som banar väg för upprättandet av en vårdgemenskap.</p> / <p>It is the nurse's responsibility to establish a caring relationship in which the patient feels safe, therefore it was important to highlight the patient's own perception of the caring relationship and what it means to caring. The aim of this study was to investigate the meaning of the caring relationship for adult patients in compulsory psychiatric treatment. The study was a literature review with qualitative and descriptive design. The search for scientific articles was done by the databases in Cinahl and PubMed with the keywords psychiatric care, caring relationship, coercion, and patient experiences. The selected articles were quality reviewed and then a content analysis of the manifest content was made which resulted in six categories: to feel disregarded loss of dignity, powerlessness, to be taken seriously, humanity and participation. Thereafter, an interpretation of the manifest content, i.e. a latent content analysis was made. Two themes were discerned: one-sidedness and mutuality. Patients described either that they experienced a distance from the health personal or that they responded to them on an equal plane. Since patients are in a dependent position in compulsory psychiatric treatment relationship becomes uneven (asymmetrical). A mutual caring relationship can be seen as a moral standard that paves the way for the establishment of a community.</p>

Det är sjuksköterskans ansvar att etablera en vårdrelation där patienten känner sig trygg, därför var det viktigt att belysa patientens egen uppfattning om vårdrelationens innebörd och vad det kan ha för betydelse för omvårdnaden. Syftet med studien var att undersöka vårdrelationens innebörd för vuxna patienter inom psykiatrisk tvångsvård. Studien är litteraturstudie med kvalitativ och deskriptiv design. Det gjordes en artikelsökning i Cinahl och PubMed med sökorden psychiatric care, caring relationship, coercion samt patients experiences. Artiklarna som valdes ut kvalitetsgranskades och sedan gjordes en manifest innehållsanalys. Den resulterade i sex kategorier: att känna sig åsidosatt, förlorat människovärde, maktlöshet, att bli tagen på allvar, medmänsklighet samt delaktighet. Därefter gjordes en tolkning av det manifesta innehållet, dvs. en latent innehållsanalys, där urskiljdes två teman: ensidighet och ömsesidighet. Patienterna beskrev antingen att de upplevde en distans från vårdarna eller att vårdarna bemötte dem på ett jämlikt plan. Eftersom patienterna är i en beroendeställning inom psykiatrisk tvångsvård blir relationen ojämn (asymmetrisk). En ömsesidig vårdrelation kan ses som en moralisk norm som banar väg för upprättandet av en vårdgemenskap. / It is the nurse's responsibility to establish a caring relationship in which the patient feels safe, therefore it was important to highlight the patient's own perception of the caring relationship and what it means to caring. The aim of this study was to investigate the meaning of the caring relationship for adult patients in compulsory psychiatric treatment. The study was a literature review with qualitative and descriptive design. The search for scientific articles was done by the databases in Cinahl and PubMed with the keywords psychiatric care, caring relationship, coercion, and patient experiences. The selected articles were quality reviewed and then a content analysis of the manifest content was made which resulted in six categories: to feel disregarded loss of dignity, powerlessness, to be taken seriously, humanity and participation. Thereafter, an interpretation of the manifest content, i.e. a latent content analysis was made. Two themes were discerned: one-sidedness and mutuality. Patients described either that they experienced a distance from the health personal or that they responded to them on an equal plane. Since patients are in a dependent position in compulsory psychiatric treatment relationship becomes uneven (asymmetrical). A mutual caring relationship can be seen as a moral standard that paves the way for the establishment of a community.

Introduktion: Psykisk ohälsa har ökat och är vanligt förekommande i Sverige idag. Personer med psykisk ohälsa har en ökad risk för att utveckla försämrad hälsa och är därför i större behov av somatisk vård. Forskning har visat att dessa personer har sämre tillgång till somatisk vård, vilket kan bero på brister i bemötandet mellan dem och vårdpersonal samt att sjukvården kan upplevas specialiserad. Det är viktigt att undersöka hur dessa personer upplever vårdpersonalens bemötande inom somatisk vård. Syfte: Att beskriva hur personer med psykisk ohälsa upplever bemötandet från vårdpersonal inom somatisk vård.  Metod: Litteraturöversikt med beskrivande kvalitativ design som grundar sig på tio original artiklar publicerade mellan 2005 och 2021. Databaserna PubMed och CINAHL har använts som sökmotorer. Travelbees omvårdnadsteori speglar arbetets teoretiska referensram.  Resultat: Resultatet utformade sig i tre kategorier: Upplevelser av diskriminering av vårdpersonal; Upplevelser av att det psykiska hamnar i fokus samt Positiva upplevelser av vårdpersonalens bemötande. Personer med psykisk ohälsa upplevde att de inte blev respekterade av vårdpersonalen. De kände frustration över att inte bli tagna på allvar och att vårdpersonalen ändrade sina attityder gentemot dem när personalen fick kännedom om deras psykiska ohälsa. Det framkom positiva upplevelser i bemötandet där vårdpersonalen upplevdes engagerade.  Slutsats: Personer med psykisk ohälsa upplever sig inte respekterade i bemötandet med vårdpersonal inom somatisk vård, vilket led till konsekvenser som utebliven hälso- och sjukvård. Forskning inom ämne är begränsad och det behövs mer för att öka förståelsen och kunskapen för att de personerna ska få en så god vård som möjligt. / Introduction: Mental health problems have increased and are common in Sweden today. Persons with mental health problems are at risk of developing deteriorating health and are therefore in greater need of somatic care. Research has shown that these people have less access to somatic care, which can depend on deficiencies in the encounter between them and the staff and healthcare can be experienced as specialized. It’s important to investigate how these persons experience the meeting with staff in somatic care. Aim: Describe how people with mental health problems experience the encounter from healthcare staff in somatic care. Method: Literature review with a descriptive qualitative design based on ten original articles published 2005-2021. The databases PubMed and CINAHLwere used. Travelbee's nursing theory was the theoretical frame. Results: The result formed three categories: The experiences of discrimination by healthcare staff; The experiences that the mental health is in focus and Positive experiences of encounter by the healthcare staff. Persons experienced that they weren't treated with respect by staff. They felt frustrated of not being taken seriously and the staff often changed their attitudes towards them when they became aware of their mental health. The positive experiences were that healthcare staff were perceived to be committed. Conclusion: Persons with mental health problems feel disrespected in the encounter from staff in somatic care, which leads to consequences such as absent healthcare. Research in the subject is limited and more is needed to increase knowledge to receive as good care as possible for these people.

Hjärt- och kärlsjukdomar är den största dödsorsaken i världen. En av behandlingarna som kan ges vid detta är koronar bypass operation. Väntan inför denna operation kan upplevas oviss och skapa oro hos patienten. Syftet med litteraturstudien var att undersöka patientens upplevelse i väntan på koronar bypass operation. Metod: Studien genomfördes som en allmän strukturerad litteraturstudie med induktiv ansats där sex kvalitativa, en kvantitativ samt en artikel med mixad metod erhölls. Data bearbetades genom en innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att patienter upplever såväl emotionell som somatisk påfrestning i väntan på koronar bypass operation. De mest framträdande upplevelserna var att patienterna upplevde ängslan och oro, ovisshet, rädsla och fysiska restriktioner. Dessa upplevelser mynnade ut till två teman den emotionella väntan och den somatiska väntan. Konklusion: I väntan på koronar bypass operation var de mest framträdande upplevelserna ovisshet samt ängslan och oro. För att reducera ovissheten, ängslan och oron var det av största vikt att sjuksköterskan arbetade personcentrerat. En sjuksköterskeledd intervention samt möjlighet att prata med tidigare koronar bypass operation patienter visade en signifikant reducering av den emotionella påfrestningen. En ökad förståelse för patienters upplevelse i väntan på koronar bypass operation är av stor vikt för att möjliggöra personcentrerad omvårdnad. / Cardiovascular disease is the leading cause of death in the world. One of the treatments for this is to undergo a coronary artery bypass graft. The waiting time before surgery causes uncertainty and worry in some patients. The aim was to examine patients’ experience while waiting for coronary artery bypass. The Method used was a general structured literature study with an inductive approach, where sixarticles with a qualitative approach, one quantitative and one with mixed method were found. The data was processed through a content analysis. The Result showed that patients experience both emotional and somatic stress while waiting for coronary artery bypass surgery. The most dominant experiences and emotions that patients felt were anxiety, uncertainty, fear, and physical restrictions. These experiences and emotions resulted in two themes Emotional waiting and Somatic waiting. TheConclusion showed to reduce uncertainty and anxiety it was of the utmost importance that the nurse applied person-centered care. A nurse-led intervention as well as the opportunity to talk with former coronary artery bypass patients showed a significant reduction in emotional strain. An increased understanding of patient´s experience while waiting for coronary artery bypass is of great importance to enable person-centered care.

Bakgrund   Beröring används i flera syften och kan skapa olika upplevelser hos den som blir berörd. Vårdrelationen mellan patienten och sjuksköterskan är beroende av beröring. Beröring är ett elementärt behov för människan, och kan förmedla närvaro, tillit, omtanke och samhörighet. Syfte Syftet var att beskriva effekten av beröring som metod inom hälso- och sjukvården samt hur patienten upplever beröring. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt valdes med både en kvalitativ och kvantitativ ansats. Sökningar genomfördes i CINAHL och PubMed, därefter genomfördes ett urval utifrån förbestämda inklusions- och exklusionskriterier samt en kvalitetsgranskning av de artiklar som besvarade syftet. Studien baserades slutligen på 17 utvalda artiklar som analyserades utifrån en integrerad analysmetod.  Resultat Resultatet visade att beröringen skapade olika upplevelser hos patienten. Upplevelserna beskrevs utifrån tre huvudkategorier: beröring som skapar känslor, beröring som uttryck och vem som berör påverkar effekten av beröring. Patientens upplevelse av beröring visades vara högst individuell och kunde upplevas som både positiv och negativ. Vem som rörde vid patienten, och hur, spelade en viktig roll för hur beröringen upplevdes. Slutsats Litteraturstudien visade att beröringen kunde upplevas olika för patienter. Skillnaden visade sig vara mest tydlig när den som rörde patienten inte fokuserade på patienten eller inte hade patientens tillåtelse. I och med detta konstaterades sjuksköterskan ha ett ansvar att beröra patienter på ett sätt som förmedlade närvaro och respektera patientens personliga integritet. Detta då litteraturöversikten visade ett samband mellan en positiv upplevelse av beröring och förmedlad närvaro samt respekt av personlig integritet. / Background Touch is used for different purposes and can create different feelings and experiences for the person being touched. The nurse-patient relationship is dependent on how touch is used. Touch is described as a basic human need, and as a method for expressing presence, trust, care and affinity. Aim The purpose was to describe the effect of touch as a method within healthcare and how the patient experiences touch. Method A non-systematic review was conducted, including both qualitative and quantitative literature. Searches in CINAHL and PubMed were followed by a selection of literature based on inclusion- and exclusion criteria and a scrutiny of the chosen literature. The review was based on 17 research articles. The articles were then analyzed using an integrated analysis. Results The result showed that touch created different experiences. The experiences were presented with three different categories: touch that created feelings, touch that created an expression and touch in the patient-profession-relationship. Altogether, the categories showed that the experience of touch is highly individual and can create both positive and negative feelings with the patient. Most importantly, the experience was dependent on who touched the patient, and how. Conclusions The literature review showed that touch could be experienced differently. The difference was most clear when the person touching the patient was not focused on the patient or did not have the permission to do so. This established the nurse's responsibility to touch patients in a way that conveyed presence and maintaining personal integrity. This as the literature review concluded a correlation between a positive experience of touch and showing presence and maintaining personal integrity.

Bakgrund: Ätstörningen anorexia nervosa innebär en intensiv rädsla för viktuppgång, som resulterar i att den som insjuknat successivt förlorar kroppsvikt genom att försätta kroppen i svält. Sjuksköterskans centrala roll i omvårdnaden av patienter med anorexia nervosa är att förmedla hopp, samt bemöta patienter med öppenhet, trygghet, respekt och förståelse. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med anorexia nervosa. Metod: Metoden omfattar en systematisk litteraturstudie där dataanalysen utfördes genom att identifiera kategorier och meningar i resultatartiklarnas textinnehåll, som svarade på studiens syfte. Resultat: Vid granskning av resultatartiklarnas förekommer ett tydligt mönster av återkommande beskrivningar av hur kvinnor med anorexia nervosa upplever sin livsvärld. Kvinnors upplevelser av att leva med anorexia nervosa utgjordes av tre övergripande kategorier: “en strategi för att hantera livets negativa känslor och upplevelser”, “den inre konflikten och inre rösten” och “självhat”. Konklusion och implikation: Ett patientperspektiv skapar förutsättning att utveckla sjuksköterskans medvetenhet och kunskap om ätstörningens psykologiska och emotionella aspekter. Det skapar förutsättning att utföra en personcentrerad omvårdnad utifrån patientens upplevelser, behov och förutsättningar. / Background: The eating disorder anorexia nervosa is an intense fear of gaining bodyweight, causing the patient to successively lose weight by starvation. The central role of the nurse in treatment of anorexia nervosa is to convey hope, and to meet the patient with openness, safety, respect, and understanding. Aim: The purpose was to describe the experiences of women living with anorexia nervosa. Method: A systematic study of literature was conducted by identifying categories and reoccurring phrases in article contents that relate to the study’s purpose. Results: The reviewed articles show a clear pattern of reoccurring descriptions of the experiences of women living with anorexia nervosa. These experiences can be classified into three main categories: “a strategy for dealing with negative feelings and experiences”, “the inner voice and conflict”, and “self-hatred”. Conclusion and implication: A patient perspective creates the conditions for developing the nurse's awareness and knowledge of the psychological and emotional aspect of the eating disorder. It creates the conditions to perform a personcentred care on the patient's experiences, needs and basis.

Bakgrund: Depression är en av de vanligaste psykiska sjukdomarna där 264 miljonermänniskor är drabbade över hela världen. Patienter upplever att depression påverkarlivskvalitén negativt då det kan leda till låg självkänsla, svårigheter att klara av vardagen,isolering samt fysisk och mental trötthet. Den vanligaste behandlingen till depression bestårav läkemedel och psykoterapi. Fysisk aktivitet har blivit vanligare i samband med behandlingoch tilläggsbehandling till depression. Sjuksköterskan ska i sitt yrke arbeta hälsofrämjandesamt stödja och motivera patienten till fysisk aktivitet genom rådgivande samtal eller skriftligordination. Av den orsaken är det av intresse att belysa patientens upplevelse av fysiskaktivitet vid depression för att öka förutsättningarna för en personcentrerad vård.Syfte: Syftet är att beskriva patientens upplevelse av fysisk aktivitet vid depression.Metod: Studien är utformad som en litteraturöversikt och är baserad på 14 vetenskapligaartiklar från databaserna Cinahl, Pubmed och Psycinfo.Resultat: I resultatet framkom tre huvudkategorier samt nio underkategorier. Dehuvudkategorier som identifierades var:`Patientens upplevelse av positiva följder med fysiskaktivitet´, `Patientens upplevelse av hindrande faktorer till att utföra fysisk aktivitet´ samt`Patientens upplevelse av underlättande faktorer till att utföra fysisk aktivitet´.Slutsats: Slutsatsen är att det fanns varierande upplevelser av fysisk aktivitet vid depression.Det uppfattades finnas både positiva följder, hindrande faktorer samt underlättande faktorertill fysisk aktivitet. En möjlig slutsats är att det är av vikt att träningen blir individuelltanpassad efter patienten för att träningen ska bli av. / Background: Depression is one of the most common mental illnesses in which 264 millionpeople are affected worldwide. Patients experience that depression has a negative effect onthe quality of life as it can lead to low self-esteem, difficulty coping with everyday life,isolation and physical and mental fatigue. The most common treatment for depressionconsists of medication and psychotherapy. Physical activity has become more commontogether with treatment and adjunctive therapy for depression. The nurse must work topromote health and support and motivate the patient to physical activity through advisoryconversations or written prescriptions. For this reason, it is of interest to shed light on thepatient's experience of physical activity in depression in order to make decisions for a personcenteredcare.Aim: The aim is to describe the patient's experience of physical activity in depression.Method: The study is designed as a literature review and is based on 14 scientific articlesfrom the databases Cinahl, Pubmed and Psycinfo.Results: The result showed three main categories and nine subcategories. The maincategories identified were: `Patient's experience of positive effects with physical activity´,`Patient's experience of barriers to performing physical activity´ and `Patient's experience offacilitating factors in performing physical activity´.Conclusion: The conclusion is that there were varying experiences about physical activityin depression. It was perceived that there are both positive consequences, barriers andfacilitating factors for physical activity. One possible conclusion is that it is important that thetraining is individually adapted to the patient in order for the training to be completed.

Background The aim of palliative care is to ease suffering and facilitate quality of life for patients with progressive or terminal disease or injury. This form of care is described as a meaningful part of person-centered healthcare with the objective is to ease physical, psychological, spiritual and social suffering. The palliative care approach includes competent assessments from the patient’s physical, psychological, existential and social perspective to enable a worthy life with best possible quality of life until death. Patients in need of palliative care often suffer from symptoms that are difficult to treat with standard pharmacological means. At the same time, palliative caregivers report moral stress as good care cannot be given to the desired extent. Therefore, there is a requirement of complementary treatment methods within palliative care. Aim The aim of this study was to explore the palliative care patients' experiences with music therapy and the effects of this treatment. Method This study was accomplished as a non-systematic review article with implementation of the systematic method. The results of this literature review was based on 15 scientific articles with quantitative, qualitative and mix-method design. Articles relevant to this study were quality-reviewed according to the Sophiahemmet University assessment basis for quality review for scientific classification of articles. The analyzed content was synthesized in five main categories. Results Five main categories and ten subcategories were examined in this study. Results of this study demonstrated that the majority of the participants who received music therapy interventions experienced a pain relieving effect. This study also demonstrated that music therapy facilitates the experience of well-being, relaxation and reduced psychological suffering. Majority of the patients who received music therapy described positive emotions, meanwhile music therapy could in some cases contribute to thoughts about illness and the loss of autonomy which could lead to anxiety. Simultaneously, some patients found music therapy to reduce anxiety and experienced facilitated spiritual well-being. Overall, the music therapy had a high acceptance rate and comparatively few side effects. Conclusions This study displayed that the majority of the palliative care patients acquired positiveexperiences with music therapy related to physical, psychological, existential and social health. / Bakgrund Den palliativa vården syftar till att lindra lidande och främja livskvalitetet för patienter med progressiv eller obotlig sjukdom och/eller skada. Vårdformen beskrivs som en betydelsefull del av personcentrerad hälso- och sjukvård eftersom målet var att minska på hälso-relaterat lidande såväl fysiskt, psykiskt, andligt och socialt. Inom det palliativa förhållningssättet ingår det att utföra kompetenta bedömningar utifrån patientens fysiska, psykologiska, existentiella och sociala perspektiv för att möjliggöra ett värdigt liv med bästa möjliga livskvalitet till livets slut. Patienter som har behov av palliativ vård har symtom som kan vara svårbehandlade med standardiserade farmakologiska medel. Samtidigt uttrycker palliativ vårdpersonal en moralisk stress över att god vård inte kan ges i den utsträckning som önskas. Därmed finns ett behov av komplementära behandlingsmetoder inom den palliativa vården. Syfte Syftet var att undersöka palliativa patienters upplevelser och effekterna av musikterapi. Metod Denna litteraturstudie utfördes som en icke-systematisk litteraturöversikt med en systematisk metod. Litteratursökningen baserades på 15 vetenskapliga artiklar av både kvantitativ och kvalitativ design. Valda artiklar kvalitetgranskades enligt Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering. Innehållet analyserades och sammanställdes i fem huvudkategorier. Resultat Fem huvudkategorier samt tio underkategorier undersöktes i föreliggande studie. Resultatet visade på att majoriteten av patienter som erhöll musikterapi upplevde en smärtlindrande verkan. Det visade även på att musikterapi främjade upplevelsen av välbefinnande, avslappning och kunde bidra till minskat psykiskt lidande. Majoriteten av patienter som erhöll musikterapi beskrev positiva känslor, men musikterapi kunde också bidra till tankar på sjukdom och patientens förlust av autonomi vilket kunde leda till ökad ångest. Samtidigt kunde andra patienter uppleva musikterapi som ångestlindrande och att den hade en främjande inverkan på det spirituella välbefinnandet. Överlag hade musikterapin en hög acceptans med förhållandevis få biverkningar. Slutsats Föreliggande studie visade på att majoriteten av palliativa patienter erhöll positiva upplevelser av musikterapi kopplat till fysiska, psykiska, existentiella och sociala hälsan.

Background  The need for palliative care is more pressing and extensive in today's society than ever before. According to estimates, approximately 56.8 million people worldwide find themselves in a palliative stage every year, with only around 12 percent of the global palliative care demand considered to be met. Prior research has revealed a lack of understanding and knowledge about palliative care within both the public and healthcare professionals. Compiling existing research is of paramount importance and can contribute to enhancing the understanding and knowledge of palliative care, which can improve the care and quality of life for these patients.  Aim  The aim with this literature review was to illustrate experiences of suffering among patients in a palliative stage.  Method  Non-systematic literature review based on 19 scientific articles retrieved from the PubMed and CINAHL databases. Following the evaluation criteria for scientific classification and quality provided by Sophiahemmet University, all articles utilized in this study have been classified. The findings of the literature review were subjected to analysis using the integrated data analysis method with deductive analysis.  Results In the compilation of the result within the literature review, three themes were presented: disease-related suffering, care-related suffering and existential suffering. The findings indicated that effective communication, comprehension, empathy, and symptom management were central aspects in achieving high-quality palliative care, preserving dignity, and alleviating suffering for palliative patients.  Conclusions  This literature review identified experiences of various forms of suffering within palliative care and provided insights to contribute to the development and improvement of palliative care, with a primary focus on minimizing and alleviating suffering in this patient population. Key premises identified included effective communication, comprehension, empathy, support, and appropriate symptom management. The literature review can enhance knowledge and understanding of patients in a palliative stage and their specific needs. / Bakgrund  Behovet av palliativ vård är i dagens samhälle mer påträngande och omfattande än någonsin. Enligt beräkningar befinner sig omkring 56,8 miljoner människor runt om i världen varje år i ett palliativt skede och endast cirka 12 procent av det globala palliativa vårdbehovet anses vara tillfredsställt. Tidigare forskning har påvisat en bristande förståelse och kunskap om palliativ vård hos såväl allmänheten som patienter och hälso- och sjukvårdspersonal. Att sammanställa befintlig forskning är av avgörande betydelse och kan bidra till att öka förståelsen och kunskapen om palliativ vård vilket i sin tur kan förbättra vården och livskvaliteten för dessa patienter.  Syfte  Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa upplevelsen av lidande hos patienter i det palliativa skedet.  Metod  Icke-systematisk litteraturöversikt baserad på 19 vetenskapliga artiklar från databaserna PubMed och CINAHL. Utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet har alla artiklar som använts i denna studie klassificerats. Litteraturöversiktens resultat analyserades med metoden integrerad dataanalys med deduktiv analys.  Resultat  I litteraturöversiktens sammanställning av resultatet presenterades tre teman: sjukdomslidande, vårdlidande samt livslidande. Resultatet visade att kommunikation, förståelse, empati och symtombehandling var centrala aspekter för att uppnå en god palliativ vård, upprätthålla värdighet och lindra lidande för palliativa patienter.  Slutsats  Denna litteraturöversikt identifierade upplevelser av olika former av lidande inom palliativ vård och resulterade i insikter som kan bidra till utveckling och förbättring av den palliativa vården, och framför allt för att kunna minimera och lindra lidande hos denna patientgrupp. Centrala premisser som identifierades var en god kommunikation, förståelse, empati, stöd och adekvat symtombehandling. Litteraturöversikten kan bidra till en ökad kunskap och förståelse för patienter i ett palliativt skede och vilka behov dessa patienter har.