Den palliativa vården även kallad vård vid livets slutskede, innebar stora omställningar för patienter, vilket skapade ett intresse att belysa copingstrategier patienter använder sig av i palliativ vård. Målet med problemformuleringen var att utreda hur patienter upplever sina copingstrategier och hur sjuksköterskor bäst kan stödja patienter med sina copingstrategier. Syftet med föreliggande litteraturstudie var att belysa patienters copingstrategier i palliativ vård. Som en metod utfördes en systematisk litteraturstudie, innehållande 12 vetenskapliga artiklar. Resultatet framhöll copingstrategierna: undvikande, att känna hopp och tro, samt  behovet av stöd. Några patienter undvek relationer med närstående och vänner, som ett sätt att hantera sin situation. Andra kände hopp med hjälp av positiva tankar och positiv energi från andra människor. Den spirituella delen hade en betydelsefull roll för patienter vid livets slutskede. Sjuksköterskornas stöd var viktigt och patienterna behövde samtalshjälp för att utveckla copingstrategier och hantera de känslor och tankar som uppstod. Resultatet visade också att sjuksköterskorna inte alltid lyckades förstå och hjälpa patienterna på bästa sätt. Vidare forskning i ämnet kan utveckla kunskapen om hur sjuksköterskor bäst kan hjälpa patienter med sina copingstrategier. / Palliative care is also called care at the end of life, meant great changes for the patients, and thereby the interest fell in how patients handled coping strategies in the palliative care. The formulation of the problem was aimed at investigating how patients experienced their coping strategies and how nurse`s could best support patients with their coping strategies. The aim of the present study was to illustrate patients coping strategies in the palliative care. The method was a systematic literature review with 12 scientific articles. The results pointed to the coping strategies: avoidance, to have hope and faith, and the need for support. Studies showed that some patients avoided relationships with the family and friends, it was a way to cope with their situation. Others could feel hope through positive thoughts and positive people and that the spiritual path was shown to have an important role for patients at the end of life. Nursing support was important and patients needed supportive conversations to develop their coping strategies, and manage the emotions and thoughts that arose. The results also showed that nurses did not always managed to understand and help the patients in the best way. Further research on the topic can develop knowledge about how nurses can best help patients with their coping strategies.

Licentiatavhandling Ronneby : Blekinge tekniska högskola, 2007.

Diss. (sammanfattning) Linköping : Univ., 2001. / Härtill 5 uppsatser.

Bakgrund: Diabetes typ 1 är en sjukdom som medför stora förändringar i en persons liv. I denna förändring ingår flera övergångar, b.la. att övergå från frisk till sjuk men också övergå från pediatrisk vård till vuxenvård. Det är organisatoriska skillnader mellan den pediatriska vården och vuxenvården. Sjuksköterskan har olika roller i de två olika vårdformerna och på så sätt stöttas patienterna på olika sätt. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva patienternas upplevelser av övergång från pediatrisk vård till vuxenvård vid diabetes typ 1. Metod: Författarna har använt sig av en litteraturöversikt för att strukturera och skapa en överblick över det valda området och för att besvara syftet. Författarna har använt sig av tio vetenskapliga originalartiklar där de sammanställt ett resultat som svarar på denna litteraturöversikts Resultat: Resultatet visade att patienterna hade personliga åsikter kring utmaningarna under övergången. Patienterna hade olika inställningar inför övergången från pediatrisk vård till vuxenvård. Patienterna ansåg att förbättringar borde göras på organisationsnivå p.g.a. brist på struktur under övergången samt dålig kommunikation med patienterna. Diskussion: Sjuksköterskor är i behov av kunskap angående patienternas upplevelser av övergången för att kunna förbättra sin egen roll. När patienter övergår från pediatrisk vård till vuxenvård upplever de stress och påfrestningar på grund av sämre vägledning från den pediatriska vården. Både den pediatriska vården och vuxenvården är i behov av en praktisk struktur för övergången, detta för att dämpa känslor av oro som kan uppkomma hos patienterna. / Background: Diabetes type 1 is a disease that causes big changes in a person's life. The changes include various transitions, for an example transition from healthy to ill but also the transition from pediatric care to adult care. There are organizational differences between the pediatric care and adult care. Nurses have different roles in these two different treatment modalities that leads to the support being different too. Aim: The aim of this study was to describe patient’s experiences of transition from pediatric care to adult care of diabetes type 1. Method: A literature overview was used to structure and give the reader an overview of the selected area and to answer the purpose. Ten original scientific articles were used to compiled research that fulfill the purpose of this study Results: The result showed the patients personal views about the challenges during the transition. Patients had different feelings about the transition from pediatric care to adult care. The patients felt that improvements should be made in the organization level due to the bad structure during the transition. According to patients improvements should also be made with communication. Discussions: Nurses are in need of more knowledge about patients experiences of transition in order to improve their own role as a nurse. The patients feel stress and strain because of the transition from pediatric care to adult care. The patients felt stress also because there was no guidance from the health system under the transition period. The pediatric care and the adult care are in need of a structure to be able to decrease the unrest for patients.

Bakgrund: År 2014 utfördes 6,800 bariatriska operationer i Sverige med syfte att minska individers vikt och förbättra välbefinnandet. Studien utfördes för att beskriva patienters subjektiva erfarenheter av processen efter operation och förankrades i Dorothea Orems egenvårdsteori.   Syfte: Syftet var att beskriva patienters erfarenheter efter bariatrisk kirurgi.   Metod: En systematisk litteraturstudie som utgick från Forsberg och Wengströms (2013) metodologi.   Resultat: Resultatet presenterades som ett övergripande tema: En önskan om att återfå hälsa genom viktminskning, med sex tillhörande kategorier. Många av deltagarna beskrev att erfarenheter efter bariatrisk kirurgi överlag var positiva. De upplevde också att relationen till mat förändrades. Självkänslan samt sociala och fysiska förmågor förbättrades. Några upplevde svårigheter att anpassa sig efter operationen vilket påverkade deras erfarenheter negativt.   Slutsats: Många av dem som genomgick bariatrisk kirurgi ökade sin livskvalitet på många sätt. Utöver det kirurgiska ingreppet som förminskar magsäcken behövdes ytterligare åtgärder i form av livsstilsförändringar och egenvård. Ett ansvar som till stor del låg hos individen själv, dessutom fanns också ett ansvar hos sjukvårdspersonalen, att uppmärksamma vilken hjälp patienten kunde komma att behöva i den fortsatta hälsoprocessen och stötta dem i detta. / Background: In 2014, there were 6,800 bariatric surgeries performed in Sweden, in order to reduce an individual's weight and improve well-being. This study was conducted to describe the patients' subjective experiences of the process after surgery and were anchored in Dorothea Orem's self-care theory.   Aim: The aim was to describe patients' experiences after bariatric surgery.   Method: A systematic literaturereview emanated from Forsberg and Wengström’s (2013) methodology.   Result: The results are presented with an overarching theme: A desire to regain health through weight loss, and six associated categories. Experience after bariatric surgery was described by many of the participants generally positive. The most common experience was that the relationship with food changed. For many of the participants there was an improvement in both self-esteem and social and physical abilities. Some experienced difficulties adjusting after surgery which affected their experience negatively.   Conclusion: Most people who underwent bariatric surgery increased their quality of life in many ways. In addition to the surgical procedure that reduces the stomach, most of them needed additional measures in terms of lifestyle changes and self-care. A responsibility that largely lay with the individual himself, though even healthcare professionals have a responsibility in the subsequent care.

Organtransplantation erbjuds till patienter med livshotande organsvikt när det inte finns någon annan medicinsk eller kirurgisk behandling som kan förbättra tillståndet. Att motta ett organ är en livsförändrande upplevelse för en patient. Patienter och deras familj behöver vägledning, medkänsla och stöd från sjuksköterskor. Eftersom en transplantation är ett stort och avancerat kirurgiskt ingrepp behöver patienter omfattande omvårdnadsinsatser innan, under och efter ingreppet. Sjuksköterskans ansvar är att stödja patienter i denna process och därför är det av vikt att studera hur en transplantation upplevs av patienter. Syftet med litteraturstudien var att beskriva upplevelser av att vara patient i samband med en organtransplantation. Metoden var en litteraturstudie som bestod av tio resultatartiklar. Fyra teman framträdde i resultatet: Upplevelser av information, Upplevelser av stöd, Upplevelser av förlorad kontroll och Upplevelser av en andra chans i livet. Att genomgå en organtransplantation förändrar livet för patienter på många olika sätt. För att kunna hantera denna förändring krävs hjälp från sjukvården. Sjuksköterskor som jobbar med organtransplanterade patienter behöver större förståelse för denna patientgrupps situation för att bättre kunna bemöta deras behov. / Organ transplantation is offered to patients with a life-threatening illness when there is no other medical or surgical treatment that can improve their condition. To receive an organ is a life changing experience for a patient. Patients and their families need guidance, compassion and support from nurses. Since a transplantation is a large surgery, patients need nursing care before, under and after the surgery. In order to support patients in this process it is important for nurses to study how a transplant is experienced. The aim of the study was to describe experiences of being an organ transplant patient. The method was a literature study consisting ten articles. Four categories appeared in the result, Experiences of information, Experiences of support, Experiences of loss of control and Experiences of getting a second chance. To go through an organ transplantation is a life changing experience for a patient in many different ways. To be able to manage this, patients need help from healthcare teams. Nurses need to understand this patient group better in order to improve their care.

Bakgrund: Smärta är vanligt hos äldre, och är en subjektiv upplevelse. Smärta förekommer i olika typer: nociceptiv smärta, neuropatisk smärta samt blandsmärta. Smärta är ett av de vanligaste symtomen hos patienter med cancer och kan påverka äldre patienters livskvalité. Om smärtan inte behandlas kan den orsaka ökat lidande. Syfte: Syftet var att belysa hur äldre patienter med cancer upplever omvårdnaden vid smärta. Metod: Litteraturöversikten är grundad på tio vårdvetenskapliga resultatartiklar. Artiklarnas innehåll analyserades och resultatet presenterades i tre huvudteman. Resultat: Resultatet av denna litteraturöversikt presenteras i tre teman, vikten av vårdrelationen, kommunikationens betydelse och information om smärta och smärtlindring. Resultatet visade att om vårdrelationen brast och att patienterna som inte fick tid från sjuksköterskorna upplevde mer smärta samt att de kände sig obekräftade. En sämre vårdrelation till patienterna gav ett lägre självbestämmande och engagemang kring smärtbehandlingen. Information om smärta och smärtbehandling av sjuksköterskorna var bristfällig. Patienterna önskade att det skulle finnas utbildningsmaterial som de skulle kunna ta del av. Dessutom önskade patienterna en förbättring kring verbal och icke-verbal kommunikation.  Diskussion: Resultatdiskussionen grundades på Katie Erikssons vårdteori. Det visade att sjuksköterskornas kompetens och kunskap kring smärta och smärtlindring var bristande och det behövdes ett ökat behov av detta. / Background: Pain is common in older patients and is a subjective experience. Pain occurs in different types: nociceptive pain, neuropathic pain and mixedpain. Pain is one of the most common symptoms in cancer patients and can affect the quality of life in older patients. If the pain is not treated, it can cause increased suffering. Aim: The purpose of this literature review was to describe how older patients with cancer experience nursing care in pain. Method: The literature review is based on ten health science articles. The content of the articles was analyzed and the results were presented in three main themes. Results: The results of this literature review are presented in three themes, the importance of the healthcare relationships, the importance of communication and information about pain and pain relief. The result showed that if the healthcare relationship failed and patients who did not get time from nurses experienced more pain and did not get confirmation from the nurses. A poorer relationship with patients gave less autonomy and involvement to their pain management. Information about pain and pain treatment given to patient from nurses were inadequate. Patients wished that more educational materials were available so that they could easily get access to it. In addition, patients also wanted an improvement in verbal and non-verbal communication Discussion: The discussion of the results was based on Katie Eriksson's theory. It showed that the nurses' skills and knowledge about pain and pain relief were inadequate and there was an increased need to develop this.

Amyotrofisk lateralskleros är ett samlingsnamn på sjukdomar som gör att motorneuron dör och de innerverade musklerna förtvinar. Sjukdomen leder till att patientens förmåga att röra sig, kommunicera och att andas kommer försämras. Koldioxidnarkos till följd av försämrad andningsförmåga blir ofta dödsorsaken. Syftet med studien var att belysa patienters psykosociala upplevelser av sjukdomen. Metoden var en litteraturstudie och utfördes genom att söka artiklar med kvalitativ eller mixad metod i CINAHL och PsycInfo. Artiklarna granskades med granskningsmallen Guide to an Overall Critique of a Qualitative Research Report av Polit och Beck (2017). Resultatet baserades på tolv artiklar från sju olika länder publicerade mellan åren 2009–2018. Resultatet presenteras i fyra kategorier: “Varför jag?”, “Konsekvenser av att förlora kroppsliga funktioner”, “Sociala och familjära relationers betydelse” och “Att söka och känna meningsfullhet trots sjukdomen”. Sjukdomen orsakade negativa känslor till följd av förlorade kroppsliga funktioner. Sjukdomen gav även upphov till ifrågasättande av varför just patienten hade blivit drabbad, och en vanlig reaktion var att skuldbelägga sig själv. Många upplevde dock en stärkt relation till närstående och anhöriga efter att ha fått diagnosen. De upplevde även att deras förmåga att leva i nuet blev starkare.

Att personer med schizofreni utsätts för stigmatisering är sedan länge känt. Syftet med denna studie var att undersöka hur dessa personer upplever bemötande, och hur de upplever att det finns stigma/förutfattade meningar, både ute i samhället och inom vården. För att få svar på detta gjordes en litteraturöversikt där tio kvalitativa artiklar inkluderades. Tre teman framkom som beskriver upplevelser hos personer med schizofreni gällande bemötande i samhället och vården: Sociala relationer, vården och samhället. Vi fann att upplevelser av stigmatisering/diskriminering var vanliga hos personer med schizofreni. De upplevde också att det fanns en okunskap hos omgivningen, både i samhället i stort och i vården. Vad gäller vården fanns många upplevelser av att inte bli sedd/lyssnad på eller en känsla av att inte bli tagen på allvar. Personer med schizofreni upplever i många situationer stigmatisering och förutfattade meningar. Detta påverkar deras liv och vardag negativt. Det finns mycket som kan förbättras för dessa människor i samhället. Såväl allmänheten som sjukvården behöver informeras bättre om vad schizofreni innebär. Det är också tydligt att dessa personer inte får alla de hjälpinsatser de behöver. För att förbättra situationen behövs mer forskning som undersöker hur personer med schizofreni upplever bemötandet i samhället och särskilt inom vården, då det finns lite forskning att tillgå i nuläget.

Hemodialysbehandling innebär omfattande omställningar för patienter. Livet ställs på ända och kan endast hållas ihop med hjälp av stöd i olika former. Patientens behov av stöd skiftar beroende på situation och över tid, varför det är viktigt att stödet är kontinuerligt och behovsbaserat. Syftet med studien var att belysa erfarenheter av stöd hos patienter som behandlas med hemodialys. Perspektiv på stöd analyserades med utgångspunkt i hur patienter beskrev något som underlättade hemodialys och omställningarna behandlingen innebar. En allmän litteraturstudie genomfördes där tio kvalitativa artiklar analyserades. Databearbetning utmynnade i två kategorier som skildrade erfarenheter av stöd hos patienter som genomgick hemodialys. Huvudkategorierna var Trygghet och Bekräftelse med underkategorierna Att få tillgång till information, Att vara oberoende, Att motta tröst och Att bli uppmuntrad. Stödåtgärder som fokuserade på patientens mål och behov istället för enbart på patientens medicinska behov var viktigast. Information framstod som ett återkommande tema. Det framkom i samtliga kategorier men i olika stödsammanhang. I övrigt framträdde stödåtgärder som främjade självständighet, flexibilitet, samhörighet med andra, behovsanpassad kunskap samt relationer som essentiella för patienterna. För att kunna ge individanpassat stöd krävs förmåga att se hela människan och dess omvårdnadsbehov. Mer forskning kring individanpassat stöd framstår som nödvändigt för ökad kunskap. / Hemodialysis treatment involves extensive changes for patients. Life is turned upside down and can only be held together with support in different forms. The patient's need for support changes with the situation and over time, why it's important that support is continuous and need-based. The aim of the study was to illuminate the experience of support in patients treated with hemodialysis. Experience of support was analyzed on the basis of how patients described something that facilitated hemodialysis and the changes the treatment involved. A general literature study was conducted where ten qualitative articles were analyzed. Data processing resulted in two categories that described perspective of support in patients undergoing hemodialysis. The main categories were Safety and Confirmation as well as subcategories To gain access to information, To be independent, To receive consolation and To be encouraged. Support measures that allowed patient's goals and needs to be center of focus instead of the patient's medical needs were judged most important. Information emerged as a recurring theme. It appeared in all categories but in different support situations. Further, support measures that promoted independence, flexibility, coherence with other, personalized knowledge and relationships stood out as essential to the patients. In order to provide personalized support, the ability to see the whole person and its nursing needs is required. More research on individualized support appears necessary for increased knowledge.