Ångest är ett vanligt problem hos patienter på sjukhus vilket skapar lidande fördem. I denna litteraturöversikt är betydelsen av begreppet ångestsituationsbundet och innebär den sinnesstämning som uppstår vid stark oro ellerrädsla vid en viss situation eller sjukdom. Syftet med denna studie var att genomen systematisk litteraturöversikt sammanställa kunskap om deomvårdnadsinterventioner som kan utföras av sjuksköterskor för att lindraångest hos patienter som vårdas på sjukhus. En systematisk litteraturöversiktmed integrerad metod användes för att kunna ta del av olika typer av studier.Systematiska litteratursökningar gjordes i tre databaser vilket resulterade i 15artiklar som analyserades. Det identifierades fyra olikaomvårdnadsinterventioner, aktiviteter, avslappning, musik och ljud samtutbildning och information. Resultatet visade att interventionerna påverkadeångest både psykologiskt och fysiologiskt. Oavsett omvårdnadsintervention ochduration på denna, minskade patienternas ångest. Resultatet visade att detviktiga för patienter med ångest inte var vad sjuksköterskan gjorde utan attsjuksköterskan gjorde något för att minska patientens ångest.

Patienters autonomi är en central del i vårdandet. I litteraturen beskrivs att en vårdande relation med respekt för patienters integritet och autonomi är särskilt viktig i hemsjukvården, även om det inte alltid är lätt att uppnå. Hemsjukvård innebär vård som ges i hemmet och antalet patienter kopplade till hemsjukvård ökar idag i Sverige. Syftet med studien är att undersöka hur patienters autonomi kan stödjas i hemsjukvården utifrån distriktssköterskors perspektiv. En kvalitativ intervjustudie genomfördes. En distriktssköterska och sex sjuksköterskor med erfarenhet av att arbeta i hemsjukvård deltog. Datamaterialet analyserades genom kvalitativ innebördsanalys. I resultaten framkom fyra teman vilka är: att göra patienten så självständig som möjligt, att vårda i samråd med patienten, att få patienten att styra över sitt liv och att se människan i hemmet. Resultaten beskriver olika nyanser och upplevelser av patienters autonomi vid vård i hemmet utifrån distriktssköterskors och sjuksköterskors perspektiv, och hur den kan påverkas i olika riktningar genom distriktssköterskornas förhållningssätt. Distriktssköterskorna beskriver att patienters hemmiljö och möjlighet till delaktighet i vården kan ha betydelse för autonomin. Patienters autonomi erfars viktig och distriktssköterskorna anpassar sitt arbetssätt för att minimera vårdens påverkan på patienters autonomi och vardagsliv. Att värna om patienters autonomi och självständighet kan leda till att patienter kan bo kvar i sina hem i större utsträckning. Det är positivt för patienters hälsa vilket kan leda till en hållbar utveckling.

Bakgrund: Runt om i världen används isolering på grund av smittsam sjukdom för att förhindra en vidare smittspridning på sjukhus och i samhället. Utformning av isolering har utvecklats över flera århundraden i dagens samhälle förekommer isolering på vårdavdelningar på allmänna sjukhus. Isolering innebär att patienter begränsas både fysiskt och psykiskt från en interaktion med sjukvårdspersonal och närstående. Patienter i isolering är sårbara och utsatta och det krävs därför en förståelse hos sjukvårdspersonal för denna patientgrupp för att utforma relevanta omvårdnadsåtgärder. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av isolering på grund av smittsam sjukdom. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på tolv kvalitativa vetenskapliga artiklar från databaserna PubMed, CINAHL Complete och PsycINFO. Granskning och analys skedde utifrån en granskningmall från Högskolan Kristianstad och Fribergs analysmodell.  Resultat: Patienters upplevelse av isolering på grund av smittsam sjukdom redovisas i fyra huvudkategorier vara bakom stängda dörrar, behovet av att få besök, isoleringsåtgärdernas inverkan på vården och kunskap skapar trygghet samt åtta subkategorier. Ett enskilt rum skapade ett privatliv men det orsakade även en ensamhet och rummets utformning var därför betydelsefullt. Regelbundna besök från sjukvårdspersonal och närstående förbättrade upplevelsen. En del patienter upplevde att vården inte blev påverkad av isoleringsåtgärderna medans en del upplevde att den blev påverkad. Genom tydlig information om isolering förbättrades upplevelsen. Slutsats: Ökad förståelse hos sjukvårdspersonal kan medföra en förbättrad upplevelse hos patienterna av isolering. Sjukvårdspersonal kan genom flera spontana besök och en tydlig information förbättra upplevelsen av isolering. Information kan i sin tur öka patienternas förståelse för isolering vilket skapar en trygghet.

No description available.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen som kvinnor drabbas av och i Sverige får årligen 8000 kvinnor diagnosen. Sedan 1960 har förekomsten av sjukdomen fördubblats men trots detta har dödligheten minskat med 30 procent. Diagnosen ställs genom trippeldiagnostik och därefter följer olika typer av kirurgi, efterbehandlingar och omvårdnad. Sjuksköterskan ansvarar för omvårdnaden av bröstcancer och rollen innefattar bland annat att kunna identifiera kvinnornas fysiska, psykiska och sociala behov för att på ett så bra sätt som möjligt möta kvinnornas vårdbehov. Bröstcancer är en sjukdom som innebär för kvinnorna en livsförändringdär förändringarna har olika betydelser för varje enskild individ. Det är därför av stor vikt att undersöka kvinnornas egna upplevelser av att leva med bröstcancer. Den teoretiska referensramen som speglar litteraturstudien är transitionsteorin utifrån Meleis (2010).   Syfte: Syftet var att undersöka kvinnors upplevelser av att leva med bröstcancer.   Metod: Studien är en litteraturstudiebaserad på systematisk litteratursökningoch är baserad på nio kvalitativa artiklar. Databaserna Cinahl och PsycINFO har använts för att söka artiklar. Kvalitetsgranskningen av artiklar utfördes med Carlsson och Eimans kvalitetsgranskningsmall (2003). En integrerad analys användes för dataanalysen enligt Kristenssons (2014).     Resultat: Litteraturstudiens resultat presenterades utifrån fyra kategorier: Att vårdas för bröstcancer innebär djupgående och omfattande konsekvenser; Nya strategier i vardagen behövs; Det är nödvändigt med stöd från anhöriga och vårdpersonal och Det är svårt att återgå till ett ”normalt liv”. Resultatet visade att kvinnorna upplevde att leva med bröstcancer hade negativ och positiv påverkan på deras liv. Kvinnorna upplevde att stödsystemet i form av familjemedlemmar, vänner samt sjukvårdpersonal var viktiga och hjälpte dem att ta sig igenom hela vårdprocessen.    Slutsatser: Studiens resultat visade att kvinnornas upplevelser av vården för bröstcancer var olika men det framgick även många likheter. Det som alla kvinnor i studien hade gemensamt var att de upplevde att stödsystemet under vårdtiden var viktigt samt att finna strategier för att kunna hantera sjukdomen och vårdförloppet. En större förståelse av kvinnornas upplevelser av att leva med bröstcancer kan leda till förbättringar inom bröstcancervården. Detta kan leda till att sjuksköterskor kan ta till sig mer kunskap och ytterligare verktyg samt förståelse för att kunna ge god omvårdnad till den här patientgruppen.

<p>Validerat; 20151127 (global_studentproject_submitter)</p>

Bakgrund: Sömn är en viktig del i patientens tillfrisknande från sjukdom eftersom kroppen återhämtar sig under sömnen. Störd sömn kan leda till sömnbrist som påverkar patienten negativt genom exempelvis nedsatt immunförsvar. Patienters upplevelser av sin sömn vid sjukhusvistelse kan variera men upplevs i många fall negativ. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa patienternas upplevelser i förhållande till sömn i samband med sjukhusvistelse. Metod: En litteraturstudie baserad på 10 vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod. Artiklarna identifierades ur Pubmed och Cinahl. Artikalrna kvalitetsgranskades med hjälp av SBU:s modell för kvalitetsgranskning av kvalitativa studier. Resultatet analyserades genom en innehållsanalys där två teman identifierades, där vartdera tema delades in i sju respektive sex subtema. Resultat: Två teman identifierades: emotionell och omgivning/miljöpåverkan. Ur dessa sammanställdes sex subteman: ångest och rädsla hos patienter; smärta, hjälplöshet och frustration; positiva upplevelser; ljud och ljusets påverkan; avdelningsrutiner; rummets påverkan. Slutsats: Patienter upplevde att deras sömn påverkades vid sjukhusvistelse. De flesta patienternas upplevelser var negativa för sömnen. / Background: Sleep is a vital part of a patient’s recovery from sickness because the human body recovers during sleep. Disturbed sleep can lead to sleep deprivation that can have a negative affect on patients, for example by a reduced activity in the immune system. Patients´ experiences of sleep during their time in the hospital can vary. Aim: The purpose of this study was to illustrate patients´ experience of sleep when being hospitalized. Method: This literature review is based on 10 qualitative studies. The articles were identified using Pubmed and Cinahl. The articles qualities were reviewed using SBU: s model for quality review of qualitative studies. The result was analyzed by analyzing the content where two main themes were identified, each main theme then got split up in seven respective six sub themes. Results: Two main themes were identified: emotional and environmental. From these two themes six headlines were compiled: Anxiety and fear in patients; pain, helplessness and frustration; positive experiences; the impact of noise and light; the unit routines; the room’s impact. Conclusion: Patients experienced that their sleep was affected during their stay at the hospital. Most of the patient’s experiences had a negative impact on their sleep.

Bakgrund: God sömn är en av förutsättningarna för att patienter ska tillfriskna. Dålig eller lite sömn förhindrar läkningsprocessen och patientens återhämtning. Det är känt att patienter sover sämre på sjukhus än vad de gör hemma, trots det faktumet så dokumenteras inte patientens dåliga sömn i den omfattningen som det bör. Sjuksköterskor har omvårdnadsansvaret för patienten och sjuksköterskan bör arbeta för att patienter på avdelningen ska få en oavbruten sömn av god kvalitet. Olika faktorer påverkar patienters sömn och studier har visat att vad patienter uppfattar påverka deras sömn inte alltid överensstämmer med vad sjuksköterskor tror påverkar patienternas sömn. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka faktorer som patienter på sjukhus uppger har påverkat deras sömn. Metod: En litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar. Resultat: Patienter påverkas av flera olika faktorer, bland annat omgivningsfaktorer såsom oljud från sjukvårdsutrustning, larm på avdelningen, ljud från andra patienter och bakgrundsljud. Obekväma sängar angavs också som en faktor. Även omvårdnadsåtgärder påverkade patienters sömn. Såsom kontroll av vitala tecken, administrering av läkemedel, blodprovstagning och olika tester. Patienternas symtom och sjukdomsrelaterade åkommor påverkade sömnen. Smärta, intubation samt behov av att gå på toaletten angavs som faktorer som påverkade sömnen. Även psykiska faktorer påverkar patienters sömn, oro och ångest över att inte kunna utföra sina vanliga rutiner samt att sova på en obekant säng bidrog till en sämre sömn. Slutsats: Det finns flera faktorer som sjuksköterskan kan arbeta för att eliminera eller dämpa, främst omgivningsfaktorer såsom ljus och ljud. Även vid nödvändiga omvårdnadsåtgärder kan sjuksköterskan arbeta för att påverka sömnen så lite som möjligt, genom att samordna omvårdnadsåtgärder för olika patienter i samma sovsal och att dämpa samtalstonen. Sjuksköterskan bör även arbeta för att dämpa smärta, ångest och oro hos patienterna. / Background: Good sleep quality is one of the requirements for patients to recover. Poor sleep quality or too little sleep will prevent the healing process and will slow down the patient’s recovery. It is known that patients get worse sleep in a hospital environment than they do in their home, and even though, poor sleep among patients is not documented to a frequent extent. Nurses have the responsibility for nursing the patient and the nurse should work with the aim to provide patients in the ward with uninterrupted sleep with good sleep quality. Different factors affect patients sleep and there has been studies showing that what patients perceive affect their sleep does not always correspond with that nurses believe affect patients sleep. Aim: The purpose of this study was to describe the factors that inpatients perceived affected their sleep. Method: A literature review based on ten scientific articles. Results: Patients are affected by several different factors, among some are environmental factors such as noise from medical equipment, alarms from the ward, noise from other patients and background noise. Uncomfortable beds were also stated as a factor. Nursing actions also affected patients sleep. Such as controls of vital signs, administration of pharmaceuticals, drawing blood samples and different kind of tests. Patients symptoms and illness-related disorders affected patients sleep. Pain, intubation and the need to go to the toilet were stated to affect sleep. Psychological factors also affect sleep. Concern and anxiety because the patients could not perform their daily routine and sleeping on an unfamiliar bed contributed to poor sleep quality. Conclusion: There are several factors which the nurse can work to eliminate or moderate, mainly through nursing actions to reduce noise and light. Even when performing necessary nursing actions, the nurse can work to affect sleep as little as possible by coordinating nursing actions for different patients in the same ward and limit the conversation tone. The nurse should also work to suppress pain and anxiety of the patients.

Bakgrund: Omvårdnad är sjuksköterskans huvudområde som har ett ansvar för att hjälpa patienter få en bättre hälsa, återfå sin hälsa eller bevara sin hälsa.  Sjuksköterskan är den som prioriterar, leder, fördelar och samordnad vården av patienten och får under sin utbildning kunskap om både vårdvetenskap och medicinsk vetenskap. Den första tiden som nyutexaminerad sjuksköterska har visat sig vara utmanande. Syfte: Syftet var att beskriva hur vården av patienten kan påverkas om sjuksköterskan är nyutexaminerad.  Metod: Designen var en induktiv kvalitativ litteraturstudie och utgick från åtta vetenskapliga artiklar från databaserna Cinahl och Pubmed och analyserades enligt manifest innehållsanalys.  Resultat:De nyutexaminerade sjuksköterskorna upplevde att vårdandet av patienten var svårt eftersom de var nya och upplevde sig sakna kunskap och erfarenhet som krävs för att ge en god vård samt upplevde att de inte var tillräckligt förberedda för yrkesrollen. Det som påverkades mest i vården av patienten var bristen på helhetssynen, kommunikationen till patienter och kollegor, att vårda säkert samt tidspressen. Slutsats: Vården av patienten kan påverkas om sjuksköterskan är nyutexaminerad eftersom de saknar kunskap och erfarenhet som behövs för att ge en god vård.

Bakgrund: Trycksår är en lokal skada i huden eller underliggande vävnad. Trycksår uppkommer när blodcirkulation är förhindrad och det är syrebrist i vävnaden. Det vanligaste tryckutsatta område är sakrum, sittbensknölar, hälar, höfter, knän insidor, fotknölar, skinkorna, öronen, skulderbladen och bakhuvudet.  Trycksår delas in i fyra kategorier. Hudrodnad som inte går bort vid avlastning, delhudsskada, Fullhudsskada, djup fullhudsskada. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser av att leva med trycksår. Metod: denna litteraturöversikt har genomförts som en kvalitativ litteraturstudie av fjorton vetenskapliga artiklar.  Analysen utfördes som en kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundmans (2004). Resultat: resultat visade tre kategorier som är fysiska, psykiska och sociala svårigheter och fem subkategorier som är smärta, ett förändrat liv, oro och\eller nedstämdhet, isolering och osjälvständighet. Diskussion: trycksår anses som en vårdlidande vilket inkluderar behandlingsbrist, brist på förebyggande åtgärder av trycksår eller brist på smärtlindring. Sjuksköterskans roll i omvårdnad är att identifiera och förebygga ohälsa samt stödja patienter för en bättre livskvalitet genom att bedöma, sätta omvårdnadsmål, utföra och följa upp insatser. Slutsats: Studien visar att patienterna som lever med trycksår upplever olika begränsningar som har påverkat patienter att utföra deras dagliga aktivitet vilket leder till förändringar i livskvalitet. Sjuksköterskans ansvarsområde är därför stödja patienter med god behandling som leder till bättre livskvalitet. / <p>Examinationsdatum: 2021-01-12</p>