SAMMANFATTNING   Bakgrund: Sömn är grundläggande för att människor ska uppleva hälsa och välbefinnande. Syftet: Att undersöka sömnrutiners och omgivande faktorers betydelse för god sömn hos patienter på rehabiliteringsklinik.                                                                                       Metod: En kvantitativ deskriptiv tvärsnittsstudie genomfördes med hjälp av en enkätundersökning på två rehabiliteringskliniker i Stockholm. Patienterna (n=33) togs ut enligt konsekutiv ordning utifrån att de bedömdes kunna fylla i enkäten (adekvata, orienterade till tid och rum, förstod svenska språket). Enkäten, ett validerat och reliabelt redan befintligt frågeformulär, Karolinska Sleep Questionaire (KSQ) användes efter omarbetning.      Resultat: Den sammanlagda bedömningen av sömnen utifrån de fyra indexen, sömnkvalitetsindex, uppvaknandebesvärsindex, snarkbesvärsindex och sömnighets/trötthetsindex visade att det var 76 % som ansåg sig ha dålig sömn. Sömnrutinernas betydelse bedömdes med hjälp av VAS- skalan. 63 % av patienterna skattade sömnrutinernas betydelse från medel till mycket viktig. I denna studie uppgav 42 % att de blev störda i sin sömn på grund av omgivande faktorer. Ljud var det som upplevdes som mest störande faktorn.                                                                                                                           Slutsats: En sömnanamnes tydliggör patientens sömnrutin och underlättar en god sömnkvalitet för patienten.   Nyckelord: sömnrutiner, sömnkvalitet, patienter, rehabilitering / ABSRACT Background: Sleep is essential to enable people to experience the health and welfare. Aim: To examine sleep routines and surrounding factors relevant for a good sleep in patients in rehabilitation clinic.                                                                                                       Method: A quantitative descriptive cross-sectional survey was carried out by means of a questionnaire survey in two rehabilitation clinics in Stockholm. The patients (n=33) were taken out in consecutive order, on the basis that they were able to complete the questionnaire (adequate, oriented in space and time, understood the Swedish language). The questionnaire was designed based on a validated and reliable questionnaire, Karolinska Sleep Questionaire (KSQ).                                                                                                                                 Result:The overall assessment of sleep based on the four indexes, sleep quality index, awakeningindex, snoringindex and sleepiness/fatigue index showed that it was 76% who believed they had poor sleep. Sleep routine significance was assessed based on the VAS scale. 63% of patients estimated sleep routine the importance of medium to very important. In this study 42 % stated that they were disturbed in their sleep because of the surrounding factors. The sound was seen as the most disruptive factor.                                                            Conclusion: A sleep history clarifies the patient's sleep routine, and facilitate a good sleep quality for the patient.     Keywords: sleep routines, sleep quality, patients, rehabilitation

Bakgrund: Många av patienterna som opererats kommer till den postoperativa enheten med en mild hypotermi, vilket kan leda till en rad olika komplikationer. Det finns flera dokumenterade värmebevarande omvårdnadsåtgärder som kan förebygga hypotermi hos patienterna. Däremot behöver kunskapen om anestesisjuksköterskors erfarenheter av värmebevarande omvårdnadsåtgärder belysas. Syfte: Syftet var att beskriva anestesisjuksköterskors erfarenheter av värmebevarande omvårdnadsåtgärder för att förebygga hypotermi. Metod: En kvalitativ intervjustudie med en induktiv ansats. Ett strategiskt urval gjordes och insamling av data skedde genom intervjuer som spelades in på band. Kvalitativ manifest innehållsanalys valdes som analysmetod. Resultat: Vilka värmebevarande omvårdnadsåtgärder som valdes berodde inte enbart på anestesisjuksköterskan, utan ekonomi och andra yrkeskategorier påverkade beslutet. Operationstidens längd, ingreppets art och patienternas status var också faktorer som påverkade om värmebevarande omvårdnadsåtgärder skulle användas. Anestesisjuksköterskorna uttryckte önskemål om gemensamma mål för att göra till verklighet att alla yrkeskategorier och berörda vårdenheter arbetar för helheten kring patienternas värme. Att ge patienter ett välbefinnande genom att använda värmebevarande omvårdnadsåtgärder var viktigt för anestesisjuksköterskorna. Slutsats: Med riktlinjer och mer kunskap om värmebevarande omvårdnadsåtgärder hos alla yrkeskategorier finns det förhoppningar om att kunna nå målet: att patienterna ska vara normoterma efter sin operation.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en livsstilssjukdom där riskfaktorer för sjukdomen har sin grund i sociala, beteendemässiga samt miljömässiga aspekter. Att diagnostiseras med diabetes typ 2 kan framkalla starka känslor. Sjukdomsupplevelsen har väsentlig betydelse då en stor del av ansvaret för en framgångsrik behandling, kräver engagemang av den enskilde patienten. Behandlingen av sjukdomen består av livsstilsanpassning vars syfte är att förhindra senkomplikationer och att bibehålla hög livskvalitet. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters svårigheter att genomföra livsstilsanpassningar vid diabetes mellitus typ 2 Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie genom systematisk granskning av vetenskapliga artiklar. Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier: bristande insikt om sin sjukdom, vardagslivets och samhällets inverkan, bristfällig information och kunskap om sjukdomen, svårigheter att bryta gamla vanor samt bristande stöd och förståelse från sjukvården. Patienterna upplevde flertalet svårigheter då livsstilsanpassning skulle genomföras. Slutsats: Patienternas individuella reaktioner och upplevelser vid diabetes typ 2 är grundläggande för att tillfredsställande omvårdnad skall kunna utövas i syfte att förbättra egenvården. För att stödja patienter med diabetes som har svårigheter att genomföra livsstilsanpassningar, behöver nya strategier för undervisning och information utvecklas.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilken utbildning, kunskap och attityd sjuksköterskor har inom munvård samt hur sjuksköterskor kan främja god munvård hos patienter i palliativ vård. En beskrivande litteraturstudie användes som metod där artiklar söktes i Cinahl och Pubmed (Medline). Där hittades tolv artiklar som sedan formade denna studie. Resultatet visade att många sjuksköterskor ansåg att de hade fått bristfällig utbildning i munvård under sin grundutbildning. Eftersom kunskapsnivån hos många sjuksköteskor var otillfredsställande har det framkommit att både personal och patienter inom den palliativa vården gynnas genom utbildning. Det fanns många negativa attityder kring munvård bland sjuksköterskor. Munvård prioriterades inte heller tillräckligt inom den palliativa vården enligt sjuksköterskor. Däremot ansåg de att det bör prioriteras bättre. Olika program och framtagna arbetsredskap har visat sig kunna underlätta arbetet för sjuksköterskor. Även patientutbildning har bidragit till att skapa en bättre munstatus. Slutsatsen av studien är att det finns brister i utbildning, kunskap och attityder inom munvård bland sjuksköteskor. För att ändra på detta vill sjuksköterskor ha mer utbildning och träning. På så vis kan bättre förutsättningar skapas för sjuksköterskan att främja god munvård för patienter i den palliativa vården. / The purpose of this literature study was to describe education, knowledge and attitudes among nurses regarding oral health care and in which way nurses can promote proper mouth care among patients within palliative care. A descriptive design was the method chosen, with articles obtained via Cinahl and Pubmed (Medline). Twelve articles were found that subsequently formed this study. The results showed that many nurses considered having recieved insufficient mouth care training during their education. Since the level of knowledge among many nurses was lacking it has been shown that both staff and patients within palliative care benefit from education. There were many negative attitudes about mouth care among nurses. Moreover, it was not prioritized enough within palliative care according to nurses. However, they felt that it should be. Different programs and developed tools have shown to facilitate nurses' work. Patient education has also contributed to a better mouth status. The conclusion of the study is that there are flaws in education, knowledge and attitudes about mouth care among nurses. To change this nurses want more education and training. Thus better condition can be created for nurses to promote proper mouth care for patients within palliative care.

Syftet med föreliggande litteraturstudie var att sammanställa aktuell forskning och därmed beskriva patienters uppfattningar och upplevelser av vårdmiljön. Artikelsökningen genomfördes i databasen MedLine (via PubMed) och kompletterades med manuell sökning i valda källors litteraturlistor. Elva artiklar som motsvarade studiens syfte granskades och resultatet sammanställdes enligt Katie Erikssons syn på miljö. Under den andliga miljön sorterades kategorin naturen utanför. Under den psykosociala miljön sorterades kategorierna estetiken – avspeglar vården, välkomnande miljöer, vårdmiljöns betydelse för en bevarad integritet, hemlika miljöer samt sjuksköterskan – en del av vårdmiljön. Under den fysiska miljön sorterades kategorierna ljus, ljud och lukt, enkel- och flerbäddssalar samt aktiviteter. Resultatet visade att närheten till naturen ansågs främja vården, vilket även god estetik samt välkomnande miljöer gjorde. Vårdmiljön visade sig ha möjligheter att främja känslan av en bevarad integritet, framförallt gällande vistelse i enkel- eller flerbäddssalar. En hemlik miljö där patienter kunde känna igen sig, påvisades inge trygghet och personlig kontroll. Sjuksköterskan ansågs ha stor möjlighet att påverka huruvida vårdmiljön uppfattades som positiv eller negativ. Resultatet visade att omvårdnadsteoretikernas tankar kring miljöbegreppet från 1800 och 1900 - talet fortfarande är aktuella. Då det ständigt sker en förändring i samhället och missnöje framkommer angående vårdmiljön är fortsatt forskning inom området nödvändigt. / The aim of the literature review was to compile current research and thus describe patients’ perceptions and experiences of the care environment. Browse were conducted through the database MedLine (PubMed) and supplemented with manual search in the reference lists. Eleven articles representing the study purpose was reviewed and the results were compiled according to Katie Eriksson’s approach of the environment. In the spiritual environment the category nature was included. In the psychosocial environment the categories aesthetics - reflecting care, welcoming environments, the care environments’ importance for preserved integrity, home-like environments, and the nurse - a part of the care environment was included. Under the physical environment the categories lighting, sound and smell, single-and multi-bed rooms and activities were included.  The result showed that being close to nature was considered facilitate the care, which also good aesthetics and welcoming environments did. The care environment was shown to have opportunities to promote a feeling of preserved integrity, especially stays in single or multi-bed rooms. A home-like environment, where patients could recognize themselves, was considered secure. The nurse was reported to influence the care environment in both a positive and a negative direction. Finally, the result shows that the nursing theorist’s views of the environment from 1800 - 1900s, still are in question. However, the society is constantly changing and dissatisfaction about the care environment have been reported, further research is necessary.

<p><p>Bakgrund: Övervikt och fetma är den största folkhälsosjukdomen i dagens samhälle. Överviktiga patienter blir allt vanligare i hälso- och sjukvården och vårdpersonal upplever det svårt att behandla dem korrekt. Sjuksköterskor använder sig av olika strategier för att nå dessa patienter men är osäkra på hur patienterna uppfattar deras råd. Patienter med övervikt står inför allvarliga hälsorisker. Syfte: Syftet med studien är att belysa överviktiga patienters upplevelser av mötet med vården. Metod: Metoden är litteraturöversikt och tio vetenskapliga artiklar ligger till grund för resultatet i studien. Resultat: Fyra teman framkom vid analysen, och dessa var kränkning, behov av stöd, okunskap och att undvika sjukvård. Temat kränkning innehåller tre subteman, diskriminering, att bli anklagad och att bli avvisad. Behov av stöd innehåller två subteman, bristande stöd och tillfredställande stöd. Diskussion: Patienterna upplever mötet med vårdpersonalen både positivt och negativt. Det diskuteras om vikten av utbildning till vårdpersonalen i detta ämne.</p></p> / <p><p>Background: Obesity is the biggest national disease in the world today. Though these patients are becoming more common in the health service, nurses doesn’t know how to treat them correctly. Nurses develop different strategies to reach these patients but they are insecure on what the patients will think about their advice. The patients are facing serious health concerns. Purpose: This study aims to investigate how overweight and obese patients experience the encounter with health services. Method: The method is literature review and ten different articles are included in the result of this study. Result: Four themes emerged from the analysis; they were violation, the need of support, ignorance and health care avoidance. The theme violation has three subthemes, discrimination, too be accused and too avoid health care. Need for support has two subthemes, inadequate support and satisfied with the support. Discussion: Patients experience the encounter with health care both positive and negative. It’s discussed around the importance of education to health care professionals about this subject.</p></p>

<p>Stigmatisering kring människor som lever med humant immunbristvirus (HIV) är utbredd. Patienter som lever med viruset har inte bara symptomen av infektionen att ta itu med, de måste också handskas med den diskriminering och de fördomar som finns. Tidigare studier har visat att kunskapsnivån om hiv är låg bland hälso- och sjukvårdspersonal och att de är rädda för att själva smittas när de vårdar hivsmittade patienter. Tidigare studier visar även att sjukvårdpersonal dömer människor med HIV på grund av fördomar kring människors bakgrund och livsstil. Syftet med denna studie var att belysa patienter med HIV/AIDS upplevelser av mötet med vården. En kvalitativ metod användes för att samla in och analysera data som bestod av fyra självbiografier och fjorton berättelser. Ur analysen formades fyra huvudteman och två subteman. Huvudteman är: Kränkt i sin sjukdom, bekräftad i stunden, att inte få rätt information och skyldig enligt lag. Resultatet visade att patienterna kände sig kränkta och behandlade utan respekt när vårdpersonalen agerade med okunskap och rädsla. Patienterna kände otrygghet inför att söka konsultation på grund av att personalen har rapporteringsskyldighet enligt Smittskyddslagen. Resultaten i studien kan öka sjuksköterskan förståelse för patienter som lever med HIV/AIDS och därmed förbättra vårdgivare -patient relationen.</p> / <p>Stigma around people living with Human Immunodeficiency virus (HIV) is widespread. Patients living with HIV not only have to deal with the symptoms of the infection but also with the discrimination and prejudice. Previous studies have shown that knowledge about HIV is low among healthcare professionals and that they are afraid of being infected themselves when they care for HIV patients. Previous studies also show that healthcare givers judge people with HIV because of prejudges concerning patients background and lifestyle. The aim of this study was to enlighten patients with HIV/AIDS experiences when meeting healthcare. A qualitative method was used to collect and analyze the data which consist of four autobiographies and fourteen stories. The analysis revealed four main themes and two sub themes. The main themes are: Violated within the illness, confirmed within the moment, not getting the right information and obligated by law. The results showed that patient’s felt violated and treated without respect when nursing staff acted with ignorance and fear. Patients felt insecure when seeking consultation because of the staff’s reporting obligation. These results may increase the nurses understanding of patients living with HIV/AIDS and thereby improve the caregiver-patient relationship.</p>

<ol><li> </li></ol><p>Bakgrund:<strong> </strong>Många<strong> </strong>av<strong> </strong>patienterna som opererats kommer till den postoperativa enheten med en mild hypotermi, vilket kan leda till en rad olika komplikationer. Det finns flera dokumenterade värmebevarande omvårdnadsåtgärder som kan förebygga hypotermi hos patienterna. Däremot behöver kunskapen om anestesisjuksköterskors erfarenheter av värmebevarande omvårdnadsåtgärder belysas.</p><p>Syfte:<strong> </strong>Syftet var att beskriva anestesisjuksköterskors erfarenheter av värmebevarande omvårdnadsåtgärder för att förebygga hypotermi.</p><p>Metod:<strong> </strong>En kvalitativ intervjustudie med en induktiv ansats. Ett strategiskt urval gjordes och insamling av data skedde genom intervjuer som spelades in på band. Kvalitativ manifest innehållsanalys valdes som analysmetod.</p><p>Resultat: Vilka värmebevarande omvårdnadsåtgärder som valdes berodde inte enbart på anestesisjuksköterskan, utan ekonomi och andra yrkeskategorier påverkade beslutet. Operationstidens längd, ingreppets art och patienternas status var också faktorer som påverkade om värmebevarande omvårdnadsåtgärder skulle användas. Anestesisjuksköterskorna uttryckte önskemål om gemensamma mål för att göra till verklighet att alla yrkeskategorier och berörda vårdenheter arbetar för helheten kring patienternas värme. Att ge patienter ett välbefinnande genom att använda värmebevarande omvårdnadsåtgärder var viktigt för anestesisjuksköterskorna.</p><p>Slutsats: Med riktlinjer och mer kunskap om värmebevarande omvårdnadsåtgärder hos alla yrkeskategorier finns det förhoppningar om att kunna nå målet: att patienterna ska vara normoterma efter sin operation.</p>

Denna uppsats behandlar frågeställningarna hur upplever och hanterar sjuksköterskor känslor i sitt arbete samt förekommer det psykologiska konsekvenser vid starka känsloupplevelser? Syftet är att belysa sjuksköterskors egna upplevelser och känslohantering kring deras vardagliga arbete. Vidare diskuteras psykologiska konsekvenser som kan orsakas av starka känsloupplevelser på längre sikt. Jag har genomfört en kvalitativ studie där jag använder mig av semistrukturerade intervjuer med fyra sjuksköterskor som arbetar på ett sjukhus i Stockholmsområdet. Intervjuerna har analyserats utifrån Erving Goffmans teori Det dramaturgiska perspektivet och Arlie Hochschilds teori Känsloarbete. Begrepp som tas upp i analysen är bland annat front- respektive backstage, roll, surface acting och deep acting. En stor del av analysen består även av grundtankar ur den tidigare forskningen om human serviceverksamhet. Resultaten visar att de intervjuade sjuksköterskorna agerar utifrån förväntningar som de upplever från patienter och deras anhöriga, vilket bland annat kopplas till Det dramaturgiska perspektivet. Sjuksköterskorna talar och agerar på ett visst sätt framför andra, oberoende av hur de egentligen känner. Därmed upprätthåller de alltid den professionella rollen i olika situationer. Detta förfaller dem naturligt och de behöver oftast inte anstränga sig för att behålla kontrollen över deras känslor. De mest känsloladdade situationerna upplevs vid patientens hälsoåterfall, dödsfall eller i kontakt med de anhöriga. Sjuksköterskorna har upplevt negativa känslor som rädsla, ångest och ängslan men det har inte påverkat deras vardagsliv då de har fått stöd från kollegor och läkare. Uppsatsen bidrar till förståelsen av sjuksköterskors känsloupplevelser kring sin roll och det vardagliga arbetet med människor. Läsaren får en bild av hur de intervjuade sjuksköterskorna hanterar vardagliga känslor.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Det dör cirka 90000-100000 människor i Sverige varje år och många av dessa<img src="https://cdncache-a.akamaihd.net/items/it/img/arrow-10x10.png" /> människor är i behov av palliativ vård. Att vara sjuksköterska i denna vårdform kan vara känslomässigt påfrestande vilket kan göra att den professionella hållningen är svår att hålla. Den palliativa vårdformen syftar till<img src="https://cdncache-a.akamaihd.net/items/it/img/arrow-10x10.png" /> att ge en så symptomfri och behaglig sista tid i livet som möjligt. Syfte:Att belysa sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede. Metod: Studien är en kvalitativ litteraturstudie med ett resultat sammanställt av resultatet i 7 kvalitativa, vetenskapliga originalartiklar. Artiklarna söktes utifrån ämnesord i databaserna Cinahl och PubMed. Artiklarna kvalitetsgranskades vilket resulterade i att artiklar med medelhög och hög kvalitet valdes ut. Sedan<img src="https://cdncache-a.akamaihd.net/items/it/img/arrow-10x10.png" /> gjordes en innehållsanalys av artiklarnas resultat för att ta fram sjuksköterskornas individuella upplevelser (Lundman &amp; Hällgren-Graneheim, 2012, s. 191-196). Resultat:Det behövs bättre riktlinjer och utbildning i den palliativa vården, både vad gäller bemötande och omvårdnad. Om det är tillåtet att visa<img src="https://cdncache-a.akamaihd.net/items/it/img/arrow-10x10.png" /> känslor eller inte i samband med att patienter avlider är något som skiljer sig åt i studierna. För att förbättra arbetsförhållanden bör det finnas möjlighet till stöd, återhämtning eller handledning för sjuksköterskorna efter att en patient har dött då de upplever att det är känslomässigt krävande. Singelrum på avdelningarna är viktiga för att kunna skapa avskildhet för patienter. Det finns fördelar med att vårda palliativt då fokus på det medicinskt botande åsidosätts och koncentrationen faller på komfort och omvårdnad. En central del i sjuksköterskornas arbete är att finnas till för familjen som ett stöd när deras anhörig är på väg att gå bort.Slutsats: Denna studie indikerar att det i flera fall saknas utbildning, fortbildning samt klara direktiv för palliativ vård vilket inger en osäkerhet hos sjuksköterskor. Sjuksköterskor utan relevant kompetens inom området bör därför erbjudas utbildning och som en påminnelse ha klara riktlinjer att följa på arbetsplatsen.