No description available.

Introduktion: Diabetes mellitus typ 2 är en folksjukdom där antalet patienter som insjuknar ständigt ökar. Komplikationerna är många men genom att förändra sin kost kan patienterna minska symtomen och risken för komplikationer. Syfte: Att belysa patienters upplevelser av kostförändring vid diabetes mellitus typ 2. Metod: En litteraturstudie utformad enligt Polit och Becks (2017) nio steg. Resultatet baserades på 14 vetenskapliga artiklar som samlades in genom sökningar i databaserna CINAHL och PubMed. Samtliga artiklar kvalitetsgranskades utifrån Polit och Becks (2017) granskningsmall. Resultat: Baserades på följande teman: relationella aspekter med subteman “Stöd och information från vårdpersonal”, “Att hantera kosten vid kulturella och religiösa sammanhang”, Att hantera kosten i sociala situationer, “Familjens och närståendes roll vid kostförändring”, “Tillgång till hälsosam mat” och “Media”, och individuella aspekter med subteman “Upplevda känslor vid kostförändring” och “Positiva upplevelser och effekter av kostförändringar”. Slutsats: Kostförändring vid DM2 ger upphov till både positiva och negativa känslor och upplevelser. Genom att sjuksköterskan har förståelse för hur patienter kan uppleva en kostförändring kan sjuksköterskan lättare individualisera vården och utföra en personcentrerad vård.

Bakgrund: Palliativa patienter i livets slutskede ställs ofta inför existentiella utmaningar med lidande som följd. Den palliativa vårdens främsta mål är att främja livskvalitet och lindra lidande. Ett existentiellt lidande visar sig genom olika psykiska och fysiska tillstånd där kroppens, själens och andens väsen störs. I litteraturstudien användes Katie Erikssons lidandeteori som teoretisk referensram.  Syfte: Litteraturstudiens syfte var att undersöka patienters erfarenheter av existentiella frågeställningar i livets slutskede.  Metod: En litteraturstudie genomfördes i enlighet med Kristensson (2014). Elva vetenskapliga artiklar från databaserna PubMed och Cinahl inkluderades. Dataanalysen genomfördes enligt Friberg (2017). Resultat: Resultatet delades in i sex kategorier: känna hopp, meningsfullhet och acceptans, känsla av att vara en börda, förlust av värdighet, betydelsen av religion och andlighet, demoralisering och erfarenhet av ensamhet och ångest.    Slutsats: Litteraturstudien visade att patienter ställs inför existentiella frågeställningar och utmaningar i livets slutskede. Frågor om livets mening, syfte och känslor pendlande av acceptans och hopp. Ångest och rädslor för minskad kontroll och känslan av att vara en börda. I närheten av döden minskade livskvaliteten och demoralisering ökade.  Nyckelord  Patienter, erfarenheter, existentiell lidande, livets slutskede  Tack  Ett stort tack till Carina Persson för en god handledning under vårt arbete

Bakgrund: Undernäring är ett tillstånd som innebär brist på energi, protein eller andra näringsämnen vilket förorsakar mätbara förändringar i en människas kropp och påverkar kroppens funktioner negativt. Inom sjukvården är undernäring vanligt förekommande och orsakar längre vårdtider, ökad infektionsrisk samt svårare sårläkning. Sjuksköterskor har en viktig roll inom sjukvården genom att arbeta förebyggande mot vårdskador och har också ett ansvar för omvårdnaden av patienter. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av undernäring inom sjukvården vid vård av vuxna patienter. Metod: Metoden var en kvalitativ litteraturstudie baserad på 7 vetenskapliga artiklar som analyserades enligt Fribergs analysmetod för kvalitativa artiklar. Resultat: Analysen av artiklarna resulterade i två teman och nio subteman. Temat ''Brister i organisationen'' består av sex subteman och beskriver sjuksköterskors upplevelser av olika brister i organisationen kopplat till undernäring inom sjukvården vid vård av vuxna patienter. Temat ''Behov av förändring'' består av tre subteman och beskriver sjuksköterskors upplevelser av att det finns behov av förändring inom sjukvården kopplat till undernäring. Slutsats: Brister inom sjukvården måste åtgärdas för att minska lidandet och öka hälsan för patienter. Det finns behov av kunskap, utbildning och resurser för att kunna ge patienter som drabbats av undernäring eller risk för undernäring god vård.

Bakgrund: trycksår beror på att huden och underliggande vävnad får en skada som är orsakad av lokal syrebrist. Nedsatt allmäntillstånd, minskad rörlighet är riskfaktorer som kan utveckla trycksår. Smärtan av trycksår kan upplevas olika utifrån olika patienter. Trycksår kan begränsa patientens liv och påverkar självbilden vilket leder till att patienter vill dölja tryckskadan och upplever utseendet av tryckskadan som något obehagligt. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att förebygga trycksår på sjukhus. Metod: systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes. Elva vetenskapliga artiklar analyserades enligt Evans beskrivning (2002). Resultat:  består av två teman ”Att det finns Hinder för att kunna förebygga trycksår” och ” Att samarbete och kommunikation kan förebygga trycksår” med tillhörande sub-teman: ” Att det brister i tid och resurser”, ”Att det brister i kompetens”, ”Att patienter och anhöriga är delaktiga”, ”Att vårdteamet har god kommunikation”. Slutsats: Brist på tid och resurser samt brist på kompetens var orsaker till att sjuksköterskor inte kunde utföra förebyggande åtgärder på grund av arbetsbelastningen. Patienter, anhöriga samt vårdpersonalens teamarbete kunde vara en förutsättning för att sjuksköterskor ska kunna förebygga trycksår. Reflektionsmöten och kommunikationen med övriga vårdpersonal var till hjälp för att följa upp patienters tillstånd för att förebygga trycksår i tidigt skede.

Bakgrund: Pandemins utbrott resulterade till att arbetet sjuksköterskor utförde blev högintensivt. Sjuksköterskor arbetade efter sin profession genom att ta ansvar och främja omvårdnadsarbetet. Tidigare forskning visar att pandemin påverkade sjuksköterskor på olika sätt. Sjuksköterskor önskade klara direktiv och riktlinjer samt adekvat skyddsutrustning. En annan sida av pandemin beskrivs genom närstående och patienters perspektiv, hur isolering och restriktioner påverkat dem. Syfte: Var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av psykisk ohälsa vid vård av patienter med covid-19. Metod: Allmän litteraturöversikt enligt Friberg (2017), där fyra kvalitativa och sju kvantitativa artiklar analyserades. Resultat: I temat patientnära arbete som orsak till psykisk ohälsa upptäcktes att sjuksköterskor erfor PTSD, stress, ångest, depression, ensamhet, sömnlöshet, rädsla och utbrändhet. I temat rädsla för smitta som orsak till psykisk ohälsa upptäcktes att sjuksköterskor erfor oro, rädsla, dödsångest, stress, skuldkänslor, samvetskval, ensamhet, isolering, sömnsvårigheter och moraliska dilemman. I temat ett ökat välbefinnande upptäcktes att sjuksköterskor erfor tacksamhet, uppmuntran, plikt och ansvar. I temat en bevarad hälsa genom hälsofrämjande strategier upptäcktes att sjuksköterskor erfor hjälpsamhet, omhändertagande, stöttning och uppmuntran gentemot arbetskamrater. Slutsats: Sjuksköterskors erfarenheter av psykisk ohälsa orsakade ett psykiskt och fysiskt lidande. Det framkom också att positiva känslor och tillväxt som individer i sin yrkeserfarenhet kunde erfaras.

Bakgrund: Att drabbas av cancer kan väcka känslor av sorg, ångest och apati. De känslorna kan även skapa rädsla för återfall och krisreaktioner och det kan därför i perioder finnas behov av psykosocialt stöd. Behovet av stöd är individuellt och kan ändras över tid. Psykosocialt stöd innebär att i en krissituation eller kristillstånd få stöd i form av personlig närvaro, visad medkänsla, hjälp att hantera den sociala situationen, alternativt samtal som kan ge kraft åt den krisdrabbade att själv bearbeta tankar, känslor och finna sätt att gå vidare. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av hur de ger psykosocialt stöd till patienter med cancer.  Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med 12 sjuksköterskor som arbetar på en onkologisk vårdavdelning och en onkologisk dagsjukvård/mottagning. En kvalitativ abduktiv innehållsanalys gjordes på intervjuerna för att få fram ett resultat.  Resultat: Resultatet bygger på fyra kategorier: emotionellt stöd, bekräftande stöd, informativt stöd och instrumentellt stöd. De fyra kategorierna har två subkategorier vardera som beskriver hur sjuksköterskorna upplever att de ger psykosocialt stöd. Några delar sjuksköterskorna tar upp är att ta sig tid, lyssna och finnas där för patienten. Slutsats: Sjuksköterskor upplever att det finns behov av ökad kunskap om hur de ska ge psykosocialt stöd på ett individanpassat sätt. Framöver bör sjuksköterskor som arbetar med patienter med cancer få möjlighet till utökad utbildning och verktyg för att kunna identifiera och tillgodose patientens olika behov för att känna trygghet i att ge psykosocialt stöd.

Bakgrund: 2019 drabbades 8804 individer av plötsligt hjärtstopp på och utanför sjukhus i Sverige, av dessa är det 1532 som överlever. Idag är det allt fler som överlever hjärtstopp tack vare ökat antal utbildningar inom både sjukvården och i samhället, men även tack vare tillgången till fler hjärtstartare. Syfte: Syftet var att beskriva patienters erfarenheter efter att ha överlevt ett hjärtstopp. Metod: Studien gjordes som en litteraturstudie i enlighet med Kristenssons beskrivning. Metoden baserades på nio vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ design. Artiklarna identifierades i de två vetenskapliga databaserna CINAHL och PubMed och är granskade enligt Carlsson och Eimans granskningsmall. Analysen är inspirerad av Kristenssons integrerade analys. Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier: Livet med förändrad kropp, Psykiska och emotionella erfarenheter, Tacksamhet till livet, Betydelsen av stöd och information för återhämtningen och Hitta tillbaka till livet. Slutsats: Det finns brister inom vården och det krävs mer kunskap och utveckling med fokus på patienters erfarenheter efter hjärtstoppet. Mer kunskap inom området innebär att stödet kan förbättras, vilket kan bidra till att patienter erfar en bättre återhämtning och ökad livskvalitet.

Varje år insjuknar många patienter med hjärtinfarkt till följd av bakomliggande riskfaktorer och riskbeteenden (WHO 2021). Patienten behöver därför utföra förändringar i vardagen för att främja återhämtningen. Genom personcentrerad vård kan patientens individuella behov och hinder synliggöras. Det ökar möjligheten för sjuksköterskan att motivera patienten att ta ett eget ansvar för att utföra egenvård men också stötta när förmågan är otillräcklig. Studiens syfte är därför att beskriva patienters upplevelse av återhämtning efter att ha insjuknat i hjärtinfarkt. Metoden är en allmän litteraturöversikt som består av tio vårdvetenskapliga artiklar som analyserats och sammanställts till fyra huvudteman: En förändrad tillvaro, Att utföra livsstilsförändringar, Behovet av stöd och Att fortsätta framåt. Utifrån dessa fyra huvudteman kunde sedan åtta underteman skapas: Brist på kunskap, Begränsade förmågor, Att vara självständig, Det egna ansvaret, Familj och vänner som stöd och hinder, Delaktighet i vården, Acceptera den nya tillvaron och Att leva livet. Slutsatsen resulterade i att sjuksköterskor kan uppmärksamma patienters individuella behov och hinder efter hjärtinfarkt. Det kan medföra att patienterna stöttas i återhämtningen och på så sätt accepterar tillvaron.

Introduktion/Bakgrund: Covid-19 är en pandemi som har belastat hela sjukvården världen över.Tusentals sjuksköterskor har avlidit. Det är ett nytt virus som tillhör coronavirusfamiljen. Vid vård av andrasmitsamma sjukdomar och middle east respiratory syndrome (MERS) som var en pandemi, har det visat sigatt sjuksköterskans arbete och vården av patienterna påverkats. Syfte: Belysa sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter med Covid-19 i slutenvård. Metod: Litteraturstudien genomförs med hjälp av Polit och Becks (2021) nio steg. De tre databaserna somanvändes var CINAHL, PubMed och PsycINFO. Artiklarna som söktes fram kvalitetsgranskades och 10kvalitativa artiklar gick vidare i det sista urvalet. Resultat: Efter databearbetning uppstod fyra olika huvudkategorier med 11 olika underkategorier. De fyraolika huvudkategorierna var ”Ett påfrestande arbete”, ”Covid-19 påverkade arbetet i relation till patienten”,”Blandade känslor so uppkom av att arbeta med patienterna” och ”Sekundära effekter av att arbeta medpatienterna”. Slutsats: Sjuksköterskornas upplevde vården av patienter med Covid-19 tung psykiskt och fysiskt. Skyddsutrustningen var en belastning i arbetet, riktlinjer ändrades ofta och att möta behoven hospatienterna var svårt när sjuksköterskorna behövde minska besöken i rummen. Sjuksköterskorna fickarbeta långa arbetspass, hade en tyngre arbetsbörda och ibland fanns inte den skyddsutrustningen sombehövdes. De var rädda för att bli smittade och smitta sina familjer samt blev behandlade diskriminerade isamhället. Sjuksköterskorna kände att arbetet gjorde att de utvecklades.