• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 806
  • 17
  • Tagged with
  • 823
  • 530
  • 494
  • 343
  • 268
  • 168
  • 147
  • 146
  • 146
  • 137
  • 120
  • 116
  • 114
  • 111
  • 108
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
261

Patienters upplevelse efter hjärt- och/eller lungtransplantation : en litteraturstudie / Patients' experience after heart and/or lung transplant : a literature review

Nilsson, Hanna, Öhlund, Wilma January 2022 (has links)
Bakgrund: Att genomgå en hjärt- och/eller lungtransplantation är en komplicerad process som kan påverka livssituationen för patienten. En transplantation kan förbättra patientens livskvalité och hälsa, men transplantationen kan också innebära förödande komplikationer. Som sjuksköterska kan man möta dessa patienter överallt och det är då viktigt att ha kunskap om patienters upplevelser för att kunna hjälpa och stötta dem. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser efter en hjärt-och/eller lungtransplantation. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ design baserad på 14 vetenskapliga artiklar som analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Patienters upplever efter en hjärt-och/eller lungtransplantation beskrivs i tre kategorier; Att känna tacksamhet och stöd, Att uppleva utmaningar i vardagen efter transplantationen och Att få en andra chans till nytt liv. Slutsats: Patienterna upplever alltifrån tacksamhet och glädje till oro, rädsla och sorg efter transplantationen. Transplantation möjliggör en förbättrad livskvalité och hälsa samtidigt som de innebär stora förändringar och utmaningar som patienterna behöver anpassa sig efter. Vidare forskning är framför allt aktuellt för att öka kompetensutvecklingen för sjuksköterskor som möter dessa patienter.
262

Erfarenheter av vården hos patienter med Hepatit C

Kunosson, Kristina, Glasoviku, Melihate January 2020 (has links)
ERFARENHETER AV VÅRDEN HOS PATIENTER MED HEPATIT CEN LITTERATURSTUDIEMELIHATE GLASOVIKUKRISTINA KUNOSSONGlasoviku, M & Kunosson, K. Erfarenheter av vården hos patienter med Hepatit C. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för vårdvetenskap, 2020. Bakgrund: Hepatit C är ett blodburet virus som kan överföras via blod eller slemhinnor. Smittvägen kan vara via direkt eller indirekt kontakt. Injektionsmissbruk är den vanligaste smittvägen i Sverige. Inkubationstiden varierar mellan en till fyra månader. Cirka 70 miljoner människor bär på Hepatit C globalt. Sjukdomen räknas som en allmänfarlig sjukdom och är anmälningspliktig. Hepatit C orsakar en leverinflammation vilket kan leda till en kronisk inflammation som kan utvecklas till levercirros och cancer i levern. Det finns en behandling men inget vaccin mot Hepatit C. Dock är WHO:s mål att utrota viruset till år 2030. Hepatit C ger en försämrad livskvalitet för patienten. Genom en ökad förståelse kring patienters erfarenheter av vården kan patienter med Hepatit C få en ökad livskvalitet.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att sammanställa erfarenheter av vården hos patienter med Hepatit C.Metod: Litteraturstudien sammanställdes av tio kvalitativa vetenskapliga studier. Databaserna Cinahl och PubMed användes i sökningen. Studiernas resultat analyserades genom granskning, kodning och kategorisering.Resultat: I litteraturstudiens resultat framkom det fyra kategorier; omvårdnadsorienterad kommunikation, bemötandets betydelse i vårdmöten, negativa erfarenheter som påverkade behandlingen och motivation till behandling. Konklusion: Det framkom att patienterna upplevde diskriminering, kommunikationsbrist och avsaknad av information samt utbildning kring sin sjukdom. Inom hälso- och sjukvården behövs tydligare rutiner och mer engagemang från både personal och patientens sida för att säkerställa vården för dessa patienter. Nyckelord: erfarenheter, Hepatit C, kvalitativ, litteraturstudie, patienter. / EXPERIENCES OF CARE IN PATIENTS WITH HEPATITIS CA LITERATURE REVIEWMELIHATE GLASOVIKUKRISTINA KUNOSSONGlasoviku, M & Kunosson, K. Experiences of care in patients with Hepatitis C. A literature review. Degree project in nursing 15 credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Care Science, 2020.Background: Hepatitis C is a bloodborne virus that can be transmitted through blood or mucous membranes. The infection are spread through direct or indirect contact. Injection abuse is the most common cause of infection in Sweden. The incubation period varies from one to four months. Globally, 70 million people are infected by Hepatitis C. The disease is regarded as a dangerous disease and is subject to notification. Hepatitis C causes a liver inflammation that can lead to a chronic inflammation which can in turn develop into liver cirrhosis and liver cancer. There is a treatment, but no vaccine against Hepatitis C. However, WHO's goal is to exterminate the virus by 2030. Hepatitis C provides a deteriorating quality of life for the patient. Through an increased understanding of patients' experiences of care, patients with Hepatitis C can obtain an improved quality of life.Aim: The purpose of this literature review is to compile experiences of care in patients with Hepatitis C.Method: The study was conducted as a literature review based on ten qualitative scientific article. The databases Cinahl and PubMed were used in the search. The result of the studies were analyzed through reviewing, coding, categorizing and compiling.Results: The results of the literature review revealed four categories that responded to the study's purpose; nursing-oriented communication, the importance of care in care meetings, negative experiences that affected treatment and motivation for treatment.Conclusion: Patients with Hepatitis C experienced discrimination, lack of communication, information and education about their illness. Clearer routines and more commitment from both staff and patients are required in health care to ensure the care of these patients.Keyword: experiences, Hepatitis C, literature review, patients, qualitative.
263

Existentiella frågor hos personer som erhåller palliativ vård

Jönsson, Katja, Mattson, Louise January 2019 (has links)
Jönsson, K & Mattsson, L. Personers upplevelser av existentiella frågor i palliativ vård. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15-högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för Hälsa och samhälle, institutionen för vårdvetenskap, 2019.Bakgrund: Den palliativa omvårdnaden är uppbyggd på fyra hörnstenar; symtomlindring, mångprofessionellt samarbete, kommunikation och stöd till närstående. Inom palliativ vård uppkommer frågor som rör vår existens. Varför finns vi här på jorden? Varför måste vi dö? Vad är meningen med livet? Döden angår oss alla och som sjuksköterska är det viktigt att se döden som en naturlig del av vår livsprocess eftersom det är oundvikligt i sjuksköterskans professionella yrke. Varje människa har rätt att få värdig vård vid livets slutskede. På grund av begränsad forskning och därmed även varierande kunskap bland sjuksköterskor, behövs personers upplevelser av existentiella frågor inom palliativ vård belysas. Syfte: Syftet är att beskriva personers upplevelser av existentiella frågor i palliativ vård. Metod: Kvalitativ litteraturstudie som gjordes i databaserna CINAHL, PubMed och Psycinfo. Studierna kvalitetsgranskades enligt SBU:s granskningsmall för kvalitativa studier. De tio utvalda studierna analyserades utifrån Forsberg och Wengströms åtta-stegs modell. Resultat: Analysen genererade fem olika temarubriker; Funderingar kring meningen med livet, tankar om religion och andlighet, det existentiella lidandet, Upplevelser av hopp, frid och acceptans, samt existentiella tankar kring döden. Konklusion: För att kunna utföra en evidensbaserad omvårdnad krävs kunskap om existentiella frågorna och upplevelserna som presenteras i litteraturstudiens resultat. / Jönsson, K & Mattsson, L. Existential issues among persons who receive palliative care. A literature review. Degree Project in nursing 15 credit pionts, Malmö University; Faculty of Health and Society, Department of Care Science, 2019.Background: The palliative care is built on four cornerstones; symptom relief, multi-professional collaboration, communication and support for related parties. In palliative care issues arise that concern our existence. Why are we here on earth? Why do we have to die? What is the meaning of life? Death applies to all of us and as a nurse, it is important to see death as a natural part of our life process because it is an inevitable part of the nursing profession. Thus, every person is entitled to receive a dignified care at the end of life. Every person is entitled to receive valuable care at the end of life. Due to limited research and thus also varying knowledge from nurses, the necessary persons experiences of existential issues in palliative care are highlighted. Purpose: The purpose is to describe people's experiences of existential issues in palliative care. Method: Qualitative literature study with data gathering from the databases CINAHL, PubMed and Psycinfo. The studies were quality-scrutinized according to the SBU's review template for qualitative studies. The selected studies were analyzed on the basis of Forsberg and Wengström's eight-step model. Result: The analyzes generated five different theme headings; what is the meaning of life, thoughts of religion and spirituality, the existential suffering, a sense of hope, peace and acceptance, and + existential thoughts about death. Conclusion: Knowledge of existential issues and experiences presented in the literature study's result is required to be able to carry out an evidence-based nursing.
264

Faktorer som påverkar patienters upplevelser av livsstilsförändringar vid diabetes typ 2

Jakobsson, Karolin, Mundt, Maja January 2020 (has links)
Jakobsson K, Mundt M. Faktorer som påverkar patienters upplevelser av livsstilsförändringar vid diabetes typ 2: En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 hp. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, Institutionen för Vårdvetenskap, 2019. Bakgrund: Diabetes typ 2 är en vanligt förekommande folksjukdom runt om i hela världen. Det är ca 450 000 personer i Sverige idag som lider av sjukdomen. Den ökade förekomsten av inaktivitet och övervikt i samhället är faktorer som spelar roll för den ökade prevalensen av diabetes typ 2. Genom att ha en god kosthållning och motionera regelbundet kan risken minska för komplikationer relaterat till diabetes typ 2. Rådgivning och diabetesutbildning är centrala hörnstenar för att patienten ska få en så god förståelse som möjligt för att tillämpa en god egenvårdsbehandling. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att undersöka faktorer som påverkar patienters upplevelser av livsstilsförändringar vid diabetes typ 2. Metod: Kvalitativ litteraturstudie baserad på 13 utvalda artiklar som beskriver patienters upplevelser av livsstilsförändringar vid diabetes typ 2. Litteraturen inhämtades via databaserna CINAHL och PubMed. Artiklarna kvalitetsgranskades enligt SBU:s granskningsmall och de 13 utvalda artiklarna analyserades genom innehållsanalys med inspiration av Graneheim och Lundman (2004). Resultat: I resultatet framkom det en rad olika faktorer som påverkade patienternas upplevelse av livsstilsförändringar både positivt och negativt. Det framkom tre stycken huvudkategorier: faktorer som påverkar motivationen, svårigheter med att förändra livsstil och positiva upplevelser med att förändra livsstilen. Konklusion: Patienter med diabetes typ 2 är i ett stort behov av stöttning och motivation för att kunna genomföra och upprätthålla livsstilsförändringar. Patienterna beskrev kulturella och sociala faktorer som hinder till en god egenvård. / Jakobsson K, Mundt M. Factors that affect patient with type 2 diabetes experience of making lifestyle changes: a literature review. Degree project in nursing 15 credit points. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Care Sciences, 2019.Background: Type 2 diabetes is a common widespread disease which is present all over the world. About 450,000 people in Sweden today are suffering from the disease, a number that is constantly increasing. The increased level of inactivity and obesity in the community are factors that play a role in the increased prevalence of type 2 diabetes. Counselling and diabetes education are central cornerstones for the patient to get as good understanding as possible in order to apply good self-care treatment. Purpose: The aim of this study is to explore factors that affect patients with type 2 diabetes experiences of making lifestyle changes. Method: A qualitative literature study based on 13 selected articles describing patients with type 2 diabetes experiences of lifestyle changes. The literature was obtained through the databases CINAHL and PubMed. The articles were quality checked according to SBU's review template and the 13 selected articles were analyzed with inspiration by Graneheim and Lundman (2004). Result: The results revealed a number of different factors that had a positive and negative effect on patients experience of lifestyle changes. Three main categories emerged: Factors that affect motivation, difficulty in changing lifestyle and positive effects of changing lifestyle. Conclusion: Patients with type 2 diabetes are in great need of support and motivation to be able to implement and substain lifestyle changes.The patients described cultural and social factors as barriers to good self-care.
265

Sjuksköterskors upplevelser av att vårda äldre patienter inom allmän palliativ vård på sjukhus : En litteraturöversikt / Nurses’ experiences of caring for elderly patients in the general palliative care : A literature review

Huang, Mingli, Tony, Sarita Erola January 2020 (has links)
No description available.
266

Att vara sjuksköterska och möta patienter med psykisk ohälsa : - En litteraturöversikt

Turdell, Stina, Vikström, Camilla January 2020 (has links)
No description available.
267

Delaktighet under utskrivningsprocessen från psykiatrisk slutenvård : - En litteraturöversikt om patienters upplevelser

Gyllebring, Susanne, Kask, Martina January 2020 (has links)
No description available.
268

Patienters upplevelser av att leva med hemodialysbehandling

Agbor, Divine Abanda January 2020 (has links)
No description available.
269

Genusbias i behandling av patienter på sjukhus

Signorini, Andreas, Lauridsen, Linn January 2020 (has links)
Bakgrund: Med ett genusperspektiv inom medicinsk vetenskap är det vanligt att arbeta med att identifiera tecken på genusbias. Genusbias kan vara mycket[KL1] [LL2]  riskfyllt och kan leda till felaktiga handlingar som har konsekvenser för vård, bemötande och behandling. Genusbias är oförenligt med kontexten i den svenska hälso- och sjukvårdslagen, där det står att sjukvården ska erbjuda och ge god vård till alla på lika villkor, en sjukvård utan könsdiskriminering.  Syfte: Syftet med studien var att belysa ifall kön har betydelse för eventuella skillnader män och kvinnor får vid medicinsk, psykiatrisk och kirurgisk behandling, inom slutenvården på sjukhus.   Metod: Arbetet är utformat som en litteraturöversikt med kvantitativa artiklar. Till litteraturöversikten har 10 artiklar från databasen PubMed analyserats och bearbetats. Artiklarna är publicerade mellan åren 2010-2020 och har lästs i fulltext samt kontrollerats med en granskningsmall för kvalitativa studier från Uppsala Universitet.  Resultat: Inom den kirurgiska behandlingen visade resultatet att samtalen med kvinnor berörde färre IDM-kriterier och samtalen varade under en kortare tid. Kvinnor fick i större utsträckning konservativ behandling. Vid psykiatrisk behandling fanns skillnader mellan könen i val av behandlingsmetod gällande utskrivning av läkemedel, kvinnor får i större utsträckning sekundärprofylaktiska medel och män det primära behandlingsalternativet. Inom den medicinska behandlingen fanns skillnader mellan könen i väntetid, där kvinnor över 65 år får vänta 12 minuter längre på konsultation av läkare. Kvinnor under 65 år fick i snitt vänta 6 minuter längre. Kvinnor under 50 år erbjuds inte lika ofta behandling med PCI som män, trots riktlinjer om en likvärdig utredning och behandling av hjärtinfarkt.  Slutsats: Resultatet visar att skillnader mellan könen i medicinsk, kirurgisk och psykiatrisk behandling inom slutenvården på sjukhus existerar, samt skillnader mellan könen beträffande val av behandlingsmetod, utskrivning av läkemedel och i väntetid på konsultation av läkare.   [KL1]  [LL2]fixar
270

Screeningsverktyg för att prioritera inlagda patienter med behov av kliniska farmaceuters intervention på sjukhus

Salim, Somaya January 2020 (has links)
Sammanfattning Bakgrund och Syfte: Behovet av ett effektivt arbetssätt för kliniska apotekare som står inför begränsade resurser och otillräcklig kapacitet ökar. Kliniska apotekare får prioritera patienter med störst behov av en intervention, men saknar ett bra screeningsverktyg som effektiviserar arbetet. Ett effektivt screeningsverktyg som prioriterar patienter med störst risk för LRP borde vara lösningen till ett kostnadseffektivt, produktivt och mer patientsäkert arbetssätt. Flera screeningsverktyg har utvecklats internationellt och syftet med denna studie är att undersöka användbarheten av ett screeningsverktyg utvecklat av Martinbiancho et al. Metod: Studien var en retrospektiv kohortstudie med en population på 50 patienter. Studiepopulationen som inkluderades var inneliggande patienter på medicinavdelningen på Lasarettet i Enköping. Beroende på riskfaktorer fick patienterna olika många poäng, vilket delade in dem i tre grupper; låg-, måttlig- och högrisk. Genom statistisk analys med ANOVA-test och 95% CI jämfördes om det fanns skillnad i antal LRP och antal kliniskt signifikanta LRP mellan grupperna. Resultat: Högriskgruppen hade ett medelvärde på 6,4±2,7 LRP, måttligriskgruppen hade 5,3±2,3 LRP och lågriskgruppen hade 4,0±1,7 LRP. Skillnaden mellan grupperna var inte statistisk signifikant (P=0,195).  Medelvärdet av kliniskt signifikanta LRP var 3,6±1,7 för högriskgruppen, 3,3±1,8 för måttligriskgruppen och 1,0±1,0 för lågriskgruppen. Skillnaden mellan grupperna var inte statistisk signifikant (P=0,067). Konklusion: Ingen signifikant skillnad mellan grupperna kunde påvisas varken för antalet LRP eller för antalet kliniskt signifikanta LRP. Verktyget kunde alltså inte påvisa en korrelation mellan högriskpatient och antalet LRP/kliniskt signifikanta LRP. Fler studier med större patientpopulation behöver göras för att kunna dra säkrare slutsatser om verktygets användbarhet. / Abstract Background and objectives: There is an increasing need for clinical pharmacists, facing limited resources, to use efficient working methods and to be able to prioritize patients with the greatest need for an intervention. An effective screening tool that can prioritize patients who are at greatest risk of drug related problems (DRPs) is something that should lead to a more cost-effective and productive service. Several screening tools have been developed internationally and the purpose of this study is to investigate the utility of a screening tool developed by Martinbiancho et al.   Design: The project was done with a retrospective cohort design on a population of 50 patients with medication reviews performed by clinical pharmacists. Depending on the patients score from the screening tool the patients were divided into 3 groups; low risk, moderate risk and high risk. Statistical analyses were performed using ANOVA-test and 95% CI to analyze whether there was a difference in outcome measures between the groups.   Settings: Medicine wards at the hospital of Enköping.   Main outcome measures: The groups mean value of DRPs and clinically significant DRPs.   Results: The highrisk group had a mean value of 6.4±2.7 DRPs, the moderate risk group had 5.3±2.3 DRPs and the low risk group had 4.0±1.7 DRPs. The difference was not statistically significant (P=0.195). The mean value of clinically significant DRPs was 3.6±1.7 for the high risk group, 3.3±1.8 for the moderate risk group, and 1.0±1.0 for the low risk group. The difference was not statistically significant (P=0.067).   Conclusion: No significant difference between the groups could be detected neither for the number of DRPs nor for the number of clinically significant DRPs. The tool could not detect a correlation between highrisk patient and the number of DRPs/clinically significant DRPs. Further studies with larger patient populations in different setting may confirm its value in a broader context.

Page generated in 0.3374 seconds