Bakgrund  Sömn är ett basalt behov och krävs för människors överlevnad och välmående. Patienter som vårdas på sjukhus upplever ofta att deras sömn och sömnkvalitet blir negativt påverkad. Detta på grund av befinnandet av en ny miljö och att miljöfaktorer som ljus och ljud inte är optimalt utformade för att främja sömn. Lider patienterna av sömnbrist motverkas kroppens förmåga till återhämtning och läkning. Sjuksköterskan besitter därav en viktig roll att främja patienters sömn genom evidensbaserade omvårdnadsåtgärder. Syfte Syftet var att beskriva patientens upplevelser av icke farmakologiska omvårdnadsåtgärder som kan främja sömn i samband med vård på sjukhus.  Metod Detta var en icke systematisk litteraturöversikt, baserad på̊ 15 vetenskapliga artiklar av både kvantitativ och kvalitativ design. Artiklarna söktes i CINAHL samt PubMed och kvalitetsgranskades utifrån Sophiahemmet högskolas bedömningsunderlag, som är konstruerat av Berg, Dencker och Skärsäter (1999) samt Willman, Bahtsevani, Nilsson och Sandström (2016). Resultatet har sedan bearbetats genom en integrerad analys (Kristensson, 2014). Resultat Denna studie visar på att det finns ett flertal effektiva icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder för att främja sömn, såsom; ljud- och ljusterapi, massage, akupressur, progressiv muskelavslappning, eteriska oljor samt mjölk- och honungsblandning. Dessa åtgärder är högst användbara då de är utan biverkningar, är kostnadseffektiva samt visat sig vara effektiva när det kommer till främjandet av sömn.   Slutsats I denna litteraturöversikt har ett flertal effektiva icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder som främjar sömn påvisats. Dessa interventioner har visat sig vara enkla att genomföra, kostnadseffektiva samt inte medfört några biverkningar. Sjuksköterskan skulle kunna använda sig av dessa åtgärder i syfte att öka patienters sömnkvalitet. För att stödja patienters sömn krävs gedigen kunskap gällande sömn samt en lyhördhet inför patienters preferenser gällande utformandet av omvårdnaden.

Patienter har en lagstadgad rätt att vara delaktig i sin vård och omsorg och vården ska utgå från patienters integritet och självbestämmande. Hälso- och sjukvårdspersonal ska skapa förutsättningar för patienter att vara aktivt delaktig i sin vård och omsorg. Personcentrerad vård förutsätter att sjuksköterskan visar intresse för patienters berättelse och bjuder in patienter i planering och genomförande av vård och omsorg. Organisationer behöver strategier för att skapa förutsättningar för hälso- och sjukvårdspersonal att arbeta personcentrerat. Syftet var att belysa vuxna patienters delaktighet i personcentrerad vård. Utifrån studiens problemformulering och för att besvara studiens syfte valdes litteraturöversikt som metod. Femton inkluderade studier söktes fram i databaserna CINAHL och PubMed. Studierna granskades, sammanställdes och kategoriserades för att få en bild av aktuell kunskap för valt ämne. I författarnas syfte att förtydliga begreppet delaktighet användes delaktighetsnivåer beskrivna av Cahill, där högsta nivån partnerskap beskrevs som eftersträvansvärd. Resultatet gav en blandad bild av patienters delaktighet i personcentrerad vård. Studier visade att personcentrerad överlämning samt uppmuntran till patientdelaktighet ökade patientens upplevelse av patientdelaktighet då det skedde i kombination med att patienten själv hade ett engagemang och en vilja att delta i sin egen vård. Omvårdnad som gavs med medkänsla och där sjuksköterskan hade ett personcentrerat sätt bidrog till patientmakt och patientdeltagande. Resultaten beskriver även organisatoriska problem för att uppnå patientdelaktighet där digitala verktyg kunde användas som hjälpmedel. Slutsatsen var att patienter önskade och hade en vilja till delaktighet. Genom att sjuksköterskan arbetar utifrån ett personcentrerat förhållningssätt kan hen bidra till patienters delaktighet. Studiens resultat visade dock att synen på begreppen ”delaktighet” och ”personcentrerad vård” varierade och ett nationellt förtydligande av begreppen vore därför önskvärt.

Bakgrund Cancer är den näst främsta orsaken som leder till döden bland människor runt världen. Cancer beräknas vara orsaken till att drygt tio miljoner människor avled världen runt under 2018. Inom palliativ vård är cancer den främsta sjukdomen. Det beror på att det finns över hundratals olika cancertyper. Cancersjukdomen växer ständigt globalt och är ett stort individ, samhälls- och globalt problem. Denna sjukdom belastar individer, närstående, samhället och hälsovården i hög grad fysiskt och psykiskt och det krävs ständiga resurser för att bekämpa cancersjukdomar. SyfteSyftet med studien var att belysa upplevelser av döendeprocessen hos patienter med cancersjukdom i palliativ fas. Metod En litteraturöversikt gjordes genom att söka i databaserna PubMed och CINAHL. Det var 15 vetenskapliga artiklar som granskades och analyserades utifrån vilken kvalitet artiklarna innehar och dokumenteradesi en matris. Dataanalysen för arbetet gjordes med hjälp av Kristenssons analysmodell. Resultat Kategorierna som uppstod var lidandet ur flera olika dimensioner och hanteringsstrategier under döendet och visas som överrubriker, och relaterade subkategorier visas som underrubriker till ovannämnda kategorier. Subkategorierna som uppstod från lidandet ur olika dimensioner var att känna sig som en börda, ensamhet och isolering, osäkerhet kring sjukdomsförloppet, längtan efter att dö, och överväganden om dödshjälp. Subkategorierna som uppstod från hanteringsstrategier under döendet var patientens självbestämmande under döendet, förberedelser inför döden, förändrad livssyn och acceptans inför döden. SlutsatsLidandet var något gemensamt för alla patienter med cancersjukdom som vårdades palliativt, men var det skiljde sig var hur patienterna hanterade det lidandet. Genom en djupare insikt om patientens upplevelser under döendet i en kontext som cancersjukdom, kan sjuksköterskor ge en bättre omvårdnad som är formad efter patientens behov. Den mänskliga upplevelsen är något subjektivt och i konstant förändring till miljön som hen befinner sig i. Genom fortsatt forskning inom ämnet och vidare utbildning kan vårdpersonal möta nya utmaningar som uppstår inom den palliativa vården.

Bakgrund  Att vårdas på sjukhus kan vara svårt ur många aspekter och som patient tvingas man förhålla sig till en vårdmiljö som inte är optimalt utformad för sömn. En sådan utsatt och sårbar situation leder inte sällan till sömnsvårigheter. Sömnbrist motverkar kroppens naturliga förmåga till läkning och återhämtning och leder således till fördröjt tillfrisknande. Forskning visar att sömnbrist hos inneliggande patienter är vida förekommande och att faktorerna bakom detta problem är flera som inte sällan samspelar. Sjuksköterskan har en viktig roll att ombesörja omvårdnad som främjar inneliggande patienters sömn. Syfte Syftet var att beskriva hur sjuksköterskan kan främja sömn hos inneliggande patienter. Metod En allmän litteraturöversikt baserad på artiklar med såväl kvantitativ som kvalitativ design. Databassökningar genomfördes i PubMed och CINAHL samt genom manuell sökning. Resultatet utgörs av 16 peer- reviewed originalartiklar. Dessa har kvalitetsgranskats, varefter resultatet utarbetats genom integrerad analys.   Resultat Tillämpbara metoder för att främja sömn hos inneliggande patienter har visat sig till stor del handla om personcentrerad omvårdnad och anpassning av avdelningsrutiner, i syfte att få till stånd en mer sömnfrämjande vårdmiljö. Tyngdpunkten ligger på det aktiva lyssnandet och hur sjuksköterskan genom att visa omsorg och empati kan inge trygghet och lugn hos patienten. Slutsats Slutsatsen är att sjuksköterskan med sin patientnära position har betydande möjligheter att med väl utarbetade rutiner och individuellt anpassade metoder, ombesörja god sömnhygien och således främja hälsa och tillfrisknande hos inneliggande patienter.

Bakgrund Vid kronisk njursvikt upphör en betydande del av njurfunktionen vilket kan leda till ett livshotande tillstånd. Ett livslångt behandlingsalternativ är hemodialysbehandling. Behandlingen är tidskrävande och påfrestande samt inskränker på såväl det fysiska, psykiska och sociala välbefinnandet. Sjuksköterskan har en viktig roll i omvårdnadsarbetet genom att stödja, informera och förbereda patienter och närstående inför kommande livsstilsförändringar. Begreppen livskvalitet och hälsa ligger till grund för förståelsen hur hemodialysbehandling påverkar patienternas dagliga liv. Syfte Syftet med arbetet var att belysa hur personer med kronisk njursvikt upplever sin livskvalitet och hälsa vid hemodialysbehandling på en dialysmottagning. Metod En litteraturöversikt genomfördes. Databaserna Cinahl och PubMed användes för insamling av vetenskapliga artiklar. Endast kvalitativ forskning inkluderades med motivering att den subjektiva upplevelsen skulle belysas. Femton artiklar inkluderades och resultatet av artiklarna har analyserats och presenteras i en matris. Resultat Information och utbildning ansågs värdefullt och behovet av stöd gällande sjukdom och behandling var en förutsättning för ökad följsamhet samt acceptans av situationen. Flertalet begränsningar påverkade vardagen och det sociala livet. Aktiviteter och intressen fick prioriteras efter ork och allmäntillstånd. Trötthet var det symtom som ansågs mest besvärande. Även vätskerestriktion, som kom till följd av hemodialysbehandling, var påfrestande för patienterna. Deras mentala motivation hade en avgörande roll för upplevelsen av behandlingssituationen och följsamheten. Slutsats Hemodialysbehandling på en dialysmottagning innebär en stor livsstilsförändring med påverkan på livskvalitet och hälsa. Fokus i omvårdnadsarbetet bör ligga på att stödja både patient och närstående samt hjälpa patienten till acceptans av sjukdomssituationen.

SAMMANFATTNING Bakgrund Mer än hälften av alla ingrepp som utförs i Sverige sker inom dagkirurgisk vård. Anledningen är att det är kostnadseffektivt och patientsäkert att genomföra dagkirurgiska ingrepp. Det innebär ett snabbt vårdförlopp med korta vårdtider. Omvårdnadsteoretikern Virginia Henderson menar att en aktiv interaktion och kommunikation mellan sjuksköterskan och patienten är en förutsättning för att sjuksköterskan ska kunna identifiera de individuella omvårdnadsbehov patienten har. Att inte möta patienten i detta kan orsaka ett vårdlidande. Syfte Syftet med litteraturöversikten var att beskriva patienters upplevelser av dagkirurgisk vård. Metod Metoden var en litteraturöversikt. Efter databassökningar i CINAHL och PubMed valdes 20 vetenskapliga artiklar ut till litteraturöversikten. Artiklarna lästes, analyserades och skrevs in i en matris som fungerade som ett underlag vid resultatsammanställningen. Resultat Patienterna var i stort sett nöjda med den dagkirurgiska vården. Tillfredsställelsen var relaterad till hur de fick hjälp att hantera den postoperativa smärtan. Positiva aspekter var kort vårdtid, snabb återhämtning och ett bra bemötande från vårdpersonalen. Negativa inslag var att patienterna tyckte vården var för forcerad, att de individuella behoven förbisågs samt att oro och ångest förekom inför ingreppet. Slutsats Den dagkirurgiska vården var oftast beskriven som positiv av patienterna men patienter beskrev upplevelser av otrygghet och oro. Om kommunikationen och dialogen är bristfällig, finns risk att ett vårdlidande uppstår. När vården istället utgår från patientens individuella behov kan patienten uppleva ökad trygghet. Det kan stärka patienternas upplevelse av kontroll och självbestämmande.

Bakgrund: Kroniskt njursvikt är ett ökande folkhälsoproblem, därmed ökar även antalet patienter som utför dialys. Av 4183 patienter är det endast 1037 som utför sina dialysbehandlingar hemma. Sjuksköterskan behöver mer kunskap kring hur patienter upplever sin egenvård i samband med dialysbehandlingar. Sjuksköterskan behöver bedriva en personcentrerad vård för att dialysbehandlingar i hemmet ska få positiva resultat. Bristande kunskaper inom ämnet kan resultera i att egenvården drivs på ett icke patientsäkert sätt.Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av att utföra dialys i hemmet.Metod: En allmän litteraturöversikt med induktiv ansats. Fribergs fyrstegsmodell används.Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier: Känsla av flexibilitet, självständighet och förmågan till egenvård, känslomässiga påfrestningar samt behov av stöd och information.Slutsats: Patienter har varierande upplevelser av att utföra dialysbehandlingar hemma. Sjuksköterskan ska bedriva en personcentrerad vård i samband när informationen ges samt när utbildningen erbjuds. Det främjar egenvården hos patienten samt ökar flexibiliteten. Kravet patienter har på självständighet är stort, därmed krävs det av sjuksköterskan att ha rätt kompetens och erbjuder utbildning samt information till både patienter och anhöriga för att därmed öka flexibiliteten.

Bakgrund: En god relation mellan patienter och sjuksköterskestudenter skapas i det goda mötet, vilket anses vara en viktig del i omvårdnaden. För att få förståelse för den teoretiska kunskapen är sjuksköterskestudenters möten med patienter i verksamhetsförlagd utbildning viktig för att främja trygghet. Syfte: Syftet var att beskriva patienters erfarenheter att vårdas av sjuksköterskestudenter. Metod: Allmän litteraturöversikt där sju kvalitativa, två kvantitativa och en artikel med mixad metod analyserades. Resultat: Tre teman återfanns. I temat Mötets betydelse framkom att när sjuksköterskestudenter visade engagemang erfor patienter en känsla av att vara värdefull. I temat kunskapens betydelse framkom att patienter erfor sjuksköterskestudenter som kunniga, samtdigt gav handledares tillgänglighet en känsla av trygghet. I temat kommunikationens betydelse framkom att patienter erfor delaktighet genom god kommunikation, en del av den goda kommunikationen handlade om att delges tillräcklig information. Slutsats: Engagemang hos sjuksköterskestudenter är av betydelse för att skapa en god vårdrelation i mötet med patienter. Det är av vikt att sjuksköterskestudenter ges möjlighet i verksamhetsförlagd utbildning att möta patienter, för att omsätta teoretisk kunskap i klinisk praxis. God kommunikation mellan sjuksköterskestudenter och patienter är av vikt för att skapa en känsla av delaktighet i den egna vården.

The Most Common Infections and Their Treatments in Oncology Patients at Uppsala University Hospital Year 2020-2022 - a Retrospective Registry Study  Background: There are two types of infections of interest to this study, these are healthcareassociated infections and community-acquired infections. It is common for oncology patients to suffer from various difficult-to-treat infections caused by bacteria, viruses, and fungi. Death due to infections is the second most common cause in oncology patients. Antibiotics are a drug class of the type of antibacterial drugs that are widely used today.   Aim: The purpose of this study is to describe the frequency of an antibiotic use with a focus on the substance selection and indications as well as the resistance patterns in oncology patients at Akademiska hospital between the years 2020 and 2022.   Methods: The study was designed as a descriptive registry study, where different data sources were used as a method. Methods used to analyze the data were quantitative methods, providing a quantifiable answer to the sub-questions using numbers and structured data.    Results: The study indicated that the most common infections in oncology patients during these years were other community-acquired infection, urinary tract infection without fever, other skin/soft tissue/skeletal infections, and pneumonia. The most common treatment differed depending on which database the information was taken from. According to the first database, the most common preparations were Piperacillin/Tazobactam, Ciprofloxacin and Pivmecillinam. According to the other database, the most common preparations were Sulfamethoxazole/Trimethoprim, Ciprofloxacin and Piperacillin/Tazobactam. Of oncology patients treated with cancer drugs, 53% needed antibiotic treatment in hospital and 93% either administered in hospital or prescribed at home.   Conclusions: Many oncology patients suffer from infections that require treatment. This entails a high risk of antibiotic resistance. More study is needed for this patient group to optimize treatment and reduce relapse.

Death can be seen as a sensitive subject and can by that be difficult for many people to talk about. Working as a nurse can imply caring for severe ill and dying patients, which can be regarded as a task that makes great demands. The aim of the present literature review is to illustrate nurses' experiences of problems in association with the care of dying patients to be aware of these. Nine scientific articles were analysed and the result showed that the problems the nurses experienced could be related to four different categories: problems related to organisa-tion/resources, to the nurse herself, to the patient and to family members. The literature review also illustrates consequences of these problems for nurses, and which components that could simplify the nursing care of dying patients. / Döden kan ses som ett känsligt ämne och kan därmed vara svårt för många människor att tala om. Att arbeta som sjuksköterska kan innebära att vårda svårt sjuka och döende patienter, vilket kan anses vara en krävande uppgift. Syftet med föreliggande litteraturstudie är att belysa sjuksköterskors upplevelser av problem i samband med omvårdnaden av döende patienter för att bli medveten om dessa. Nio vetenskapliga artiklar analyserades och resultatet visade att de problem sjuksköterskorna upplevde kunde relateras till fyra olika kategorier: problem relaterade till organisation/resurser, till sjuksköterskan själv, till patienten och till anhöriga. Litteraturstudien belyser även vilka följder problemen resulterade i för sjuk-sköterskorna, samt vilka faktorer som kan underlätta omvårdnaden av döende patienter