Bakgrund: Patienter med en bristande munhälsa riskerar följdsjukdomar till följd avbristande munvård. Bristande munhälsa kan ha en negativ effekt på livskvalitén och välbefinnandet. Anhöriga känner ansvar över sin närståendes munvård. Kommunikation ärett problem tycker anhöriga. Äldre patienter vill utföra munvården så långt det är möjligt. Hjälp med munvård tas ibland emot motvilligt. Problem: För att sjuksköterskors ansvargällande munvård ska kunna uppfyllas behöver problemet beskrivas från sjuksköterskorsperspektiv. Kunskapen om deras erfarenheter är bristfällig. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av munvård hos äldre patienter i olika vårdkontext. Metod: En allmän litteraturöversikt enligt Fribergs beskrivning. Fem artiklar med kvalitativ ansats, fyra med kvantitativ ansats samt två artiklar med mixad metod studerades. Resultat: Sjuksköterskor erfor att munvården är viktig för att upprätthålla munhälsa. En del sjuksköterskor vill inte utföra munvård. De erfar även tidsbrist, bristande kompetens, kommunikation, och otydliga rutiner är faktorer som hindrar munvård. Respekt förpatienters autonomi och integritet var också faktorer som hindrade munvård. Slutsats: Generell förståelse kring munvårdens påverkan på välbefinnandet finns hos sjuksköterskor. Det ses som en viktig uppgift men även som en otrevlig uppgift att utföra. Negativa upplevelser hos sjuksköterskor kan påverka utförandet. Kompetens och utbildning relaterattill munvård hos sjuksköterskor har brister.

Bakgrund: Palliativ vård är den vård som initieras när kurativ vård inte längre anses meningsfull. Den palliativa vården syftar till att bibehålla patientens livskvalitet, stödja patienten och anhörig samt symtomlindring. Allt fler patienter väljer att få palliativ vård i hemmet och det är viktigt att vården är personcentrerad, samt att patienten skall kunna vara med och påverka beslut om deras tid i livets slutskede.  Syfte: Litteraturstudien syftar till att sammanställa tidigare resultat kring patienternas upplevelser av palliativ vård i hemmet.  Metod: Litteraturstudien är genomförd med kvalitativ studiedesign. Databaser som har använts är Cinahl samt PubMed. Studiens resultat är baserat på tio vetenskapliga artiklar som har granskats enligt SBU:s kvalitetsgranskningsmall.  Resultat: Det framkom tre huvudkategorier i resultatet, dessa är: Välbefinnande, Vård, samt Förtroende. De tre huvudkategorierna utformades efter de nio subkategorierna; Den normala vardagen, Sorg & förlust, Samarbete & se personen bakom patienten, Samverkan inom vården, Adaptiv vård & information, Tillgänglighet & kontinuitet, Trygghet i kompetens, Tillit & Trygghet samt Relation.  Konklusion: Den upplevda kvaliteten på palliativ vård i hemmet är ytters subjektiv. Palliativ vård i hemmet kan vara mycket påfrestande och påverka patientens livskvalitet. Det krävs mycket engagemang samt kunskap från personal för att kunna stödja samt vårda patienten på önskvärt och optimalt sätt. Anhöriga spelar en stor roll för patientens trygghet och det är av vikt att involvera anhöriga i omvårdnaden av patienten. Hemmet inger en trygghet och känsla av att bibehålla patientens normala vardag, vilket anses betydelsefullt för att få ett värdigt slut. / Background: Palliative care is initiated when curative care is no longer considered meaningful. Palliative care aims to maintain the patient's quality of life, support the patient and relatives, and relieve symptoms. More and more patients choose to receive palliative care at home and it is essential that the care is centered around the individual and the patient should be involved with, and influence decisions that impact their end-of-life experience. Purpose: The purpose of the literature study was to describe patients' experiences of palliative care at home. Method: The literature revew is carried out with a qualitative review design. Databases that have been used are Cinahl and PubMed. The study's results are based on ten scientific articles that have been reviewed with SBU's review template for qualitative studies. Results: Three main categories emerged in the results, these are; Well-being, Care and Trust. The three main categories were modeled after the nine subcategories; The normal everyday life, Sorrow & Lost, Collaboration & Seeing the person beyond the patient, Collaboration in care, Adaptive care & Information, Availability & Continuity, Security in Competence, Trust & Security and Relationship. Conclusion: The perceived quality of palliative care at home is highly subjective. Palliative care at home can be very stressful and affect the patient's quality of life. It takes a lot of commitment and knowledge from staff to be able to support and care for the patient in a desirable and optimal way. Relatives play a major role in the patient's comfort and it is important to involve relatives in the care of the patient. The home produces a sense of security and a sense of maintaining the patient's normal everyday life, which is considered significant in order to have a dignified end.

Bakgrund: Tidigare forskning visade att det fanns flera bakomliggande orsaker till patienters negativa upplevelser av ett besök på en akutmottagning. Dessa orsaker kunde leda till patienters verbal och fysisk aggression. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter i samband med att möta patienter som uppvisar aggressivt beteende på en akutmottagning. Metod: En litteraturöversikt av elva peer-reviewed vetenskapliga artiklar. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades enligt Friberg (2017). Resultat: Det framkom tre teman: 1) sjuksköterskors upplevelser i samband med en våldsincident; 2) vikten av stöd av organisationen såväl som kollegor; 3) professionell utveckling. Våldsincidenter påverkade sjuksköterskor både psykiskt och fysiskt. För att mildra konsekvenser efter våldsincidenter behövde sjuksköterskor stöd såväl av organisationen som av arbetskamrater. Genom att reflektera utvecklade sjuksköterskor coping-strategier och växte professionellt. Slutsats: Kommunikation mellan sjuksköterskor och patienter var en viktig del av sjuksköterskors arbete. Att veta vad som kan utlösa patienters aggression och hur aggression kan förebyggas var en användbar kunskap, som kunde bidra till en god och säker personcentrerad vård. Sjuksköterskor behövde utbildning om de-eskalering teknik för att kunna mildra aggression och på så sätt bygga en förtroendefull relation med patienter och anhöriga. Våldsincidenter kunde påverka sjuksköterskors psykiska och fysiska hälsa, av detta skäl behövde sjuksköterskor kunskap om coping-strategier.

Bakgrund: Undernäring kan ge allvarliga konsekvenser för den äldre patienten. Tidigare forskning visar att äldre patienter upplever undernäring som skrämmande. Samtidigt finns en okunskap kring ämnet. Anhöriga vill delta i nutritionsvården. Sjuksköterskan ansvarar föromvårdnaden kring undernäring. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av attarbeta förebyggande mot undernäring hos äldre patienter. Metod: Allmän litteraturöversiktmed tolv vårdvetenskapliga artiklar. Resultat: Åtta artiklar var kvalitativa, tre var mixad metod, en var kvantitativ. Majoriteten av kvalitativa datainsamlingen var semistrukturerade intervjuer eller fokusgruppsintervjuer. Den kvantitativa datainsamlingen var enkäter. Fyraolika teman framkom i sjuksköterskans förebyggande arbete. Riskbedömning för att identifiera undernäring beskrev sjuksköterskans erfarenhet av att använda instrument för att göra riskbedömningar. Dokumentation av patientens nutrition visade att dokumentationen ofta uteblev eller var bristfällig. Ansvar och delaktighet för att förebygga undernäring visadeatt ansvaret för nutrition låg hos sjuksköterskan men krävde delaktighet av andra professioner, patienten och anhöriga. Sjuksköterskans upplevda hinder var tidsbrist, arbetsbelastning, korta vårdtider, prioritering av andra uppgifter samt kunskapsbrist. Slutsats: Sjuksköterskan använder sig av olika tillvägagångsätt för att göra riskbedömning. Dokumentationen inom nutrition kan förbättras. Delaktighet av andra professioner, patienter och anhöriga är viktig. Sjuksköterskan upplever olika hinder som försvårar det förebyggande arbetet

Bakgrund: Sjuksköterskor riskerade att erfara patienters aggressiva uttryck på flera olika platser där hälso- och sjukvård bedrivs. Vissa patienter ifrågasatte sjuksköterskors kompetens, likväl som kvalitén på den vård de fick. Patienter uppgav att en potentiell orsak till detta kunde vara hur hälso- och sjukvården är organiserad. Vissa patienter såg även bristande kommunikation från sjuksköterskor som en potentiell orsak till patienters aggressiva uttryck. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter som uttrycker aggressivitet. Metod: En allmän litteraturöversikt med tio artiklar, varav sju med kvalitativ ansats och tre med kvantitativ ansats. Resultat: Patienters aggressiva uttryck kunde kopplas till olika orsaker, samt vara av fysisk, verbal eller sexuell karaktär. Att erfara patienters aggressiva uttryck kunde få både fysiska och psykiska följder för sjuksköterskor. Sjuksköterskor uppgav även att de hade svårt att hitta hanteringsstrategier för patienters aggressiva uttryck. Slutsats: För att hälso- och sjukvård ska uppnå kravet på en god vård, i möten mellan patienter och sjuksköterskor, finns ett behov av stöd i hantering av aggressiva uttryck för sjuksköterskor. Det är viktigt att sjuksköterskor visar respekt, samt att ömsesidighet finns i relationen mellan sjuksköterskor och patienter för att vården ska vara vårdande.

Bakgrund: Ungefär 2 procent av Sveriges befolkning har eller har haft venösa bensår och risken att drabbas ökar med åldern. Otillräcklig funktion i det venösa systemet orsakar sårbildning där behandling främst består av kompression och såromläggning. Hälso-och sjukvården kan frambringa lidande kring vård, liv och sjukdom vilket beskrivs enligt Erikssons omvårdnadsteori om lidande. Ett personcentrerat förhållningssätt i omvårdnaden är fördelaktigt. Patientgruppen återfinns i hela vårdkedjan och sjuksköterskan behöver därför förstå hur venösa bensår påverkar patienten. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av att leva med venösa bensår. Metod: En litteraturöversikt av sammanställd aktuell forskning. 15 kvalitativa artiklar granskades enligt SBU´s (2022) granskningsmall för ”Bedömning av studier med kvalitativ metodik”. Analysen utfördes med Graneheim och Lundmans (2004) innehållsanalys med ett induktivt förhållningssätt. Resultat: Patienter redovisade kunskapsbrist med önskan om att få ytterligare information. Egna teorier uppkom kring bakomliggande orsak där missuppfattning av tillståndets innebörd upplevdes försätta livet i paus. Följsamhet till behandling påverkades av ekonomi men också av tvivel kring behandlingsmetoderna. Maktlöshet upplevdes kring beslutsfattande och synen på såransvarig kunde variera. Relationen till sjuksköterskan ansågs viktig där hänsyn togs till personen bakom såret. Hinder att utföra dagliga aktiviteter uppkom där rädsla för återfall blev en hämmande faktor. Social isolering blev följd av kroppskomplex och undvikande av omgivningens åsikter. Även känslor av nedstämdhet och ångest uppkom. Diskussion: Huvudfynden diskuteras utifrån omvårdnadsteori och vetenskapliga artiklar. Slutsats: Forskning behövs kring det förebyggande arbetet gällande venösa bensår samt hur omvårdnaden ska utföras för att patienternas hälsa, förståelse och följsamhet kan förbättras. / <p>2023-11-03</p>

Introduktion/bakgrund: Diabetes är en smygande sjukdom som ökar i prevalensen, 540 miljoner personer lever med diabetes i världen. 95 procent av alla personer med diabetes lider av diabetes typ 2. Ohälsosamma livsstil, inaktivitet, övervikt och fetma kan leda till utveckling av diabetes typ 2 och påverkar egenvård (WHO, 2023). Begreppet egenvård har olika innebörder, vilket betyder att patienten främjar sin hälsa med förebyggande åtgärder liksom kontrollera sitt blodsocker, anpassa sig med nya vanor, fysisk aktivitet och främja sin motivation för att upprätthålla nya livsstilsförändringar. Att upptäcka kunskap kring patienters upplevelse av hinder och möjligheter för att kunna hjälpa dem med individanpassade åtgärder. Syftet: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av egenvård vid diabetes typ 2. Metod: Enligt Polit och Beck (2017) genomfördes en systematisk litteraturstudie i nio steg, i databaserna Cinahl och PubMed. Utifrån syftet upptäcktes 7 kvalitativa och vetenskapliga artiklar, och kvalitetsgranskning utfördes utifrån en granskningsmall för kvalitativa- och kvantitativa studier (Forsberg &amp; Wengström, 2016). Resultat: Analys av valda artiklar resulterade i två huvudkategorier, faktorer som upplevs främjande vid egenvård och faktorer som upplevs hindrande vid egenvård. Detta tema består av underkategorier, stöd, kunskap och motivation. Slutsats: Patients erfarenhet av egenvård har en stark förbindelse till deras möjligheter och hinder i livsstilsförändringar. Stöd från familj och vårdpersonal vid egenvård samt kunskap och individanpassad information var centrala faktorer för hantering av diabetes typ 2. Bristande kunskap gjorde egenvården svår att utöva.

Bakgrund: Kommunikation mellan patient och sjuksköterska är centralt för god omvårdnad. Det är när kommunikationen fungerar bra som en terapeutisk relation mellan båda uppstår. För mekaniskt ventilerade patienter innebär att kommunikation med tal är helt eller delvis nedsatt. Sjuksköterskan behöver därför använda strategier och hjälpmedel för att kommunicera med sin patient.  Syfte: Att belysa sjuksköterskors strategier vid kommunikationen med mekaniskt ventilerade patienter. Metod: Allmän litteraturstudie baserad på Polit och Becks niostegsmodell. Artiklar söktes från CINAHL och PubMed och granskades utifrån Braun &amp; Clarkes tematiska analysmetod. Resultatet: Teman som framkom var att använda materiella hjälpmedel, att använda icke-materiella hjälpmedel och att skapa en god förutsättning. Det viktigaste fyndet var att sjuksköterskan behövde skapa en god förutsättning, både genom sin egen inställning men också i sin relation till patienten. Slutsats: Sjuksköterskor använde olika strategier, både materiella och icke-materiella. På grund av tidsbrist och hög arbetsbelastning föredrogs enkla materiella hjälpmedel eller kroppsspråk. Oavsett val av strategi var en god förutsättning ett faktum detta genom att lära känna sin patient, ha gott om tid och vara trygg i sin arbetsroll.

Bakgrund: Hot och våld mot sjuksköterskor är ett växande internationellt problem, 63% av hälso- och sjukvårdspersonalen uppger att de utsatts för någon form av våld på arbetsplatsen. Sjuksköterskor uppger en osäkerhet och en markant påverkan på sin koncentration, effektivitet och säkerhet i sin yrkesutövning. Osäkerhet och bristande kunskap om arbete mot hot och våld från patienter påverkar patientsäkerhet och vårdkvalitet negativt. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att sammanställa effekten av interventioner för sjuksköterskor i hanteringen av hot och våld från patienter. Metod: Litteraturstudien genomfördes med inspiration av Roséns (2023) granskningsprocess, samt kvalitetsgranskning enligt Forsberg och Wengström (2016). Vid databearbetning och analys användes ett induktivt förhållningssätt. Resultat utgick från sju kvantitativa artiklar som framtagits från databaserna CINAHL och PubMed. Resultat: Litteraturstudien identifierade 4 interventioner: evidensbaserade träningsprogram, preventionsstrategi, omvårdnadsrond, simulationsträning och BERT-program. Interventionerna har påvisad effekt på ökningen av sjuksköterskans självsäkerhet i hantering av hot och våld från patienter och en minskning av förekomsten av hot och våld från patienter. Slutsats: Litteraturstudien visar att hot och våld mot sjuksköterskor påverkar vårdkvalitet och patientsäkerhet. Nya interventioner och strategier bör fortsatt utvecklas och implementeras i arbetet för att minska hot och våld, främja säker vårdmiljö, god patientsäkerhet och vårdkvalitet.

Bakgrund: Omvårdnad ska, oavsett var den bedrivs, företas på ett säkert och personcentreratsätt. Det offentliga hälso- och sjukvårdssystemets kapacitet är begränsat varpå patienter kanutlokaliseras till avdelningar med andra specialiteter än aktuellt sjukdomstillstånd. Trots attdenna företeelse förekommer både nationellt och internationellt är det lite forskat kringomvårdnaden av dessa patienter.Syfte: Belysa omvårdnaden för patienter som är utlokaliserade.Frågeställning: Hur påverkas omvårdnaden för patienter som är utlokaliserade?Metod: Litteraturstudien inspirerades av Roséns (2023) systematiska litteraturöversikt och dessgranskningsprocess. Sökningar gjordes i PubMed och Cinahl, därefter genomfördes enkvalitetsgranskning (Forsberg &amp; Wengström, 2015) av de artiklar som identifierades somrelevanta i förhållande till syftet efter granskning av titel och abstract. Vidare analyserades deingående artiklarnas resultat med inspiration av tematisk analys (Braun &amp; Clarke, 2006) medett induktivt förhållningssätt.Resultat: Resultatet utgick från fem kvalitativa och två kvantitativa artiklar som utmynnade ifyra identifierade teman: Omvårdnaden uteblev och försenades, Bristandeinformationsöverföring, Sjuksköterskan hade bristande kunskap och kompetens och Positivaupplevelser av omvårdnaden.Slutsats: Det övergripande resultatet visade att patienter som utlokaliserades kunde drabbas avkonsekvenser på omvårdnaden vilket riskerade att leda till vårdskada, dock fanns även positivaupplevelser av utlokaliseringen.