Bakgrund: Patienter med hjärt-kärlsjukdom beskriver att bekymmer kring den egna sexuella hälsan är ett problem, och att de upplever en oro inför att ingå i sexuella interaktioner. Dessutom har sexuell aktivitet visat sig ha positiva effekter på återhämtningen hos patienter med hjärt-kärlsjukdom. Sjuksköterskan spelar en central roll i stöttandet av patienten i hela processen, och det är väsentligt att ett personcentrerat bemötande tillämpas. För att uppnå en hälsofrämjande omvårdnad behöver sjuksköterskan inspirera patienten till att nå en god hälsa, genom att bemöta patienten med empati, respekt, förståelse, och en tro på patientens individuella kapacitet. Syfte: Syftet var att belysa upplevelsen av den egna sexuella hälsan hos patienter med hjärt-kärlsjukdom. Metod: Studien utfördes som en integrerande sammanställning av kvalitativ forskning, inspirerad av metasyntes, med induktiv ansats. Nio artiklar analyserades enligt Fribergs analysmodell, bestående av fem steg. Resultat: Artikelanalysen resulterade i de tre huvudkategorierna; upplevelsen av vården, upplevelsen inom sig själv och upplevelsen inom relationen. Slutsats: Patienter behöver erbjudas mer information och rådgivning kring sexuell hälsa efter hjärt-kärlsjukdom, med en mer kontinuerlig vägledning från sjuksköterskan. Sjuksköterskan behöver få bättre förutsättningar för att kunna erbjuda detta, i form av utbildning samt en generell normalisering av ämnet sexuell hälsa.

Bakgrund: Anestesi är en utsatt situation för patienter där anestesisjuksköterskor har en väsentlig roll genom att vara ett stöd för, informera, stödja delaktighet och motverka anestesirelaterade komplikationer. Awareness är en anestesirelaterad komplikation och innebär att patienter återfår medvetandet under operation, ofta till följd av otillräcklig anestesi. Forskning visar på faktorer som påverkar förekomsten av awareness, men belyser inte i lika stor utsträckning patienters egna upplevelser av awareness. Syfte: Syftet är att beskriva patienters upplevelser i samband med awareness under generell anestesi. Metod: Systematisk integrativ litteraturöversikt av 21 artiklar enligt Whittemore och Knafls modell. Resultat: Patienter som upplevde awareness under generell anestesi beskrev smärtsamma och icke-smärtsamma taktila intryck. De beskrev även visuella- och auditiva intryck, samt förmågan eller oförmågan att påkalla uppmärksamhet. Patienter upplevde även akuta känslomässiga reaktioner, kognitiv närvaro eller frånvaro samt psykosociala följder efter awareness. Slutsats: Examensarbetet redogör för patienters fysiska och psykiska upplevelser under awareness. Upplevelserna som beskrivs är dels negativa och beroende på hur patienter upplevt awareness gav händelsen upphov till olika svåra postoperativa komplikationer. Awareness är ett komplext fenomen som kräver vårdvetenskapliga teorier och vetenskapliga metoder som kan göra komplexiteten rättvisa.

SammanfattningBakgrund: Hemodialys är den vanligaste behandlingsmetoden vid kronisk njursvikt i terminalt stadium. Det är en effektiv metod för att rena blodet och upprätthålla vätskebalansen i kroppen men är en omfattande process. Patienter måste spendera mycket tid på sjukhuset, drabbas av olika begränsningar och får påverkan på olika kroppsliga funktioner.Syfte: Syftet med studien var att belysa patienters upplevelser av hemodialysbehandling.Metod: En litteraturöversikt genomförd med systematisk sökning med integrerad analysmetod. Artiklarna söktes fram i databaserna Cinahl, MedLine och PsycInfo.Resultat: Fyra huvudkategorier identifierades: välbefinnande och psykisk hälsa, fysiska besvär, socialt stöd från omgivningen och att acceptera förändring i tillvaron. De flesta patienter upplevde minskad livskvalitet i samband med hemodialysbehandling som påverkade fysiska och psykiska funktioner. Patienter upplevde bristande stöttning från vårdpersonal och ansåg att stöd var avgörande för välbefinnandet. Många försökte ändå se livet från en positiv synvinkel trots förändrad livssituation.Slutsats: Patientgruppen upplevde förändringarna svåra att hantera och acceptera vilket påverkade deras välbefinnande negativt. Socialt stöd av omgivningen var viktig för patienterna och sjuksköterskan behöver stärka patienters förmåga att hantera den förändrade livssituationen. Dessutom kunna identifiera behovet av stöd och omvårdnad hos patienter för att bidra till bättre hälsa och acceptans.

Abstrakt Bakgrund: Vårdmiljön på operations- och intensivvårdsavdelningen är avancerad och högteknologisk. Att vara patient och behöva vårdas på sjukhus innebär att komma till en främmande miljö med risk att förlora kontroll över sig själv och behöva överlämnas till andra. Förhållandet mellan patient, vårdpersonal, närstående, teknik, omgivning samt omvärld anses vara avgörande för hur patienten kommer att uppleva vårdmiljön.  Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av vårdmiljön på operations- och intensivvårdsavdelning. Metod: Systematisk litteraturstudie med induktiv och kvalitativ ansats. Analysen utfördes genom att syntetisera och summera innehållet i 17 kvalitativa primärstudier.  Resultat: Resultatet består av 3 huvudteman och 8 underteman. Tema nr 1: Att vara patient i en främmande och teknisk vårdmiljö - patienternas förändrade upplevelser av sig själva, att befinna sig mellan fantasi och verklighet, att ha och inte kontroll över sin situation samt familjens betydelse för patienternas upplevelser. Tema nr 2: Patienternas upplevelser av rädsa - att vara rädd samt rädsla mot existensen. Tema nr 3: Personalens betydelse för patienternas upplevelser - att vara väl eller icke väl omhändertagen samt att behandlas som subjekt eller objekt.  Slutsats: Patienternas upplevelser av vårdmiljön på operations- och intensivvårdsavdelningen beskrevs som både positiva och negativa, betryggande och skrämmande men var framförallt individuella. Relationen med vårdpersonalen och att som patient känna sig väl omhändertagen samt att bli bemött och behandlad med respekt, där patientens integritet och individualitet låg till grund för vårdandet, var den viktigaste aspekten i patienternas möte med vården.

Bakgrund Trauma orsakas oftast av högenergivåld och de flesta som råkar ut för trauma är personer mellan 18 och 64 år. Sjuksköterskans ansvar vid omhändertagande av patienter som har råkat ut för trauma är att utföra personcentrerad omvårdnad med omvårdnadsprocessen som stöd. För att kunna tillgodose patientens behov i samband med omhändertagande av patienter som råkat ut för trauma behöver sjuksköterskan förstå vilka omvårdnadsbehoven är. Syfte Syftet var att identifiera omvårdnadsbehov hos patienter som blivit omhändertagna på sjukhus efter att ha råkat ut för trauma. Metod Studien genomfördes som en strukturerad litteraturstudie med inslag av den metodologi som används vid systematiska översikt med en kvalitativ ansats. För sökningen användes databaserna CINAHL och PubMed där tolv artiklar identifierades och sedan analyserades. Resultat I resultatet identifierades två kategorier och sex underkategorier som belyser att patienter som har råkat ut för trauma har flertalet fysiska- och psykiska omvårdnadsbehov i samband med omhändertagandet. Fysiska behov som identifierats är behov av adekvat smärtlindring, behov av varsamhet vid förflyttning samt behov av stöttning vid daglig aktivitet. Psykiska behov som identifierats är trygghet, närvaro, bemötande samt känslomässigt stöd. Framför allt de psykiska behoven hos patienter som råkat ut för trauma behöver fyllas av sjuksköterskan. Slutsats Vid utförande av personcentrerad omvårdnad kan patientens psykiska behov i högre grad tillgodoses. / Background Trauma is often caused by high energy mechanisms and often affects younger people between 18 and 64 years. Nurses’ responsibility for trauma care is to perform personcentred nursing with the nursing process as support. The nurse needs to understand patients’ needs to be able to meet them in connection with trauma care. Aim The aim of this study was to identify patients caring needs while receiving hospital care after suffering from trauma. Method This study was implemented as a structured literature study with the elements of the methodology used in systematic reviews with a qualitative approach. The databases CINAHL and PubMed were used for searching articles and twelve articles were identified and analysed. Results In the result two categories and six subcategories describe patients caring needs after suffering from trauma. Physical needs that have been identified are the need of pain relief, need of caution when moving and need of support during daily activities. Mental needs that have been identified are the need of security, need of presence, need of good reception, and need of emotional support. Above all, the mental needs of patients suffering from trauma need to be met by the nurse. Conclusions If nurses perform a person- centred nursing, the patient’s mental needs are met to a greater extent.

Bakgrund: Hjärtsvikt är ett vanligt och allvarligt tillstånd med hög dödlighet, sjuklighet och försämrad livskvalité. Det beräknas att omkring en kvarts miljon personer i Sverige har kronisk hjärtsvikt. Inrättandet av specialistsjuksköterskeledda hjärtsviktsmottagningar med läkarstöd har förbättrat behandlingen av patienter med hjärtsvikt. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka patienters upplevelser av vilka faktorer som har betydelse i vården på specialistsjuksköterskeledda hjärtsviktsmottagningar. Metod: En intervjustudie med semistrukturerade frågor har använts. En kvalitativ manifest innehållsanalys användes för att analysera det material som framkom vid intervjuerna. Informanterna valdes ut genom ett strategiskt urval. Resultat: Resultatet visade att en fungerande vårdrelation med sjukvården som representerades av specialistsjuksköterska på hjärtsviktsmottagningen samt information för att klara av sin egenvård var av betydelse för informanterna. En god vårdrelation beskrivs av informanterna i studien att den innehåller kontinuitet, tillit till specialistsjuksköterska, samarbete med vårdpersonal, ett bekräftande bemötande samt tillgänglighet vid behov. Konklusion: Vården på specialistsjuksköterskeledda hjärtsviktsmottagningar är betydelsefull för patienters trygghet. Det förefaller viktigt att få veta vem hjärtsviktspatienterna ska kontakta vid behov av stöd och hjälp för att hantera sin situation. Möjligheten att kontakta specialistsjuksköterska när behovet fanns upplevdes betydelsefull. Information om egenvård uppfattades av informanterna som viktigt och som ett stöd i det dagliga livet. / Background: Heart failure is a common and serious condition with high mortality rate, morbidity and impaired quality of life. It is estimated that about a quarter of a million Swedish people have chronic heart failure. The creation of a specialist nurse-led heart failure clinic with medical assistance has improved the treatment of patients with heart failure. Aim: The aim of this study was to examine patients’ perceptions of the factors that are important in the care on specialist nurse-led heart failure clinics. Method: Interviews with semi- structured questions were used. A qualitative manifest content analysis was used to analyze the material found during the interviews. The informants were selected through a strategic selection. Results: The result showed that a functional relationship between patient and specially trained nurses at the heart failure clinic, and sufficient information to manage their own care, was of the most importance to the patients. A good healthcare relationship are described by the patients as containing continuity, trust to the nurse, friendly treatment, cooperation’s with healthcare staff and availability as needed. Conclusion: The care of a specialist nurse-led heart failure clinics are important for patient safety. It seems important to know whom heart failure patients should contact if necessary help and support to deal with their situation. To have the ability to contact a nurse when needed was very meaningful. The informants found the information on how to handling their own care as important and as a support in their daily life.

Inledning: Psykisk ohälsa och missbruksproblem utgör betydande riskfaktorer för suicid i vårt samhälle. Psykoterapeuters erfarenheter och upplevelser kring att bedöma suicidrisk hos patienter är ett viktigt bidrag för överlevnad och till vidare forskning för att minska antalet självmord. Syftet var att få ta del av ett antal psykoterapeuters upplevelser kring att bedöma suicidrisk hos patienter. Frågeställningarna fokuserade på terapeuternas upplevelser av att i mötet med patienter bedöma risken för suicid och vilka faktorer som enligt deras erfarenheter påverkat deras upplevelser. Metod: Datainsamling gjordes genom intervjuer med sex psykoterapeuter. Studien hade en induktiv kvalitativ forskningsansats och tillämpade en tematisk analysmetod. Resultat: Studien visar att själva samtalet och etablerandet av allians med patienten är avgörande för bedömningsarbetet. Patientens upplevelser av meningslöshet och tomhet ses som främsta riskfaktorer, liksom missbruk. Gränsen mellan psykoterapi och psykiatri upplevs ibland som otydlig, vilket kan påverka de terapeutiska ramarna. Familj och närstående beskrivs som en alltför outnyttjad resurs. Oro för att göra en felaktig bedömning, tvivel på den egna kompetensen, oro att bli ifrågasatt och granskad är personliga upplevelser som terapeuterna beskriver. Handledning och kollegialt erfarenhetsutbyte upplevs som främsta stödet i arbetet. Diskussion: Resultatet visar att terapeuterna upplever suicidriskbedömning som en viktig del i patientarbetet. Möjligt att bedöma är graden av suicidalitet hos patienten. Att kunna förutsäga ett faktiskt självmord är omöjligt. / Mental health problems and addiction problems are the two main risk factors for suicide in our society. The experiences psychotherapists have made in assessing the risk of patients committing suicide are important to further research in order to decrease the suicide numbers. The purpose of this study was to look into the experiences psychotherapists have made in assessing the risk of suicide in patients. The questions focused on the experiences of assessing the risk of suicide and which factors that might have had an influence on these experiences. Data was collected by interview with six psychotherapists. The study had an inductive qualitative approach and thematic analysis was used as method for analysis of data. Results show that the conversation and establishing of an alliance with the patient is decisive for the assessment. Feelings of meaninglessness and emptiness in the patient are seen as the main risk factors along with addiction. The sometimes indistinct borderline between psychotherapy and psychiatry may affect the therapeutic framework. Family and relatives are described as an unutilized resource. The risk of making a false assessment can at times create worries in the therapists and doubts about their own ability. Supervision and exchanging experiences with colleagues are mentioned as the main support in the work. Discussion: The results show that the therapists sees assessment of suicidal risk in the patient as an important part of the work. It is possible to assess the suicidality in the patient. It is impossible to predict an actual suicide. Further research is required to increase knowledge in the subject.

Infektionen Humant immunbrist virus (HIV) leder till Acquired Immunodeficeiency Syndrome (AIDS) vilket är en dödlig sjukdom. Trettiosju miljoner människor i världen har drabbats utav viruset. Bara i Sverige lever 6500 människor med HIV/AIDS. Forskning visar att sjuksköterskors attityd till patienter med HIV/AIDS påverkar vårdarbetet. Den föreliggande litteraturstudiens syfte var att belysa sjuksköterskors attityd samt dess underliggande faktorer till patienter med HIV/AIDS. Till resultatet användes 13 vetenskapliga artiklar som fokuserade på sjuksköterskors attityd till patienter med HIV/AIDS. Databearbetningen genererade tre teman. Teman som formulerades var: Sjuksköterskors negativa attityder, sjuksköterskors positiva attityder samt kunskapens betydelse. Resultatet visade att såväl positiva attityder som negativa attityder var förekommande. En avgörande faktor som påverkade sjuksköterskors attityd var deras bristande kunskap om framförallt smittvägar avseende HIV/AIDS. Därför är det nödvändigt att utöka sjuksköterskors kunskap kring HIV/AIDS. / Human immunodeficiency virus (HIV) leads to Acquired Immunodeficiency Syndrome (AIDS) a fatal disease. Thirty-seven million people in the world have been affected by the virus. Only in Sweden 6500 people are suffering from HIV/AIDS. Research show that nurse ́s attitudes towards patients with HIV/AIDS are affecting their care to these patients. The aim of this study was to illuminate nurse’s attitudes against patients with HIV/AIDS and factors that determined these attitudes. The study was conducted as a literature study. Thirteen articles that highlighted nurse’s attitudes to patients with HIV/AIDS were applied to the result. All the articles were analyzed and from that three themes emerged during data processing. The themes were: positive attitudes, negative attitudes and the importance of knowledge. The results showed that nurses have both positive and negative attitudes towards patients with HIV/AIDS. A crucial factor affecting nurses' attitude to patients with HIV/AIDS was their lack of knowledge. Therefore it is necessary to increase nurse’s knowledge about HIV / AIDS.

Många människor drabbas varje år av en obotlig sjukdom och kan komma till ett stadium där de vårdas i livet slutskede. Den förändrade tillvaron som människor erfar som sjukdomen orsakar kan medföra en sårbarhet och ett beroende av sin omgivning. Detta kan leda till ett sjukdoms- eller vårdlidande. Syfte var att undersöka hur patienten upplever lidande i livets slutskede och hur sjuksköterskan kan lindra patientens lidande. Metod som valdes var en litteraturöversikt, där tretton kvalitativa artiklar och en kvantitativ artikel granskades och analyserades. Analysmetod utgick ifrån Fribergs modell (2012). Fyra teman skapades utifrån den analyserade datan: upplevelser av lidande, rätten att bestämma över sitt eget liv, vikten av en vårdande relation och existentiella frågor och behov av stöd. Resultatet visar hur patienterna upplevde sitt lidande i livets slutskede och hur sjuksköterskorna kunde påverka patienternas välbefinnande och lindra lidandet. Detta genom sjuksköterskornas förhållningsätt, stöd och genom ömsesidig kommunikation utifrån den vårdande relationen.

Bakgrund: Smärta är en personlig upplevelse och kan inte jämföras mellan individer. Smärtskattning är grundläggande för att ge adekvat smärtlindring och behandling. I vården används olika slags skattningsskalor och instrument. Trots detta visar studier på att patienters smärta underskattas och även underbehandlas. Syfte: Syftet med studien är att ta reda på om sjuksköterskor verksamma på kirurgisk avdelning samt patienter med smärta inneliggande på kirurgisk avdelning anser att smärtskattning med hjälp av visuell analog skala (VAS) och numeric rating scale (NRS) fungerar vid bedömning av smärta. Vidare önskar studien undersöka om respondenterna anser att smärtskattning sker i tillräcklig utsträckning. Studien ämnar även undersöka om det föreligger någon skillnad mellan de två grupperna. Metod: Studien är en kvantitativ tvärsnittsstudie där enkäter delades ut till patienter och sjuksköterskor på två kirurgiska vårdavdelningar.                                                                                              Resultat: En tydlig majoritet bland respondenterna svarade att de förstod hur smärtskattningen fungerar. Sjuksköterskorna och patienterna var ense om att VAS och NRS ansågs som ett bra sätt att förmedla smärta. Signifikant skillnad kunde utläsas vad gäller smärtskattningsfrekvens. Bland patienterna i studien ansåg 83% att de smärtskattades tillräckligt ofta medan bara knappt hälften av sjuksköterskorna ansåg att smärtskattning skedde i tillräcklig utsträckning. På frågan om patienterna fick information muntligt om VAS och NRS visade resultatet på en signifikant skillnad mellan grupperna. Slutsats: Patienter och sjuksköterskor anser att VAS och NRS är bra sätt att skatta smärta och att förståelsen för dessa skattningsverktyg är god. Brister i hur ofta smärtskattning sker kan ses i studien både inför och efter given smärtlindring. / Background: Pain is a personal feeling and cannot be compared between individuals. Pain assessment is essential to give adequate treatment and pain relief. Different types of pain assessment tools are used in the health service. Although pain assessment is shown to be important, studies have shown that patients pain is underestimated and undertreated. Aim: The aim in this study is to determine whether nurses at surgical wards and patients with pain at surgical wards believe that VAS and NRS is suitable as tools to asses’ pain. Furthermore this study aims to examine if the respondents believe that the pain assessment is measured often enough. This study also wants to look into if there are any differences between the two groups.   Methods: The study is a quantitative cross-sectional study where questionnaires were handed out to nurses and patients in two surgical wards. Results: A majority among the respondents understood how the pain assessment is meant to be used. The nurses and the patients agreed that VAS and NRS were seen as good tools to mediate ones pain. In the question about the frequency of rating pain a significant difference was seen between the two groups. Among the patients 83% thought that their pain was rated often enough while barley half of the nurses thought that the pain was measured often enough. There was a significant difference between the two groups when the respondents were asked about verbal information concerning VAS and NRS. Conclusion: Patients and nurses believe that VAS and NRS are an effective way to rate pain and that the understandings for these assessment tools are good. The inadequacy of pain rating frequency can in this study be seen both before and after given analgesics.