Statisk visar på att över 50 000 människor i Sverige insjuknar i cancer varje år. Ny forskning visar att det finns ett samband mellan ett cancerbesked och en ökad risk för stressrelaterad sjukdom och död. Hur ett cancerbesked lämnas har stor betydelse för den fortsatta reaktionen, vilken är individuell. På vilket sätt skall ett cancerbesked lämnas för att den fortsatta reaktionen efteråt blir så lätthanterlig som möjligt? Syftet med studien var att beskriva patientens upplevelser av att få ett cancerbesked. Metoden var narrativ och bygger på kvalitativ data i form av självbiografier och som senare har analyserats narrativt med utgångspunkt ur ett vårdvetenskapligt livsvärldsperspektiv. Texten har hanterats som intervjumaterial och en innehållsanalys har gjorts. Resultatet lyfter fram tre huvudteman; Överlevnadsstrategier, att bli sviken och sökandet efter svar som beskriver patienternas upplevelser. Patienterna upplever att informationen vid ett cancerbesked ofta är bristfällig och uttrycker vikten av att personalen avsätter tid och inte stressar i samband med att beskedet lämnas. De beskriver också att det är många blandade känslor som uppstår som overklighetskänslor, rädsla, längtan och ilska. Resultatet visar att reaktionerna är individuella men att känslorna i allmänhet är likartade. I diskussionen förs ett resonemang kring resultatets centrala delar och det essentiella lyfts fram. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Bakgrund och problemformulering: Ett grundläggande behov hos människan är sömn. På sjukhus och äldreboende störs patienters sömn av diverse olika faktorer. Sedativa läkemedel är vanligt och många patienter introduceras till detta under sin vistelse på sjukhus eller äldreboende. Tidigare forskning visar på att sömnbrist kan leda till bland annat försämrat immunförsvar, irritabilitet och koncentrationssvårigheter. Sömnen är viktig för människan då det är under den perioden som kroppen återhämtar sig, bearbetar dagen och producerar viktiga hormoner. Syfte: Syftet är att beskriva interventioner allmänsjuksköterskan kan använda för att främja patienters nattsömn på sjukhus och äldreboende. Metod: Studien är en litteraturöversikt baserad på tolv vetenskapliga artiklar som granskats och analyserats med hjälp av Fribergs modell (2012).Resultat: De inkluderade studiernas resultat presenteras under följande kategorier: Yttre faktorer som påverkar patientens nattsömn och patientens inre funktioner som påverkar nattsömnen. Dessa kategorier har fem subkategorier: rutiner, aktivitet och den sociala miljön, den fysiska miljön, sensoriska och fysiologiska funktioner samt emotionella funktioner. Diskussion: Författarna lyfter i diskussionen fram resultatet från sömninterventionerna tillsammans med senaste forskningsresultat rörande interventioner som kan tillämpas i praktiken. Här diskuteras miljön runt patienterna, flexibla medicintider, sjusköterskans förhållningssätt, ökad medvetenhet och evidensbaserat vårdande. Vidare diskuterar författarna vilka hinder sjuksköterskan kan stöta på vid interventioner för bättre sömn samt att mer forskning krävs inom ämnet. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Bakgrund: Självmord har länge varit ett tabubelagt ämne i samhällen. Att skapa en relation till självmordsbenägna patienter är en viktig del i sjuksköterskans omvårdnad och kan vara direkt avgörande för patientens återtagande av hälsa. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter vid omvårdnad av självmordsbenägna patienter. Metod: En litteraturstudie med induktiv ansats och kritisk granskning av tio vetenskapliga artiklar utfördes. Resultatet: I resultatet framkom tre kategorier: Sjuksköterskors erfarna känslor, Sjuksköterskors erfarenheter av omvårdnadsrelationen samt Sjuksköterskors erfarna behov av stöd. Resultatet visade att omvårdnad av självmordsbenägna patienter framkallade känslor som kunde vara svåra att hantera för sjuksköterskor. Känslorna som sjuksköterskorna angav var: hjälplöshet, skuld, rädsla, oro och ilska. Erfarenheter av att skapa en god relation lyftes även fram i resultatet där de viktigaste delarna var att sjuksköterskorna var uppmärksamma, lyhörda samt förmedlade trygghet till patienterna. Resultatet visade även att sjuksköterskor brister i sin kompetens och därför önskade mer utbildning inom suicidalitet. Det visade även brister i organisatoriskt stöd gällande mer personal och mindre överbeläggningar som kan påverka tiden och kontinuiteten som ges till patienterna. Slutsats: Mer utbildning inom suicidalitet kan bidra till att sjuksköterskor och kommande sjuksköterskor blir bättre förberedda och självsäkra i att möta dessa patienter. Studien kan bidra till att sjuksköterskans svåra och emotionellt krävande arbete uppmärksammas mer inom all hälso- och sjukvård. Förslag på vidare forskning är att studera sambandet mellan kompetensbrist och omvårdnadskvalitet och hur förbättrad kompetens kan påverka omvårdnaden. / Background: Suicide has for a long time been a taboo subject among societies. It is important to create a relationship with suicidal patients in nursing care and can be crucial part in the patients reclaiming of health. Purpose: The study aims to explore nurses’ experiences in nursing care for suicidal patients. Method: The method used was a literature study with an inductive structure based on ten scientific articles. Result: The result showed three categories: Nurses experienced feelings, Nurses experiences from the nursing relation and nurses experienced need of support. The result showed that nursing care of suicidal patients induced emotions that could be difficult to handle for nurses. The feelings the nurses indicated were: helplessness, guilt, fear, anxiety and anger. Experiences of creating a good relationship were also highlighted in the result, where the most important parts were that the nurses were attentive, responsive and conveyed security to the patients. The result also showed that nurses lacked in their competence and therefore wanted more education in suicidality. It also showed lack of support from the organizations about more staff and minor overcrowding that can affect the time and continuity given to the patients. Conclusion: More education in suicidality can help nurses and future nurses to be better prepared and confident in meeting these patients. The study can help to ensure that the nurse's difficult and emotionally demanding work gets more attention in all health care. Proposals for further research are to study the correlation between lack of competence and nursing care quality and how improved competence can affect nursing care.

Bakgrund: Vårdkvalitet är ett mångfacetterat begrepp som inte går att beskriva på ett ensidigtsätt. Vårdkvalitet kan ses ur många olika perspektiv, där patientperspektivet är ett. Begreppetdelaktighet framkommer som centralt när vårdkvalitet beskrivs. Patientens delaktighet iutvecklingen av hälso- och sjukvården regleras enligt lag och patienten ses som en naturligdel av utvecklingsarbetet. Tidigare studier visar att patienterna betonade interpersonellprocess som viktigast, för hur vårdkvalitet uppfattades. Syfte: Syftet är att sammanställa forskning ur ett patientperspektiv beträffande vårdkvalitet ipsykiatrisk vård. Metod: En litteraturstudie baserad på 8 granskade kvalitativa artiklar. Analysen genomfördes i enlighet med Evans fyrstegsmetod. Nyckelfynd identifierades och därefter skapades temanoch subteman vilket utgjorde resultatet. Resultat: Vårdkvalitet är enligt patienterna en kombination av flera faktorer. Det mestframträdande är personalen som bryr sig med ett gott bemötande och där patienterna får varadelaktiga. Vårdmiljön är också en viktig faktor för att patienterna ska uppleva vårdkvalitetoch då innefattar det en trygg och estetisk miljö. Resultatet presenteras i två teman, Personalsom bryr sig och En lugn, vacker och trygg miljö med fyra subteman; Bemötande,Delaktighet, Estetik och Trygghet. Slutsats: Personal med en förmåga att skapa ett möte som innefattar delaktighet under tryggaformer i en vacker miljö är en förutsättning för att patienter inom den psykiatriska vården skauppleva vårdkvalitet. Litteraturstudien bidrar med en sammanställning av kunskap om vadpatienter inom psykiatrisk vård upplever är vårdkvalitet, varför den kan användas för attfrämja utveckling, patientens delaktighet samt personalens förmåga att ge patienterna en godvårdkvalitet oavsett vårdkontext. / Background: Quality of care is a multi-faceted concept that cannot be described in a unilateral way. Quality of care can be seen from many different perspectives, where the patient perspective is one. The concept of participation appears as central when the quality of care is described. The patient's involvement in the development of health and medical care is regulated by law and the patient is seen as a natural part of the development work. Previous studies show that patients emphasized interpersonal process as most important, for how care quality was perceived. Purpose: The aim is to compile research from a patient perspective regarding the quality of care in psychiatric care. Methodology: A literature study based on 8 reviewed qualitative articles. The analysis was carried out in accordance with Evans' four-way method. Key concepts were identified and then themes and sub-themes were created that generated the result. Result: The quality of care according to the patients is a combination of several factors. The most prominent are the staff who care about good treatment and where the patients may be involved. The care environment is also an important factor for the patients to experience quality of care and then it includes a safe and aesthetic environment. The result is presented in two themes, Staff who care and A quiet, beautiful and safe environment with four sub- themes; Treatment, Participation, Aesthetics and Security. Conclusion: Staff with an ability to create a meeting that involves participation in safe forms in a beautiful environment is a prerequisite for patients in the psychiatric care to experience quality of care. The literature study contributes with a compilation of knowledge about what patients within psychiatric care experience is quality of care, why it can be used to promote development, patient involvement and the staff's ability to give patients a good quality of careregardless of the health context.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor runt om i världen. Kvinnor får gå igenom svåra behandlingar som påverkar deras vardag.Diagnosen bröstcancer  kommer lika plötsligt för de anhöriga som för patienterna. Kvinnor med bröstcancer är i behov av olika former av stöd där sjuksköterskor har en viktig roll i stödjandet av den drabbade. Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskor stödjer återhämtning hos kvinnor som drabbats av bröstcancer.Metod: En systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes genomfördes av elva vårdvetenskapliga artiklar. Resultat: Av det analyserade materialet resulterade det i tre teman och sex tillhörande subteman. Sjuksköterskor gav både skriftlig och muntlig information, skapade tillitsfulla relationer och var emotionellt närvarande. Sjuksköterskor bidrog med stöd både under sjukhusvistelen och efter hemgång. Slutsats: Sjuksköterskor behövde ha en informativ roll, både skriftlig och muntlig för att öka patientens förståelse kring sjukdomen. De behövde lära känna patienterna och skapa tillitsfullarelationer för att möta deras vårdbehov. Sjuksköterskorna var emotionellt närvarande där de lyssnade och utstrålade värme och såg till att bibehålla kontakten med patienterna på sjukhuset och efter hemgång. Dessa stödfaktorer var betydande för en god vård.

<p>Coronary artery bypass grafting (CABG) föregås av en väntetid som kan vara påfrestande för patienten i och med att en hjärtkärlsjukdom är ett livshotande tillstånd. Effektivi-sering inom sjukvården har lett till förhållandevis korta vårdtider efter detta ingrepp. Med tanke på den relativt långa rehabiliteringsfas som följer läggs mycket av ansvaret för återhämtningen på patient och dennes närstående i hemmet. Syftet med studien var att belysa det sociala stödet och dess betydelse för patienten i samband med en CABG-operation. Studien genomfördes som en litteraturstudie. Resultatet visade att socialt stöd hade en positiv effekt på välbefinnan-det för patienter i samband med CABG-operation. Socialt stöd gavs i olika grad i form av emotionellt, informativt eller instrumentellt stöd, av sjuksköterska och närstående. De närstående utgjorde den viktigaste källan till stödet. Vissa patientgrupper hade större behov av socialt stöd än andra. Sjuksköterskan bör vara medveten om dessa utsatta grupper och försöka tillgodose deras behov av utökat stöd. Vidare forskning bör göras för att se hur detta utökade stöd bör utformas för att ge bäst effekt.</p>

<p>Statistik från år 2002 visade att 24,6 miljoner människor i världen lever med cancersjukdom. Sjuksköterskor möter många av dessa patienter i det dagliga omvårdnadsarbetet. En stor del av vårdarbetet är medicinskt inriktat men betydelsen av upplevd livskvalitet hos patienter med cancersjukdom har visat sig ha stor betydelse för både behandling och sjukdomsförlopp. Livskvalitet omfattar upplevelser och känslor inom individen. Att mäta upplevd livskvalitet kan vara svårt då det är en individuell upplevelse. Det är svårt att hitta ett generellt mätinstrument för livskvalitet därför kan det underlätta att mäta de omkringliggande faktorerna till livskvalitet. När det inte längre är möjligt att bota en cancersjukdom finns möjlighet till olika behandlingsalternativ för att lindra cancersjukdomens symtom, palliativ vård. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa livskvaliteten hos patienter med cancersjukdom i palliativ vård. Litteraturstudien omfattar 13 vetenskapliga artiklar. Resultatet delades in i 5 olika kategorier med faktorer som påverkade livskvaliteten; fysiska faktorer, psykologiska faktorer, sociala faktorer, andliga faktorer samt omvårdnadsfaktorer. Resultatet speglade vikten av symtomkontroll såväl för patientens livskvalitet som för sjuksköterskans omvårdnad. Det är viktigt att sjuksköterskan uppfattar negativt upplevda symtom hos patienten tidigt för att kunna göra patienten delaktig i omvårdnaden och därigenom främja livskvaliteten. Det borde ägnas mer forskning åt patienter med cancersjukdom och deras upplevelse av livskvaliteten.</p>

<p>För att främja fysisk aktivitet finns det en arbetsmetod som heter Fysisk aktivitet på Recept (FaR). Det är ett konkret verktyg för hur hälso- och sjukvården, tillsammans med externa aktörer, kan främja fysisk aktivitet hos individer. Med hjälp av FaR kan kostnader för läkemedel reduceras, biverkningar av mediciner minskas och patienters rehabilitering ge snabbare resultat. Syftet med studien var att beskriva psykosociala upplevelser hos patienter som förskrivits FaR. För studien valdes en kvalitativ metod där fyra semistrukturerade intervjuer genomfördes och analyserades. Patienterna upplevde FaR antingen positivt eller negativt. Positiva upplevelser var bland annat ökad ork och en känsla av minskade krav som bildade en pol som benämndes ”Upplevd meningsfullhet”. Patienterna upplevde även att de efter förskrivningen kunde inspirera andra till att bli mer fysiskt aktiva och på så vis skapa en bredare umgängeskrets. Negativa upplevelser var exempelvis känsla av tristess och känsla av misslyckande och de bildade motpolen ”Upplevd otillfredsställelse”. Åldern var en viktig faktor för hur receptet upplevdes och därför önskade patienterna ett mer individanpassat recept. Trots att det enbart ingick fyra intervjuer i studien framkom det att det fanns brister när det gällde mervärden som patienterna förväntades vinna av FaR. Studien kan ses som en grund för fortsatt forskning inom området med fokus på individanpassat recept.</p>

<p>Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans roll i omvårdnaden av patienter med anorexia nervosa. Sökning av vetenskapliga artiklar gjordes i databaserna EBSCO host, PubMed, psycINFO, Blackwell Synergy, Wiley InterScience Journals och Academic Search Elite. Studiens huvudresultat utgjordes av tre huvudkategorier; kommunikation, bemötande och omvårdnadsåtgärder. Kommunikation visade sig vara viktig utifrån flera olika aspekter. Det var i första hand viktigt att få en fungerande kommunikation med patienten, men de anhöriga fick inte heller glömmas bort utan spelade en stor roll i omvårdnaden. För att utvecklas i sin roll som sjuksköterska i arbetet med anorexiapatienter var även kommunikationen med kollegor viktig. I bemötande av patienter med anorexia nervosa var det viktigt att se patienten utifrån en helhetssyn, att kunna bemästra svårigheter, att kunna bygga upp ett förtroende mellan sig själv och patienten samt att ha den rätta personligheten. De omvårdnadsåtgärder som togs upp var att kunna ge patienten adekvat utbildning om sjukdomstillståndet och att samtidigt vara ett stöd. Dessa områden har betydelse för att uppnå en fungerande roll som sjusköterska i omvårdnaden av patienter med anorexia nervosa.</p> / <p>The aim of this descriptive literature review was to describe the nurses’ role in the nursing of patients suffering from anorexia nervosa. The search for literature was made in the data bases EBSCO host, PubMed, psycINFO, Blackwell Synergy, Wiley InterScience Journals and Academic Search Elite. The main result of the study was presented in three categories; communication, meeting the patient and nursing measures. Communications was important in different ways. First it was important to be able to communicate with the patient, but the next of kin also played an important role in the nursing and should not be forgotten. To continue developing in the role as a nurse, working with patients suffering from anorexia nervosa, communication with co-workers was important. When meeting patients suffering from anorexia nervosa, seeing the patient with a holistic sight was important. It was also important to be able to overcome difficulties, to build a trust and to have the right personality. The nursing measures brought up were to be able to educate the patient about the disease and to be a support. All these areas brought up in the result were needed to achieve a functioning role as a nurse in the nursing of patients suffering from anorexia nervosa.</p>

<p><p>Syftet med studien var att beskriva vad sjuksköterskor anser vara god omvårdnad av äldre patienter samt att beskriva vad som är viktigt i en god omvårdnad. I en empirisk kvalitativ studie av beskrivande karaktär intervjuades sju kvinnliga sjuksköterskor med mellan 2 och 39 års erfarenhet. Vid intervjuerna ställdes två öppna frågor och följdfrågor användes för att utveckla svaren. Intervjuerna spelades in på band och svaren analyserades genom att författaren skrev ner intervjuerna ordagrant för att sedan, genom bearbetning av textmaterialet, bilda subkategorier och kategorier. Resultatet redovisades med fem kategorier: grundläggande behov, informationssökning, rehabilitering, respekt och tid samt elva subkategorier. Informanterna ansåg att tid och individanpassad vård var viktigast när det gällde omvårdnad av äldre patienter, men att det egentligen inte fanns någon indelning utifrån ett åldersperspektiv avseende god omvårdnad. Respekt, rehabilitering och att söka information om patienternas tidigare historia var andra viktiga faktorer för innebörden av god omvårdnad.</p></p> / <p><p>The purpose of this study was to describe what nurses consider to be good care of elderly patients, and to describe what is important in good care. The method used was an empirical qualitative approach with a descriptive character. Seven nurses, whose experiences varied between 2 and 39 years, were interviewed. They all work at a hospital, but at three different departments. Two open questions were used for the interviews. The interviews were recorded on tape from where it was extruded to text by the author. The responses were then analyzed by being categorized into five different categories and eleven subcategories. The respondents agreed that time and personal care was the most important parts in care of elderly patients. However, the respondents also clamed that there are no differences between younger and older people with respect to good care. Respect, rehabilitation, and search for information about the patients earlier history are also very important aspects of good care.</p></p>