<p>Syfte med litteraturstudien var att beskriva bemötande av äldre människor inom vården utifrån de äldre vårdtagarnas, vårdgivarnas, observatörernas/anhörigas perspektiv. I en av dessa tre perspektiv representerade anhöriga tillsammans med observatörerna ett gemensamt perspektiv. En litteraturstudie gjordes och sexton vetenskapliga artiklar granskades och analyserades. Joyce Travelbee’s omsorgsteori (Interaktionsteori) var den teoretiska referensramen för studien. Resultatet visade att vårdgivarnas tillvaratagande av den äldre vårdtagarens autonomi bidrog påtagligt till upplevelsen av bemötandet, vårdtagarna uttryckte denna aspekt tydligast. Personalbrist var ett inbyggt fel i organisationen som påverkade bemötande. Alla tre perspektiv uttryckte detta problem tydligt. Vårdgivarnas egen förmåga att organisera och prioritera var av betydelse för upplevelsen av bemötande. Bemötandet påverkades när den äldre vårdtagarens önskemål nedprioriterades för rutiner. Nivån på vårdgivarnas empatiska förmåga påverkade upplevelsen av bemötandets kvalitet på olika sätt. Vården upplevdes som trygg när vårdgivare hade hög empatisk förmåga. Sammanfattningsvis var upplevelsen av bemötande att det var en förmåga till lyhördhet och en vilja att kommunicera, utförandet av dessa var i sin tur beroende av tid, personliga värderingar och invant beteende.</p>

<p>Uppsatsens syfte är att undersöka vilka ekonomiska effekter införandet av distansuppföljning för ICD-patienter har ur ett samhällsperspektiv. Delsyftet är att identifiera ekonomiska argument och kvalitativa aspekter för och emot införandet av tjänsten distansuppföljning.</p><p>Författarna har kommit fram till ett antal slutsatser. Att införa distansuppföljning som uppföljningsmetod för ICD-patienter istället för konventionella återbesök på sjukhus innebär stora kostnadsbesparingar. Nettonuvärdet uppgår till drygt 268 miljoner kronor efter femton år. Vid tidsperiodens slut erhålls en kostnadsbesparing på cirka 35,6 procent. De ekonomiska fördelarna överstiger kostnaderna redan efter ett år, och hela investeringskostnaden återfås efter sju år. Kvalitativa argument som talar för distansuppföljning är tidsbesparingar, förenklad uppföljning, bättre övervakning och att patienterna upplever en större trygghet.</p>

<p>In today’s health care it’s most common to treat an illness with a kind of pharmaceutical preparation. But lack of resources, given information and bad communication and collaboration between the patient and the nursing staff can lead to a patient unwilling to follow the doctor’s prescription. This does not just affect the individual patient’s health but it can also result in consequences for other people and the whole society. The purpose of this study was to analyse studies about the concepts compliance and concordance in order to illustrate why patients with chronic illnesses fail to follow their prescriptions. Our method has been to read and analyse the methods and results of articles out of the perspective similarities and differences of the concepts compliance and concordance. It was hard to keep the concepts separated because of their similar meanings. Our result shows that the method used was interviews with questionnaires which has been analysed on the basis of the qualitative studies’ themes and categories. The quantitative articles’ data were displayed statistically. Our analyse showed that patients often lack knowledge about their medical treatment which affects their attitudes and can lead to bad compliance and concordance. As a nurse it’s therefore important to identify the cause that affects the patient. The nursing staff’s goal ought thus to be to get the patient involved as much as possible in their self-care. If the patient is involved in hers/his treatment, it’s more likely that they feel a responsibility towards themselves and therefore gets a better quality of life.</p>

<p>Studies show that older is an increased proportion patients in hospital and that it is a patient group that can be difficult to communicate with because of older patients' often multiple disease picture. Relatives to the patient can be help for caregivers in the communication and the care of the patient. The aim with the study was to examine relative's experience of participation, meeting/support, accessibility and information on a geriatrics rehabilitation care unit. The study had a descriptive design and was designed as a questionnaire study. It was implemented on one geriatrics rehabilitation care unit on the countryside in central Sweden, belong to Uppsala University hospital. The number questionnaires that were distributed out were 49 and the reply frequency was 82 %. The result showed that most relatives in the study were satisfied with participation, meeting/ support, accessibility and information. The result showed also on a significance correlation between participation and meeting/ support, accessibility and information. The study did not reveal any difference between men and women concerning the experience of participation. Likewise, no correlation was revealed on between how long time the patient where in hospital and the experience of participation. Relatives experienced to have a relative good contact with the doctor, but a part stated however that they did not have any opinion about it. Our conclusion is that the concept to participation is meeting/ support, accessibility and information.</p> / <p>Studier visar att äldre är en ökande andel patienter i vården och att det är en patientgrupp somkan vara svår att kommunicera med på grund av äldre patienters ofta multipla sjukdomsbild. Närstående till patienten kan vara till hjälp för vårdgivaren i kommunikationen och vården av patienten. Syftet med studien var att undersöka närståendes självskattade upplevelse av delaktighet,bemötande, tillgänglighet och information på en geriatrisk rehabiliteringsavdelning. Studien hade en deskriptiv design och var utformad som en enkätstudie. Den genomfördes på en geriatrisk rehabiliteringsavdelning på landsbygden i centrala Sverige tillhörande Akademiska sjukhuset. Antalet enkäter som delades ut var 49 stycken och svarsfrekvensen var 82 %. Resultatet visade att de flesta närstående i studien var nöjda med delaktighet, bemötande, tillgänglighet och information. Resultatet visade även på en signifikans gällande samvariation mellan delaktighet och bemötande, tillgänglighet och information. Studien visade inte på någon signifikans gällande skillnaden mellan män och kvinnor avseende upplevelsen av delaktighet. Likaså påträffades ingen signifikans mellan hur lång tid patienten var inneliggande och den närståendes upplevelse av delaktighet. Närstående upplevde sig ha en relativt bra kontakt med ansvarig läkare men en stor del uppgav dock att de inte hade någon uppfattning. Vår slutsats är att nyckeln till delaktighet är bemötande, tillgänglighet och information.</p>

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att belysa vad sjuksköterskor på ambulansen respektive akutmottagningen ansåg vara viktig information till patienter med akuta bröstsmärtor samt vad som var viktigt att tänka på vid informering av dem. Tio intervjuer med sjuksköterskor utfördes, fem på ambulansen samt fem på akutmottagningen. Resultatet har delats upp utifrån de olika arbetsplatserna. Resultatet visade att det fanns stora likheter i hur sjuksköterskorna svarade på frågorna som ställts. Det som ansågs viktigt att ge information om var vad som skedde och varför, det var även viktigt att informera om läkemedel och dess biverkningar och att med den information de gav, lugna patienterna. En stor punkt som kom upp från båda arbetsplatserna var att det var viktigt att informera om det som patienten frågade efter. På ambulansen ansåg sjuksköterskorna även att det var viktigt att försöka hålla informationen till det som var viktigt och relevant för patienten. Sjuksköterskorna på akutmottagningen ansåg att det var viktigt att informera så mycket som möjligt och att hålla patienten uppdaterad. / The aim of this qualitative interview study was to elucidate what nurses at ambulance and emergency department thought was important information to give to patients with acute chest pain and what was important to think about when informing them. Ten interviews with nurses was performed, five at the ambulance and five at the emergency department. The result has been divided between the two workplaces. The study showed that there where large similarities in how the nurses responded to the questions asked. The objects that was thought of as important was to give information about what happened and why, it was also important to give information about pharmaceuticals and it´s side effects and with the information that they gave, try to calm the patients down. A large item that came up was that it was important to inform about what the patients asked for. At the ambulance the nurses also thought that it was important to try to keep the information to what was important and relevant to the patient. The nurses at the emergency department thought that it was important to inform as much as possible and keep the patient updated.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans roll i omvårdnaden av patienter med anorexia nervosa. Sökning av vetenskapliga artiklar gjordes i databaserna EBSCO host, PubMed, psycINFO, Blackwell Synergy, Wiley InterScience Journals och Academic Search Elite. Studiens huvudresultat utgjordes av tre huvudkategorier; kommunikation, bemötande och omvårdnadsåtgärder. Kommunikation visade sig vara viktig utifrån flera olika aspekter. Det var i första hand viktigt att få en fungerande kommunikation med patienten, men de anhöriga fick inte heller glömmas bort utan spelade en stor roll i omvårdnaden. För att utvecklas i sin roll som sjuksköterska i arbetet med anorexiapatienter var även kommunikationen med kollegor viktig. I bemötande av patienter med anorexia nervosa var det viktigt att se patienten utifrån en helhetssyn, att kunna bemästra svårigheter, att kunna bygga upp ett förtroende mellan sig själv och patienten samt att ha den rätta personligheten. De omvårdnadsåtgärder som togs upp var att kunna ge patienten adekvat utbildning om sjukdomstillståndet och att samtidigt vara ett stöd. Dessa områden har betydelse för att uppnå en fungerande roll som sjusköterska i omvårdnaden av patienter med anorexia nervosa. / The aim of this descriptive literature review was to describe the nurses’ role in the nursing of patients suffering from anorexia nervosa. The search for literature was made in the data bases EBSCO host, PubMed, psycINFO, Blackwell Synergy, Wiley InterScience Journals and Academic Search Elite. The main result of the study was presented in three categories; communication, meeting the patient and nursing measures. Communications was important in different ways. First it was important to be able to communicate with the patient, but the next of kin also played an important role in the nursing and should not be forgotten. To continue developing in the role as a nurse, working with patients suffering from anorexia nervosa, communication with co-workers was important. When meeting patients suffering from anorexia nervosa, seeing the patient with a holistic sight was important. It was also important to be able to overcome difficulties, to build a trust and to have the right personality. The nursing measures brought up were to be able to educate the patient about the disease and to be a support. All these areas brought up in the result were needed to achieve a functioning role as a nurse in the nursing of patients suffering from anorexia nervosa.

Coronary artery bypass grafting (CABG) föregås av en väntetid som kan vara påfrestande för patienten i och med att en hjärtkärlsjukdom är ett livshotande tillstånd. Effektivi-sering inom sjukvården har lett till förhållandevis korta vårdtider efter detta ingrepp. Med tanke på den relativt långa rehabiliteringsfas som följer läggs mycket av ansvaret för återhämtningen på patient och dennes närstående i hemmet. Syftet med studien var att belysa det sociala stödet och dess betydelse för patienten i samband med en CABG-operation. Studien genomfördes som en litteraturstudie. Resultatet visade att socialt stöd hade en positiv effekt på välbefinnan-det för patienter i samband med CABG-operation. Socialt stöd gavs i olika grad i form av emotionellt, informativt eller instrumentellt stöd, av sjuksköterska och närstående. De närstående utgjorde den viktigaste källan till stödet. Vissa patientgrupper hade större behov av socialt stöd än andra. Sjuksköterskan bör vara medveten om dessa utsatta grupper och försöka tillgodose deras behov av utökat stöd. Vidare forskning bör göras för att se hur detta utökade stöd bör utformas för att ge bäst effekt.

Studies show that older is an increased proportion patients in hospital and that it is a patient group that can be difficult to communicate with because of older patients' often multiple disease picture. Relatives to the patient can be help for caregivers in the communication and the care of the patient. The aim with the study was to examine relative's experience of participation, meeting/support, accessibility and information on a geriatrics rehabilitation care unit. The study had a descriptive design and was designed as a questionnaire study. It was implemented on one geriatrics rehabilitation care unit on the countryside in central Sweden, belong to Uppsala University hospital. The number questionnaires that were distributed out were 49 and the reply frequency was 82 %. The result showed that most relatives in the study were satisfied with participation, meeting/ support, accessibility and information. The result showed also on a significance correlation between participation and meeting/ support, accessibility and information. The study did not reveal any difference between men and women concerning the experience of participation. Likewise, no correlation was revealed on between how long time the patient where in hospital and the experience of participation. Relatives experienced to have a relative good contact with the doctor, but a part stated however that they did not have any opinion about it. Our conclusion is that the concept to participation is meeting/ support, accessibility and information. / Studier visar att äldre är en ökande andel patienter i vården och att det är en patientgrupp somkan vara svår att kommunicera med på grund av äldre patienters ofta multipla sjukdomsbild. Närstående till patienten kan vara till hjälp för vårdgivaren i kommunikationen och vården av patienten. Syftet med studien var att undersöka närståendes självskattade upplevelse av delaktighet,bemötande, tillgänglighet och information på en geriatrisk rehabiliteringsavdelning. Studien hade en deskriptiv design och var utformad som en enkätstudie. Den genomfördes på en geriatrisk rehabiliteringsavdelning på landsbygden i centrala Sverige tillhörande Akademiska sjukhuset. Antalet enkäter som delades ut var 49 stycken och svarsfrekvensen var 82 %. Resultatet visade att de flesta närstående i studien var nöjda med delaktighet, bemötande, tillgänglighet och information. Resultatet visade även på en signifikans gällande samvariation mellan delaktighet och bemötande, tillgänglighet och information. Studien visade inte på någon signifikans gällande skillnaden mellan män och kvinnor avseende upplevelsen av delaktighet. Likaså påträffades ingen signifikans mellan hur lång tid patienten var inneliggande och den närståendes upplevelse av delaktighet. Närstående upplevde sig ha en relativt bra kontakt med ansvarig läkare men en stor del uppgav dock att de inte hade någon uppfattning. Vår slutsats är att nyckeln till delaktighet är bemötande, tillgänglighet och information.

Uppsatsens syfte är att undersöka vilka ekonomiska effekter införandet av distansuppföljning för ICD-patienter har ur ett samhällsperspektiv. Delsyftet är att identifiera ekonomiska argument och kvalitativa aspekter för och emot införandet av tjänsten distansuppföljning. Författarna har kommit fram till ett antal slutsatser. Att införa distansuppföljning som uppföljningsmetod för ICD-patienter istället för konventionella återbesök på sjukhus innebär stora kostnadsbesparingar. Nettonuvärdet uppgår till drygt 268 miljoner kronor efter femton år. Vid tidsperiodens slut erhålls en kostnadsbesparing på cirka 35,6 procent. De ekonomiska fördelarna överstiger kostnaderna redan efter ett år, och hela investeringskostnaden återfås efter sju år. Kvalitativa argument som talar för distansuppföljning är tidsbesparingar, förenklad uppföljning, bättre övervakning och att patienterna upplever en större trygghet.

Vårdmiljön och dess estetik är en viktig del av patientens livsvärld. Estetik är kunskapen om det sköna och dess modifikationer, samt förnimmelsekunskap. Sjuksköterskor kommer dagligen genom arbetet i kontakt med patienternas upplevelser av miljön. Tidigare forskning visar att det tenderar att finnas en uppdelning av estetiken i olika kategorier och att det saknas en helhetsbild av vårdmiljön och dess estetik. Det finns inte mycket beskrivet om sjuksköterskors erfarenheter inom området, inte heller mycket om patientens perspektiv. Syftet med denna studie är att belysa sjuksköterskors erfarenheter av hur vårdmiljön och dess estetik påverkar patienterna. Datainsamlingen gjordes med intervjuer. Intervjuerna spelades in och transkriberades. En kvalitativ innehållsanalys gjordes av texten och fem kategorier framkom; personalens inflytande, vårdutrymmenas utformning och funktion, inredningen, vikten av genomtänkt stimulering och aktivitet samt tillgång till natur. Resultatet visar att vårdmiljö är ett brett ämne och uppfattningarna om ämnet grundar sig ofta på subjektiva erfarenheter och upplevelser. Personalen spelar en viktig roll i vårdmiljön. Det finns dock mycket kvar att göra i miljön. / The care environment and its aesthetics is an important part of a patient's world. Aesthetics is the knowledge of beauty and its modifications; and also of perception. Nurses are in contact with patient's perception of the environment every day in their work. Former research shows that there tends to be a division of the aesthetics into different categories and there is a lack of knowledge about the whole picture. There is not much described about the nurse's experiences in the area neither is there much about the patient's perspective. The aim of the study is to cast light on the nurses experiences of how the care environment and its aesthetics affect the patients. Data collection was made through interviews and audio recorded and written out. A qualitative content analysis was made of the text, five categories were found; the influence of staff; the care areas design and function; interior; the importance of careful stimulation and activities; access to nature. The result shows that the care environment is a broad subject and the understanding of it is based on subjective experiences. The staff plays an important roll in the care environment. There is also much left to do about the environment.