Statistik från år 2002 visade att 24,6 miljoner människor i världen lever med cancersjukdom. Sjuksköterskor möter många av dessa patienter i det dagliga omvårdnadsarbetet. En stor del av vårdarbetet är medicinskt inriktat men betydelsen av upplevd livskvalitet hos patienter med cancersjukdom har visat sig ha stor betydelse för både behandling och sjukdomsförlopp. Livskvalitet omfattar upplevelser och känslor inom individen. Att mäta upplevd livskvalitet kan vara svårt då det är en individuell upplevelse. Det är svårt att hitta ett generellt mätinstrument för livskvalitet därför kan det underlätta att mäta de omkringliggande faktorerna till livskvalitet. När det inte längre är möjligt att bota en cancersjukdom finns möjlighet till olika behandlingsalternativ för att lindra cancersjukdomens symtom, palliativ vård. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa livskvaliteten hos patienter med cancersjukdom i palliativ vård. Litteraturstudien omfattar 13 vetenskapliga artiklar. Resultatet delades in i 5 olika kategorier med faktorer som påverkade livskvaliteten; fysiska faktorer, psykologiska faktorer, sociala faktorer, andliga faktorer samt omvårdnadsfaktorer. Resultatet speglade vikten av symtomkontroll såväl för patientens livskvalitet som för sjuksköterskans omvårdnad. Det är viktigt att sjuksköterskan uppfattar negativt upplevda symtom hos patienten tidigt för att kunna göra patienten delaktig i omvårdnaden och därigenom främja livskvaliteten. Det borde ägnas mer forskning åt patienter med cancersjukdom och deras upplevelse av livskvaliteten.

Amyotrofisk lateralskleros (ALS) är en obotlig, neurologisk sjukdom som karaktäriseras av en progressiv nedbrytning av det motoriska nervsystemet. Symtomen är tilltagande muskelsvaghet som slutligen orsakar förlamning och andningssvikt. Överlevnadstiden från sjukdomens debut är två till fem år. Det finns i dagsläget ingen botande behandling mot ALS, istället läggs fokus på att lindra symtom. Syftet med studien var att belysa livskvalitét och välbefinnande hos patienter med den obotliga sjukdomen ALS. Metoden som användes var en litteraturstudie baserad på tretton vetenskapliga artiklar som analyserades och sammanställdes. I resultatet framkom fyra teman; Betydelsen av fysisk försämring och förlust av kroppslig funktion, Betydelsen av stöd från familj, vänner och vårdgivare, Betydelsen av att leva i nuet och blunda för framtiden samt Betydelsen av att känna hopp och upprätthålla en positiv syn på livet. Det är angeläget att det genomförs fler kvalitativa studier som undersöker patienters individuella upplevelser av att leva med sjukdomen ALS. / Amyotrophic lateral sclerosis (ALS) is an incurable, neurological disease characterized by a progressive degeneration of the motor nervous system. The symptoms of the disease are progressive muscle weakness that eventually causes paralysis and respiratory failure. The survival time from the onset of the disease is two to five years. There is currently no cure for ALS and treatment consists of symptomatic relief. The aim of the study was to illuminate quality of life and well-being in patients with the incurable disease ALS. The method used was a literature review based on thirteen scientific articles that were analyzed and compiled. The results revealed four themes; the importance of physical deterioration and loss of bodily function, the importance of support from family, friends and caregivers, the importance of living in the present and ignore the future and the importance of feeling hope and maintain a positive outlook on life. It is significant that more qualitative studies are being made, studies that explore patients' individual experiences of living with the disease ALS.

Syfte: Att identifiera och beskriva sjuksköterskans kommunikation och bemötande av personer med kognitiv nedsättning, i form av afasi orsakad av stroke. Syftet var även att undersöka vilken betydelse datainsamlingsmetoden har för de inkluderade artiklarna.Metod: Beskrivande litteraturstudie baserad på 14 vetenskapliga artiklar som publicerats år 2000-2012 via databaserna PubMed och Cinahl. En metodologisk granskning av artiklarnas datainsamlingsmetod genomfördes. Resultat: Sjuksköterskans bemötande och kommunikation hade en påverkan på patientens upplevelse av vården. Det framkom både möjligheter och hinder som påverkade kommunikationen i mötet. Brist på kompetens, personalresurser och tid samt stress ansågs vara de faktorer som hindrade kommunikationen. Användning av verbal och icke- verbal kommunikation, bra vårdmiljö, en trygg, lugn och ödmjuk sjuksköterska förbättrade möjligheten till att kunna uppnå ett gott bemötande och en framgångsrik kommunikation. Ostrukturerade intervjuer, djupintervjuer, videoinspelningar och frågeformulär förekom i de valda vetenskapliga artiklarna.Slutsats: En fungerande relation mellan sjuksköterskan och patienten utgör en grund i omvårdnaden och förbättrar omvårdnadskvalitén. Sjuksköterskan behöver ha kompetens, självinsikt och förståelse av mänskligt beteende i mötet med patienter som har en kognitiv nedsättning orsakad av stroke. Sjuksköterskan bör ha ett genomtänkt förhållande till sina egna värderingar och förhållningssätt i mötet och kunna ha förmågan att förutse både eget och patientens beteende. Vald datainsamlingsmetod ger djupare förståelse i det valda omvårdnadsämnet. / Aim: To identify and describe how nursing staff communication and treatment of patients with cognitive impairment such as aphasia caused by stroke and to examine the significance of the included article’s data collection methods.Method: A descriptive literature review based on 14 articles which was published between 2000-2012 in the databases PubMed and Cinahl. A detailed inspection of the articles’ data collection methods was conducted.Result: The nurse communication and treatment had an impact on the patient’s experience of care. It emerged both opportunities and barriers that affected the communication. Lack of staff resources and competence as well as stress were factors that hindered communication. The use of verbal and non-verbal communication, good health environment, a secure, calm and humble nurse improved the possibility to achieve a good treatment and successful communication. Unstructured interviews, in-depth interviews, video recordings and questionnaires occurred in the selected articles.Conclusion: A functional relationship between the nurse and patients is a basis in nursing and improves its quality. Nurses need to have skills, self-awareness and understanding of the human behavior when meeting patients with cognitive impairment caused by stroke. Nurses ought to have a deliberate relation to their own values and attitudes in meetings and be able to anticipate both their own and patient’s behavior. The selected data collection methods give a deeper understanding of the chosen nursing substance.

Background: Touching exists in different forms and can be experienced through the skin. By touching oxytocin is released like a relaxing hormone which counteracts anxiety and depression. Therapeutic contact and healing touch are methods nurses’ uses to give positive feeling of serenity, warmth and wellbeing for the patients. Touching can be a method for communication and happiness when word is not enough. By touching can nurses notice if a patient is, for example, anxious. The hands of the nurse are important caring of the patient such as adequate touching calms and sooths anxiety and pain. Aim:  To describe the significance to give touch in nursing. Method: A literary summary of scientific articles published between 1995 until 2012, where seven of them have qualitative approach and three have quantitative and all of them found via the databases CINAHL and MEDLINE. Result: Nurses were describing how touching had positive significance for the patients. The nurses could by touching reduce the patient’s pain, anxiety and worries. Different sorts of touching was mentioned like massage. A general theme was touching by non-verbal communication which gave a sense of security to the patients. The nurses’ attitude to touch became a problem since the nurses only touched the patients when necessary, for example when caring by hygiene without respecting the patients’ integrity. Discussion: In the result discussion it was described how the limited knowledge by the nurses of touching. By training (and education) they could carry though touching with help of different types of touching, massage, tactile touching, therapeutic touch etc. It relieved the state of pain, anxiety, and it also created security, closeness, better sleep and well-being of the patient. The touch adapted to the patients’ needs was described as positive and meaningful. To build an interpersonal relationship was essential and fundamental before the nurse approached the patient.

Bakgrund: Lyhördhet är ett tämligen begränsat område gällande forskning i vårdvetenskapen och forskning har indikerat på ett behov av att utforska patienters upplevelser kring lyhördhet i vårdrelationen. Patienter med cancer uttrycker sällan sin oro och ängslan med ord utan uttrycker istället antydningar, vilket sällan uppmärksammas av vårdpersonalen, något som indikerar på ett behov av lyhördhet i vårdrelationen. Att inte veta hur lyhördhet upplevs av patienter kan skapa en problematik i vårdrelationen och är därav ett viktigt område att belysa. Syfte: Syftet är att beskriva hur patienter med cancer upplever lyhördhet i vårdrelationen. Metod: Fem självbiografier analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet urskildes två teman; lyhördhet och bristande lyhördhet. Lyhördhet framkom i kategorier av bekräftelse, trygghet och förståelse medan bristande lyhördhet framkom i kategorier av otrygghet, kränkning samt ovisshet. Situationer där lyhördhet återfanns skapade positiva upplevelser hos patienterna och när bristande lyhördhet återfanns skapades negativa upplevelser hos patienterna. Slutsats: Lyhördhet återspeglas i samtal, kroppsspråk och hur dialogen genomförs i vårdrelationen. Bristande lyhördhet uppstår då vårdpersonal inte är medvetna i sitt beteende, kroppsspråk eller i dialoger som genomförs i vårdrelationen. / Background &amp; Problem: Responsiveness is a relatively limited area of ​​nursing science and research has indicated a need to explore patients' experiences regarding responsivness in the caring relationship. Cancer patients rarely express their concerns and anxieties with words but uses instead insinuations, which is rarely noticed by the staff, which indicates a need for responsiveness in the caring relationship. Not knowing how patients experience responsiveness can create problems<img src="https://cdncache-a.akamaihd.net/items/it/img/arrow-10x10.png" /> in the caring relationship and hence is an important area to illuminate. Purpose: The purpose is to describe how cancer patients experience responsiveness in the caring relationship. Method: Five autobiographies were analysed using a qualitative content analysis. Results: The results distinguished two themes; Responsiveness and lack of responsiveness. Responsiveness emerged from the experiences of confirmation<img src="https://cdncache-a.akamaihd.net/items/it/img/arrow-10x10.png" />, security and understanding, while lack of responsiveness emerged from the lack of security, violation and uncertainty. In situations where responsiveness occurred, patients experienced positive experiences. In situations where lack of responsiveness occurred, patients experienced negative experiences. Conclusion: Responsiveness occurs in conversations, through body language and how the dialogue proceeds in the caring relationship. Lack of responsiveness occurs when staff are not aware of their behaviour, body language or dialogues conducted in the caring relationship.

Bakgrund: Begreppet självskadebeteende är svårdefinierat och tycks inte ha nått konsensus inom vården. Evidens tyder på en ökad förekomst av, framför allt unga, patienter med självskadebeteende. Patienterna uttrycker ett stort behov av att sjuksköterskorna har en förståelse för deras livsvärld och självskadebeteendets bakomliggande orsaker. Sjuksköterskor å andra sidan upplever att de saknar utbildning och tillfälle för reflektion för att möjliggöra en ökad förståelse och förbättrad vård kring patienter med självskadebeteende. Syfte: Att belysa sjuksköterskans upplevelse av vårdandet av patienter med självskadebeteende inom akutpsykiatrisk öppenvård. Metod: Semistrukturerade intervjuer med sex sjuksköterskor genomfördes vid två akutpsykiatriska öppenvårdsenheter, kvalitativ innehållsanalys användes. Resultat: Det framkom två teman utifrån sjuksköterskans beskrivning av vårdandet av patienter med självskadebeteende: Sjuksköterskans emotionella och kognitiva perspektiv och Sjuksköterskans vårdperspektiv. Sjuksköterskans brist på utbildning samt vikten av debriefing var två viktiga resultat. Slutsats: Resultatet visar att sjuksköterskor som arbetar med patienter med självskadebeteende upplever många starka känslor. Sjuksköterskorna beskriver en känsla av hopp och framtidstro, samtidigt som vårdandet även beskrivs som emotionellt tärande. Ett behov av utrymme för debriefing framkommer liksom ett behov av problemspecifik utbildning. Klinisk betydelse: Det saknas evidens kring omvårdnaden av patienter med självskadebeteende, denna studie ökar kunskapen om de känslor och svårigheter som uppstår i vårdandet av patienter med självskadebeteende. / Background: The concept of self-harm is difficult to define and seems to have no consensus within healthcare. Evidence tells that self-harm is a growing problem, especially among young people. The patients express a great need for understanding from the nurses about their individual life and reasons for self-harm acts. Nurses on the other hand experience a lack of both education and opportunity for reflection to enhance their understanding and care for patient who self-harm. Aim: To illuminate the nurses’, who work in an acute psychiatric care unit, experiences of caring for patients who self-harm. Method: Semi-structured interviews with six nurses were conducted in two acute psychiatric care units, using qualitative content analysis. Results: Two themes were found: ‘nurses’ emotional and cognitive perspective’ and ‘nurses’ health care perspective’. Nurses’ lack of education and need for debriefing are important findings. Conclusion: Results show that nurses working with patients who self-harm, experience a variety of strong feelings. The feelings of hope are described as well as caring for patients who self-harm are experienced as emotionally stressful. Results also show a need for debriefing and specific training and education of caring for self-harm. Clinical significance: There is a lack of evidence about how to care for patients who self-harm, the study provides increased knowledge about feelings and difficulties emerging while caring for these patients.

Background: Isolation care may be necessary when a patient is carrying infection or is being inflicted with disease that causes deficit immune system. Being isolated means that the patient is in a confined space and may stay only there. Even in ancient times, people discovered the importance of isolating people carrying an infection from the rest of society. According to the Infectious Diseases Act, patients should be isolated in order to reduce the spread of infection both from the patient to the surroundings as well as the opposite. Isolation care can be psychologically stressful for some patients. They feel alone and abandoned, which eventually leads to suffering for patients. The increased prevalence of multidrug-resistant bacteria has set high standards in health care because it is challenging to care for patients isolated to reduce the spread. Aim: The aim was to illustrate patients’ experience of being nursed in isolation. Methods: a literature review with qualitative approach based on ten health science articles. The articles were analyzed using Friberg (2012) study analysis. Results: The literature review revealed four themes; difference experience of being isolated in an alien environment and needs of communication and information, feelings of alienation, the need for the presence and proximity of kin and staff. The results showed that patients experienced isolation care both negative and positive, depending on whether patients had previous experience of isolation care and the information they received from staff. Common in all patients was that isolation care contributed to a feeling of loneliness. The results showed that patients lacked staff attendance and touch which had great significance for the relief of the negative feelings. Discussion: The discussion highlights the importance of the patients socializing with other people, patient participation, and the importance of information and communication. With the nurse's awareness of patients' experience of isolation care he/she can help the patient and provide good care.

Antalet äldre människor ökar i samhället och står för en allt mer växande grupp patienter som behöver vård på akutmottagningen. Väntetiden på akutmottagningar runt om i landet blir allt längre. Det är ett välkänt faktum att äldre människor påverkas av att vänta länge på en akutmottagning, då deras allmäntillstånd lätt kan försämras på grund av det biologiska åldrandet och grundsjukdomar som gör dem skörare. Syftet med studien var att beskriva äldre patienters upplevelser av väntan vid besök på akutmottagningen. En litteraturstudie utfördes där resultatet baserades på tio vetenskapliga artiklar. Resultatet av denna litteraturöversikt delades in i fyra teman: att bli sedd, att bekräftas i sitt lidande, att vara delaktig som patient och att se patientens hela situation. Behovet hos den äldre att bli bekräftad, att få information och omvårdnad ökade när väntetiden blev lång på akutmottagningen. En ökad medvetenhet hos sjuksköterskan behövs kring den äldre akut sjuka patientens utsatta situation på akutmottagningen. Genom ökad kunskap och medvetenhet kan dessa patienternas behov av omsorg och omvårdnad mötas så deras lidande minskar under väntan på akutmottagningen. Behov av fortsatt forskning kring förbättringar avseende miljön och omhändertagandet av den äldre patienten på akutmottagningen finns vilket även behöver belysas inom grundutbildningen till sjuksköterska. / The number of elderly people is constantly increasing in the community and represents a growing group of patients who need care in the emergency department. The waiting time in the emergency deparments in Sweden tends to become longer. It’s a wellknown fact that older people are affected when they have to wait for a long time. Their general condition could easily detoriate as they are more vulnerable due to biological aging and medical conditions. The aim of the study was to describe older patient’s experiences of waiting in the emergency department. The study was conducted as a literature review and was based on ten scientific articles. The result of this literature review was divided into four themes: to be seen, to be acknowledged in their suffering, to participate as a patient and to see the patient’s entire situation. The older patient’s need to be acknowledged, information and care increased when the waiting time become long. For the nurse, an increased awareness of the older acutely ill patients situation in the emergency department is needed. With more knowledge and awareness, these patients’ needs could be taken care of and their suffering during the waiting time could be reduced. Continued research is needed to improve the environment and care of the older patient and should also be emphasized in nursing education.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karolinska institutet, 2007. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Univ., 2003. / Härtill 4 uppsatser.