Bakgrund: Hjärtsvikt är idag en folksjukdom och hjärttransplantation är den enda långvariga behandlingen. Sjuksköterskors omvårdnadskunnande handlar om att främja hälsa och välbefinnande hos patienten för att stärka livskvalitén. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelse i samband med en hjärttransplantation. Metod: I studien har en kvalitativ metod använts med narrativt material bestående av självbiografier. Studien är skriven ur ett patientperspektiv för att belysa patienters upplevelser. Resultat: I resultatet framkommer det att patienter i samband med en hjärttransplantation upplever en förändrad vardag, ovisshet, besvikelse och skuld men de visar sig också vara tacksamma över att ha överlevt och haft sina anhöriga som stöd. Brist på stöd från sjuksköterskor beskrivs skapa en känsla av ovisshet och livskvalitén varierade i samband med hjärttransplantationen. Slutsats: Insjuknandet i hjärtsvikt förändrar hela patientens liv och att genomgå en hjärttransplantation innebär en stor påfrestning både fysiskt och psykiskt. Sjuksköterskor måste vara starka i sin omvårdnadsprofession för att kunna stödja patienten och främja hälsa och välbefinnande. / Background: Today, heart failure is a widespread disease and heart transplantation is the only long-term treatment. The nursing profession is about promoting health and well-being of the patient to strengthen the quality of life. Aim: To describe patients’ experiences in connection with a heart transplant. Method:  In the study, a qualitive method has been used with narrative material consisting of autobiographies. The study is written from a patient perspective to present patients’ experiences. Results: The result shows that patients experience, in connection with heart transplantation, a change in everyday life, uncertainty, disappointment and guilt, but then again, they also prove to be grateful to have survived the operation and their relatives’ support. Lack of support from nurses describes creating a feeling of insecurity and quality of life varied in the context of heart transplantation. Conclusion: Heart failure changes the patient’s whole life and undergoing a heart transplant is a major strain physically and mentally. The nurse must be strong in the nursing profession to support the patient to alleviate health and well-being.

Bakgrund: Diabetes typ 2 (DMT2) står för majoriteten av all diabetes i Sverige som internationellt, vilket har satts i samband med vår moderna livsstil, minskad fysisk aktivitet och en tilltagande ökning av kroppsvikt. Orsaken kan t.ex. relateras till patientens ärftliga betingad eller individens levnadsvanor. Egenvård är viktig för att förebygga eller minska senkomplikationer. Syftet: Syftet med det föreliggandeexamensarbetetvar attbeskriva vuxna patienters erfarenheter av egenvård vid DMT2samt granska datainsamlingsmetoder och urvalsgrupp använts i artiklarna.  Metod: Litteraturstudieutfördes med en beskrivande design där sammanfattas 12 kvalitativa artiklar. Huvudresultat:Patienter hade positiv inställning livsstilsförändringar och började ta ansvar för sin egenvård. En del patienter hade svårigheter att ta till sig kunskaper och tillämpa dessa i sin egenvård, arbetssituation påverkad, låg inkomst och en känsla av utanförskap både från hemmet och omgivningen. En del av patienter upplevde socialt stöd från familj och närstående samt hade god kontakt med vården.  Slutsats:Föreliggande examenarbetevisade att patientens levnadssituation, relation till sin omgivning måste sättas i centrum. Patienten möjlighet att få en vårdkontakt förbättras, med syfte att ge individanpassad kunskap, motivera och ge mer tid. Vidare forskning bör undersöka familjens förhållningssätt till personen som har DMT2 för att få en djupare förståelse om vad familjen kan göra för att skapa en holistisk syn.  Nyckelord: DMT2, Egenvård, Erfarenhet, Vuxna patienter / Background:Diabetes type 2 (DMT2) accounts for the majority of all diabetes in Sweden as well as global, which has been associated with our modern lifestyles, reduced physical activities and an increase in body weight. Causes can be, for example, related to the patient's hereditary condition or the individual's living habits. Self-care is important to prevent or reduces the late complications. Aim: The aim of the present thesis was to describe adult patients’ experiences of self-care with DMT2 and examine the data collection methods and sample group used of the articles. Methods: A literature study was conducted with a descriptive design summarizing 12 qualitative articles. Main result: Patients had positive attitude to lifestyle changes and began taking responsibility for their self-care. Some patients had difficulty in acquiring knowledge and applying them for their own care, affected in work situation, weak income and a sense of alienation both at home and surrounding. Some of patients experienced social support from family and close relatives and had good contact with healthcare. Conclusion: The present study shows that the patient's living situation, relationship with his surrounding, must be placed at the center. The patient possibilities for care contact should be improved in order to give him individualized knowledge, motivate and give more time.  Further research should investigate the family's approach to the person with DMT2 to gain a deeper understanding of what the family can do to create holistic view. Keyword: Adult patients,DMT2, Experience, Self-care,

Bakgrund: Inom den svenska vuxenpsykiatriska vården vårdas en del av patienterna under tvång. För att förbättra tvångsvården krävs en förståelse för patienternas upplevelser under vårdtiden. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur patienter inom psykiatrisk slutenvård upplever och påverkas av tvångsvård. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativa originalartiklar. Efter sökningar i databaserna PubMed, Cochrane och Cinahl har 10 artiklar valts ut för analys. Teoretisk referensram var Katie Erikssons omvårdnadsteori. Resultat: Sammanställningen av resultatet visade på gemensamma nämnare i samtliga artiklars resultat. En positiv upplevelse av tvångsvård kräver kompetent och ödmjuk personal som håller patienten informerad under hela vårdtiden samtidigt som personalen är ett stöd för patienten genom att visa respekt och förståelse. Patienter som har vårdats under tvång har samtliga resultat mer eller mindre upplevt någon form av negativ känsla kring vården. Upplevelser av kränkning av patientens integritet eller människovärde som i sin tur leder till ett försämrat mående gick att se i majoriteten av resultaten. Slutsats: Hur man som patient upplever och påverkas av tvångsvård i Sverige är individuellt och både upplevelsen och resultatet av vården är unikt för varje patient. Samma typ av vård kan ibland ge motsägelsefulla resultat mellan olika patienter. Oavsett upplevelse och resultat, finns dock vissa gemensamma nämnare som kan vara avgörande för patienternas upplevelser. Som sjuksköterska har man stora möjligheter och ett ansvar att påverka patientens vård till det positiva, bland annat genom att ge personcentrerad vård, vara lyhörd, engagerad och göra patienten delaktig i sin vård. / Introduction: In the Swedish psychiatric care for adults, some patients are treated under coercion. To improve the coercive care, there is a need for understanding the patients’ experiences during treatment. Aim: The aim of this literature review was to describe how patients in the Swedish psychiatric coercion care experienced their care and how they were affected by it. Methods: A literature review with qualitative original articles. After searches on the databases PubMed, Cochrane and Cinahl, 10 articles have been chosen for analysis. Framework of reference was Katie Erikssons theory of nursing. Results: The compilation of the results showed several similarities in all the articles’ results. A positive experience of coercion care requires qualified and humble staff that keep the patients informed during the entire treatment and at the same time supports the patient by showing respect and understanding. Patients who have been admitted to coercion care has in all the results more or less experienced some form of negative feelings about the care. Experiences of violation of patient privacy or dignity, which in turn leads to deterioration in health could be seen in the majority of the results. Conclusions: How the patient perceives and is affected by coercion care in Sweden is individual and both the experience and outcome of care is unique to each patient. The same type of care can sometimes provide contradictory results between different patients. Regardless of the experience and the results, however, some common denominators can be crucial to patients’ experiences. As a practicing nurse, there is great opportunity and responsibility to influence the patients’ care to be positive, for example by providing person-centred care, being responsive, committed and make the patient involved in their own care.

Bakgrund: Att leva med hjärntumör innebär både emotionella och kroppsliga förändringar som kan påverka patienters liv. Tidigare forskning visar att anhöriga till patienter som lever med hjärntumör anpassar sin vardag efter patienternas sjukdom och dennes oro kring sjukdom och förlopp. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av att leva med hjärntumör. Metod: En kvalitativ innehållsanalys med fokus på det manifesta innehållet utfördes och var baserad på fyra självbiografier. Resultat: Patienter som lever med hjärntumör upplever att deras tillvaro förändras. Vardagen formas av en rädsla och oro inför den osäkra framtiden. Stödet från familj och vänner ger patienterna styrka att inte ge upp kampen mot tumören. Att kunna acceptera sin situation bidrog till en positiv förändring i vardagen och se livet och sig själv med nya ögon. Slutsats: Patienters upplevelser av att leva med hjärntumör var att deras tillvaro förändrades. Deras vardag blev präglad av rädsla och oro inför en osäker framtid, men också tankar kring döden. Familj och vänner hade en betydande roll i deras tillfrisknande och gav dem stryka och stöd till att kämpa. För att kunna gå vidare i livet upplevde patienterna att deras acceptans var betydelsefull. / Background: To live with a brain tumor can give emotional and physical changes that effects the patients’ entire life. Previous research shows that next of kin of a family member with a brain tumor must adapt their day after the needs and worries of that family member. Aim: To describe patients’ experiences of living with a brain tumor. Method: A qualitative content analysis with a focus on the manifest content, it was based on four autobiographies. Result: Patients who lives with a brain tumor can experience their life situation changing. Each day shapes of worry and fear because of an insecure future. The support from family and friends give them strength to fight the tumor. Since they accepted their situation, it gave them a positive change in everyday life and they saw life and themselves in a new way. Conclusion: The patients experiences by living with a brain tumor were that their life changed. Their everyday life was influenced by fear and worry. Family and friends had an important role in the patients´ recovery. To move on with their life, they had to accept the tumor.

Bakgrund: Vårdpersonal utsätts i allt högre grad för våld i sin profession. På de avdelningar där det sker mest våld är inom psykiatrisk, akut och geriatrisk vård. Våldet kan bestå av verbala hot och/eller fysiskt våld. De som främst drabbas är sjuksköterskor och de som oftast är förövare är patienter eller besökare. Att det förekommer våld inom vården påverkar arbetsmiljön negativt för personalen. Risken finns då att patienter kan komma i kläm och omvårdnaden hamnar i skymundan. Personal som blivit utsatt för våld drabbas av oro, en känsla av att inte räcka till, rädsla för att bli utsatt igen och att problemet inte tas på tillräckligt stort allvar av ledningen. Syfte: Syftet med föreliggande litteraturöversikt var att belysa hur våld på arbetsplatsen påverkar sjuksköterskor och omvårdnad. Metod: En allmän litteraturöversikt genomfördes. Kvalitativa och kvantitativa artiklar användes. Resultat: Teman som hittades i artiklarna beskrev dynamiken kring våld inom vården samt vilka följder det innebär för sjuksköterskan, patienten och arbetsmiljön. Sjuksköterskan drabbas bland annat av psykosociala och fysiska besvär som i sin tur påverkar omvårdnad. Arbetsmiljön påverkas negativt då sjuksköterskan inte upplever trygghet på arbetsplatsen. Sjuksköterskor behöver rapportera incidenter så att ledningen kan utforma riktlinjer som är preventiva och som speglar verkligheten. Slutsats: För att lyckas med förebyggande insatser behövs bättre kommunikation mellan sjuksköterskor och ledningen. / Background: Healthcare staffs continue to be exposed to workplace violence in their profession and the frequency of incidents has increased over the past years. The hospital wards that see the majority of incidents are psychiatric, emergency and geriatric departments. Violence consists of verbal threats and/or physical violence. The most affected are nurses, while the patient and visitors are most often the perpetrators. The result is that nursing takes a back seat. Nurses that are targets for violence can suffer from a long list of problems, including anxiety, feelings of inefficacy, fear of further violent attacks, and a sense that management doesn’t take incidents seriously. Purpose: The purpose of the literature review was to examine how workplace violence affects both nurses and nursing care. Method: This was a general literature review containing both qualitative and quantitative articles. Result: Pervasive themes were found in the literature related to the dynamics of violence in healthcare settings, the general profile of victims and perpetrators, and what consequences violence has for patients, nurses and nursing care. Nurses can suffer from physical and psychosocial problems due to WPV, which in turn impacts patient care. The work environment is negatively affected because nurses do not feel safe while performing their duties. Nurses need to report all violent incidents so that hospital management gets a clear picture of the extent of the problem and implement appropriate preventative measures. Conclusion: Better communication between nurses and management is needed in order to affect changes in regard to WPV.

Bakgrund: Sexuell dysfunktion kan se olika ut för personer som drabbats av stroke och kan påverka bland annat lust och sexuell tillfredsställelse hos båda könen. Patienter med stroke har uttryckt att sexualitet är ett viktigt ämne att behandla i rehabilitering efter stroke, dock har det framkommit att det är den funktionsnedsättning som ofta förbisetts av sjukvårdspersonal. Syfte: Studien syftar till att undersöka huruvida strokepatienter uppfattat att de fått samtala om sexuell funktion samt vilka faktorer som är viktiga för patienten i samband med ämnet. Detta för att identifiera eventuella förbättringsbehov gällande samtal om sexuell funktion hos patienter efter stroke. Metod:Studien gjordes utifrån en deskriptiv tvärsnittsdesign där urvalen väntrumsundersökning och systematiskt urval användes. Studien bestod av en kvantitativ enkätstudie där totalt 42 respondenter deltog. Studien har följt EPNs forskningsetiska riktlinjer. Studien genomfördes som en del av förbättringsarbetet på Rehabiliteringsmedicinska mottagningen, Akademiska sjukhuset, Uppsala. Huvudresultat: Respondenterna i studien var positiva till samtal om sexuell funktion, men endast 19% hade fått frågan. De flesta respondenter önskade att ämnet togs upp redan i slutenvården för att möjliggöra vidareutveckling av samtalet senare under rehabiliteringen. Slutsats: Det krävs mer forskning för att kunna generalisera resultatet, men utifrån den här studien kan det ses att ämnet är efterfrågat. Sjukvårdspersonal bör skapa riktlinjer för samtalets genomförande för att underlätta individanpassning samt att det ska bli en naturlig del inom omvårdnaden så att varken yngre eller äldre patienter förbises. / Background:Sexual dysfunction in stroke survivors is individually and will affect, among other things, the desire and sexual satisfaction of both sexes. Stroke patients have expressed that sexuality is an important subject to treat in stroke rehabilitation, but it has been found that it is one of the disabilities that is often overlooked by healthcare professionals. Aim: The study aims to investigate whether stroke patients experienced that they have received conversations about sexual function with health care professionals and which elements that are important. This study helps to identify needs of improvements regarding conversations about sexual function in patients after stroke. Method:The study was based on a descriptive cross-sectional design using the sample study among visitors and systematic selection. The study consisted of a quantitative survey study involving a total of 42 participants. The study has followed EPN's ethical guidelines. The study was conducted as part of the improvement work at the medical rehabilitation center, Akademiska sjukhuset, Uppsala. Main result: The patients were positive about having a conversation about sexual intercourse, but only 19% of the respondents had received the question. Most respondents wanted the subject to be addressed in the early phase of acute hospitalization in order to continue working on the subject later in the rehabilitation. Conclusion:In order to generalize the results, more research is needed, but from this study it is evident that the subject is requested. Healthcare professionals should establish guidelines for conversations in order to personalize and to make it a natural part of nursing so that either young or elderly patients will be overlooked.

Bakgrund: Hjärtstopp är ett livshotande tillstånd och chansen för överlevnad ökar om hjärtrytmen återställs inom några minuter. Tidigt larm, hjärt- och lungräddning samt defibrillering är kedjan som räddar liv. Uppföljning och eftervård efter hjärtstopp ser olika ut beroende på var i världen patienten befinner sig och skiljer sig även mellan sjukhus i Sverige. Sjuksköterskor behöver känna till patienters erfarenheter av hjärtstopp för att kunna individanpassa bemötande och omvårdnad. Syfte: Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av att överleva hjärtstopp. Metod: En litteraturöversikt genomfördes och baserades på 16 vetenskapliga artiklar, varav sju stycken var kvalitativa åtta kvantitativa och en mixed method. Sökningarna gjordes i databaserna CINAHL Complete och Pubmed och analys utfördes enligt Friberg (2017). Resultat: I resultatet formades fyra teman: fysiska och psykiska förändringar, erfarenheter av vården, ett nytt sätt att leva och mening och gemenskap. Hjärtstopp medför både fysiska och psykiska förändringar som erfars både positivt och negativt av patienterna. Erfarenhet av sjukvården, behovet av stöd från familj och närstående, hälsa och livskvalitet är områden som berörts av hjärtstoppet. Diskussion: I metoddiskussionen diskuteras litteraturöversiktens styrkor och svagheter. Resultatdiskussionen har diskuterats utifrån Watsons teori om mänsklig omsorg, vetenskapliga artiklar, litteratur och de centrala delarna av patienters erfarenheter som framkom i resultatet. Författarna diskuterar hur vården kan individanpassas och förbättras utefter litteraturöversiktens resultat. / Background: Cardiac arrest is a life-threatening condition and the chance of survival increases if the heart rate is restored within a few minutes. Early alarm, cardiac and lung rescue and defibrillation is the chain that saves lives. Follow-up and post-treatment after cardiac arrest vary depending on where the patient is and is also different between hospitals in Sweden. Nurses need to know patient´s experiences of cardiac arrest in order to be able to personalize treatment and nursing. Aim: The purpose was to describe patients' experiences of surviving cardiac arrest. Method: A literature review was conducted and based on 16 scientific articles, seven of which were qualitative eight quantitative and one mixed method. The searches were made in the databases CINAHL Complete and Pubmed and analysis was conducted according to Friberg (2017). Results: In the result, four themes were formed: physical and mental changes, experiences of care, a new way of living and meaning and community. Cardiac arrest causes both physical and mental changes that are experienced both positively and negatively by the patients. The experience of healthcare, the need for support from family and close relatives, health and quality of life are areas affected by the cardiac arrest.  Discussion: The method discussion discusses the strengths and weaknesses of the literature review. The outcome discussion has been discussed on the basis of Watson's theory of human concern, scientific articles, literature and the central parts of patients' experiences as expressed in the results. The authors discuss how care can be personalized and improved according to the results of the literature review.

Sexuella trakasserier är ett globalt samhällsproblem där hälso- och sjukvården är en särskilt utsatt yrkesgrupp. Problemet med sexuella trakasserier är att det inte uppmärksammas lika mycket som fysiskt våld. Syftet med litteraturstudien var därför att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av sexuella trakasserier från patienter. En litteraturstudie baserad på elva vetenskapliga artiklar med både kvalitativ- och kvantitativ ansats genomfördes. Sexuella trakasserier betraktades som ett tabubelagt område och det rådde en tystnadskultur kring ämnet. Sexuella närmanden förekom främst från manliga patienter i form av fysiska beröringar och sexuella kommentarer. Sjuksköterskorna som utsattes för sexuella trakasserier blev mer sårbara samt upplevde obehag och skamkänslor. De sjuksköterskorna som blivit utsatta för sexuella trakasserier använde sig ofta av olika strategier för att hantera och finna styrka i arbetsdagen. Kollegorna och närstående var ett betydelsefullt stöd för sjuksköterskorna som blivit utsatta av sexuella trakasserier från patienter. Vidare forskning om ämnet behövs för att kunna förebygga och hantera sexuella trakasserier. / Sexual harassment is a global social problem where health care provider is an exposed profession. Sexual harassment does not cause as much attention as physical violence and that is a problem. The purpose of the literature study was therefore to describe nurses’ experiences of sexual harassment from patients. A literature study based on eleven scientific articles with both qualitative and quantitative approaches was performed. Sexual harassment was considered as a taboo area and there was a silence culture about the subject. Sexual assault came primarily from male patients in the form of physical touches and sexual comments. Nurses who have been exposed to sexual harassment became more vulnerable and was experiencing discomfort and shame. Nurses also used different strategies to handle sexual harassment and to find strength of their working day. Colleagues and close associates were an important support for the nurses’ who had been exposed to sexual harassment from patients. Further research on the subject is needed to prevent and deal with sexual harassment.

Background: Patients with heart failure are a common patient group in many caring facilities. Previous research shows that the number of heart failure patients may increase in the future and that nurses do not have enough knowledge of how to treat patients with heart failure. Aim: To describe patients’ experiences of living with heart failure. Method: A literature study with descriptive synthesis. Result: Patients with heart failure may experience a change in life. These changes are limitations in performing physical activities which may result in increased stress on relatives and friends. Patients can feel that they are a burden as they become more dependent on others. Heart failure causes patients to experience anxiety and fear in their lives. Despite adverse consequences of heart failure, patients can accept the situation and thereby experience well-being. Conclusion: lack of knowledge, bodily and emotional changes were the root cause of patients experiencing a change in life due to heart failure. Nurses can help patients deal with the new life through support and good information. They should be perceptive to patients' experiences and can therefore promote patient’s well-being. / Bakgrund: Patienter som lever med hjärtsvikt är en patientgrupp som förekommer inom flertalet vårdverksamheter. Tidigare forskning visar att antalet hjärtsviktspatienter kan komma att öka framöver och att sjuksköterskor inte har tillräcklig kunskap om hur de ska vårda patienter som lever med hjärtsvikt. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att leva med hjärtsvikt. Metod: En litteraturstudie med beskrivande syntes. Resultat: Patienter som lever med hjärtsvikt kan uppleva förändringar i vardagen. Dessa förändringar är begränsningar av att utföra fysiska aktiviteter vilket kan resultera i ökad påfrestning för närstående och vänner. Patienter kan uppleva att de är en börda då de blir mer beroende av andra. Hjärtsvikt leder till att patienter kan uppleva oro och rädsla i vardagen. Trots negativa konsekvenser av hjärtsvikt kan patienter acceptera situationen och genom detta uppleva välbefinnande. Slutsats: Kunskapsbrist, kroppsliga- och emotionella förändringar var grundorsaken till att patienter upplever en förlorad kontroll över vardagen orsakat av hjärtsvikt. Sjuksköterskor kan hjälpa patienter att hantera den nya vardagen genom stöd och god information. De bör vara lyhörda till patienters upplevelser och kan därmed främja patienters välbefinnande.

Bakgrund: Bensår är ett symtom som orsakas av olika bakomliggande sjukdomar varav nedsatt venös cirkulation är vanligast. Störst risk att drabbas har patienter över 65 år. Bensår är plågsamma för patienter och innebär stora kostnader för vården. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att leva med bensår. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt där databaserna Cinahl, Pubmed och Psycinfo användes vilket resulterade i 16 vetenskapliga artiklar av både kvalitativ och kvantitativ design. Resultat: Patienters upplevelser av att leva med bensår resulterade i tre kategorier: att uppleva lidande, att känna sig begränsad samt att uppleva brister. Patienter upplevde stort lidande relaterat till att tvingas leva med smärta, sömnbrist samt negativa känslor. Begränsningar som patienter upplevde orsakades av fysisk begränsning, begränsning i val av kläder och skor samt social begränsning. Kunskaps- och informationsbrist hos patienter samt bristande kunskap om bensårsbehandling bland sjuksköterskor framkom i litteraturöversikten. Konklusion: Patienter upplevde omfattande lidande och begränsningar relaterat till att leva med bensår. Smärta var det mest dominerande symtomet som sällan var adekvat bedömd eller behandlad. Smärtproblematiken ledde i sin tur till försämring och förstärkning av andra symtom med djupgående påverkan på patienters välmående. Ökat stöd, information och smärtlindring skulle förbättra patienters välmående. / Background: Leg ulcer is a symptom caused by different underlying illnesses of which poor venous circulation is the most common one. People over 65 years of age are at the highest risk. Leg ulcer is a burden both for the patient and the healthcare system. Aim: To describe patients experiences of life with leg ulcers. Method: This study was conducted as a literature review, in which 16 articles was included using the databases Cinahl, Pubmed and Psycinfo. The articles were of qualitative and quantitative design. Result: Patient experiences of living with leg ulcers resulted in three categories: To experience suffering, to feel restricted and to experience lack of knowledge. The patients experienced a lot of suffering regarding pain, sleep deprivation and negative emotions. The patients also experienced limitations caused by immobility, limitations in the choice of clothes and shoes and social restrictions. The patients lack of knowledge, information and the nurses lack of knowledge about leg ulcer treatment was obvious in this study. Conclusion: Patient perceived a lot of suffering and limitations caused by life with leg ulcers. Pain was the most dominant symptom and was rarely assessed or treated properly. Pain caused deterioration and enhancement of other symptoms with profound effect on patient's wellbeing. Added support, information and pain control could improve patient wellbeing.