Introduktion: Hjärtstopp är ett livshotande tillstånd med hög dödlighet där hjärtats pumpförmåga har upphört att fungera. Under 2019 utfördes hjärt- och lungräddning (HLR) på 8404 personer till följd av ett hjärtstopp i Sverige. Patienterna som överlever hjärtstopp kan drabbas av komplikationer som kan påverka deras återhämtning och livskvalitet. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser efter att ha överlevt ett hjärtstopp med utförd HLR. Metod: En litteraturstudie baserat på tio kvalitativa originalartiklar från databaserna APA PsycInfo och PubMed. Resultat: Fyra kategorier och tolv subkategorier identifierades. Mötet med vården beskriver upplevelser av bemötandet från vårdpersonal, patienternas informationsbehov och att utskrivningen från sjukhuset var en kritisk period. Påverkan efter hjärtstopp innefattar de fysiska och kognitiva besvär patienten upplever. Känslor efter hjärtstopp beskriver att patienterna upplevde oro och rädsla efter hjärtstoppet samt att synen på livet och döden förändrades. Vägen tillbaka innefattar hur patienten bearbetar händelsen och strävar efter en återgång till normalitet. Slutsats: Att överleva ett hjärtstopp är en livsomvälvande händelse som medför en ny syn på livet. Patienterna upplevde oro och rädsla inför risken för ännu ett hjärtstopp. Brist på information skapar osäkerhetskänslor hos patienterna som påverkar dem i sin vardag. Genom tillräcklig information kring händelsen och känslorna som uppstår kan sjuksköterskan minska patientens oro. Genom kunskap om förändrade familjerelationer kan sjuksköterskan bättre möta patienter och anhöriga och hjälpa dem med de nya rollerna de numera behöver inta. / Introduction: Cardiac arrest is a life-threatening condition with a high mortality where the heart’s ability to contract has ceased to function. In 2019 cardiopulmonary resuscitation (CPR) was performed on 8404 cardiac arrest patients in Sweden. Survivors face potential complications that can affect their recovery and quality of life. Aim: To describe the experiences after surviving a cardiac arrest with performed CPR.  Method: A literature review based on ten qualitative original articles from the databases APA PsycInfo and PubMed. Result: Four categories and twelve subcategories were identified. The meeting with healthcare describes experiences of the treatment from healthcare workers, patients' need for information and that the discharge was a critical time. Effects after cardiac arrest includes patients’ experiences regarding physical and cognitive difficulties. Feelings after cardiac arrest describes that the patients experienced anxiety and fear after the cardiac arrest and a changed view on life and death. The way back includes the processing of the event and the strive for normality. Conclusion: Surviving a cardiac arrest is a life-changing event that entails a new view on life. The patients experienced anxiety and fear due to the risk of another cardiac arrest. Lack of information created feelings of uncertainty in the patients that affected them in their everyday life. Through sufficient information regarding the event and the emotions that follows the nurse can ease the patients concerns. Through knowledge about changed family relations the nurse can better aid patients and relatives in their new roles.

Bakgrund: Vårdrelationen är grundläggande i den psykiatriska vården och den psykiatriska vårdens kvalitet beror på hur patienten upplever denna relation. Schizofreni kan göra det svårt att kommunicera, känna förtroende för och skapa relationer med andra människor. Sjuksköterskan kommer i kontakt med patienten med schizofreni oavsett yrkesspecialitet. Sjuksköterskans omvårdnad ska utgå från en holistisk människosyn och en tro på människans potentiella kapacitet. Syfte: Syftet med den systematiska litteraturstudien var att belysa faktorer i sjuksköterskans erfarenhet av den vårdande relation med patienten med schizofreni. Metod: Systematisk litteraturstudie genomfördes med databassökning i Cinahl, PsycINFO och PubMed. Resultat: I resultatet ingick 12 artiklar vilket presenterades i tre huvudkategorier och åtta tillhörande underkategorier vilka beskrev sjuksköterskans hämmande och främjande faktorer samt den terapeutiska processen relaterat till den vårdande relationen. Konklusion: Med felaktig attityd kan det vara svårt för sjuksköterskan att bygga den vårdande relationen med patienten med schizofreni. Vidare framkom det att sjuksköterskans övertygelse till schizofrenisjukdomen är avgörande för vårdande relationen. Ökad kunskap om schizofrenisjukdom ger sjuksköterskan verktyg till att bygga den vårdande relationen med patienten med schizofreni. Forskning behövs om den vårdande relationen och hur sjuksköterskans attityder påverkar patienten med schizofreni. / Background: The caring relationship is fundamental in psychiatric care and the quality of psychiatric care depends on how the patient experience this relationship. Schizophrenia can make it difficult to communicate, trust and create relationships with other people. The nurse meets the patient with schizophrenia regardless of occupational specialty. The nurse's care should be based on a holistic view of humanity and a belief in human potential capacity. Objective: The aim of the study was to elucidate factors in the nurse's experience of the caring relationship with the patient with schizophrenia. Method: The systematic literature review was based on a database search in CINAHL, PsycINFO and PubMed. Results: The result included 12 articles which are presented in three main categories and eight related subcategories which described the nurse's inhibitory and promotion factors as well as the therapeutic process related to the caring relationship. Conclusion: With an inaccurate attitude, it may be difficult for the nurse to build the caring relationship with the patient with schizophrenia. The result illustrates that how the nurse cares for the patient with schizophrenia is also dependent on the nurse's beliefs about schizophrenia disease. Increased knowledge of schizophrenia disease gives the nurse tools to build the caring relationship with the patient with schizophrenia. More research is needed on the caring relationship and how the nurse`s attitudes affect the patient with schizophrenia.

Background: Sleep is one of mankind's basic needs and important for the experience of health, as well as essential for the patient's ability to recover. Lack of sleep has a negative effect on the ability to recover from the consequences of illness. Patients states that they have a negative quality of sleep during hospital stay. Aim: The aim of this study was to describe factors that influencing the night sleep of patients during hospital stay. Method: An overview of the literature was performed. Six quantitative, three qualitative and two mixed-method studies were included. Results: Two main categories emerged, which were; Environmental factors and physical- and psychological factors. The result showed that patients experienced environmental factor such as noise and lights, comfort and routines. Physical- and psychological factors experienced by patients was symptoms, anxiety and thoughts and also nurse's bedside manners. Conclusion: Nurses bedside manners have significant importance for patient's ability to experience a quality sleep. The result shows that factors affecting patients sleep are possible to influence and alter in order to enable best possible sleep for patients during hospital stay.

Bakgrund: Aortaaneurysm är en asymtomatisk sjukdom som främst drabbar rökande män. Sjukdomsförloppet utgörs av en långsam vidgning av aneurysmen som kan resultera i en ruptur med hög dödlighet. I Sverige kallas alla män över 65 år till screening för aortaaneurysm, i ett försök att reducera dödligheten i sjukdomen. Sjukdomen kan behandlas via konservativ behandling eller operation. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelse av aortaaneurysm. Metod: En litteraturstudie med induktiv innehållsanalys användes för att analysera tio artiklar från databaserna CINAHL, PubMed och Scopus. Resultat: Efter analys av artiklarna framkom fyra teman i resultatet: Upplevelser av diagnostisering, Upplevelser av konservativ behandling, Upplevelser av det pre-operativa stadiet och Upplevelser av det postoperativa stadiet. Att diagnostiseras med aortaaneurysm reducerade patienters välbefinnande. Patienter fick inte tillräckligt med information om sjukdomen. Att infinna sig vid screening, uppföljning och operation upplevdes inte som frivilligt. Konklusion: Det är av vikt att vårdprofessionella utövar god omvårdnad genom patientinformation och upprättar en god relation med patienten. Mer forskning krävs för att kunna väga för och nackdelarna med ett nationellt screeningprogram. / Background: Aortic aneurysm is an asymptomatic disease that mainly affects smoking men. The course of the disease comprises of a slow widening of the aneurysm, which may cause a rupture that is associated with a high risk of mortality. In Sweden, all men over the age of 65 are called for screening for aortic aneurysm, to reduce the disease specific mortality. The disease can either be treated conservatively or surgically. Aim: The aim of this study was to portray patients’ experiences of aortic aneurysm. Method: A literature overview with inductive content analysis was used to analyse ten articles from the databases CINAHL, PubMed and Scopus. Result: After analysis of the articles four themes emerged: Experiences of diagnosis, Experiences of conservative treatment, Experiences of the pre-operative stage and Experiences of the post-operative stage. To be diagnosed with aortic aneurysm reduced patients’ well-being. Patients did not receive sufficient information regarding the disease. To attend screening, follow-up and operation wasn’t perceived as voluntary. Conclusion: It is important that healthcare professionals practice good care through patient-information and establish a good relationship with the affected. Further research is needed to be able to weigh the pros and cons with a national screening program.

Myocardial infarction affects the individual's life situation and often requires adjustments in several areas. In order to prevent new infarctions, much focus is needed on lifestyle changes. The nurse's role in caring for individuals with myocardial infarction is to teach and discuss non-pharmacological treatment and to motivate and support lifestyle changes. By highlighting how individuals experience lifestyle changes, the nurse can promote understanding of the changes the individual is facing and undergoing. The aim of this study was to describe individuals experiences of lifestyle changes following a myocardial infarction. A literature study was conducted with an inductive approach. The result was based on ten scientific articles where two themes emerged: factors that limit lifestyle changes and factors that facilitate lifestyle changes. In summary, knowledge of the factors that facilitate and limit the performance of lifestyle changes generates a greater chance for the nurse to provide the individual with individually designed information, guidance and teaching. / Hjärtinfarkt påverkar individens livssituation och som ofta ställer krav på anpassning inom flera områden. För att motverka nytt insjuknande i hjärtinfarkt ligger ett stort fokus på livsstilsförändringar. Sjuksköterskans roll i vård av individer med hjärtinfarkt är först och främst att undervisa och diskutera om icke farmakologisk behandling samt att motivera och stödja till livsstilsförändringar. Genom att uppmärksamma hur individer upplever livsstilsförändringar kan sjuksköterskan få en bättre förståelse för de förändringar som individen ställs inför och genomgår. Syftet var att beskriva individers upplevelser av livsstilsförändringar efter genomgången hjärtinfarkt. En litteraturstudie genomfördes med induktiv ansats. Resultatet baserades på tio vetenskapliga artiklar där två teman framkom: faktorer som begränsar livsstilsförändringar och faktorer som underlättar livsstilsförändringar. Sammanfattningsvis genererar kunskap om vilka faktorer som underlättar respektive begränsar utförandet av livsstilsförändringar en större chans för sjuksköterskan att tillgodose individen med individuellt anpassad information, handledning och undervisning.

Bakgrund: Fetma och övervikt är ett globalt växande problem. Det finns många hälsorisker med övervikt och fetma, bland annat ökar det risken för hjärtkärlsjukdomar. Bland hälso- och sjukvårdspersonal finns det negativa attityder och fördomar kring patienter med övervikt. Det finns även en osäkerhet kring att bemöta överviktiga patienter, då det finns en rädsla över att personliga åsikter och fördomar ska framkomma.    Syfte: Syftet var att beskriva den erfarenhet som patienter med övervikt och fetma har av bemötandet från hälso- och sjukvårdspersonalen.   Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Artiklarna söktes fram via databaserna CINAHL, PsycINFO och PubMed samt genom sekundärsökningar. Sökningarna resulterade i 15 artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna granskades enligt en granskningsmall och analyserades sedan.   Resultat: Analysen av artiklarna resulterade i tre huvudteman vilka var Att inte se personen bakom vikten, Att inte bli respekterad samt Att känna stöd och förtroende.   Slutsats: De erfarenheter som patienter med övervikt och fetma har av bemötandet från hälso- och sjukvårdspersonalen är blandade. Majoriteten av patienterna i studierna har upplevt ett negativt bemötande där hälso- och sjukvårdspersonalen inte har kunnat se bortom kroppsvikten. Flera av patienterna i studierna upplever också att de inte tas på allvar då alla hälsoproblem de har kopplas till vikten. / Background: Obesity and overweight is a growing problem globally. There are many health risks with obesity and overweight, including an increased risk of cardiovascular disease. Among health care professionals, there are negative attitudes and prejudices about overweight patients. There is also uncertainty about how to encounter overweight patients, beacuse there is a fear that personal opinions and prejudices will emerge.   Aim: The aim was to describe the experience that patients with obesity and overweight have of the encounter with health care professionals.   Method: The study was conducted as a literature review. The articles were searched through the databases CINAHL, PsycINFO and PubMed, as well as through secondary searches. The searches resulted in 15 articles with a qualitative approach. The articles were reviewed according to a review template and then analyzed.   Results: The analysis of the articles resulted in three main themes which were Not to see the person behind the weight, Not to be respected and To feel respected.   Conclusion: The experience that patients with overweight and obesity have of the encounter with health care professionals are mixed. The majority of the patients in the studies have experienced a negative encounter where the health care professionals have not been able to see beyond their weight. Several of the patients in the studies also feel that they are not taken seriously as their health problems are linked to their weight.

Bakgrund: I Sverige lider cirka en till två procent av befolkningen av emotionellt instabil personlighetsstörning. Inom den psykiatriska vården är prevalensen mellan 30 och 50 procent. Patientgruppen karaktäriseras av en snabbt skiftande självbild, relationsproblem självskadebeteende, affektlabilitet och nedsatt impulskontroll. Tidigare forskning visar att vårdpersonal anser patientgruppen vara krävande och svårhanterlig, vilket i förlängningen kan leda till en sämre vård. Syfte: Att undersöka patienter med emotionellt instabil personlighetsstörning och deras upplevelser inom öppen- och slutenvård. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats genomfördes. Databaserna Cinahl och Psycinfo användes vid sökningen efter vetenskapliga artiklar. Totalt elva vetenskapliga artiklar som samtliga var med kvalitativ ansats och som var relevanta för syftet valdes ut och ligger till grund för litteraturstudiens resultat. Resultat: Studiedeltagarna upplevde att vårdpersonalen hade bristande kunskap om diagnos och behandling vilket bland annat ledde till stigmatisering av patientgruppen. Upplevelser av och rädsla för ensamhet uttrycktes ofta liksom behovet av relationer med andra personer. Stort fokus låg även på behovet och önskan av att kunna känna tillit till personalen. Konklusion: De negativa upplevelser som studiedeltagarna erfor grundande sig ofta i vårdpersonalens brist på kunskap om diagnosen. Fördjupad kunskap i området kan skapa en ökad förståelse för patienternas beteende och behov. Ökad förståelse förenklar mötet och därmed relationen mellan patient och vårdpersonal vilket i förlängningen kan resultera i en bättre vård. / Background: Approximately 1 to 2 percent of the population in Sweden suffer from borderline personality disorder. The prevalence within psychiatric care is higher, between 30 and 50 percent. The diagnosis is characterized by a rapid change in self-image, relationship problems, self-harming behaviour, emotional instability and impaired impulse control. Previous research shows that health care professionals consider the patient group to be demanding and difficult to manage, which can lead to inferior care in the long run. Aim: To explore how patients with borderline personality disorder experience in-patient and outpatient health care. Method: A literature study with a qualitative approach was conducted. The databases Cinahl and Psycinfo were used in the search for scientific articles. A total of eleven articles, all of which were of a qualitative approach, were selected and form the basis for the study's results. Result: The study participants felt that the nursing staff had a lack of knowledge about their diagnosis and the treatment, which among other things led to stigmatization of the patient group. Experiences of and fear of loneliness were often expressed, as was the need for relationships with others. There was also a great focus on the need and desire to be able to trust the staff. Conclusion: The negative experiences of the study participants are often rooted in the nursing staff's lack of knowledge about the diagnosis. In-depth knowledge of the area can create an increased understanding of patients' behavior and needs. Increased understanding simplifies the meeting and thus the relationship between the patient and the care staff, which in the long run can result in better care.

Bakgrund: Inom vården sker kommunikation och rapportering av patienter kontinuerligt. Det finns olika rapporteringsformer och bedsiderapportering är en av dem. Vid bedsiderapportering sker rapporteringen vid sängkanten och därmed i närvaro av patienten. Det kan medföra att vården blir personcentrerad. Både patienten och sjuksköterskan får möjlighet att ställa frågor direkt och sjuksköterskan kan få en bild över patientens mående och vård. Patienten får en chans att vara delaktig samt att ta del av information som delges under rapporten. Sjuksköterskor respektive patienter upplever bedsiderapportering på skilda sätt och har varierande förkunskaper om rapporteringsformen. Syfte: Att sammanställa vetenskaplig litteratur om sjuksköterskors och patienters upplevelser av bedsiderapportering. Metod: En litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats utgjorde studiens resultat. Data samlades in genom databaserna CINAHL och PubMed. Resultat: Fyra huvudteman och nio underteman identifierades. Sjuksköterskans kompetens med underteman Professionellt bemötande och Patientsäkerhet. Personcentrerad vård med underteman Känsla av kontroll, Patientdelaktighet och Partnerskap. Sekretess med underteman Integritet och avskildhet och Strategier. Språk med underteman Sjukhusjargong och Språkbarriärer. Konklusion: Patienter och sjuksköterskor upplevde både för- och nackdelar med bedsiderapportering. Vården blev patientsäker och patienterna blev involverade men samtidigt upplevdes rapporten vara tidskrävande och att sekretessen kunde kompromissas. Det språk som användes av sjuksköterskorna upplevdes svårt att förstå av en del patienter medan andra patienter tyckte att det visade på kompetens hos sjuksköterskorna. / Background: In nursing communication and handover are ongoing. There are different types of handovers and bedside handover is one of them. This form of handover occurs at the patient´s bedside and in the presence of the patient. This can lead care to be person-centered. Both the patient and the nurse have the opportunity to ask questions directly and the nurse can get a picture of the patient's wellbeing and care. The patient is given a chance to participate, as well as taking part in the information exchanged during the handover. Nurses and patients experience bedside handover in different ways and have different knowledge of this form of handover. Aim: To compile scientific literature on nurses’ and patients’ experiences of bedside handover. Method: A literature study where 10 qualitative scientific articles formed the result of the study. Data was collected through the databases CINAHL and PubMed. Result: Four main themes and nine subthemes were identified. Nursing skills with the subthemes Professional approach and Patient safety. Person-centered care with the subthemes Feeling in Control, Patient participation and Partnership. Confidentiality with the subthemes Integrity and privacy and Strategies. Language with the subthemes Hospital jargon and Language barriers. Conclusion: Patients and nurses experienced both advantages and disadvantages with bedside handover. The care became safe for patients and they came to be involved, but at the same time the handover was considered to be time consuming and the confidentiality could be compromised. The language used by nurses was found difficult to understand by some patients while others thought it showed the expertise of nurses.

Bakgrund: I Sverige är cirka 1-2% av befolkningen drabbade av kronisk hjärtsvikt. Hjärtsvikt är idag, bland personer över 65 år, den vanligaste orsaken till sjukhusinläggning och mortaliteten är hög. Den årliga mortaliteten vid svår hjärtsvikt beräknas till cirka 40-50%. Hjärtsviktspatienterna vårdas på många olika avdelningar, vilket gör att den grundutbildade sjuksköterskan kan möta dessa patienter på olika vårdinstanser. För att kunna ge bra omvårdnad krävs en förståelse för patienternas upplevelser av att leva med hjärtsvikt. Syfte: Studiens syfte var att beskriva hur vuxna patienter med kronisk hjärtsvikt upplever sitt dagliga liv. Metod: En litteraturstudie baserad på 12 vetenskapliga artiklar med kvalitativ studiedesign. Artiklarna hämtades från tre olika databaser, alla med inriktning på omvårdnad. Artiklarna analyserades med metoden innehållsanalys. Resultat: Fyra huvudkategorier och 12 underkategorier identifierades. Huvudkategorierna var: Fysisk påverkan; Psykisk påverkan; Social påverkan och Att utveckla strategier. Konklusion: För att sjuksköterskan ska kunna ge bästa möjliga individanpassade vård krävs en förståelse för patientens upplevelse av sitt dagliga liv med hjärtsvikt. Andfåddhet och trötthet påverkade i stor grad patienternas dagliga liv. Dessutom påverkades de både psykiskt och socialt av sin sjukdom. Resultatet visade också att deltagarna utvecklade fysiska och psykiska strategier för att kunna anpassa sig till det nya livet med hjärtsvikt samt att deras spiritualitet hjälpte dem hantera livet med hjärtsvikt. Det är av stor vikt att sjuksköterskan förstår patientens upplevelse för att kunna tillgodose patientens alla behov. / Background: In Sweden about 1-2 % of the population suffers from chronic heart failure. Heart failure is today the most common cause for hospitalization among people over 65 years and it has a high mortality rate. The annual mortality rate for severe heart failure is estimated to be about 40-50%. The heart failure patients are cared for in many different types of wards, which means that the nurse might encounter these patients at various health care facilities. In order to provide good nursing care, an understanding of patients' experiences of living with heart failure is required.Aim: The purpose of the study was to describe how adult patients with chronic heart failure experience their daily lives.Method: A literature review based on 12 scientific articles with qualitative study design. The articles were located using three different databases, all focusing on nursing. The articles were analyzed with content analysis. Result: Four main categories and 12 subcategories where identified. The main categories were: Physical impact; Psychological impact; Social impact and Developing strategies. Conclusion: In order for the nurse to provide the best possible individualized care, an understanding of the patients experience of their daily life with heart failure is required. Shortness of breath and fatigue greatly affected patients daily lives. In addition, they were mentally and socially affected by their illness. The results also showed that participants developed physical and mental strategies to adapt to the new life with heart failure, their spirituality also helped in coping with their new life with heart failure. It is very important that the nurse understands the patients experience in order to meet the patients every need.

Syftet med litteraturstudien var att undersöka hur det dagliga livet upplevdes av personer som genomgått en stroke. Årligen insjuknar 25 000 personer i stroke och det är en av de vanligaste sjukdomarna som kräver rikligt med resurser av vården samt samhället. Stroke är även en vanlig orsak till funktionsnedsättning och död. Designen för arbetet är en litteraturstudie som grundades på kvalitativa artiklar. Databaser som användes var PubMed, CINAHL och PsycInfo. De funna artiklarna kvalitetsgranskades vilket slutligen resulterade i tio artiklar. En tematisk analys och sammanställning genomfördes. Artiklar bearbetades till ett resultat som sammanlagt innefattade 137 deltagare. De framkomna teman i resultaten var: Stroke medförde olika funktionsnedsättningar, vardagslivet påverkades efter stroke och utmanande att återgå till och utföra arbete efter stroke. Det framkom av deltagarna att en stroke innebar fysiska förändringar som upplevdes som hinder i vardagen likväl som den kognitiva påverkan visade sig vara ett vanligt problem. Strategier beskrevs som ett verktyg av en del personer för att hantera de uppkomna komplikationerna. Det sociala nätverket visade sig ha stor betydelse likväl som stödet från även sjukvården och samhället generellt. Det framkom att personernas inställning hade koppling till deras upplevda välmående. Det visade sig även att arbete för många var svårt eller omöjligt att återgå till, men var fortfarande en motiverande och viktig faktor i livet. Slutsatsen visade att primärprevention inom sjukvården kunde vara den insats som sänkte arbetslösheten och bidrog till ökad folkhälsa. Inställningen hos de drabbade var av vikt för att hjälpa individen acceptera sin nya funktionsnivå och för att tänka framgångsrikt vilket kunde bidra till ökad livskvalité. Stödet från sjukvården kunde stärka tryggheten som i sin tur ökade framgång och livskvalité, därav ses kontinuerlig kontakt med sjukvårdspersonal som viktigt. / The aim of this literature study was to investigate how daily life was experienced by people who had suffered a stroke. Every year 25,000 people suffer a stroke and it’s one of the most common illnesses that require plenty of resources from the healthcare and society. Stroke is also a common cause of disability and death. The method was a literature review based on qualitative articles. PubMed, CINAHL and PsycInfo were used for the data collection. The articles found were then assessed for quality which gave ten articles. A thematic analysis and compilation where made. The articles were processed to a result and the papers included together totally 137 participants. Themes that emerged in the results were: Stroke caused a various of disabilities, the everyday life was affected by stroke and a challenge to return to and perform work after stroke. Participants found that stroke involved physical changes that were perceived as obstacles in everyday life and a cognitive impact proved to be a common problem. Strategies were shown to cope with the arise complications. The social network proved to be of great importance, as well as the support of health service and society in general. Attitudes emerged of the participants revealed a connection to their perceived wellbeing. Returning to work for many was difficult or impossible although it was still a motivational factor. The conclusion showed that primary prevention in healthcare could contribute to a lower unemployment and an increased public health. Attitudes of those affected were of an importance to help the individuals accept their new function and think successfully and could contribute to increase a quality of life and a progress to success. The support from the healthcare system could also strengthen the feeling of security, which in turn increased the success and quality of life, hence continuous contact with healthcare professionals is considered an important factor.