Transport av kritiskt sjuka patienter inom sjukhus innebär risker för patienten. Dessa risker är bland annat påverkan på cirkulation och syresättning. Det finns även rapporter om problem med övervakningsutrustning. Anestesisjuksköterskor arbetar under hälso- och sjukvårdslagen och ska bedriva patientsäker vård. Att säkerställa patientens ventilation och cirkulation är anestesisjuksköterskans ansvarsområde. Det saknas studier om anestesisjuksköterskors upplevelser av transporter av kritiskt sjuka patienter inom sjukhuset. Syftet var att belysa anestesisjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av att genomföra en patientsäker transport av en kritisk sjuk patient från akutmottagningen till operationsavdelningen eller intensivvårdsavdelningen. En kvalitativ ansats valdes. Tio stycken anestesisjuksköterskor intervjuades. Alla tio intervjuer inkluderades i resultatet. Analysen av resultatet genomfördes enligt kvalitativ innehållsanalys. Detta resulterade i tre huvudkategorier och åtta subkategorier. Resultatet presenterades genom följande huvudkategorier: Att vara förberedd, Att vårda i ett team och Att vårda när livet står på spel. Det framkom i resultatet att planering inför transport har stor påverkan på hur transporten upplevdes. Det framkom även att patienten är i en utsatt situation. Upplevelsen av transporten varierade mellan anestesisjuksköterskorna, tidigare erfarenheter var en avgörande aspekt. Antalet personer som medverkade i transporten och samarbetet dem emellan kunde påverka anestesisjuksköterskans upplevelse. Det saknas riktlinjer för hur en patienttransport ska genomföras. Om riktlinjer utformas kan det vara ett hjälpmedel för anestesisjuksköterskor. Det framkommer även att patientens integritet är hotad under dessa transporter och att transportvägen upplevs vara lång. Utformning av sjukhuslokaler är en viktig aspekt för att kunna bedriva en patientsäker vård.

Introduktion: Inom den allmänpsykiatriska vården är patienter med självskadebeteende vanligt förekommande. Dessa patienter har ofta olika diagnoser som påverkar patienternas dagliga liv, vilket kan göra att det finna olika faktorer som har betydelse för hur den vårdande relationen skapas. Detta gör också att det ställs högre krav på sjuksköterskor som arbetar med dessa patienter.  Syfte: Syftet är att belysa hur allmänsjuksköterskor inom den psykiatriska vården skapar en vårdande relation till patienter med självskadebeteende.                                                                    Metod: Studien är en kvalitativ intervjustudie. Genom att genomföra intervjuer med allmänsjuksköterskor har vi fått ta del av sjuksköterskornas upplevelser, tankar, åsikter och personliga erfarenheter av patienter med självskadebeteende och hur en vårdande relation skapas med dem.                Resultat: Resultatet presenteras i tre kategorier som är av stor betydelse för hur en vårdande relation till patienter med självskadebeteende skapas: sjuksköterskans förhållningssätt, sjuksköterskornas upplevelser av patienterna och kompetensutveckling.   Slutsats: Ur sjuksköterskors perspektiv är ett öppet förhållningssätt till patienten en förutsättning för att skapa en vårdande relation. Grunden i relationen handlar även om trygghet och tillit. Enligt sjuksköterskorna är reflektion i arbetsgrupp och vidare utbildning i kontext viktiga för att kunna möta behov från patienter med självskadebeteende.

Bakgrund: På slutenvårdsavdelningarna vid Astrid Lindgrens barnsjukhus arbetar få specialistutbildade sjuksköterskor vilket kan utgöra en risk för patientsäkerheten. Studier visar att det föreligger behov av fler preventiva åtgärder för att förbättra vårdkvaliteten för de inneliggande pediatriska patienterna. Syfte: Att undersöka sjuksköterskors strategier i bedömningen och omvårdnaden av pediatriska patienter. Metod: En deskriptiv, kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer genomfördes på åtta sjuksköterskor från tre slutenvårdsavdelningar. Kvalitativ manifest innehållsanalys användes. Resultat: Resultatet redovisas i två huvudkategorier: interna strategier och externa strategier. Otillräckliga kunskaper av pediatrisk vård från sjuksköterskornas grundutbildning ledde till att informanterna utförde olika subjektiva interna strategier i bedömning och omvårdnad. När interna strategier inte räckte till använde informanterna externa strategier som innefattade stöd från kollegor, läkare och föräldrar. Samtliga informanter sökte sällan eller aldrig stöd av intensivvårdsavdelningen. Slutsats: Sjuksköterskor utan specialistutbildning har svårigheter att klara av sina åtaganden. Det finns således utrymme för förbättringar i både interna och externa strategier samt ett ökat stöd från intensivvården. / Background: At Astrid Lindgren Children´s Hospital, there is a lack of specialized nurses in the inpatient wards. This could pose a risk to patient safety. Studies show that there is a need for more preventative measures, to improve the quality of care for hospitalized pediatric patients. Objective: To investigate the strategies, used by nurses in the assessment and care of pediatric patients. Method: A descriptive, qualitative study with semistructured interviews. Eight nurses from three inpatient wards were interviewed. Qualitative, manifest content analysis were used. Results: The results are presented in two main categories Internal Strategies and External Strategies. The informants felt that their basic education had given them insufficient knowledge and training in pediatric care. They used subjective, internal strategies when assessing and providing care. External strategies, such as turning to colleagues, doctors and the children´s parents for advice were used when the internal strategies were insufficient. Seeking help and support from the Intensive Care Unit was something the informants rarely or never considered. Conclusion: Non-specialized nurses frequently meet with difficulties in managing their commitments. Our conclusion is that there is room for improvement in internal and external strategies and the need for an increased support from the Intensive Care Unit.

Bakgrund Knä- och höftplastikoperationer genomförs vanligtvis i spinalanestesi som är en säkrare behandling för patienten. En tredjedel av de patienter som ska genomgå spinalanestesi är mycket oroliga före operation. Få studier fokuserar på patienters upplevelser och erfarenheter av spinalanestesi. Syftet med studien var att undersöka patienters upplevelser av spinalanestesi Metod Studien har en kvalitativ ansats och datainsamling har skett med hjälp av sex semistrukturerade intervjuer. Ett bekvämlighetsurval gjordes av de patienter som fanns inbokade på en ortopedmottagning, våren 2012. Datamaterialet bearbetades och analyserades med en fenomenologisk tolkning av de fyra existentialerna rummet, kroppen, tiden och relationen. Resultatet Patienter beskrev att kroppen upplevdes som en maskindel som skulle repareras. Det var knappt märkbart att få ryggbedövning med ett stick i ryggen men att få flera stick upplevdes ge svåra smärtor. Att objektivera den egna kroppen genom att flytta in i sig själv, inte känna efter och överlämna kroppen i någon annans ansvar var strategier som användes. Att själv få välja att vara medveten om rummet och ha kontroll gjorde upplevelsen behaglig men att välja det omedvetna rummet var befriande för dem som upplevde situationen obehaglig. Trygghet upplevdes av en omhändertagande personal och känslan av att vara unik infann sig när patienter bekräftades med sitt namn. Otrygghet upplevdes då personalen inte informerade och kommunicerade vid bedövningen. Den objektiva tiden upplevdes utav några patienter som lät tiden ha sin gång. För andra blev upplevelsen av tiden mer svåruppfattad, den subjektiva tiden kändes kortare, längre eller inte alls. Slutsats Kroppen upplevdes utifrån och patienter objektiverade sina kroppar genom att överlämna och stänga av dem när de var bedövade. Det trygga rummet fanns i det fungerande sociala rummet och det otrygga rummet upplevdes när det sociala rummet var otillräckligt. Patienter valde själva det medvetna eller det icke medvetna rummet. Den levda tiden var svåruppfattad och upplevdes kortare, längre eller så fann sig patienterna i tiden. Klinisk betydelse Patienters upplevelser är en värdefull källa till kunskap för att personalen ska kunna förstå, utvärdera och utveckla vården för att kunna ge patienterna ett bättre omhändertagande. / Background Knee and hip replacement surgery usually carried out under spinal anaesthesia, which is a safer management of the patient. One third of the patients to undergo spinal anaesthesia are very anxious before surgery. Of the studies carried out so far, only a few have focused on patient’s experiences of spinal anaesthesia. The aim of the study was to investigate patients experiences of spinal anaesthesia. Method The study has a qualitative approach and data collection was performed using six semistructured interviews. A convenience sample was made using the patients who were scheduled for an orthopaedic reception, spring 2012. The data was processed and analyzed using a phenomenological interpretation of the four existentials lived space, lived body, lived time and lived human relation. Result Patients reported that the body was perceived as a piece of machinery to be repaired. It was barely noticeable to get an spinal anestheisa with a single injection in the back but getting additional injections was perceived as severe pain. Objectification of the body by moving in on itself, shutting out feelings and submit it to someone else's responsibility were strategies frequently used. To be able to chose if you want to be aware of the room and the surrounding environment to be in control, contributed to an over all comforting experience for patients that were confident with the situation. On the other hand, choosing the unaware state and not being aware of the environment resulted in a relief for patients that experienced their situation as discomforting. A patients perception of security was reinforced by caring health professionals and the feeling of being unique was confirmed when patients were called their names. The feeling of insecurity was reinforced by the lack of information to and communication with the patient during the anaesthetics. Some patients that put up with time passing experienced a correct clock time. For others, the difference between subjective and objective time was harder to perceive, the subjective time felt shorter, longer or not at all. Conclusion The body was perceived from the outside and patients objectified their bodies by handing them over and shut them down when they were anaesthetized. The safe room was in the functioning of social space and the room felt insecure when the social space was insufficient. Patients chose themselves the conscious or non-conscious room. The lived time was difficult to perceive. It was either shorter, longer or they found themselves patients in actual time. Clinical contribution Patients views will always be a valuable source of information from which health professionals can evaluate and develop their care.

No description available.

Bakgrund: Afasi är en av de vanligaste komplikationer efter stroke där brutits alla typer av talaktivitet. Kommunikation genom språk kan hindras av afasi, en förvärvad språk feltolkning. Sjuksköterskans uppgift är att till stor del stödja patientens livskvalitet och öka hens trivsel och välbefinnande. Syfte: Att belysa patientens upplevelse med afasi efter stroke. Metod: En systematisk litteraturstudie gjordes av elva vetenskapliga artiklar från databaserna CINAHL och PubMed där ett induktivt förhållningssätt tillämpas vid analysprocessen. Resultat: Innehållsanalysen av de 11 vetenskapliga artiklarna resulterade i fyra huvudkategorier och tre underkategorier: kommunikationssvårigheter, förlust av vardagliga sysselsättningar, förändring av självbild och identitet, känslopåverkan. De valda underkategorierna är bristande förståelsen, social delaktighet, frustration, ångest och ensamhet. Diskussion: Frustration och ensamhet vanliga känslor hos personer med afasi. Patienter med afasi känner sig inte som samma personer längre på grund av sin sjukdom. Självbilden och självförtroende sänks. Sjuksköterskan bör vara medveten om patienter med afasi upplever utanförskap, och sträva efter att bekräfta och skapa förståelse hos patient.

Cancer är ett samlingsnamn för omkring 200 olika sjukdomar och har blivit en vanlig förekommande sjukdom inom vården. Sjukdomen är negativt laddad och förknippas med svår sjukdom, rädsla, oro och död. Cirka 65 000 individer diagnostiserades med cancer i Sverige år 2015. Efter ett cancerbesked kan det uppstå tankar, känslor och frågor som kan resultera i att individer känner övergivenhet och kaos. Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevda behov av stöd efter ett cancerbesked. Data arbetades fram med hjälp av två databaser som täcker ämnena omvårdnad och medicin. Sammanlagt valdes 11 vetenskapliga artiklar ut efter att ha kvalitetsgranskats. Resultatet ledde till att tre teman och två subteman under två tema arbetades fram. Första temat, Patienters upplevda behov av stöd genom information, hade subteman: Information från hälso- och sjukvårdspersonal och Information från internet. Andra temat, Patienters upplevda behov av emotionellt stöd, hade subteman: Emotionellt stöd från hälso- och sjukvårdspersonal och Emotionellt stöd från närstående. Tredje temat belyste patienters upplevda behov av stöd genom stödgrupper. Resultatet visade att patienter upplevde behov av stöd genom information, emotionellt stöd och stöd genom stödgrupper. Utökad kunskap och riktlinjer för hälso- och sjukvårdspersonalen behövs för att kunna uppfylla cancerpatienters behov av stöd. / Cancer is a term for approximately 200 diseases that has become a common disease in healthcare. Cancer is negatively charged and associated with severe disease, fear, worry and death. Approximately 65000 individuals were diagnosed with cancer in Sweden 2015. A cancer diagnosis may lead to thoughts, feelings and questions that can result in desolation and chaos. The purpose of the literature study was to describe individuals’ experienced needs of support after a cancer diagnosis. Data was collected from two databases focusing on nursing and medicine, and resulted in eleven articles after a quality inspection. The result led to three themes and two subthemes under two of the themes. The first theme, patients’ experienced needs of support through information, included subthemes: Information through healthcare professionals and Information through internet. The second theme, Patients’ experienced needs of emotional support, included subthemes: Emotional support from healthcare professionals and Emotional support from relatives and friends. The third theme highlighted patients’ experienced needs of support through support groups. The result showed that patients experienced needs of informational and emotional support as well as support through support groups. Healthcare professionals need increased knowledge and guidelines in order to fulfill cancer patients’ support needs.

SAMMANFATTNING   Bakgrund: Med dagens epidemiologiska förändringar ökar behovet av isoleringsvård för att förhindra spridningen av vårdrelaterade infektioner samt skydda patienter vid infektionskänslighet. Tidigare forskning visar att isolering kan upplevas psykiskt påfrestande. Ett flertal studier har fokuserat på ämnet och därför är det viktigt med en litteraturöversikt för att sammanställa denna forskning. För att kunna säkerställa en god omvårdnad krävs det att sjuksköterskor har god kunskap och förståelse om hur patienter upplever isoleringen. Genom denna litteraturöversikt kan medvetenheten hos sjuksköterskorna öka. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att utforska patienters upplevelser av att vara isolerade inom somatisk vård. Metod: En litteraturöversikt genomfördes för att analysera och sammanställa tidigare data från empiriska kvalitativa studier. Resultat: Resultatsanalysen resulterade i fyra kategorier: Positiva upplevelser av isolering, Negativa upplevelser av isolering, Vårdmiljöns betydelse och Vårdpersonalens betydelse. Slutsats: Resultatet i denna litteraturöversikt visar att upplevelsen av att vårdas isolerat varierade bland patienterna. Sjuksköterskan bör arbeta utifrån utgångspunkten att varje människa är unik och anpassa omvårdnaden individuellt för varje patient. Detta för att förebygga och minska lindande hos patienten. / ABSTRACT   Background: With today's epidemiological changes, the need for isolation care increases to prevent the spread of health-related infections and protect patients from infection susceptibility. Previous research shows that isolation can be experienced psychologically stressful. A number of studies have focused on the subject and therefore it is important to have a literature review to compile this research. In order to ensure good nursing care, nurses need good knowledge and understanding of how patients experience isolation. Through this literature review, the awareness of nurses can increase. Purpose: The purpose of this literature review was to explore patients' experiences of being isolated in somatic care. Method: A literature review was conducted to analyze and compile previous data from empirical qualitative studies. Results: The results analysis resulted in four categories: Positive experiences of isolation, Negative experiences of isolation, The importance of the health care environment and the importance of the care staff. Conclusion: The results of this literature review show that the experience of being cared for was varied among patients. The nurse should work on the basis that every person is unique and adjusts the care individually for each patient. This is to prevent and reduce unwinding of the patient.

Bakgrund: Idag lever många med kardiovaskulära sjukdomar framförallt hjärtarytmier och / eller hjärtstillestånd vilket är en av de vanligaste dödsorsakerna globalt. En hjärtstimulator vars funktion är att stimulera hjärtat till att återgå till en normal hjärtfrekvens. Personer som lever med en implanterbar hjärtstimulator upplever rädsla, oro och ångest relaterat till vardagen då man fruktar för elektriska störningar eller enhetsfel. En personcentrerad omvårdnad är viktig då det underlättar för patienter att leva ett normalt liv som möjligt.Syftet: Syftet med litteraturstudien var att belysa omvårdnadsbehov i form av stöd hos patienter som lever med implanterbar hjärtstimulator. Metod: En litteraturstudie med induktiv ansats och kritisk granskning av 11 artiklar. Resultat: Resultatet delas in i tre teman: Iformation, socialt och professionellt stöd samt Kontinuerlig uppföljning. Information skapar större förståelse samt trygghet hos patienter. Stöd från omvårdnaspersonal och närstående ökade förmågan av sjävlkännedom och självskänsla. Kontinuerliga uppföljningar förbättrade fysiska och psykologiska faktorer, som ökade livskvaliteten. Slutsats: I studien framkom det att information, stöd och kontinuerliga uppföljningar var av stor betydelse för den personcentrerade omvårdnaden. Studien redogör att utterligare kunskaper behövs inom sjuksköterskeprofessionen för att berdiva en god vård- och omsorg. / Background: Today many people live with cardiovascular disease, especially cardiac arrhythmias and / or cardiac arrest, which is one of the most common causes of global death. A pacemakers function is to stimulate the heart to return to a normal heart rate. People who live with an implantable cardiac stimulator experience fear, concerns and anxiety related to electrical disturbances and device error in everyday life. Person-centered nursing is important as it makes it easier for patients to live a normal life as possible. Purpose/aim: The aim of the literature study was to highlight the nursing needs in the form of support in patients living with the implantable cardiac defibrillator. Method: A literature study using an inductive approach and 11 articles was critically reviewed. Result: The results are divided into three themes: Information, social and professional support and Continuous follow-up. Information created greater understanding and safety for the patient. Support from nursing staff and relatives increased the ability of self-awareness and self-esteem. Continuous follow-up improved physical and psychological factors that increased the quality of life. Conclusion: The findings of the study were that information, support and continuous follow up were of great importance concerning person-centered nursing. The study reports that additional knowledge is needed in the nursing profession to be able to conduct good care and nursing.

SAMMANFATTNING: Bakgrund: För varje svensk vårdcentral är det en daglig utmaning att hantera de inkommande patienterna på bästa sätt. Det är vanligt förekommande att patienter kommer obokade till vårdcentralen vilket kan bidra till att arbetstakten för sjuksköterskor blir hög, samtidigt som det för patienten kan innebära långa väntetider. För att kunna möta obokade patienters ökade behov kan rutiner och arbetsfördelning behöva optimeras. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av att möta obokade patienter inom primärvården. Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats har genomförts. Data samlades in med semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I studien framkom att arbetet med obokade patienter innebar ett varierat patientflöde som kunde ge hög arbetsbelastning och krävde resurser. För att göra en säker bedömning krävdes bred kompetens. Det kunde vara svårt att leva upp till patientförväntningar om en tillgänglig vård.  Sjuksköterskorna strävade efter att bemöta alla obokade patienter med ett professionellt förhållningssätt och mötet med obokade patienter upplevdes som spännande och roligt. Slutsats: Denna studie visar att tid, resurser och kompetens är viktiga faktorer för att möta obokade patienter. Tidsbrist visade sig påverka både patientsäkerheten och mötet med patienten. Mer resurser skulle kunna bidra till att ta hand om de inkommande patienterna på ett effektivare och säkrare sätt.