Bakgrund: Lidande är den subjektiva upplevelsen av att uthärda smärta och elände, och hos den suicidnära personen är den mentala smärtan en bidragande orsak till att hen ser suicid som en utväg från detta. För att vårda dessa patienter krävs det att sjuksköterskan har en icke-dömande attityd och visar engagemang och hopp. För att ta reda på en suicidnära patients suicidtankar och planer görs en riskbedömning där olika faktorer bedöms. Anses patienten ha en hög risk för suicid är extravak något som ordineras, vilket innebär att patienten har ständig tillsyn av vårdpersonal för att förhindra att hen suiciderar. Det finns i dagsläget få studier gjorda på hur sjuksköterskorna och patienterna upplever detta. Den finländske omvårdnadsteoretikern Katie Eriksson omvårdnadsteori kring vårdlidande och livslidande användes som teoretisk referensram. Syfte: Att beskriva sjuksköterskor och patienters upplevelse av extravak vid risk för suicid. Metod: Systematisk litteraturöversikt med 13 artiklar för att besvara syftet. Data analyserades utifrån Evans tolkande dataanalys. Resultat: Hur patienter och sjuksköterskor upplevde extravak vid risk för suicid delades in i två teman; ökat välmående - extravak som vårdhandling, och minskat välmående - extravak som övervak. Varje tema hade flera subteman, för ökat välmående handlade subteman om det som var positivt med extravak. För minskat välmående handlade subteman om det negativa med extravak. Diskussion: Resultatet diskuterades utifrån Katie Erikssons teori om vårdlidande och livslidande, där känsla av maktlöshet hos både patienter och sjuksköterskor ledde till ökat lidande, och där förmågan att ta tillvara patientens resurser och kunskap om sitt liv ledde till minskat lidande. / Background: Suffering is the subjective experience of enduring pain and misery, and for the suicidal person it is the mental pain that is a contributory reason why he or she sees suicide as a way of escaping this. To care for these patients requests by the nurse to have a non-judgmental attitude and show commitment and hope. To find out if a patient has suicide-plans and suicide-thoughts a risk assessment is done, where different factors are assessed. If the patient is considered to have a high risk of committing suicide then he or she is put under special observation, which means that the patient is under constant observa-tion around the clock by caregivers in order to prevent a suicide. To-day there are few studies made on how the nurses and patients are experiencing this. The Finnish nursing theorist Katie Eriksson theory of nursing about suffering in nursing and suffering in life will be used as a theoretical framework. Aim: To describe how nurses and patients experience constant observation at the risk of suicide. Method: A systematic review of literature with 13 articles was used to answer the aim. Data was analyzed with the help of Evans descriptive data. Results: How nurses and patients experience constant observation at the risk of suicide was divided into two themes; increased prosperous - con-stant observation as an act of nursing care, and decreased prosperous - constant observation as monitoring. These two themes had several sublimes, for increased prosperous was the sub themes about the pos-itive aspects of constant observation. For decreased prosperous was the sub themes about the negative aspects of constant observation. Discussions: The result was discussed using Katie Eriksson’s nursing theory of suffering of care and suffering of life, where a feeling of impotence in both nurses and patients increased their suffering and where the ability to take advantage of the patient’s resources and knowledge about his or her life led to decreased suffering.

Sväljningssvårigheter förekommer hos personer i alla åldrar, men är vanligast hos de äldre. Konsekvenserna av sväljningssvårigheter i form av undernäring och aspirationspneumonier bidrar till ökad ohälsa och stora samhällskostnader. Sväljningssvårigheter är inte en sjukdom i sig, utan är ett symptom av andra sjukdomar. Eftersom undernäring är vanligt hos personer med sväljningssvårigheter, bör sjuksköterskan ha kännedom om patienters erfarenheter av sväljningssvårigheter. Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av att ha sväljningssvårigheter. Genom utförande av en allmän litteraturstudie framkom fyra teman: Erfarenheter av att sväljningssvårigheter ställer upp hinder för måltiden, Erfarenheter av begränsningar i det dagliga livet, Erfarenheter av att hantera vardagen och Den glädjelösa måltiden. Måltiden präglades av hostattacker, kvävningskänslor och att maten fastnade i halsen. Både det sociala livet och familjelivet begränsades. Patienterna hanterade situationen genom att undvika att dela måltider med andra. Patienterna kände ingen glädje av måltiden längre. Vidare forskning gällande allmänhetens attityd gentemot sväljningssvårigheter är av intresse. Ett framtagande av en konsistensanpassad meny för restauranger vore hjälpsamt för patientgruppen. / Swallowing difficulties occur in people of all ages, but is increasingly common in the elderly. Malnourishment and aspiration pneumonia are consequences of swallowing difficulties that lead to increase in ill-health and high costs for society. Swallowing difficulties are not an illness, but a symptom of other diseases. Since malnourishment is common in people with swallowing difficulties nurses should have knowledge of patients with experiences of having swallowing difficulties. The purpose of this study was to describe patients’ experiences of swallowing difficulties. Through the performance of a literature review four themes emerged: Experiences of swallowing difficulties hindering the meal, Experiences of limitations in daily life, Experiences of dealing with everyday life and The joyless meal. The meal was characterized by coughing, feelings of choking and food getting stuck in the throat. Social life and family life alike were limited. Patients handled the situation by avoiding eating with others. Patients no longer experienced joy in eating. Further research on public’s attitude towards swallowing difficulties are of interest. The development of a texture modified menu for restaurants would be helpful for this patient group.

Bakgrund: Stroke är den tredje största dödsorsaken i Sverige och drabbar ca 30 000 människor årligen. Att återvända hem efter en sjukhusvistelse är ofta mycket efterlängtad av strokeöverlevare. Men förhoppningen att återgå till sina normala liv är inte alltid kopplat till verkligheten. Forskning visar att många strokeöverlevare är oförberedda på vad de nya begränsningar och förlorade förmågor innebär för dem i hemmet. Syfte: Att undersöka vilka medgångar och motgångar som strokepatienter mött efter utskrivning från sjukhus till hemmet, för att undersöka hur sjuksköterskan kan hjälpa patienter som drabbats av en stroke att förbereda sig för att klara sig i den dagliga hemmiljön. Metod: Litteraturöversikt baserat på 10 vetenskapliga kvalitativa originalartiklar publicerade i PubMed och Cinahl från 2000. Artiklarna granskades utifrån SBUs kvalitetsgranskningsmall. Resultat: Resultatet visade att flera av de svårigheter som uppkommer i hemmet kunde minskas med insatser att skapa realistiska förväntningar genom praktiska övningar samt att coacha strokeöverlevare inför återkomst till hemmet. Ur de motgångar som framkom skapades kategorierna; rädslan att vara en börda, familjen som ett hinder, livet saktade ner, sjukhus vs hemmet, existentiella och sociala konsekvenser. Interaktionen med sjuksköterskorna var viktigt både innan utskrivning och i hemsjukvården då bemötandet kunde försämra och förbättra deltagarnas förväntningar på rehabilitering. Information, meningsfulla relationer samt att finna mening i det lilla kunde hjälpte deltagarna att hantera vardagen bättre. Slutsats: Hur förberedda strokeöverlevare är inför utskrivning påverkar hur de hanterar de motgångar de möter i sin hemmiljö. Resultaten visar vikten av att de strokedrabbade får stöd att skapa realistiska förväntningar för sin vardag.

Den moderna sjukvårdens avancerade resurser räddar många liv, men kan också leda till ett utdraget och plågsamt döende. I ett fåtal länder i världen är eutanasi och läkarassisterat självmord ett val för den som drabbats av en obotlig sjukdom som leder till döden. Syftet med denna studie är att beskriva obotligt sjuka patienters uppfattningar om dödshjälp. En litteraturstudie genomfördes och relevanta sökord som motsvarade syftet användes vid artikelsökning. Vid bearbetning av data framkom tre olika kategorier med subkategorier som motsvarade de olika uppfattningarna. Resultatet visar att positiva uppfattningar till dödshjälp kan bero på patientens egna syn på värdighet, självbestämmande och hopp, medan negativa uppfattningar till dödshjälp kan bero på rädsla eller religion. Även kommunikation med vårdpersonal kan påverka patienters uppfattningar om dödshjälp. För att möta obotlig sjuka patienters behov den sista tiden i livet behövs det kunskap om alla sorters tankar patienten kan ha, detta gäller även tankar om dödshjälp. Vidare forskning inom området dödshjälp behövs för att möta alla utmaningar som det innebär när patienter önskar hjälp med att dö.

Bakgrund: I dagens samhälle är det många människor som söker sig till akutmottagningen av olika orsaker. På grund av den stora mängden patienter kan arbetsbelastningen bli hög för vårdpersonalen, och de kan därför tvingas prioritera medicinska aspekter före de psykologiska behoven. Patienterna kan därför uppleva mötet på akutmottagningen som okänsligt. Syfte: Syftet är att undersöka patienters upplevelse av bemötande från vårdare på akutmottagning. Metod: Litteraturstudie. Resultat: Resultatet visar på fyra övergripande teman: det första mötet på akutmottagningen, bra bemötande, dåligt eller bristande bemötande och informationens betydelse för patienten. Diskussion: I diskussionen beskrivs bland annat patienters upplevelse av bemötande i förhållande till begreppet livsvärld, men även hur informationen och väntetiden kan påverka patientens vistelse på akutmottagningen. Konklusion: De flesta patienter uttrycker tillfredsställelse över bemötandet och informationen som de får i första mötet på akutmottagningen. Efter det akuta skedet upplever dock många patienter att informationen och bemötandet fallerar och blir sämre. / Background: In todays society many people are seeking care at the emergency department for different reasons. The caregivers are because of the pressured workload, forced to prioritize the patient's medical issues over their psychological needs. Therefor in an urgent situation the patients can perceive the care as insensitive. Aim: the aim was to describe patients perception of the interpersonal encounter with caregivers in the emergency department. Method: literature study. Result: The result shows four overall themes: the first encounter at the emergency department, patient perception of good encounter with caregivers, bad or lack of encounter from the caregivers and the informations meaning for the patients. Discussion: In the discussion patients experience of treatment is described in contrast to the concept of life-world. Furthermore the importance of information and how waiting times affect the experience is illustrated. Conclusion: Most patients express satisfaction with the response and the information that they receive in the first meeting at the emergency department. However after the acute stage many patients express that the information and treatment doesn’t maintain the same standard as before.

Utvecklingen inom informations- och kommunikationsteknik går snabbt framåtinom hälso- och sjukvården, detta i kombination med att patienter vill vara merinvolverade i sin egen sjukvård. Syftet med denna litteraturstudie var attsammanställa kunskap om patienters inställning till användning av e-hälsa. Enintegrerad litteraturstudie utfördes, där 17 artiklar med olika ansatser ingick.Resultatet visade på att patienter fick ökat empowerment samt mer kunskap om sin hälsa, vilket är viktigt att implementera i dagens hälso- och sjukvård. Vidare visade resultatet på att patienter var villiga att lära sig tekniken. Att vara övervakad via ehälsa ansågs positivt eftersom hälso- och sjukvården blev mer lättillgänglig. Dock uppfattade patienter en osäkerhet kring tekniken och om den skulle fungera i alla lägen, eller om uppkopplingen skulle fela. Trots att patienter överlag var positiva till e-hälsa ville ingen utesluta den fysiska kontakten. För att patienter skall veta vad e-hälsa kan tillföra är det viktigt att hälso- och sjukvården informerar om detta. Sjukvårdspersonal bör vara informerade och utbildade inom e-hälsa. Slutsatsen visade på att tekniken måste fungera för att patienter ska anse att sjukvården är säker och lättillgänglig.

Bakgrund: Hjärtsjukdomar är en av de vanligaste sjukdomar som människor drabbas av i Sverige. Sjuksköterskor möter därmed patienter med hjärtsjukdom i de flesta vårdkontexter. Kronisk hjärtsjukdom kan upplevas som att leva med en livshotande sjukdom, som skapar begränsningar i vardagen. Sjuksköterskans ansvar blir således betydande gällande att informera och handleda patienter med hjärtsjukdom. Livsstilsförändringar är nödvändiga att utföra i syfte att förhindra försämring i sjukdomen. Sjuksköterskans kunskap och expertis är därför nödvändig för att hjälpa patienterna att hantera sjukdomen och utföra livsstilsförändringar.  Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelse av att leva med hjärtsjukdom. Metod: En litteraturöversikt som baseras på Fribergs metod. Översikten innehåller elva originalartiklar som har sökts fram via databaserna CINAHL Complete och Academic Search Ultimate. Resultat: Sex teman identifierats gällande patienters upplevelse av att leva med hjärtsjukdom. De upplevelser som framkom beskrivs i följande teman: Upplevelser av förändrat liv, Strategier för att hantera hjärtsjukdomen, Patienters upplevelse av stöd, Behov av information, Patienters livsstilsförändringar och Hjärtsjukdom som motgång i livet. Diskussion: Resultatet diskuteras med anknytning till Roys adaptionsmodell och konsensusbegreppet människan. Modellen lyfter en förklaring av patienters upplevelser och hantering av hjärtsjukdomen genom ett förändrat liv och anpassning till den nya livssituationen. Dessa individuella upplevelser möter sjuksköterskorna i omvårdnaden av patienter. / Background: Heart disease is one of the most common diseases that people in Sweden suffers from. Nurses meet these patients in most contexts of caring. Chronic heart disease can be experienced as living with a life-threatening disease, which create limitations in everyday life. Nurses’ responsibility to inform and guide patients with heart disease is therefore important. Lifestyle changes are necessary to accomplish in order to prevent worsening of the disease. Nurses’ knowledge and expertise is therefore necessary in order to help patients manage the disease and make lifestyle changes. Aim: The aim of this study was to describe patients’ experience of living with heart disease.  Method: A literature review that is based on Fribergs method. The review is consisted of eleven original articles, which have been found through the databases CINAHL Complete and Academic Search Ultimate. Results: Six main themes was identified regarding patients experiences of living with heart disease. The experiences that emerged will be described in the following themes: Experiences of changed life, Strategies to manage the heart disease, Patients’ experiences of support, Information needs, Patients lifestyle changes and Heart disease as a adversity in life. Discussion: The results are discussed related to Roys adaption model and the consensus concept human. The model highlights an explanation of patients’ experiences and management of the heart disease through a changed life and adaptation to the new situation. These individual experiences encounter nurses in the care of patients.

Bakgrund: Sjukdomen åldersrelaterad makuladegeneration (AMD) är en är av de vanligaste anledningarna till grav synnedsättning i västvärlden. Sjukdomen medför att den centrala synen försämras för patienten. Det finns en torr och en våt form. Med den våta formen sker synförsämringen i ett snabbare förlopp men kan behandlas med läkemedel som injiceras i ögats glaskropp. Synförsämringen skapar olika problem för patienten att hantera i deras vardagsliv. I relation till vardagliga aktiviteter så som socialt och fysiskt finns den närvarande. Syfte: Att beskriva patientens uppfattningar av att leva med sjukdomen våt AMD. Metod: En kvalitativ design har använts med en fenomenografisk forskningsansats. Patienter från en ögonmottagning i Mellansverige har enskilt intervjuats. Data har sedan analyserats enligt en fenomenografisk analys. Resultat: Fyra stycken beskrivningskategorier identifierades som handlade om patienternas uppfattningar av sin sjukdom. Medvetenhet om sjukdomen, förlust av självständighet, att kunna anpassa sig och att känna tillit till sjukvården. Slutsats: Att leva med sjukdomen våt AMD medför förändringar i patientens vardagsliv och påverkar det på olika sätt. För att kunna förstå patientens uppfattningar med att leva med sjukdomen är det viktigt att belysa och lyfta fram dessa för att kunna hitta metoder för att uppmärksamma denna patientgrupps behov av stöd och hjälp vid besöken på ögonkliniken.

Bakgrund: Depression är en folksjukdom som orsakar stort lidande för dem som drabbas och deras närstående. Sjukdomen underdiagnosiseras på grund av samsjuklighet med fysiska sjukdomar. Ökad kunskap om depression krävs för att kunna främja ett bra bemötande av patient från vårdpersonal. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur patienten med depression upplever bemötande från vårdpersonal. Metod: En litteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga artiklar som analyserades i enlighet med Friberg. Tio kvalitativa studier hämtades från CINAHL, PsycINFO och PubMed. Som en teoretisk utgångpunkt användes Rosemarie Rizzo Parses omvårdnadsteori. Resultat: Resultatet presenterades i två teman och sex underteman. Det första huvudtemat är relation till vårdpersonalen med tre underteman: delaktighet, information, delaktighet och behandling och tillgänglig vård. Det andra huvudtemat är interaktion med vårdpersonal med tre undertemat: kommunikation, upplevelse att bli lyssnad på och kompetent och närvarande personal. Diskussion: Resultat diskuteras utifrån Rosemarie Rizzo Parses teori och även tio vetenskapliga artiklar, med syfte att visa att deprimerade patienter som känner brist på tillit, engagemang från vårdpersonalen samt brist av god behandling och kontinuitet haft dåligt erfarenheter av bemötande med vårdpersonal. Det krävs en ömsesidig relation mellan patienter och vårdpersonal för att patienterna kunna ha en bra upplevelse med vårdpersonalen. / Background: Depression is a common disease that causes great suffering for patients and their relatives. The disease is often under diagnosed because of comorbidity with physical disorders. Increased knowledge about depression is needed to a good response between patients and health care professionals. Aim: The aim of this study was to describe how the patient with depression experiences treatment from healthcare professionals. Method: A literature review based on ten scientific articles that were analyzed in accordance with Friberg (2012). Ten qualitative studies were retrieved from the database CINAHL, PsycINFO and PubMed. As a theoretical base used Rosemarie Rizzo Parse's theory. Results: The result demonstrates two main themes and the six sub-themes. The first main theme highlights the relationship with the nursing staff with three sub-themes: participation, information, treatment and care available. The second main theme is the interaction with health care professionals with three sub-themes: communication, experience to be listened to and competent and present staff. Discussion: The results discussed from Rosemarie Rizzo Parse's theory, and also additional ten scientific articles, with the aim to show that depressed patients who feel a lack trust, commitment from health care professionals and continuity had bad experiences of treatment with health care professionals. The needed a mutual relationship between patients and health care professionals in order to patients to have a good experience with health care professionals.

Abstract Bakgrund: Läkemedelskonsumtion hos allmänheten är stor och är större bland äldre patienter. Åldersgruppen över 65 år utgör störst andel användare eftersom de oftare har en mer omfattande läkemedelsbehandling. Parallellt med att läkemedelsanvändningen har ökat, har även läkemedelskassation ökat. En undersökning från 2011 i Sverige visade att kassation av läkemedel uppgick till cirka 1500 ton. Syfte: Syftet var att undersöka och analysera om det fanns skillnader i kassation av receptbelagda humana läkemedel med avseende på ålder och kön bland hemmaboende patienter. Metod: En systematisk litteratursökning utfördes i databaserna PubMed och Cochrane Library. Enligt PICO-modellen valdes observationsstudier som undersökte läkemedelskassation hos hemmaboende patienter. Studiernas relevans bedömdes utifrån titel, abstrakt och fulltext. Därefter granskades kvaliteten av valde studier med hjälp av granskningsmallar från Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU). Resultat: Totalt inkluderades 3 studier. Sammanlagda resultatet visade att mängden kasserade läkemedel var större bland patienter 60-80 år. De vanligaste kasserade läkemedel kardiovaskulära läkemedel och läkemedel som verkar på centrala nervsystemet. De vanligaste orsakerna till kassation var passerat utgångsdatum, avliden patient samt förändringar i behandling. Slutsats: Mängden kasserade läkemedel var större bland åldersgruppen 60-80 år. Inget samband mellan orsaker till läkemedelskassation i förhållande till ålder och kön kunde påvisas på grund av för lite forskning inom området. Det gick inte heller att få reda på om det fanns några samband mellan vanligaste kasserade läkemedel i förhållande till ålder eller kön på grund av att det inte har gjorts forskning på området.