Introduktion/Bakgrund:  Nasogastrisk sond [NGS] är en vanlig förekommande behandling för patienter med undernäring som har orsakats av olika sjukdomar. Sonden kan medföra risker och komplikationer, framför allt vid insättningen. Det är viktigt att sjuksköterskan stöttar och uppmuntra patienterna till att vara delaktiga i sin egenvård, men även att hjälpa patienterna att acceptera sig själva. Syfte: Syftet med studien var att belysa patienters erfarenheter av enteral nutritionstillförsel via nasogastrisk sond. Metod: Processen i denna litteraturstudie grundades på nio stegen enligt Polit & Beck (2021) med en induktivt ansats. Databaserna Cinahl och PubMed användes för att utföra litteratursökningen. Studien innehåller 11 vetenskapliga artiklar som är kvalitetsgranskade. Resultat: Utifrån databearbetningen framkom en huvudkategori Påverkan i det dagliga livet med fem underkategorier. Fysisk och psykisk påverkan, Social isolering, Förändrad vardag, Nya möjligheter och Förbättrad mående. Slutsats: I studien framkommer det att patienterna har haft negativa upplevelser, bland annat isolering på grund av det förändrade utseende som till följd orsakade dåligt självbild och självförtroende. Patienterna hade också positiva upplevelser av NGS som förbättrat nutritionstillstånd och vikstabilisering

Background: Dementia mainly affects the elderly and is characterized by cognitive impairment and difficulty managing daily activities. The need for support in every day life increases with the progression of dementia. The patient group is overrepresented in hospital care where adaptions for patients with dementia is uncommon. Aim: The aim is to describe nurses experiences from caring for patients with dementia in hospitals. This litterature review explores the experiences of nurses caring for patients with dementia in hospital settings. Method: General litterature review according to Friberg (2022). 11 qualitative and 2 quantitative articles were analyzed. Results: Three themes of experiences was identified: the importance of communication when caring for patients with dementia, success factors when caring for patients with dementia and challanges in caring for patients with dementia. Nurses experienced that communication was a key factor for providing adeqate care. Furthermore, nurses experienced that the resourses available and how they are utilised affects care. Nurses also experience that there are certain challanges in caring for patients with dementia. Conclusion: Nurses experienced challanges in caring for patients with dementia. Nurses also experienced a decreased workload when relatives of the patients joined the patients during stay in the hospital and when staffing allowed for carers to give continuous support to patients with dementia. / Bakgrund: Demenssjukdom drabbar främst äldre och kännetecknas av kognitiv svikt och svårigheter att klara sig själv. Behovet av stöd i vardagen ökar med sjukdomens progression. Patientgruppen är överrepresenterad i sjukhusvård där anpassningarna för demenssjukdom sällan finns. Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att vårda personer med demenssjukdom på sjukhus. Metod: Allmän litteraturöversikt enligt Friberg (2022) där 11 kvalitativa och 2 kvantitativa artiklar analyserades.  Resultat: Tre teman av sjuksköterskors upplevelser identifierades: kommunikationens betydelse vid vård av patienter med demenssjukdom, framgånsfaktorer vid vård av patienter med demenssjukdom och utmaningar vid vård av patienter med demenssjukdom. Sjuksköterskor upplevde att kommunikation hade en viktig roll i vården av patienter med demenssjukdom. Vidare upplevde sjuksköterskor att resurser som finns att tillgå samt hur de används har en inverkan på vården. Sjuksköterskor upplever även att det finns särskilda utmaningar i att vårda patienter med demenssjukom. Slutsats: Sjuksköterskor upplevde att bemanning ibland inte räckte till och att sjukhusmiljön inte var anpassad för patienter med demenssjukdom. Sjuksköterskors upplevelser visade att samarbete med anhöriga kunde öka möjligheterna till god vård.  Sjuksköterskor upplevde även en minskad arbetsbelastning när anhöriga fanns med patienter på sjukhuset och när det fanns tillräckligt med personal för att stödja patienten under längre tid.

Bakgrund: Tidigare forskning belyser patienters erfarenheter av att vårdas till följd av COVID-19. Det framkommer att det finns en rädsla hos patienter att dö av viruset och att det skapar en stor psykisk påfrestning att behöva vårdas i isolering. Trots detta anser patienterna att de får ett gott stöd av sjuksköterskor. Vidare beskrivs en hörigas erfarenheter vilket visar på avsaknad av kommunikation från sjuksköterskor och en rädsla för patienters skalle. Syfte : Syftet var att skapa en översikt över sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter som insjuknat i COVID-19 under pandemin. Metod:Allmän litteraturöversikt som omfattar elva artiklar av kvalitativa ansatser, två artiklar av blandade ansats och en artikel av kvantitativa ansatser som har analyserats utifrån syfte, metod och resultat. Resultat : Jag har identifierat fem teman. Dessa var ”Rädsla för smittan”, ”Utmaningar med skyddsutrustning”, ”Anpassning till en förändrad vårdsituation”, ”Påverkan på sjuksköterskornas hälsa” och ”Att utvecklas genom svårigheter”. Slutsats: Resultatet visade på att sjuksköterskorna är för utanförskap. Omvårdnaden blev lidande då det uppstod tidsbrist som således påverkade sjuksköterskornas fysiska och psykiska hälsa. Skyddsutrustningen påverkade också omvårdnaden och sjuksköterskorna negativt. Även positiva aspekter av pandemin framkom, sjuksköterskorna har utvecklats i deras yrkesroller.

Abstrakt Bakgrund: Dagkirurgi innebär att patienten anländer till sjukhuset samma dag som operationen och återvänder hem inom 24 timmar efter operationen. Ungefär 70% av alla operationer som utförs i västländerna utförs som dagkirurgi. Antalet dagkirurgiska ingrepp har ökat markant senaste 20 åren, men även komplexiteten i de operationer som utförs. Dagkirurgi har fördelarna att patienten får komma hem snabbt och är en kostnadseffektiv behandlingsmetod, men kortvariga sjukhusvistelser för operation ställer höga krav på sjuksköterskan för att kunna ge en god omvårdnad. Syfte: Att beskriva patienters upplevelse av att genomgå dagkirurgi och vårdas på dagkirurgisk avdelning. Metod: Data för denna litteraturstudie bestod av 11 vetenskapliga artiklar som analyserades induktivt med inspiration av kvalitativ innehållsanalys. Systematiska sökningar av artiklar samt efterföljande kvalitetsgranskning föregick analys av den kvalitativa datan. Resultat: Patienters upplevelse av att vårdas på en dagkirurgisk avdelning beskrevs i 4 kategorier; Dagkirurgi upplevdes snabbt och effektivt men ålade ansvar på patienter och anhöriga; Personligt bemötande minskade risken för oro och ångest under och efter vårdtiden; Tvetydlig information och eller vid fel tidpunkt skapade otrygghet och oförståelse; Förväntningarna på tiden för återhämtningen.Slutsats: Upplevelsen av att opereras och vårdas på en dagkirurgisk avdelning var en positiv upplevelse. Patienter gav uttryck över att det kändes snabbt och smidigt att endast vistas på sjukhus över dagen medan andra upplevde oro och ångest över att läka och rehabiliteras i hemmet. Sjuksköterskan bör utgå från patientens individuella behov för att kunna ge en god omvårdnad. Informationen bör anpassas efter den unika situationen och ges vid rätt tidpunkt.

Bakgrund: Allt fler patienter lider av kronisk njursvikt som kräver hemodialysbehandling vilket blivit ett globalt folkhälsoproblem. Behandlingen är väldigt kostsam för samhället och tidskrävande för patienterna. Det påverkar patienternas livskvalitet, funktionella status samt personliga och sociala relationer. Sjukdomen och behandlingen skapar därmed långsiktiga stressfaktorer som negativt påverkar patienternas hälsa och vardagliga liv. Syftet: Att beskriva patienternas upplevelser av att genomgå hemodialysbehandling. Metod: Författarna har genomfört en litteraturstudie och analyserat data med kvalitativ manifest innehållsanalys med en induktiv ansats. Resultat: Dataanalysen har sammanställts i fyra kategorier: “Att uppleva att hemodialysbehandlingen styr vardagslivet”, “Att uppleva att relationer och stöd av andra förändrades”, “Att uppleva och att inte uppleva acceptans med att vara beroende av en maskin”, “Att uppleva fysiska och psykiska följder av hemodialysbehandlingen”. Slutsats: Resultatet visar att patienters upplevelser av att genomgå hemodialysbehandling har haft en stor påverkan på livet. Patienternas relationer till andra förändrades, de upplevde fysisiska och psykiska följder på grund av behandlingen och många hade svårigheter med följsamhet till kost och vätskerestriktionerna. Sjuksköterskorna behöver förstå patienternas levda erfarenheter för att kunna hitta ett sätt att stödja den här patientgruppen. Ett sätt är att arbeta personcentrerat och att använda sig av olika omvårdnadsinterventioner. Motiverande samtal kan användas som stöd till följsamhet gällande kost och vätskerestriktionerna. Aromaterapi har visat positiva effekter på depression, ångest, trötthet, sömnsvårigheter och smärta.

Bakgrund: I Sverige lever närmare 350 000 människor med diagnosen hjärtsvikt och med en åldrande befolkning kommer antalet drabbade att öka. Hjärtsvikt är en av de vanligaste folksjukdomarna och innebär en hög mortalitet. Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av att leva med hjärtsvikt. Metod: Detta är en litteraturöversikt som använder sig av Polit och Becks niostegsmodell samt en tematisk analys. Vetenskapliga artiklar införskaffades via Cinahl och PubMed.  Resultat: Efter genomgång och noggrann analys av artiklarna valdes tre teman med tillhörande underteman. Temat Fysisk påverkan i vardagslivet skildrades av två underteman, fysiska upplevelser av sjukdomen samt att ha ett begränsat liv. Temat Hjärtsvikts påverkan på känslolivet skildrades utifrån två underteman, förändringar i känslolivet efter insjuknande samt att kunna ha ett socialt nätverk. Temat Möten med hälso- och sjukvården skildrades utifrån tre underteman, brist från hälso- och sjukvården, att förlora kontrollen av sitt eget liv samt egenvård är viktigt för mig. Slutsats: Patienter med hjärtsvikt kämpar med fysiska och psykiska utmaningar. De fysiska begränsningarna har en inverkan i dagliga rutiner. Den psykiska ohälsan hos dessa patienter kan främjas genom att motivera till att bibehålla de sociala nätverken som de har. Sjuksköterskan behöver förbättra kvalitén på patientutbildning så att patienterna känner sig trygga med att sköta sin egenvård. / Background: In Sweden live roughly 350 000 citizens with diagnosed heart failure and with an aging population comes an increase in those cases. Heart failure is one of the most common “Folksjukdom” which also causes a higher mortality.  Aim: To describe patient´s experiences living with heart failure. Method: This study is a literature review using Polit and Beck’s nine step model and a thematic analysis. Scientific articles were gathered using Cinahl and PubMed. Result:  After a thorough analysis of articles three themes were chosen with added subthemes. The themes Physical constraints in daily life, was depicted into two subthemes, physical experiences of the illness, and to live a limited life. The theme Heart failures effect on the emotional life was also depicted in to two subthemes: changes in feelings after falling ill and to have a social network. The theme Meetings with healthcare services was depicted based on three subthemes, shortcomings from healthcare, to lose control over your own life and lastly self-care is important to me. Conclusion: Patients with heart failure struggle with physical and mental challenges. The physical limitations imposed challenges in their daily routines. The poor mental health among these patients can be improved by motivating them to maintain their social network. Healthcare staff need to increase the quality of patient education so that patients feel confident in managing their own self-care. Keywords: Experiences, heart failure and patients

Bakgrund: Hjärtsvikt är en av västvärldens främsta folksjukdomar och den vanligaste orsaken till sjukhusvård. Hjärtsvikt är en kronisk sjukdom som innebär att hjärtat saknar förmåga att leverera tillräcklig mängd blod per minut för att täcka kroppens behov. Bristen på syre till kroppens celler medför bland annat ökad trötthet, bensvullnad och andnöd. Förutom farmakologisk behandling är egenvård en central del i behandlingen. Distriktssköterskans rådgivning ska stödja, informera och undervisa patienten utifrån dennes förutsättningar, för att därifrån jobba vidare med patientens egenvårdsförmåga till att kunna hantera hälsoproblemetsjälvständigt. Syfte: Att beskriva resultatet av distriktssköterskans råd om egenvård för patienter med hjärtsvikt Metod: En avgränsad integrativ litteraturstudie genomfördes med hjälp av systematisk sökning i databaserna Cinahl, PubMed & PsycInfo och utgick från Whittemore och Knafl’s metod. Resultat: Utbildning med relevant kunskap kring hjärtsvikt och egenvård samt uppmuntran till egenvård leder till en mer korrekt och följsam egenvårdsrutin. Den egenvård som var mest användbar och lättast att implementera syntes vara vägning samt salt- och vätskebegränsning. Det sågs en signifikant minskning gällande hjärtsviktsrelaterade symtom och patientens egen förmåga att upptäcka försämring av sina symtom förbättrades signifikant efter att de erhållit råd om egenvård. Slutligen så framkom en signifikant förbättring av livskvalitet samt en minskning av antal sjukhusinläggningar bland patienterna. Slutsats: Implementering av små men effektfulla egenvårdsrutiner kan genomföras med förhållandevis enkla medel. Egenvårdsråden bör främst beröra hur patienten etablerarar en hälsosam livsstil och upprättar enkla handlingsplaner, vilka kan förebygga försämrat hälsotillstånd och sjukhusinläggning.

Bakgrund: Smittspridningen av Covid-19 startade i Kina och kom att spridas över hela världen vilket orsakade en pandemi. Sjukvården och sjuksköterskor ställdes inför nya utmaningar. Det skapar en oro för såväl smittade patienter som sjukvårdspersonal. Syftet var att skapa en översikt över sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med Covid-19 inom sjukhusmiljö. Metod: Allmän litteraturöversikt. Tolv vetenskapliga artiklar varav åtta kvalitativa och två kvantitativa analyserades. Resultat: Tre teman identifierades ”Ett förbättrat samarbete hos sjuksköterskorna”, ”Ökad motivation och stöd hos sjuksköterskorna” och ”Psykisk påverkan hos sjuksköterskorna”. Sjuksköterskorna uppgav oro och rädsla i samband med inläggning av Covid-19 patienterna då erfarenheterna om Covid-19 viruset var begränsade. Den ökade arbetsbelastningen bidrog till stress hos sjuksköterskorna eftersom tiden för återhämtning inte räckte till. Utmaningarna som sjuksköterskorna stod inför utvecklades senare till nya erfarenheter och kunskaper.Slutsats: Det försvårade arbetsförhållandet som Covid-19 pandemin medförde att sjuksköterskornas erfarenheter och kunskaper ökade. Det har bidragit till att sjuksköterskorna är mer förberedda inför kommande pandemiutbrott, hur sjuksköterskorna ska minska framtida smittspridningar, hur patienterna med Covid-19 bör vårdas och det har även bidragit till bättre sammanhållning samt stöttning mellan kollegorna. Men Covid-19 pandemin har även orsakat psykisk ohälsa och utbrändhet. Utmaningarna som sjuksköterskorna stod inför utvecklades senare till nya erfarenheter och kunskaper. Slutsats: Det försvårade arbetsförhållandet som Covid-19 pandemin medförde att sjuksköterskornas erfarenheter och kunskaper ökade. Det har bidragit till att sjuksköterskorna är mer förberedda inför kommande pandemiutbrott, hur sjuksköterskorna ska minska framtida smittspridningar, hur patienterna med Covid-19 bör vårdas och det har även bidragit till bättre sammanhållning samt stöttning mellan kollegorna. Men Covid-19 pandemin har även orsakat psykisk ohälsa och utbrändhet. Utmaningarna som sjuksköterskorna stod inför utvecklades senare till nya erfarenheter och kunskaper. Slutsats: Det försvårade arbetsförhållandet som Covid-19 pandemin medförde att sjuksköterskornas erfarenheter och kunskaper ökade. Det har bidragit till att sjuksköterskorna är mer förberedda inför kommande pandemiutbrott, hur sjuksköterskorna ska minska framtida smittspridningar, hur patienterna med Covid-19 bör vårdas och det har även bidragit till bättre sammanhållning samt stöttning mellan kollegorna. Men Covid-19 pandemin har även orsakat psykisk ohälsa och utbrändhet. hur sjuksköterskorna ska minska framtida smittspridningar, hur patienterna med Covid-19 bör vårdas och det har även bidragit till bättre sammanhållning samt stöttning mellan kollegorna. Men Covid-19 pandemin har även orsakat psykisk ohälsa och utbrändhet. hur sjuksköterskorna ska minska framtida smittspridningar, hur patienterna med Covid-19 bör vårdas och det har även bidragit till bättre sammanhållning samt stöttning mellan kollegorna. Men Covid-19 pandemin har även orsakat psykisk ohälsa och utbrändhet.

Background: It is incredibly important to ensure proper medication adherence as well as inhalation technique to control asthma and (COPD) chronic obstructive pulmonary disease. Both are required to achieve a full treatment effectiveness. Providing services in these two areas is the role of community pharmacists. Aim: This study aims to determine whether pharmacy interventions can result in improved inhalation technique and adherence to medication in asthma and COPD patients in relation to reduced hospitalizations and severe exacerbations. Methods: A systematic literature search was performed in the database PubMed and was carried out in the fall of 2022. SBU gallery was used for relevance assessment and followed as a method (Appendix 1). Inclusion criteria for the studies were determined according to PICO. Results: This review examined seven studies showing the positive improving impact of community pharmacists' on patients' adherence to inhaled medicine and inhalation technique for asthma and COPD patients. Some studies have demonstrated that this method of treatment can reduce hospitalizations and severe exacerbations, but few studies have been conducted in this area. In addition, research is needed to determine the ideal frequency for educating and rechecking inhaler techniques in order to prevent technique degradation in patients. Conclusions: In this review, it was shown that community pharmacists can play an important role in managing asthma and COPD, particularly in educating patients about inhaler technique and making sure that their medication is taken as prescribed. Despite this, their role in this area is yet to be fully appreciated, requiring more research.

Bakgrund: Humant immunbristvirus (HIV) är ett unikt inkapslat retrovirus vilket orsakar ett sviktande immunsystem. Viruset upptäcktes på 1950-talet och smittspridningen eskalerade under 1980-talet vilket spred rädsla i samhället. Detta bidrog till att stigma skapades mot HIV- positiva människor. Stigmat mot HIV- positiva människor lever kvar i samhället än idag, trots medicinska framsteg. Stigma förekommer inte bara i samhället utan även inom sjukvården. Sjuksköterskans roll i vårdandet är att sätta sjukdomen inom parentes och se patienten bakom sjukdomen. För att bemästra detta behöver sjuksköterskan tillämpa personcentrerad vård. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda HIV- positiva patienter. Metod: En litteraturstudie genomfördes med kvalitativt innehåll. En integrerad analys användes för sammanställning av resultatet som innehöll sammanlagt tio vetenskapliga artiklar. Resultat: Tre kategorier identifierades med tillhörande underrubriker; Utmaningar av att vårda HIV- positiva patienter, Konsekvenser av att vårda HIV- positiva patienter samt Hantering för att vårda HIV- positiva patienter. Det kunde konstateras erfarenhet av brist på riktlinjer och kunskap vilket bidragit till att sjuksköterskor erfar rädsla relaterat till stigma. Detta påverkade sjuksköterskor både psykiskt och fysiskt. Utbildning bidrog till ökad kunskap och kännedom om riktlinjer, vilket säkerställde god vård. God vård skapade ett välbefinnande för både sjuksköterskor och patienter. Slutsats: Denna studie kan bidra med ökad insikt om olika faktorer som påverkar hur sjuksköterskor erfar att vårda HIV- positiva patienter. Det möjliggör att sjuksköterskor kan vara förberedda på olika arbetssituationer samt tillämpa säker vård. Vid förslag på framtida forskning rekommenderas fokus på bland annat hanteringsstrategier.