Bakgrund: I Sverige beräknas ålderskategorin 65 år och äldre att öka vilket resulterar i ett ökat behov av palliativ vård. I den palliativa vården möter sjuksköterskor patienter med olika former av lidande. Lidandet är komplext och likaså är arbetet med lidande patienter i palliativ vård. Tidigare forskning visar att sjuksköterskan kan påverkas av sitt arbete i den palliativ vården.Syfte: Syftet är att i litteraturen undersöka sjuksköterskors upplevelser av att arbeta med lidande patienter i palliativ vård. Metod: Studiens syfte besvarades med en litteraturstudie och baserades på 10 stycken vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Tillvägagångssättet baserades på rekommendationer från SBU (2014b) och Polit & Beck (2014). Materialet genomgick en tematisk analys.Resultat: I litteraturstudiens resultat framkommer att sjuksköterskor upplevde arbetet med lidande patienter som meningsfullt. Arbetet innebar även utmanande möten med emotionella påfrestningar, krav från patienter och anhöriga samt upplevelsen av att inte räcka till. Kompetensens betydelse i relation till arbetet belystes också. Beträffande hantering av arbetet använde sig sjuksköterskorna av olika copingstrategier.Slutsats: Upplevelsen av arbetet i den palliativa vårdkontexten varierar. Arbetet innebär både positiva och negativa upplevelser. Olika känslor och tankar väcks i mötet med patienten och deras anhöriga. Meningsfullheten med arbetet balanseras med arbetet som utmanande. Saknas kompetens eller strategier för att hantera arbetet finns risken att de utmanande faktorerna tar över och arbetet blir överväldigande. / Background: The need for palliative care in Sweden is estimated to increase in line with an estimated increased survival rate for the demographic group of inhabitants 65 years and older. Nurses employed within palliative care are frequently encountering patients that experiences pain in various ways. Given that pain is a quite complex psychical and physical reaction this could potentially affect the work environment for nurses dealing with patients within palliative care that experience such feelings. This notion, that nurses can be affected by the complex working environment that is palliative care, has been supported by previous research on the subject.Aim: The aim of this study is to critically research how nurses experience working with suffering patients within the context of palliative care.Method: The aim of this study will be examined by using the method of literature review and thematic analysis, examining ten qualitative studies published on the subject on how nurses experience working with suffering patients within the context of palliative care. The motivation to carry out this study using the method of literature review and thematic analysis is based in recommendations from SBU (2014b) and Polit & Beck (2014). Results: The results of this literature review reveals that nurses experienced the work of the suffering patients as meaningful. The work also means challenging meetings with emotional stress, demands from patients and relatives as well as the experience of feeling inadequate. The competence in relation to the work was highlighted. Regarding the handling of the work nurses used various coping strategies.Conclusion: The experience of working within the context of palliative care varies. The work involves both positive and negative experiences. Different feelings and thoughts raised in the meeting with the patient and their relatives. The meaningfulness of the work is balanced with the work as challenging. A lack of competence or strategies to manage work may result in challenging factors taking over and the work becomes overwhelming.

Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner (VRI) orsakar både lidande och ökad mortalitetsrisk. Handhygien anses som en viktig åtgärd för att förebygga uppkomsten av VRI. Detta beror på att händerna ses som en vektor i transmissionen av smittsamma patogener mellan individer, platser och föremål. Både sjukvårdspersonalens och patienternas handhygien är därför betydelsefulla. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva hur följsamheten av handhygien bland sjukvårdspersonal och patienter ser ut och påverkar uppkomsten av vårdrelaterade infektioner. Metod: Som metod har en systematisk litteraturstudie utsetts lämplig för att besvara studiens syfte. Inkluderade artiklar publicerades mellan år 2002-2013 och kommer från länder vars hygieniska standard kan vara jämförbar med Sveriges. Artikelsökning utfördes i CINAHL, Cochrane Library, Google Scholar, Internurse, Medline, PubMed samt via manuell sökning. Artiklarna granskades, kvalitetsbedömdes och analyserades och fyra kategorier utvecklades som ligger till grund för resultatavsnittet. Resultat: Det framkom att sjukvårdspersonalens följsamhet av handhygien var låg. Deras följsamhet av handhygien var sämre före patientkontakt jämfört med efter patientkontakt. Följsamheten var emellertid bra vid vård av patienter där restriktiva åtgärder vidtagits avseende kontakt. Brister avseende vårdpersonalens handhygiensteknik observerades, framförallt felaktig handskanvändning upptäcktes. Det framkom att patienternas händer hade ett högt innehåll av patogener och att deras följsamhet av handhygien var låg. Patienternas inställning till handhygien var positiv och de ansåg att en god handhygien är viktig för att minska uppkomsten av VRI. / Background: Healthcare associated infections (HAI) cause suffering and an increased mortality risk. Hand hygiene (HH) is considered an important measure to prevent the occurrence of HAI. The reason for this is that the hands act as a vector in the transmission of contagious pathogenes between individuals, places and objects. The hands of both healthcare workers (HCW) and patients are therefore crucial. Aim: The aim of this literature review is to describe the HH compliance amongst HCW and patients and its effect on the occurrence of HAI. Method: A systematic approach was used to conduct this study, because it seemed most suitable to answer the purpose. Included articles were published between years 2002-2013 from countries with a hygienic standard that can be comparable to the one of Sweden. The article search was performed using CINAHL, Cochrane Library, Google Scholar, Internurse, Medline and PubMed. In addition, a manual search was also used. After the articles were reviewed, quality assessed and analyzed, four categories emerged and lay the base to the results. Result: The HH compliance of the HCW was low and their HH compliance was poorer before patient contact compared with after patient contact. Their HH compliance was good when caring for patients under contact precautions. Errors of the HCWs’ HH technique were observed, especially an improper use of gloves was discovered. It was also revealed that patients’ hand contamination rate was high and that their compliance towards HH practices was low. Patients’ attitudes towards HH were positive and they considered a good HH vital to reduce the occurrence of HAI.

Arbetet som sjuksköterska innebär att komma i kontakt med döden vilket kan upplevas svårt. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa sjuksköterskors känslor vid patienters dödsfall och olika copingstrategier som används för att hantera dessa. Metoden som använts i denna litteraturstudie var en övergripande modell i sju steg som främjar en systematisk arbetsprocess. Litteratursökningen utfördes i databaserna PubMed och Cinahl. Kvalitetsgranskning av studier gjordes utifrån protokoll av Willman et al (2006) modifierat av författarna. Resultatet från de nio inkluderade studierna visade att sorg var den mest framträdande känslan men även exempelvis ilska och skuld. Mest vanliga copingstrategier var att prata med kollegor, distansering och undvikande av situation. / Working as a nurse involves being in contact with death which can be a difficult experience. The aim of this literature review was to illustrate nurses’ emotions when patients die and different coping strategies used to manage those. The method used for this literature review was an overarching model witht seven steps to promote a systematic procedure. The literature search was performed in the databases PubMed and Cinahl. The quality review of included studies was performed with a protocol by Willman et al (2006) modified by the authors. The result from the nine included studies showed that grief was the most distinguished emotion but also for example anger and guilt. Most common coping strategies were talking to colleagues, distancing and avoiding the situation.

Background: Since Human immunodeficiency virus (HIV) was first identified, it has been associated with stigmatization in society. Receiving an HIV diagnosis has been perceived as challenging for both the individual and their relatives. Therefore, support from healthcare professionals is essential to promote health and alleviate suffering. Nurses are currently the largest professional group that encounters people living with HIV, as they work closest to the patient.  Aim: To highlight how people living with HIV experience the treatment by healthcare professionals in the healthcare system. Method: A qualitative literature review where 11 articles were included and analyzed using a manifest thematic analysis approach by Braun and Clarke (2006). Results: Two themes and four sub-themes were identified. The first theme was Stigma and discrimination against patients, with sub-themes being Patients' experiences of healthcare professionals' negative attitudes and the Staff's reluctance to care for patients. The second identified theme was Patients' experiences of healthcare professionals' incompetence and competence, with sub-themes being Inadequate knowledge and information provided to patients and Positive experiences of healthcare professionals' treatment. Conclusions: People living with HIV are subjected to violations and stigmatization within healthcare related to healthcare professionals' lack of knowledge. Further research is needed on how healthcare professionals' education can improve healthcare and how patients experience nurses' treatment within healthcare.

Bakgrund: Personer som lider av psykisk sjukdom lever upp till 20 år kortare än den allmänna befolkningen, detta till följd av fysiska sjukdomar som kan förebyggas. Det är känt att vårdpersonal stigmatiserar och diskriminerar patienter med psykisk sjukdom, vilket kan yttra sig i sämre vård. Syfte: Syftet med studien var att beskriva erfarenheter och upplevelser som patienter med psykisk sjukdom och deras närstående har av den somatiska vården. Metod: Litteraturstudie baserad på 9 kvalitativa studier. Databassökning genomfördes i Cinahl och APA PsycInfo. Analysprocessen genomfördes utifrån Fribergs femstegsmodell. Resultat: Analysen resulterade i fyra teman och sju subteman. Temana var: Stigmatisering och diskriminering; Diagnostisk överskuggning; Faktorer som försvårar tillgängligheten till somatisk vård; Faktorer som underlättar tillgängligheten till somatisk vård. Konklusion: Patienter med psykisk sjukdom och deras närstående har erfarenheter och upplevelser av stigmatisering från vårdpersonalen. Detta leder till diskriminering såsom diagnostisk överskuggning och en sämre vård, vilket skulle kunna vara en orsak till den förkortade livslängden. Mer forskning behövs om hur utbildnings- och samarbetsfrämjande interventioner kan minska stigmatiseringen och leda till en mer jämlik vård.

Bakgrund: Organtransplantation är en möjlig behandling för svårt sjuka människor där väntan på ett nytt organ handlar om begränsningar i vardagen, både för patient och anhöriga och ytterst om frågor som rör liv eller död. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters och anhörigas upplevelser av organtransplantation före, under och efter ingreppet. Design: Studien har en kvalitativ design. Metod: Kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats valdes. För att nå studiens syfte analyserades biografier, kortare berättelser och självbiografier av patienter och anhöriga som beskriver sina upplevelser av tiden före, under och efter organtransplantation. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier som beskrev upplevelsen av organtransplantation ur ett patientperspektiv: Att leva med en livshotande sjukdom; Att leva med blandade känslor och tankar kring transplantation; Att känna tacksamhet; Att finna vägen tillbaka till ett friskt liv efter transplantation. I analysen av anhörigas perspektiv identifierades tre kategorier: Att känna rädsla och oro för ens svårt sjuke familjemedlem; Att känna trygghet; Att känna glädje och tacksamhet efter transplantation. Slutsats: När en person drabbas av svår sjukdom och ett behov av organtransplantation påverkar det inte bara hen själv utan även hens anhöriga före, under och efter ingreppet. Patienter och anhöriga upplevde känslor av allt från rädsla och sorg till trygghet och tacksamhet under processen av organtransplantation där vikten av bland annat samtal och god information från vården framkom. Vidare forskning inom området behövs kanske främst för att bidra till en ökad kompetensutveckling hos sjuksköterskan för att hjälpa hen i bemötandet av dessa patienter och anhöriga.

Bakgrund: Trycksår uppstår i samband med vård och anses vara en vårdskada. För att bedöma svårighetsgraden av ett trycksår används internationellt standardiserat mätinstrument. Preventiva åtgärder och behandlingsåtgärder vid uppkomna trycksår är viktiga verktyg. Patienters upplevelser ger också vården en bättre förståelse för vad som hjälper, eller inte. Upplevelserna kan användas för att förbättra och effektivisera vården, samt främja ett personcentrerat förhållningssätt. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av att leva med trycksår. Metod: Metoden som användes var en litteraturöversikt. Vetenskapliga, kvalitativa artiklar valdes ut ur databaserna PubMed och CINAHL complete. Artiklarnas resultat sammanställdes sedan och presenterades i fyra olika teman. Resultat: Resultatet visade att patienterna blev mycket påverkade av sina trycksår, framförallt av smärta. Att ha blivit drabbad bidrog till en förtroendekris för vården. Konsekvenser var bland annat isolering, sömnpåverkan och förändrade sociala relationer. En del patienter blev negativt inställda till vården och andra fick ett annat perspektiv. Sammanfattning: Trycksåren påverkade patienternas hälsa. Patienterna påverkades av att vara beroende av andra, inte få rätt hjälp som behövdes samt kommunikationsmisstag och stressrelaterade faktorer. Genom denna uppsats förstärks värdet av sjuksköterskans hälsofrämjande arbete och vikten av patienternas upplevelser. Uppsatsen visar på betydelsen av att arbeta personcentrerat och inkluderande vid patientnära arbete. / Background: Pressure ulcer that occur during institutional care is considered a healthcare injury. To assess the level of injury, an international standardized assessment tool is used. The preventative arrangements and treatment care are important tools when treating, and preventing, ulcers. The patients’ experience may influence which care that works, care quality, care efficiency and encourage patient-centered approach.  Aim: The aim was to describe patients’ experiences of living with pressure ulcers.  Method: The method used was a literary survey. Scientific articles of qualitative nature that followed preset inclusion-criteria were chosen from the databases PubMed and CINAHL complete. The results of each article were then complied and presented in the survey under four themes.  Results: The result showed that the patients were heavily affected by their pressure ulcer, they were especially affected by pain. Some consequences were; isolation, negative effects on sleep as well as changed social relations. Some patients were negative toward health care as a result, and others developed a new perspective on health care.  Conclusion: Pressure ulcers affected patients’ health. Patients’ health was affected by dependency on others, not receiving the help needed, as well as communication difficulties and stress factors. Through this survey the importance of person-centered, inclusive care is highlighted as well as the health-strengthening work of the nurse.

Bakgrund  Sömn är avgörande för människans hälsa och funktion. Många patienter upplever sämre sömn under tiden de är inneliggande på sjukhus. Emotionella faktorer och vårdmiljön har visat sig försämra sömnkvaliteten. För lite sömn kan leda till negativa konsekvenser som påverkar patientens hälsa och återhämtning. Komplementär och alternativmedicin är ett samlingsbegrepp för de metoder som används tillsammans med, eller istället för konventionell medicin. Sjuksköterskan ansvarar för planeringen och utförandet av omvårdnadsåtgärder med målet att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa samt lindra lidande. Genom ett personcentrerat förhållningssätt kan sjuksköterskan tillsammans med patienten komma fram till valet av omvårdnadsåtgärd som på bästa sätt främjar patientens sömn.  Syfte  Syftet med litteraturöversikten var att belysa komplementära och alternativa metoder inom omvårdnad som kan främja sömn hos vuxna personer inneliggande på slutenvårdsavdelning.  Metod  Studien genomfördes som en icke-systematisk litteraturöversikt. Studien bygger på 15 vetenskapliga originalartiklar med kvantitativ design. Databaserna PubMed och CINAHL användes för systematisk sökning och de valda artiklarna kvalitetsgranskades utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag. Artiklarna bearbetades sedan med hjälp av en integrerad analys.  Resultat  Litteraturöversiktens resultat visar att de komplementära och alternativa metoderna har positiv effekt på patienternas sömn. De identifierade metoderna kategoriserades i fem stycken avsnitt; aromaterapi, akupressur, progressiv muskelavslappning, ljud- och ljusintervention samt massage i kombination med musik eller aromaterapi.  Slutsats  Denna litteraturöversikts resultat har visat att patienters sömn kan främjas med hjälp av komplementära och alternativa metoder inom omvårdnad. Åtgärderna kan utföras självständigt av sjuksköterskan, har visat sig ha få biverkningar och har en mindre påverkan på miljön än läkemedel. Genom ett personcentrerat förhållningssätt ökar patientens delaktighet och sjuksköterskan kan tillsammans med patienten välja den evidensbaserade komplementära och alternativa metod som är bäst lämpad med målet att främja sömnen. Dock behövs det vidare forskning för att kunna dra några större slutsatser.

Bakgrund: Självmord och självmordsförsök är ett folkhälsoproblem som skördar många liv i Sverige och världen som en följd av psykisk ohälsa. Stigmatiseringen kring ämnet är hög, patienter undviker att söka vård relaterat till skam och utanförskap.  Syfte: Sjuksköterskors erfarenheter av att vårda självmordsnära patienter Metod: Studien är en deskriptiv litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar inkluderats.  Huvudresultat: Sjuksköterskor upplever känslomässiga utmaningar i vården av självmordsnära patienter. Sjuksköterskor söker stöd från kollegor för att hantera sina egna känslor i mötet med den självmordsnära patienten. Att bygga en trygg och förtroendeingivande relation till patienten är grundstenen i vården av patienten enligt sjuksköterskor. Slutsats: Att vårda självmordsnära patienter upplevdes av sjuksköterskor som utmanande både känslomässigt och kunskapsmässigt. Att lägga tid på att bygga en förtroendefull vårdrelation var viktigt i arbetet att vårda självmordsnära patienter. Sjuksköterskor upplevde att stödet från kollegor var en stor del i hanteringen av sina egna känslor. En önskan om utvecklad kunskap och tydliga rutiner fanns hos sjuksköterskorna för att kunna förbättra vården av självmordsnära patienter. / Background: Suicide and attempted suicide is a public health problem that claims many lives in Sweden and the world as a result of mental illness. The stigma around the subject is high, patients avoid seeking care related to shame and exclusion. Purpose: Nurses' experiences of caring for suicidal patients Method: The study is a descriptive literature study where ten scientific articles have been included. Main results: Nurses experience emotional challenges in the care of suicidal patients. Support from colleagues for nurses to manage their own emotions in the encounter with the suicidal patient. According to nurses, building a safe and trusting relationship with the patient is the cornerstone of patient care. Conclusion: Caring for suicidal patients was experienced by nurses as challenging both emotionally and knowledge-wise. Spending time building a trusting care relationship was important in the work of caring for suicidal patients. Nurses felt that the support from colleagues was a big part in managing their own emotions. The nurses had a desire for developed knowledge and clear routines in order to improve the care of suicidal patients.

I det preoperativa mötet träffar anestesisjuksköterskan patienten och genom att vara närvarande kan en vårdande relation skapas för att inge mod och lindra lidande. Oro och rädsla är något naturligt som alla människor erfar i livet. Studien visar att oro och rädsla preoperativt är vanligt förekommande hos de patienter som ska genomgå generell anestesi. Preoperativoro kan medföra negativa konsekvenser för patienten genom hela det perioperativa vårdförloppet både på kort och lång sikt. Syftet med studien var att belysa omvårdnadsåtgärder för att minska oro inför kirurgiska ingrepp i generell anestesi. För att svara på studiens syfte valdes en systematisk litteraturstudie med kvalitativ design som metod. Studiens resultat presenterades i tre huvudkategorier: Relationens betydelse för att skapa trygghet, den individanpassade informationen samt vårdande handlingar som lindrar oro. Genom att vara närvarande och skapa förtroende samt bekräfta patienten skapades en relation som möjliggjorde en god dialog vilket resulterade i en känsla av trygghet hos patienten. Anestesisjuksköterskan gav adekvat information om anestesin och det kirurgiska ingreppet samt anpassade den utefter varje unik patient för att lindra oro och rädsla. Vårdande handlingar handlade om att ge tillbaka en känsla av kontroll genom att bjuda in patienten till delaktighet. Anestesisjuksköterskan använde även olika avledande strategier samt administrering av lugnande läkemedel för att lindra oro och rädsla. En utmaning var att bemöta oro och rädsla hos patienter med annan kulturell bakgrund eller modersmål än svenska och patienter med kognitiv svikt.