Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters erfarenheter av ett cancerbesked. Cancerbeskedet väcker mycket tankar och känslor hos patienten samt att hela familjen blir påverkad av sjukdomen. Litteraturstudie valdes som metod och en avsökning genomfördes av vetenskapliga artiklar i databaserna Cinahl, PubMed och PsycInfo. Femton artiklar inkluderades i studien som granskades och analyserades. Ur analysen kunde tre teman lyftas fram som beskrev patientens erfarenhet av att få ett cancerbesked. Följande teman framkom: Betydelsen av att anhöriga är närvarande vid cancerbeskedet, vad patienten vill diskutera vid cancerbeskedet samt känslor och tankar i samband med cancerbeskedet. I litteraturstudiens resultat belyses vikten av anhörigas närvaro och att patienten ville ha så mycket information som möjligt gärna skriven, på ett ärligt och rakt sätt i ett tidigt skede av sjukdomsförloppet. I resultatet framkom också betydelsen av tydlighet och känslomässigt stöd från läkare.

<p>Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters erfarenheter av ett cancerbesked. Cancerbeskedet väcker mycket tankar och känslor hos patienten samt att hela familjen blir påverkad av sjukdomen. Litteraturstudie valdes som metod och en avsökning genomfördes av vetenskapliga artiklar i databaserna Cinahl, PubMed och PsycInfo. Femton artiklar inkluderades i studien som granskades och analyserades. Ur analysen kunde tre teman lyftas fram som beskrev patientens erfarenhet av att få ett cancerbesked. Följande teman framkom: Betydelsen av att anhöriga är närvarande vid cancerbeskedet, vad patienten vill diskutera vid cancerbeskedet samt känslor och tankar i samband med cancerbeskedet.</p><p>I litteraturstudiens resultat belyses vikten av anhörigas närvaro och att patienten ville ha så mycket information som möjligt gärna skriven, på ett ärligt och rakt sätt i ett tidigt skede av sjukdomsförloppet. I resultatet framkom också betydelsen av tydlighet och känslomässigt stöd från läkare.</p>

Bakgrund: I Sverige drabbas cirka 8000 personer varje år av bröstcancer. Av alla diagnostiserade cancerfall hos kvinnor i Sverige står bröstcancer för 30 procent. Trots ett standardiserat vårdförlopp och nationella riktlinjer vid diagnostiserad bröstcancer, finns brister i stödet från sjukvården. Den grundutbildade sjuksköterskan kommer med stor sannolikhet möta denna patientgrupp under sitt yrkesverksamma liv. För att kunna ge en så god omvårdnad som möjligt till dessa kvinnor är det viktigt att ha kunskap om deras upplevelser. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att sammanställa kvinnors upplevelser av omvårdnad i samband med besked om bröstcancer till och med första behandling. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ design. Informationssökning gjordes i databaserna Cinahl och PubMed. Relevanta studier kvalitetsgranskades med hjälp av SBU:s kvalitetsgranskningsmall för kvalitativ forskningsmetodik. Inkluderade studier analyserades med innehållsanalys för att identifiera relevanta teman. Resultat: Analysen resulterade i ett huvudtema: Vikten av intersubjektivitet vid den initiala fasen av bröstcancer samt två teman: Kommunikation och information från vårdpersonal samt Behov av psykosocialt stöd. Fyra subteman identifierades utifrån temana; hantering av all omfattande information, öppen kommunikation baserad på tillit, känslan av att bli sedd och hörd av vårdpersonal samt helhetssyn på individen bakom sjukdomen. Konklusion: Kommunikation och information är väsentligt i omvårdnaden av bröstcancerpatienter under tiden mellan diagnos och första behandling. Kvinnorna hade behov av psykosocialt stöd vid denna tid, som inkluderade en känsla av att bli sedd och hörd av vårdpersonal ihop med att vårdpersonalen hade en holistisk syn och såg individen bakom bröstcancerdiagnosen.

Samhället står fortfarande i en aktuell lågkonjunktur efter den finansiella kris som inträffade under hösten 2008. Nedskärningar och varsel är numera en del av vardagen.Därmed är det intressant att undersöka ämnet ur en chefs synpunkt.Denna uppsats går djupgående in och undersöker hur en personalchef ser på sin ledarroll och hanterar den vid en specifik varselsituation, nämligen uppsägningssamtal. Den behandlar även frågorna; På vilket sätt ges det svåra beskedet? Finns det redan existerande samtalsmallar och följs de?Uppsatsen presenterar även ett nytt intressant perspektiv på ämnet, genom att även innehålla en intervju med en läkare och jämföra de två professioners syn på att ge svåra besked.Uppsatsen består av två djupgående intervjuer med en personalchef och en läkare.Syftet med uppsatsen är att skapa en förståelse för läsaren ur ett nytt och annorlunda perspektiv, där tidigare osedda strukturer skall träda fram. För att skapa denna förståelse så använder jag mig av en abduktiv ansats. I den abduktiva metoden finns det inte utrymme för generalisering, utan det är det enskilda fallet som behandlas. En stor vikt läggs vid en läggs vid en antagande hypotes som i slutändan kan stämma eller vara helt fel, beroende på utfallet av det fenomen som observerats.För att skapa en så intressant läsupplevelse som möjligt så har jag valt att använda mig av en narrativ metod i kombination med den abduktiva förklaringsmodellen.Den är fördelad på tre steg och jag använder mig av min egen berättarstil i varje steg intervjuerna. Anledningen till berättarstilen är att jag vill få läsaren att reflektera kring min berättelse under tidens gång. Det jag upptäckte med min forskning är att många chefer inte riktigt kan hantera uppsägningssamtal på ett tillfredställande sätt. De mallar och riktlinjer som finns i nuläget angående uppsägningssamtal är bristfälliga och det måste finnas utrymme för skapandet av fler recept inom det här området. I min forskning har jag kommit fram till att de mallar som finns i nuläget endast skyddar och förenklar chefens situation. Chefer och organisationer måste inse att det krävs en attityd förändring inom ämnet och att utbildning i att ge svåra besked borde ingå i den moderna chefsrollen.

Sambandet mellan emotionella kompetenser och svåra besked är ett relativit outforskat område, den tidigare forskningen har bedrivits i huvudsak inom vårdvetenskap. I denna studie studeras vilka emotionella kompetenser respondenterna anser sig behöva för att kunna lämna svåra besked och vad ett svårt besked är enligt deras uppfattning. Instrumenten som användes var en semistrukturerad intervjuguide och en enkät. Fem respondenter fick svara på frågor gällande svåra besked och fylla i en enkät som belyste emotionella kompetenser. Resultatet visar att de anser att svåra besked är ett komplext ämne och beror på situationen och hur avsändaren och mottagaren uppfattar innehållet i budskapet. De hade en samsyn på 11 av 25 emotionella kompetenser som de ansåg behövdes för att kunna lämna svåra besked. De var: emotionell medvetenhet, korrekt självbedömning, pålitlighet, noggrannhet, innovationsförmåga, engagemang, optimism, förstå andra, serviceorientering, samverkan och samarbete samt teamförmåga.

Ett cancerbesked kan ses som en process som tar sin början vid själva beskedet. I denna process spelar sjuksköterskan en betydelsefull roll i det dagliga arbetet i att stödja patienten i omvårdnaden. Sjuksköterskans värderingar styr attityderna som formar bemötandet och handlandet gentemot patienten. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskans attityder vid svåra besked för patienter med cancer. Metod: vald metod är en litteraturstudie. Arbetet har följt Polit och Beck (2012) nio-stegs-modell. Till litteratursökningen användes databaserna PubMed och CINAHL. Åtta artiklar återstod efter granskningen. Tre teman uppkom efter databearbetningen. Resultat: Sjuksköterskors attityder till patientens autonomi, Sjuksköterskors attityder vid etiska överväganden, Sjuksköterskors attityder vid kommunikation av svåra besked. Slutsats: sjuksköterskors attityder är till stor del formade av vilket land de bor i och vilken kultur som är rådande där. Utbildning och erfarenhet i processen svåra besked hade betydelse för attityderna. Sjuksköterskans attityder och därmed funktion och inställning vid cancerbesked är ett eftersatt forskningsområde.

No description available.

Introduktion/Bakgrund: Palliativ vård har som syfte att lindra lidande och främja livskvaliteten för patienter med progressiv, obotlig sjukdom eller skada. Övergången till den palliativa vården förmedlas och diskuteras genom ett brytpunktssamtal. Sjuksköterskan har en viktig roll i att främja och stötta kommunikationen mellan vårdteam och patient när ett palliativt besked ska ges. Det finns även en inbyggd ojämlikhet där patient och närstående är i underläge i relation tillpersonalen vilket skapar kommunikationsbarriärer. Att få medicinska besked kan skapa känslor hos patienten såsom rädsla, lättnad och stress. Syfte: Att beskriva patientens upplevelse av att få det palliativa beskedet. Metod: Litteraturstudien har baserat sitt arbete på Polit och Beck ́s (2021) nio steg i hur man skriver en litteraturstudie. Resultatet baseras på 11 vetenskapliga artiklar som analyserades med en induktiv innehållsanalys. Kvalitetsgranskningen baserades på Polit och Beck ́s (2021)granskningsmall ” Guide to a focused critical appraisal of evidence quality in a qualitative research report”. Resultat: Litteraturstudien resulterade i fyra teman; rädsla, lättnad, upprördhet och chock samt två underteman; Hoppfullhet och motivation. Slutsats: Resultatet visade att patienter hade både positiva och negativa upplevelser av det palliativa beskedet. Dessa upplevelser påverkades av patientens förförståelse om palliativ vård och dess innebörd, kultur och religion samt läkarens kommunikationssätt.

SAMMANFATTNING Bakgrund:Det behövs särskilt mycket stöd åt närstående när döden kommer oväntat. Människor som upplever plötslig död av en närstående riskerar mer uttalad och förlängd sorg. Plötslig död inträffar utan förvarning eller period av känd sjukdom. Till denna kategori hör akut sjukdom, olycksfall, självmord och mord. Den traumatiska krisens förlopp kan beskrivas i fyra naturliga faser; chockfasen, reaktionsfasen, bearbetningsfasen och nyorienteringsfasen. Coping beskriver en persons förmåga att hantera stressfyllda och känslomässigt påfrestade situationer. Syfte: Syftet var att beskriva sjukvårdspersonals erfarenheter och upplevelser av att möta närstående vid plötsliga och oväntade dödsfall inom akutsjukvård. Metod: En forskningsöversikt valdes och det innebar granskning och sammanställning av relevant forskning. Artiklarna skulle vara utgivna tidigast år 1999, gällande vuxna närstående över 19 år samt att de skulle vara utgivna på engelska eller svenska. Alla artiklar var granskade. Manuella sökningar gjordes genom att granska vetenskapliga artiklars referenslistor. Då hittades tre vetenskapliga artiklar att inkluderas. Studiens 19 artiklar återfanns i PubMed och CINAHL. Resultat: Att lämna svåra besked till patienter och närstående upplevdes av sjukvårdspersonal som en svår uppgift. Sjuksköterskorna ansåg att det var viktigt att ge ärlig och korrekt information till närstående. Svåra besked som lämnades felaktigt kunde skada sorgen och patientens närstående borde behandlas med omsorg och respekt. Sjuksköterskorna kände att det var känslomässigt påfrestande att ta hand om sörjande närstående och därför behövdes riktlinjer för hur de skulle gå tillväga vid dessa situationer. Sjuksköterskorna tyckte att det kunde vara bra att erbjuda närstående att närvara vid återupplivningsförsök och låta dem se den avlidna kroppen för att underlätta sorgen. Sorg och förlust kunde leda till både psykiska och fysiska konsekvenser. Forskningsöversiktens resultat visar att sjuksköterskorna använde sig av skyddande försvarsmekanismer som förnekelse och bortträngning för att hantera påfrestande situationer. Sjuksköterskornas upplevelser kring en patients död påverkades av deras förmåga att skapa en distans för att lindra sorg och de sökte i första hand stöd hos sina kollegor. Slutsats: Sjukvårdspersonal behöver ett psykologiskt försvar för deras professionella arbete och för sitt eget välmående. Riktlinjer och tydliga ansvarsområden behövs för att hantera dödsfall. Utbildning behövs för att utöka kompetensen i hur svåra besked lämnas.

Bakgrund Ungefär en person får ett cancerbesked varje timma i Sverige. Beroende på individens diagnos och tillstånd, tvingas personen inse att denne står inför andra förutsättningar och att livet plötsligt förändrats. Ett cancerbesked leder ofta till att personen försätts i en kris, en kris varje individ på olika sätt försöker övervinna. I samband med ett cancerbesked är kommunikationsförmågan och bemötandet två viktiga faktorer som har en betydande roll i mötet med patienten. Syfte Syftet var att beskriva patientens upplevelse av faktorer som påverkar mötet i samband med ett cancerbesked. Metod En litteraturöversikt valdes som metod till föreliggande studie. Databassökningar genomfördes och totalt inkluderades 17 vetenskapliga artiklar av kvantitativ och kvalitativ karaktär för att besvara studiens syfte. Resultat De fyra teman som presenteras i resultatet är betydelsen av individanpassad information, preferenser gällande informationens innehåll, betydelsen av vårdpersonalens bemötande och förtroende för vårdpersonalen. Det framkom att beskedet bör lämnas på ett individanpassat sätt och att patienten ska involveras i sjukdomsprocessen. Vidare ska vårdpersonalen tillämpa ett empatiskt och känslomässigt bemötande samt inge en känsla av hopp till patienten. Slutsats Utifrån de inkluderade studierna framkom att det är många aspekter som vårdpersonalen bör ta i beaktning för att göra patientens upplevelse av mötet i samband med cancerbeskedet så lindrigt och hanterbart som möjligt. Författarna till föreliggande studie identifierande följande betydelsebärande faktorer: att informationen utformas efter det enskilda behovet, stöd av närstående, att vårdpersonalen tillämpar ett förenklat och anpassat språk, att det bringas klarhet i sjukdomsprocessen, att patientens delaktighet i processen främjas, avvarande av tid, att patienten ges utrymme för sin reaktion och att främja att patienten vågar visa känslor, att personalen tillämpar ett empatiskt och känslomässigt bemötande, ett gott samarbete mellan professionerna, att vårdpersonalen tillämpar bra kommunikationsstrategier, förtroende för vårdgivaren och avslutningsvis vårdpersonalens förmåga att förmedla hopp.