<p>Muntlig kommunikation kan vara begränsad eller omöjlig när patienten är intuberad vid respiratorbehandling. Intuberingen hindrar talet och detta kan vara frustrerande för många patienter. Syftet med studien var att belysa hur intuberade intensivvårdspatienter upplever kommunikation. För att genomföra studien valdes systematisk litteraturstudie som metod. Resultatet baseras på 11 artiklar. I resultatet framträdde tre kategorier: negativa upplevelser, positiva upplevelser och patienters upplevelser av omgivande faktorers påverkan. Bland negativa upplevelser är frustration/ångest vanligt. Att inte bli förstådd skapar en stor känsla av beroende. Bekräftelse är en positiv upplevelse för patienterna, vilket kan uppnås bland annat av att patientens lidande uppmärksammas. Bland omgivande faktorers påverkan spelar hjälpmedel, intensivvårdspersonal och familj/anhöriga en stor roll. För att förbättra intuberade patienters möjligheter till kommunikation skulle fortsatt forskning om hur olika hjälpmedel påverkar patienterna vara intressant.</p> / <p>Verbal communication may be limited or impossible when the patient is intubated for mechanical ventilation. Intubation obstructs the speech and can be frustrating for patient. The aim of this study was to elucidate how intubated intensive care patients experience communication. A systematic literature review was chosen to implement the study. The results are based on 11 articles. Three categories emerged and materialized in the results: <em>Negative emotions</em>, <em>Positive emotions</em> and <em>Patients experiences of the influence of ambient factors</em>. Frustration and anxiety are common among the negative emotions. Not to be understood creates a great sense of dependency. Confirmation is a positive feeling for the patients, which can be achieved, among other things, by acknowledging the patients discomfort. Augmentative aids, the intensive care environment and staff in the intensive care unit are important components that play an important role of ambient factors category. Further research on how to improve intubated patients opportunities for communication with different augmentative aids would be interesting.</p>

För att höja kvalitén på vården, bör personalen lyssna på patienterna som är vård konsumenterna. Syftet är att studera god omvårdnad ur ett patient perspektiv, för att kunna anpassa omvårdnaden till patienternas behov utifrån befintliga resurser på en ortopedavdelning. Studien utfördes i samverkan mellan Högskolan i Skövde och ett väst-svenskt sjukhus där ingick studier med sjuksköterskor och undersköterskor på samma ortopedavdelningar. Författaren ville se om de tyckte som patienterna. Denna studie är gjord med kvalitativ ansats metoden är innehållsanalys. Det genomfördes 12 intervjuer med öppen frågeställning om vad patienterna tycker är god omvårdnad. I intervjuerna framkom att personalens attityd och beteende var viktigt för informanterna. Det handlade om att patienterna vill att personalen ska vara hjälpsam, att vara trevliga och humoristiska. De ska också vara omhändertagande, empatiska och engagerade. Dessutom ge kontakt, stöd, uppmuntran och inge förtroende samt ha ett gott handlag. Patienterna uttryckte också att de ville bli tillfrågade, få information, att vården ska vara individuell och se till deras behov. När detta är känt så behöver personalen få denna kunskap. Om patienterna får en god omvårdnad så höjs kvaliteten på vården bara genom att personalen beter sig på ett visst sätt utan extra kostnad. / In order to raise the quality of the nursing care it is important for the nursing staff to listen to the patients described experiences of their care. The aim of this study was to find out what the patients in an orthopaedic ward believe is good nursing care in order to adjust the care accordingly and within the resources. It was a joint study between the Nursing College of Skövde and a local hospital in western Sweden. Licensed practical nurses and registered nurses were interviewed in the same orthopaedic ward. The authors’ intension was to see if the they agreed with the patients. The method chosen was qualitative. 12 patients were interviewed with open ended questions about what they thought was good nursing care. In the result of the study they all described how the attitude and behaviours of the staff was of the utmost importance. They wanted the staff to be helpful, nice and have a sense of humor. They should also be caring, empathetic and involved. They should give support, contact, encouragement, trust and be capable. The patients also stated that they wanted to be consulted about their care, given information and listened to. They wanted the care to be personal, with an understanding of their individual needs. This knowledge about the patients’ views needs to be shared with the nursing staff. Staff's behaviour and ability to give good nursing care, as described by the patients, raises the quality of the care and doesn't have to cost an extra penny.

Hjärtinfarkt är ett av de största folkhälsoproblemen i Sverige. Nästan 37 000 personer insjuknade i akut hjärtinfarkt år 2006. Livet efter en hjärtinfarkt kan innebära stora förändringar för den drabbade. Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur patienter efter en genomgången hjärtinfarkt upplever att relationen och vardagen med partnern förändras. Litteraturstudien har en kvalitativ ansats. Vetenskapliga artiklar söktes i databaser. De artiklar som inkluderades till analysen genomlästes och genomgick en kvalitetsbedömning. Analysen baserades på 12 artiklar och resulterade i sex teman: hjärtinfarktens inverkan på relationen; undanhållande av känslor; rollbyte och ansvarsfördelning inom relationen; överbeskydd; stöd samt sexualitet och beröring. Huvudfyndet i analysen är att patienter av olika anledningar upplever överbeskydd från sina partners efter en hjärtinfarkt. Andra fynd är att patienter upplever att partnern är en viktig resurs för att få stöd och uppmuntran. Patienter uppskattar tiden med sin partner mer efter en hjärtinfarkt. Många patienter väljer att undanhålla känslor och information för sin partner. Sjuksköterskor kan använda resultatet när de informerar patienter och deras partner efter en hjärtinfarkt. Information om aktivitetsnivå och problem som kan uppstå inom den sexuella samlevnaden efter en hjärtinfarkt kan troligtvis minska patientens oro och sexuella ängslan samt partnerns överbeskydd. / Myocardial infarction (MI) is one of the largest Public health problems in Sweden. Almost 37 000 were afflicted by a MI 2006. Life after a MI can cause major changes for the patient. The aim of this literature review was to describe how patients' relationship and daily life with their partner changes after a MI experience. The literature review has a qualitative approach. The authors searched for scientific articles in databases. Included articles were read thoroughly and quality assessed. The analysis is based on 12 articles and revealed six themes: MI impact on the relationship; withholding of feelings'; changing role and responsibilities within the relationship; overprotection; support and sexuality and contact. The main finding is that patients feel overprotected by their partners related to different causes. Other findings are that the partner is seen as an important source of support by the patients. Patients appreciate the time with their partner more after a MI. Many patients choose to withhold feelings and information for their partners. Nurses can use the result when they inform patients and their partners. Information about activity level and sexual intercourse problems which can arise following a MI may reduce the patient's concerns and sexual anxiety and the overprotection by the partner.

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur nöjda patienter var med den vård de fått på en klinisk utbildningsavdelning, KUA, och om det fanns skillnader mellan hur nöjda män och kvinnor var med vården. Metod: Data samlades in via enkäter där patienter fick skatta nio olika påståenden samt besvara tre frågor med egna ord. Enkäterna besvarades av 33 patienter. Svaren på de öppna frågorna analyserades med innehållsanalys. Deskriptiv statistik användes för att beskriva patienternas tillfredsställelse med vården. För att påvisa eventuella skillnader i upplevelsen av vårdkvalitet mellan män och kvinnor användes Mann Whitney U-test. Resultat: Resultatet visade att patienterna var mycket nöjda med vården de fått på KUA. Vårdkvaliteten skattades högt och patienterna upplevde framför allt att de blivit positivt bemötta, känt sig trygga vid provtagningar och undersökningar samt fått tillräckligt mycket information inför operationen. Det visade sig att det fanns en signifikant skillnad mellan hur män och kvinnor upplevde informationen de fått efter operationen. De kvinnliga patienterna upplevde i högre grad än männen att de fått tillräcklig information. Slutsats: Vårdkvaliteten på KUA var hög. Det fanns en signifikant skillnad mellan hur män och kvinnor upplevde informationen efter operationen men andra signifikanta skillnader i upplevelser saknades.

Muntlig kommunikation kan vara begränsad eller omöjlig när patienten är intuberad vid respiratorbehandling. Intuberingen hindrar talet och detta kan vara frustrerande för många patienter. Syftet med studien var att belysa hur intuberade intensivvårdspatienter upplever kommunikation. För att genomföra studien valdes systematisk litteraturstudie som metod. Resultatet baseras på 11 artiklar. I resultatet framträdde tre kategorier: negativa upplevelser, positiva upplevelser och patienters upplevelser av omgivande faktorers påverkan. Bland negativa upplevelser är frustration/ångest vanligt. Att inte bli förstådd skapar en stor känsla av beroende. Bekräftelse är en positiv upplevelse för patienterna, vilket kan uppnås bland annat av att patientens lidande uppmärksammas. Bland omgivande faktorers påverkan spelar hjälpmedel, intensivvårdspersonal och familj/anhöriga en stor roll. För att förbättra intuberade patienters möjligheter till kommunikation skulle fortsatt forskning om hur olika hjälpmedel påverkar patienterna vara intressant. / Verbal communication may be limited or impossible when the patient is intubated for mechanical ventilation. Intubation obstructs the speech and can be frustrating for patient. The aim of this study was to elucidate how intubated intensive care patients experience communication. A systematic literature review was chosen to implement the study. The results are based on 11 articles. Three categories emerged and materialized in the results: Negative emotions, Positive emotions and Patients experiences of the influence of ambient factors. Frustration and anxiety are common among the negative emotions. Not to be understood creates a great sense of dependency. Confirmation is a positive feeling for the patients, which can be achieved, among other things, by acknowledging the patients discomfort. Augmentative aids, the intensive care environment and staff in the intensive care unit are important components that play an important role of ambient factors category. Further research on how to improve intubated patients opportunities for communication with different augmentative aids would be interesting.

<p>Hjärtinfarkt är ett av de största folkhälsoproblemen i Sverige. Nästan 37 000 personer insjuknade i akut hjärtinfarkt år 2006. Livet efter en hjärtinfarkt kan innebära stora förändringar för den drabbade. Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur patienter efter en genomgången hjärtinfarkt upplever att relationen och vardagen med partnern förändras. Litteraturstudien har en kvalitativ ansats. Vetenskapliga artiklar söktes i databaser. De artiklar som inkluderades till analysen genomlästes och genomgick en kvalitetsbedömning. Analysen baserades på 12 artiklar och resulterade i sex teman: hjärtinfarktens inverkan på relationen; undanhållande av känslor; rollbyte och ansvarsfördelning inom relationen; överbeskydd; stöd samt sexualitet och beröring. Huvudfyndet i analysen är att patienter av olika anledningar upplever överbeskydd från sina partners efter en hjärtinfarkt. Andra fynd är att patienter upplever att partnern är en viktig resurs för att få stöd och uppmuntran. Patienter uppskattar tiden med sin partner mer efter en hjärtinfarkt. Många patienter väljer att undanhålla känslor och information för sin partner. Sjuksköterskor kan använda resultatet när de informerar patienter och deras partner efter en hjärtinfarkt. Information om aktivitetsnivå och problem som kan uppstå inom den sexuella samlevnaden efter en hjärtinfarkt kan troligtvis minska patientens oro och sexuella ängslan samt partnerns överbeskydd.</p> / <p>Myocardial infarction (MI) is one of the largest Public health problems in Sweden. Almost 37 000 were afflicted by a MI 2006. Life after a MI can cause major changes for the patient. The aim of this literature review was to describe how patients' relationship and daily life with their partner changes after a MI experience. The literature review has a qualitative approach. The authors searched for scientific articles in databases. Included articles were read thoroughly and quality assessed. The analysis is based on 12 articles and revealed six themes: MI impact on the relationship; withholding of feelings'; changing role and responsibilities within the relationship; overprotection; support and sexuality and contact. The main finding is that patients feel overprotected by their partners related to different causes. Other findings are that the partner is seen as an important source of support by the patients. Patients appreciate the time with their partner more after a MI. Many patients choose to withhold feelings and information for their partners. Nurses can use the result when they inform patients and their partners. Information about activity level and sexual intercourse problems which can arise following a MI may reduce the patient's concerns and sexual anxiety and the overprotection by the partner.</p>

<p>För att höja kvalitén på vården, bör personalen lyssna på patienterna som är vård konsumenterna. Syftet är att studera god omvårdnad ur ett patient perspektiv, för att kunna anpassa omvårdnaden till patienternas behov utifrån befintliga resurser på en ortopedavdelning. Studien utfördes i samverkan mellan Högskolan i Skövde och ett väst-svenskt sjukhus där ingick studier med sjuksköterskor och undersköterskor på samma ortopedavdelningar. Författaren ville se om de tyckte som patienterna. Denna studie är gjord med kvalitativ ansats metoden är innehållsanalys. Det genomfördes 12 intervjuer med öppen frågeställning om vad patienterna tycker är god omvårdnad. I intervjuerna framkom att personalens attityd och beteende var viktigt för informanterna. Det handlade om att patienterna vill att personalen ska vara hjälpsam, att vara trevliga och humoristiska. De ska också vara omhändertagande, empatiska och engagerade. Dessutom ge kontakt, stöd, uppmuntran och inge förtroende samt ha ett gott handlag. Patienterna uttryckte också att de ville bli tillfrågade, få information, att vården ska vara individuell och se till deras behov. När detta är känt så behöver personalen få denna kunskap. Om patienterna får en god omvårdnad så höjs kvaliteten på vården bara genom att personalen beter sig på ett visst sätt utan extra kostnad.</p> / <p>In order to raise the quality of the nursing care it is important for the nursing staff to listen to the patients described experiences of their care. The aim of this study was to find out what the patients in an orthopaedic ward believe is good nursing care in order to adjust the care accordingly and within the resources. It was a joint study between the Nursing College of Skövde and a local hospital in western Sweden. Licensed practical nurses and registered nurses were interviewed in the same orthopaedic ward. The authors’ intension was to see if the they agreed with the patients. The method chosen was qualitative. 12 patients were interviewed with open ended questions about what they thought was good nursing care. In the result of the study they all described how the attitude and behaviours of the staff was of the utmost importance. They wanted the staff to be helpful, nice and have a sense of humor. They should also be caring, empathetic and involved. They should give support, contact, encouragement, trust and be capable. The patients also stated that they wanted to be consulted about their care, given information and listened to. They wanted the care to be personal, with an understanding of their individual needs. This knowledge about the patients’ views needs to be shared with the nursing staff. Staff's behaviour and ability to give good nursing care, as described by the patients, raises the quality of the care and doesn't have to cost an extra penny.</p>

Bakgrund: Långvarig smärta är svår att bota. Smärtan är svår att lindra och kan vara mycket påfrestande för kroppen. Sjuksköterskans bemötande kan påverka patientens smärtupplevelse. Ett gott bemötande kan hjälpa patienten att finna tilltro till vården samt lindra smärtan medans ett dåligt bemötande kan förvärra smärtupplevelsen. Syfte: Syftet är att ta reda på hur patienter med långvarig smärta upplever sin smärta samt hur de upplever sjuksköterskans bemötande i omvårdnaden. Metod: En litteraturstudie har genomförts där tio artiklar rörande långvarig smärta har granskats och analyserats och sammanställts i olika teman. Artiklarna har varit både kvalitativa och kvantitativa. Uppsatsen utgår från Joyce Travelbees omvårdnadsteori men baseras även på andra teorier. Resultat: I resultatet framkommer det att sjuksköterskans bemötande har stor betydelse för patientens upplevelse av vården. Patienter har känt sig förolämpade och nedvärderade och upplevt att de inte blivit trodda på. Patienter menar att dialogen mellan dem och sjuksköterskan är av stor vikt då det kan vara ett sätt att bearbeta oro och rädsla över deras sjukdomstillstånd. Diskussion: Det är viktigt att sjuksköterskan är medveten om patienten och dennes upplevelser. Hur sjuksköterskan bemöter patienten kan påverka dennes upplevelser av vården och kan skapa både en trygghet men också en känsla av osäkerhet hos patienten. Som sjuksköterska är det viktigt att frångå egna värderingar för att kunna se den unika personen som man har framför sig. Nyckelord: Långvarig smärta, omvårdnad, patientens upplevelser, bemötande / Background: Persistent pain is difficult to cure. The pain is difficult to reduce and can be very stressful to the body. The approach by the nurse can affect the patient’s perceived pain. A good approach can help the patient to find trust in public care and to reduce the pain, and a bad approach can make the pain experience worse. Aim: The aim of this study was to find out how patients with persistent pain experience their pain and how they experience the nurses clinical encounter in the care. Method: A literature study has been conducted, where ten articles handling persistent pain have been investigated, analyzed and been compiled into different themes. The articles have been both qualitative and quantitative. The study is based on Joyce Trevelbees nursing theory but includes other theories as well. Results: The result shows that the approach by the nurse is very important for the patient’s perception of the public care. Patients have felt offended, disparaged and disbelieved. Patients mean that the dialogue between the patient and the nurse is of high importance, as this is a way to handle concern and fear related to their illness. Discussion: It is important that the nurse is aware of the patient and the patient’s experiences. The approach by the nurse can affect the patient’s perception of the public care. It can create both a sense of security and of uncertainty for the patient. It is important as a nurse to leave your own values aside to be able to see the unique person in front of you. Keywords: Persistent pain, nursing, patients experiences, clinical encounter

The steady increase of technology has become particularly ubiquitous in environments of heart surgery. Patients in these environments come into close contact with technology in its many guises. Often, practitioners may be deterred from engaging with patients because technology and the associated routines of care become the focus. As a result, it is important to understand how patients make sense of the technological situations encountered during treatment and recovery with attention to the constitution of identity and emerging moral issues. A narrative methodology was employed to examine patients’ experiential accounts of the technological in open-heart surgery and recovery. Sixteen patients were interviewed 3-4 days after surgery and 4-6 weeks after discharge, in addition participant journals were employed. Study results pointed to the technological as the dominant discourse in heart surgery and recovery, strongly organizing health care practices and patients’ recovery. These discursive influences shaped participants’ stories resulting in two temporal shifts of authorial voice. Authorial voice reflects the dominant discourse and structured how stories unfolded. The first temporal shift exhibited how technology acted as the authorial voice, structuring stories of the preoperative and early postoperative period. Although participants were the narrators of their own stories, they were strongly influenced by the dominant discourse of the technological and its associated dimensions of care. Participants’ stories revealed how patients were at the centre of activity, but passive, universal and undifferentiated. Although technology continued to influence stories of the later postoperative period and recovery at home, there was a shift of authorial voice to participants. Narratives reflected how the technological was incorporated into participants’ daily lives, but their stories included more personal elements rooted in their own particularities. Study implications involve a critical uptake of technology that emphasizes the balance between technologically- and humanistically-focused practices in heart surgery and recovery. A key implication is the critical need to encompass affective and social dimensions of patients within the technologically-driven practices of heart surgery. Of great significance is how practitioners, particularly nurses, can act as supporting characters in helping with transitions of authorial voice from the technological back to the participant.

The steady increase of technology has become particularly ubiquitous in environments of heart surgery. Patients in these environments come into close contact with technology in its many guises. Often, practitioners may be deterred from engaging with patients because technology and the associated routines of care become the focus. As a result, it is important to understand how patients make sense of the technological situations encountered during treatment and recovery with attention to the constitution of identity and emerging moral issues. A narrative methodology was employed to examine patients’ experiential accounts of the technological in open-heart surgery and recovery. Sixteen patients were interviewed 3-4 days after surgery and 4-6 weeks after discharge, in addition participant journals were employed. Study results pointed to the technological as the dominant discourse in heart surgery and recovery, strongly organizing health care practices and patients’ recovery. These discursive influences shaped participants’ stories resulting in two temporal shifts of authorial voice. Authorial voice reflects the dominant discourse and structured how stories unfolded. The first temporal shift exhibited how technology acted as the authorial voice, structuring stories of the preoperative and early postoperative period. Although participants were the narrators of their own stories, they were strongly influenced by the dominant discourse of the technological and its associated dimensions of care. Participants’ stories revealed how patients were at the centre of activity, but passive, universal and undifferentiated. Although technology continued to influence stories of the later postoperative period and recovery at home, there was a shift of authorial voice to participants. Narratives reflected how the technological was incorporated into participants’ daily lives, but their stories included more personal elements rooted in their own particularities. Study implications involve a critical uptake of technology that emphasizes the balance between technologically- and humanistically-focused practices in heart surgery and recovery. A key implication is the critical need to encompass affective and social dimensions of patients within the technologically-driven practices of heart surgery. Of great significance is how practitioners, particularly nurses, can act as supporting characters in helping with transitions of authorial voice from the technological back to the participant.