Bensår är ett ökande problem i samhället, detta som följd av att vi blir allt äldre. Bensår är svåra att läka och det är vanligt att de återkommer. Kroniska bensår definieras som sår som inte läker inom sex veckor. De vanligaste orsakerna till bensår är venös insufficiens, arteriell insufficiens eller en bladning av dessa. Syftet med litteraturstudien var att beskriva personers upplevelser av att leva med kroniska bensår. Det här arbetet har utförts som en litteraturstudie, där sökning av artiklar har gjorts i två databaser CINAHL och PubMed. Efter sökning i databaserna har 16 artiklar valts ut och granskats. Analysen av artiklar har gjorts genom att plocka ut förekommande fenomen i texten och kategorisera dessa i huvudteman med underteman. Analysen resulterade i tre huvudteman: smärta, aktivitetsbegränsningar och lukt och vätskande sår. Det finns många olika faktorer som påverkar personernas upplevelser av att leva med bensår, där smärta, rörelseförmågan och lukt och vätska från såret har en central roll. Studien visar på att många personer upplever att deras problem inte tas på allvar. Det holistiska synsättet inom vården måste förbättras och mer hänsyn bör tas till personernas existentiella, psykiska, sociala och kroppsliga upplevelser.

Bakgrund: Återhämtning är ett begrepp som tolkas på olika sätt i den psykiatriska vården eftersom det saknas konsensus i frågan. De flesta definitionerna framhåller patientens egna erfarenheter av vad hen finner hjälpsamt för att skapa en meningsfull tillvaro, även vid kvarvarande psykiska symtom. Återhämtning har beskrivits som ett återtagande av makten över sitt liv. I studien används termen psykiatriska tillstånd vilket innebär diagnostiserade, allvarliga former av psykisk ohälsa. Syfte: Syftet var att beskriva vuxna patienters erfarenheter av den egna återhämtningsprocessen vid psykiatriska tillstånd. Metod: Studien är en litteraturöversikt baserad på tio kvalitativa artiklar. Dessa analyserades med hjälp av en konceptuell modell från Phil Barkers tidvattenmodell; de tre domänerna “Självet”, “Världen” och “Andra”. Tidvattenmodellen användes också som teoretisk utgångspunkt i diskussionen.   Resultat: Patienterna beskrev personliga erfarenheter av återhämtning ur individuella, relationella och samhälleliga perspektiv. Faktorer som främjade återhämtningsprocessen var försoning, kunskap, omtolkning av livsberättelsen, ansvarstagande samt goda relationer till närstående, familj och vårdpersonal. Faktorer som försvårade återhämtningsprocessen var förlust av identitet, stigmatisering samt brist på information och delaktighet. Diskussion: Utifrån resultatet diskuterades tre teman; “acceptans”, “delaktighet vid beslutsfattande” och “patienters behov av ömsesidiga relationer”. Områdena problematiserades genom att knytas an till tidvattenmodellen samt arbetsmodellen “delat beslutsfattande” (Shared Decision Making, SDM). Dessutom diskuterades det sociala nätverkets betydelse i återhämtningsprocessen. / Background: Recovery is a concept that is interpreted differently in psychiatric care since there is no consensus about the issue. Most definitions emphasize the patient's own experiences of what he/she finds helpful in creating a meaningful life, despite any remaining psychological symptoms. Recovery has been described as a reclamation of power over one’s life. This study uses the term psychiatric conditions, which means diagnosed, serious forms of mental illness. Aim: The aim was to describe adult patients' experiences of their own recovering process in relation to psychiatric conditions. Method: The study is a literature review based on ten qualitative articles. These were analyzed using a conceptual model from Phil Barker's tidal model; the three domains of "Self", "World" and "Others". The tidal model was also used as a theoretical framework in the discussion. Results: Patients described personal experiences of recovery from individual, relational and societal perspectives. Factors that promoted the recovery process were reconciliation, knowledge, reinterpretation of one’s life story, responsibility, as well as good relations with close relatives, family and healthcare professionals. Factors that complicated the recovery process were loss of identity, stigmatization and lack of information and participation. Discussion: Based on the outcome, three themes were discussed; "Acceptance", "participation in decision making" and "patients' need for reciprocity in relationships". These areas were problematized by being linked to the tidal model and the Shared Decision Making (SDM) working model. In addition, the importance of social networking in the recovery process was discussed.

Background: The urinary catheter was designed by Foley in 1937.  There are diverse types of urinary catheters. Complications are common to patients living with indwelling urinary catheters. Nurses have the responsibility to provide information about the catheter to patients. Aim: To describe patients’ experiences of living with an indwelling urinary catheter. Method: A literature review of qualitative study was carried out. 10 articles were analysed. Friberg’s analysis model was used to analyse data. Results: Patients had different perceptions about living with indwelling urinary catheters. Some needed to adjust to having indwelling urinary catheters as part of their life. Others experienced catheter related problems such as pain, leakage and discomfort. Patients expressed need for support from family and healthcare professionals. Conclusion: Patients felt that they had received inadequate information from healthcare professionals and needed information about having an indwelling urinary catheter.

Bakgrund: Hjärtsvikt drabbar många personer såväl i Sverige som internationellt. Information är grundläggande för hantering av sjukdomen samt för att förebygga negativa följder. Som teoretisk utgångspunkt användes KASAM, känslan av sammanhang. Syfte: Att beskriva hjärtsviktspatienters erfarenheter av information. Metod: En litteraturöversikt med tolv kvalitativa artiklar har gjorts. Artiklarna har analyserats med Fribergs femstegsmodell. Resultat: I litteraturöversiktens resultat framkommer två teman, "Tillfredsställelse med information" samt "Former för information". Hjärtsviktspatienter hade skilda erfarenheter gällande information. Vissa patienter hade upplevt att informationen var tillfredsställande och tillräcklig medan andra upplevde informationen som bristande. Informationen som gavs upplevdes ofta vara i behov av anpassning utifrån patientens förutsättningar. Patienter hade erfarenheter av aspekter som såväl hindrade som underlättade information. I vissa fall använde patienter andra källor utöver vården för att hitta information. Slutsatser: För att omvårdnaden kring hjärtsviktspatienter ska bli tillgodosedd krävs att sjuksköterskan tar sig tid och ger anpassad information till patienterna. Sjuksköterskan bör se till att anpassa informationen utifrån patienternas förutsättningar, önskemål, resurser och behov. Litteröversikten visar att det finns rum för förbättring angående givning av information till hjärtsviktspatienter. / Background: Heart failure affect many people both in Sweden and internationally. Information is key to managing the illness and preventing negative consequences. KASAM (SOC), sense of coherence, was used as the theoretical starting point. Aim: To describe heart failure patients' experiences of information. Method: With Friberg's five step model as the analytic method, a literature review was conducted on twelve qualitative studies about heart failure patients' experiences of information. Result: The literature review's result shows two themes, "Satisfaction with Information" and "Forms of Information". Heart failure patients had different experiences concerning information. Some patients experienced the information as satisfactory and sufficient while others experience the information as lacking. The information that was given was often experienced as in need of adaptation to fit the patient's situation.  Patients had experiences of aspects that both hindered and facilitated information. In some cases, patients used sources other than the health care to find additional information. Conclusion: In nursing of heart failure patients the nurse has to take time to inform and to adapt information to the patients. The nurse should make sure to adapt the information after the patients' condition, wishes, resources and needs. The literature review shows that there's room for improvement concerning information given to heart failure patients.

Sammanfattning Bakgrund: Migranter som inte behärskar majoritetsspråket har rätt till vård av hög kvalitet och säkerhet som alla andra patienter. Enligt patientlagen (2014:821) har alla patienter rätt till individuellt anpassad information om deras tillstånd och behandling. Detta kan försvåras på grund av dålig kommunikation. Sjuksköterskor behöver därmed ha en tydlig förståelse för hur minoritetsspråkiga patienter upplever vården och vilka utmaningar de ställs inför. Syfte: Syftet var att beskriva upplevelser i kontakt med vården hos patienter som talar ett minoritetsspråk, samt att beskriva undersökningsgrupperna i artiklarna som ingick i litteraturstudien. Metod: Studien är en beskrivande litteraturstudie av elva vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats och en med mix-metod ansats. Sökningarna gjordes i databaserna CINAHL och PubMed. Huvudresultat: Analysen av de inkluderade artiklarna resulterade i tre huvudteman: 1) upplevelser av utanförskap, på grund av brist på information och delaktighet i den egna vården, 2) upplevelser av försämrad vårdkvalitet i form av felaktig behandling, otillfredsställande bemötande hos vårdgivare och missade möjligheter till vård och stöd, samt 3) upplevelser av beroende av hjälp med tolkning. Det var totalt 536 deltagare i de valda artiklarna. Antal år i det nya landet varierade mellan 0-40 år. Slutsats: Språkbarriärer hos minoritetsspråkiga patienter kan leda till negativa upplevelser som sjuksköterskor inte alltid är medvetna om. Kunskap om vilka utmaningar och ångestskapande moment som kan finnas hos patienten kan hjälpa sjuksköterskor att förutse och förebygga språkrelaterade problem och minska de negativa upplevelserna. / Abstract Background: Immigrants who cannot speak majority languages have a right to safe and high-quality healthcare, just as all the other patients. According to the Swedish Patient Act (2014:821), every individual has the right of tailored information about their health and treatment. This can be challenging due to poorly functioning communication. Nurses need to have a better understanding of those challenges that minority patients experience when in contact with healthcare. Aim: To describe the challenges, experienced by minority language patients, when in contact with nurses and to describe the participant groups of the studies included in the review. Method: A descriptive literature study of eleven qualitative studies and one mixed-method study. The searches were made in CINAHL and PubMed databases. Main results: The analysis of the included articles resulted in three main themes: 1) experiences of being alienated due to lack of information and participation in one’s own care 2) experiences of worsen quality of care by way of wrong treatment, unsatisfactory attitude from the healthcare professionals and missed opportunities, and 3) feelings of dependence on those who help with interpreting. There was a total of 536 participants in the selected studies, who had been residing in the new country between 0-40 years. Conclusions: Language barriers can lead to a range of negative feelings, experienced by minority patients. Nurses might not be aware of them. Knowledge about these challenges and oppressive moments can help nurses to anticipate and prevent language related problems. Herewith, patients negative experiences might be reduced.

Sammanfattning Bakgrund: Migranter som inte behärskar majoritetsspråket har rätt till vård av hög kvalitet och säkerhet som alla andra patienter. Enligt patientlagen (2014:821) har alla patienter rätt till individuellt anpassad information om deras tillstånd och behandling. Detta kan försvåras på grund av dålig kommunikation. Sjuksköterskor behöver därmed ha en tydlig förståelse för hur minoritetsspråkiga patienter upplever vården och vilka utmaningar de ställs inför. Syfte: Syftet var att beskriva upplevelser i kontakt med vården hos patienter som talar ett minoritetsspråk, samt att beskriva undersökningsgrupperna i artiklarna som ingick i litteraturstudien. Metod: Studien är en beskrivande litteraturstudie av elva vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats och en med mix-metod ansats. Sökningarna gjordes i databaserna CINAHL och PubMed. Huvudresultat: Analysen av de inkluderade artiklarna resulterade i tre huvudteman: 1) upplevelser av utanförskap, på grund av brist på information och delaktighet i den egna vården, 2) upplevelser av försämrad vårdkvalitet i form av felaktig behandling, otillfredsställande bemötande hos vårdgivare och missade möjligheter till vård och stöd, samt 3) upplevelser av beroende av hjälp med tolkning. Det var totalt 536 deltagare i de valda artiklarna. Antal år i det nya landet varierade mellan 0-40 år. Slutsats: Språkbarriärer hos minoritetsspråkiga patienter kan leda till negativa upplevelser som sjuksköterskor inte alltid är medvetna om. Kunskap om vilka utmaningar och ångestskapande moment som kan finnas hos patienten kan hjälpa sjuksköterskor att förutse och förebygga språkrelaterade problem och minska de negativa upplevelserna. / Abstract Background: Immigrants who cannot speak majority languages have a right to safe and high-quality healthcare, just as all the other patients. According to the Swedish Patient Act (2014:821), every individual has the right of tailored information about their health and treatment. This can be challenging due to poorly functioning communication. Nurses need to have a better understanding of those challenges that minority patients experience when in contact with healthcare. Aim: To describe the challenges, experienced by minority language patients, when in contact with nurses and to describe the participant groups of the studies included in the review. Method: A descriptive literature study of eleven qualitative studies and one mixed-method study. The searches were made in CINAHL and PubMed databases. Main results: The analysis of the included articles resulted in three main themes: 1) experiences of being alienated due to lack of information and participation in one’s own care 2) experiences of worsen quality of care by way of wrong treatment, unsatisfactory attitude from the healthcare professionals and missed opportunities, and 3) feelings of dependence on those who help with interpreting. There was a total of 536 participants in the selected studies, who had been residing in the new country between 0-40 years. Conclusions: Language barriers can lead to a range of negative feelings, experienced by minority patients. Nurses might not be aware of them. Knowledge about these challenges and oppressive moments can help nurses to anticipate and prevent language related problems. Herewith, patients negative experiences might be reduced.

Background: Heart failure is a chronic disease that increases among the population, despite progress in research. Living with heart failure can cause suffering and impaired health due to physical limitations in daily life. Research indicates that patients experience of living with heart failure is paid too little attention in relation to the medical treatment itself. Aim: The aim of this study was to describe patients' experiences of living with heart failure. Method: This study is based on a method to contribute to evidence-based nursing with ground in analysis of qualitative research. Eleven qualitative articles were analyzed using Fribergsfive step model. Results: Through the analysis three main themes and eight sub-themes were developed. The main themes were: The daily life changes, To be involved in your own care and Listen to your heart. Conclusion: To be diagnosed with heart failure means a life change. Therefore, it is important that the nurse is aware of the physical, and psychological effects of the disease.

Bakgrund: Stroke är en folksjukdom som drabbar ungefär 30 000 personer i Sverige varje år och beräknas kosta samhället runt 18 miljarder kronor. Dysfagi (ät- sväljningssvårighet) är ett vanligt och känt besvär hos strokepatienter. Dysfagi är i sig inte en sjukdom utan är ett symtom på något bakomliggande till exempel stroke. Dysfagi kan leda till undernäring och risk för ökad dödlighet. / Background: Stroke is an endemic disease, which in Sweden approximately 30 000 persons yearly are taken by and is estimated to cost society around 18 billion Swedish kronor (SEK). Dysphagia (eating difficulty in swallowing) is a common and known disorder in stroke patients. Dysphagia is not a disease itself, but rather a symptom of something underlying for example stroke. Dysphagia can lead to malnutrition and the risk of increased mortality.

Bakgrund: Att uppleva stressreaktioner efter en traumatisk händelse är inte ovanligt. Beroende på traumats typ och individens förmåga att hantera det riskerar reaktionen att övergå i posttraumatiskt stressyndrom(PTSD), en psykiatrisk diagnos med psykiska besvär. Ett bra stöd från sjukvården har visat sig ha en positiv effekt på patienters återhämtning och välbefinnande efter ett trauma. Syfte: Syftet var att utforska traumapatienters upplevelse av stöd från sjuksköterskor under sin sjukhusvistelse efter trauma. Metod: Metoden var en allmän litteraturöversikt. Genom en databassökning i PubMed identifierades tio relevanta artiklar kring patientupplevelser. Kvalitetsgranskning gjordes med hjälp av Statens Beredning för Medicinsk och Social Utvärdering (SBU:s) granskningsmall. Artiklarna bedömdes ha medelhög till hög kvalitet. Resultat: I resultatet framkom både positiva och negativa upplevelser samt förslag på förbättringar i vårdarbetet från patienterna som intervjuats i studierna. Patienterna behövde mer stöd inom områden som kommunikation, delgivning av information och personcentrerad omvårdnad. En del patienter upplevde att de hade fått stöd från sjuksköterskor efter traumat. Slutsats: Större delen av redan existerande forskning inom ämnet består av studier om patienters upplevelser av stöd i den senare rehabiliteringsfasen. Då resultatet i detta arbete visade på en större del negativa upplevelser av stöd under den akuta fasen på sjukhuset föreligger ett ökat behov hos denna patientgrupp. Detta ger möjlighet för mer kunskap och förståelse för hur den enskilda patientens vård kan förbättras, för att både förhindra eller minska utvecklingen av negativa stressreaktioner efter trauma. / Background: To experience stress reactions as a result of trauma is common. The type of trauma and the ability to handle the situation could stimulate the development of Post Traumatic Stress Disorder (PTSD), a psychiatric disorder displayed as mental health problems. A functioning support system in health care has a positive effect on patients’ rehabilitation and wellbeing after being exposed to trauma. Aim: To investigate trauma patients experiences of nursing support in acute hospital care. Method: By searching scientific papers via PubMed ten articles were chosen for this literature study. The articles were quality reviewed by the template of Statens Beredning för Medicinsk och Social Utvärdering (SBU), where the articles were classified as mid- to high quality. The result was presented in a chart. Results: Both positive and negative experiences were reported, and patients had suggestions on health care improvements. Additional support in nurse-to-patient relations, whereas information, communication and patient centered care is needed. Some patients reported a satisfactional support from nurses after trauma.  Conclusion: The majority of already existing research in this field is focused on the need of support later on in the rehabilitation phase of trauma patients. However, this study shows a high frequency of negative experiences during hospitalization in the acute phase. This opens up for more knowledge to be found, a better understanding for the improvement of individual patient care and the ability to prevail or minimize negative stress reactions after trauma.

Background  The number of men entering the nursing care profession is still low, which means that nurses are still a minority in nursing care profession. The possible cause for this gender discrepancy is sociocultural perception of society that the nursing care profession is only for women. However, the demand for gender balance in the nursing care profession has increased. And as the result the number of men joining the nursing profession is increasing.  Aim  The purpose of this paper was to describe patients’ experience of nursing care from male nurses.  Method  Nonsystematic literature review that analyzes the results of 16 studies, published 2011- 2021, with qualitative, quantitative as well as mixed method approaches, collected from Public Medline [Pubmed], Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature [CINAHL] and manual search to give answers to the aim of the literature review. The main results of articles were synthesized and analyzed under themes and subthemes.  Results  Most of the patients who participated in all studies have reported that they found the care provided by male nurses to be satisfactory; however, some of the patients had a negative perception of men as nurses. And a large majority of both male and female patients do not prefer male nurses when it comes to intimate care and genital examination.  Conclusions  Patients' experiences of nursing care of male nurses were quite positive. However, most of the patients’ perception and attitude of men as a nurse varied. These attitudes were influenced by socio-cultural perceptions of gender norms. Male nurses were not favored for intimate care either. / Bakgrund Antalet män som gör ingång i vårdyrket är fortfarande lågt, vilket betyder att de är en minoritet i hälso- och sjukvårdsyrket. Ursprunget för de möjliga orsakerna är sociokulturell uppfattning av samhället att vårdyrket bara är för kvinnor. Dock har kravet för könsbalans inom vårdyrket har ökat. Följaktligen har antalet män som gör ingång i vårdyrket ökat.  Syfte  Syftet var att belysa patienters erfarenheter av manliga sjuksköterskors omvårdnad.  Metod  En icke-systematisk litteraturöversikt där 16 vetenskapliga artiklar med kvalitativ, kvantitativ samt mixad-metoddesign inkluderades i resultatet. Artiklarna är publicerade mellan 2011 och 2021 hämtade från databaserna Public Medline [PubMed] och Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature [CINAHL]. Även manuell sökning tillämpades för att besvara syftet. Artiklarnas resultat har också analyserats och sammanställts under teman och subteman.  Resultat  De flesta patienterna i samtliga studier har tyckt att vården som ges av manliga sjuksköterskor är tillfredsställande även om några av patienterna hade en negativ uppfattning gentemot män som sjuksköterskor. Det framgick att en stor majoritet av både manliga och kvinnliga patienter inte föredrar manliga sjuksköterskor för intimvård samt genitala undersökningar.  Slutsats  Patienters erfarenheter av omvårdnad från manliga sjuksköterskor var ganska positiva, patienternas syn på män som sjuksköterskor varierade. Patienternas attityd mot vårdyrket påverkades av sociokulturella uppfattningar om könsnormer. Manliga sjuksköterskor var oönskade för intimvård.