Bakgrund Diabetes är en sjukdom som drabbar människor över hela världen. Sjukdomen medför många komplikationer om inte patienten får rätt behandling. En enkel åtgärd som kan fördröja eller förhindra förekomsten av komplikationer är egenvård och den utgör en stor del i behandlingen av diabetes typ 2. Det är viktigt att undersöka patienternas erfarenheter av egenvård för att sjuksköterskan ska få mer kunskap om behandling för att kunna planera omvårdnaden bättre. Syfte Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva egenvårdserfarenheter hos patienter med diabetes typ 2. Metod En deskriptiv litteraturstudie som inkluderade 14 vetenskapliga artiklar som svarade på litteraturstudiens syfte. Dessa artiklar söktes fram genom Medline via Pubmed. Dessa artiklar har analyserats av författarna och resultatet har kategoriserats i teman. Resultat Huvudteman som framkommit i resultatet är: Erfarenheter om hinder för egenvård, erfarenheter av motiv för egenvård och erfarenheter av stödet från sjukvården. Patienterna upplevde att det fanns flera hinder som påverkade egenvården negativt bland annat bristande sjukdomsinsikt, ekonomiska hinder och rädslor för sprutor. Det sociala livet upplevdes av flera patienter som stressande då patienterna inte kan motstå att äta av maten som serverades. Oro för komplikationer och acceptans upplevdes vara motiverande för egenvård. Utbildning från sjukvården och stöd från familj och vänner visade sig också vara viktiga faktorer som underlättade vissa patienters egenvård. Slutsats Föreliggande litteraturstudie visade att patienterna upplevde olika hinder i egenvården, men utbildning, anpassad information samt stöd från familjen och från sjukvården har visat sig vara viktiga faktorer för att patienterna skulle känna motivation för egenvård och för att känna kontroll över sjukdomen. Patienterna upplevde att utbildningen inte är tillräckligt anpassad till deras behov och ville ha individanpassad information från sjukvården. / Background Diabetes is a disease that affects people all over the world. The disease causes many complications if the patient does not receive the right treatment. A simple measure to delay or prevent the frequency of complications is self-care which is a large part in the treatment of type 2 diabetes. It is important to examine patients' experiences of self-care so that the nurse can gain more knowledge about the treatment in order to plan the care. Aim The aim of this literature study is to describe self-care experiences in patients with diabetes mellitus type 2. Method A descriptive literature study that included 14 scientific articles which answered the aim of the study. The articles were searched through Medline via Pubmed. These articles have been analyzed by the authors and the results have been categorized into themes. Results The main themes that emerged in the results are Experiences about barriers to self-care, experiences of motives for self-care and experiences of support from healthcare. The patients experienced that there were several barriers that negatively affected self-care, including lack of understanding of the disease, financial barriers and fear of injections. The social life was perceived by several patients as stressful as the patients could not resist eating the food that was served. Concerns about complications and acceptance were perceived as motivating for self-care. Education from health care and support from family and friends proved to be important factors that facilitated some patients' self-care. Conclusion This literature study shows that patients experienced various barriers in self-care, but education, tailored information and support from the family and from health care have proven to be important factors for patients to feel motivated for self-care and to feel control over the disease. The patients felt that the education was not sufficiently adapted to their needs, and they wanted individualized information from the healthcare system.

Background The emergency department is intended for people with acute illness or injuries. In the acute phase and in urgent situations, the focus of the healthcare staff is not always on attendance and respectful treatment or care. Instead, quick handling and strict schedules are prioritized. As a result, communication and information fail and the patients' basic needs are overlooked. Consequently, the healthcare staff might be perceived as indifferent and rude. This uncaring encounter leaves the patients feeling vulnerable, abandoned and disrespected. The absence of communication and respectful treatment may have adverse effects on the patients' well-being. Aim The aim of this study was to describe patients' experiences of treatment in emergency departments. Method A literary study was made using 9 articles with a qualitative approach. Results Two themes were identified: the patients' experiences of being noticed in emergency departments and the patients' experiences of the meaning of communication in emergency departments. The themes had two subthemes each: not to be seen, to feel confirmed, lack of information and the importance of communication in health care. Conclusion The absence of caring encounters and lack of information contributes to negative experiences in the emergency departments and is the cause of great suffering in patients. / Denna studie hade som syfte att undersöka patienters upplevelser av bemötande när de sökte vård på akutmottagningar. Resultatet visade att patienter hade svårigheter i att tala om varför de sökte vård, då personalen upplevdes som ifrågasättande och nonchalanta. Patienterna kände sig bortglömda i väntrummet då det var långa väntetider samt att de inte informerades tillräckligt. Detta resulterade i att känslor av otrygghet, rädsla och oro belystes. De patienter som däremot informerades, uppmärksammades av personalen samt där personalen bjöd in patienten till delaktighet i sitt vårdbesök, upplevde ett gott bemötande. Denna studie visar att patienter upplevde brister i bemötandet på akutmottagningar och att personcentrerad vård värderades högt av patienterna för att känna en trygghet till vården. Att inte bli respektfullt bemött resulterar i ett onödigt lidande för patienten. Vården som bedrivs på akutmottagningen är inriktad på allvarliga skador och åkommor, där personalen har som ansvar att bedöma, sortera och prioritera så att de allvarligaste skadorna hanteras först. En del av sjuksköterskan ansvar på akutmottagningen är att uppmärksamma patientens psykosociala behov, likaledes är hennes ansvar att prioritera patienters fysiska behov. Studiens resultat påvisade att patienter upplevde brister kring dessa ansvarsområden. Patienter som sökte vård på akutmottagningen upplevde ångest och oro då de saknade kunskap om sitt förändrade hälsotillstånd och var beroende av kontinuerlig information. För att ge patienten en positiv upplevelse av sitt besök så kan personcentrerad vård vara en ingång. Personcentrerad vård innebär en kärnkompetens för sjuksköterskor och belyser vikten av att tillsammans med patienten bilda en relation och ett partnerskap för att patienten ska kunna uppleva delaktighet i sin egen vård. Genom delaktighet kan patienten på ett bättre sätt hantera och begripa sin situation. Den metod som använts är en litteraturstudie. Kvalitativ forskning har granskats för att skapa en överblick av tidigare forskningsresultat kring detta ämne. Studiens syfte var att undersöka patienters upplevelser och därför valdes kvalitativ forskning, då denna forskningsmetod rekommenderas för granskningar av upplevelser.

Bakgrund: Venös insufficiens är en kronisk sjukdom som kan orsaka venösa bensår. Livssituationen för patienter med venösa bensår förändras när de tvingas förhålla sig till symtom från såret såsom smärta, klåda, sårvätska och odör, samt till en långvarig läkeprocess med besvärande kompressionsbehandling. Av kliniska riktlinjer framgår att sjuksköterskan skall omhänderta patienten ur ett helhetsperspektiv, men sjuksköterskor har i tidigare studier uppgivit att de saknar nödvändiga kunskaper för att möta personen bakom såret. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att leva med venösa bensår. Metod: Studien utformades som en kvalitativ litteraturstudie. Resultat: Patienter med venösa bensår kan uppleva skam för rinnande sårvätska, skrymmande bandage och odör. Sårrelaterad smärta leder till fysiska begränsningar, som i kombination med skam, oro och osäkerhet ger patienterna en begränsad tillvaro. Den långa och osäkra läkeprocessen leder till känslor av hopplöshet, sorg och maktlöshet. Slutsats: Begränsningarna som patienterna upplever kan leda till social isolering och nedsatt fysisk aktivitet. Maktlöshet, sorg och hopplöshet kan leda till en sämre hälsa. Ovanstående konsekvenser av den förändrade livssituationen kan i sin tur påverka sårläkningen negativt. Sjuksköterskan kan ge stöd till patienten genom att använda humor, skapa mötesplatser och tillämpa empowermentstrategier. Klinisk betydelse: Patienter kan uppleva ett bättre bemötande när sjuksköterskan har en god förståelse för de besvär som såren orsakar. Förståelsen kan även vara till hjälp när sjuksköterskor planerar stödåtgärder till patientgruppen. / Background: Venous insufficiency is a chronic disease that can cause venous leg ulcers. Living conditions of patients with venous leg ulcers are changed when they need to adapt to wound symptoms such as pain, itching, exudate and odour, as well as a prolonged healing process with disturbing compression therapy. Clinical guidelines show that nurses should have a holistic approach to patient care, but in previous studies nurses have indicated lack of necessary skills to meet the person behind the wound. Purpose: To describe patients' experiences of living with venous leg ulcers. Method: The study was designed as a qualitative literature study. Results: Patients with venous leg ulcers may experience shame for running exudate, bulky bandages and odour. Wound pain leads to physical limitations, which in combination with shame, anxiety and uncertainty gives patients a restricted life. The long and uncertain healing process results in feelings of hopelessness, sadness and powerlessness. Conclusion: Limitations that patients experience may lead to social isolation and reduced physical activity. Powerlessness, sadness and hopelessness may lead to poor health. The above consequences of the changed life conditions may in turn influence wound healing. Nurses can provide patients support by using humour, creating meeting places and applying empowerment strategies. Clinical significance: Patients may experience better treatment when nurses show a good understanding of the problems that wounds cause. Understanding can also be helpful when nurses plan measures to support the patient group.

Sjuksköterskor möter patienter med stomi både inom slutenvård och öppenvård. Erhållandet av en stomi kan upplevas traumatiskt och innebär en ny livssituation för patienterna. Syftet med litteraturstudien var att belysa stomiopererade patientens erfarenheter av stöd från sjuksköterskan. Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie med induktiv ansats. Resultatet baserades på 10 vetenskapliga artiklar och resulterade i två kategorier: gott stöd samt brist på stöd. Patienterna upplevde att information var viktigt för att kunna anpassa sig till nya livssituationen, dock ansåg många patienter att informationen som gavs var otillräcklig. Uppföljning från sjuksköterska efter utskrivning upplevdes som positivt av patienterna, det ingav känslor av trygghet. Patienterna efterlyste dock mer emotionellt stöd då det ansågs att sjuksköterskorna fokuserade mer på det praktiska stödet. Somliga patienter upplevde även en brist på personcentrerad vård. Erhållande av stöd från en yrkesskicklig sjuksköterska ledde till att känslor av rädsla och osäkerhet försvann, medan att inte ha tillgång till en yrkesskicklig sjuksköterska ansågs vara en nackdel i återhämtningen. Resultatet visar att sjuksköterskors kunskap och kompetens angående stomi behöver ökas för att patienterna ska kunna erhålla det stöd som krävs. / Nurses meet patients with stomas in both inpatient and outpatient care. Obtaining a stoma can be traumatic and entails a new life situation for the individual. The study was conducted as a general literature study with inductive approach. The purpose of the study was to illuminate the ostomy-operated patient experiences of support from nurses. The result was based on 10 scientific articles and resulted in two categories: beneficial support and lack of support. The patients felt that information was important in order to adapt to the new life situation, however, many patients felt that the information provided was insufficient. Follow-up from the nurse after discharge was experienced as positive by the patients, it provided feelings of security. However, the patients called for more emotional support as it was felt that the nurses focused more on the practical support. Some patients also experienced a lack of personcentered care. Obtaining support from a professional nurse led to feelings of fear and uncertainty disappearing. Not having access to a professional nurse was considered a disadvantage in the recovery. The result shows that nurses’ knowledge and skills regarding ostomy need to be increased in order for patients to receive the support they need.

Bakgrund Uppskattningsvis 100 miljoner människor världen över lever i hemlöshet och orsakerna ärindividuella, komplexa och multifaktoriella. Att vara hemlös förknippas med ett försämrathälsotillstånd, såväl psykiskt som fysiskt, och likaså en överdödlighet i jämförelse medövriga befolkningen. Många hemlösa undviker att söka vård, eller väntar tills symtomenhar blivit så pass allvarliga att de behöver uppsöka akutsjukvård. Förhoppningen meddenna litteraturöversikt är därför att bidra med kunskap om hur hemlösa ska bemötas. Syfte Att beskriva hemlösas erfarenheter och upplevelser av hälso- och sjukvården. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt utfördes och baserades på 15 vetenskapligaoriginalartiklar med kvalitativ metodansats. Inkluderade artiklar inhämtades fråndatabaserna PubMed och CINAHL. Artikelsökningarna utfördes med hjälp av sökord somtagits fram utifrån föreliggande syfte och därefter tillämpades avgränsningar. Artiklarnakvalitetsgranskades utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag och derasresultat analyserades med en integrerad dataanalys. Resultat Den integrerade analysen av artiklarnas resultat gav upphov till två huvudkategorier:Bemötande och praktiska svårigheter att erhålla vård. Centrala fynd var hemlösasbeskrivna upplevelser av diskriminering i vården samt vikten av ett värdigt och flexibeltbemötande. Hemlösa uttryckte även praktiska svårigheter i vårdsökandet, både påindividnivå samt på samhälls- och organisationsnivå. Slutsats Vårdpersonals nedvärderande och dömande bemötande beskrevs som diskriminerande ochhämmade hemlösas vårdsökande. Däremot angavs relationen främjas då hemlösainvolverades i sin egen vård, och då vårdpersonalen var flexibel och lyssnade aktivt. För attförse hemlösa med adekvat vård krävs kunskap om deras upplevelser av hälso- ochsjukvården. / Background Approximately 100 million people are homeless worldwide and the causes are individual, complex, and multifactorial. Homelessness is associated with poor physical and mental health. In addition, the mortality rate among homeless people is elevated compared to the rest of the population. Many homeless people avoid seeking medical care or wait until symptoms are severe enough to require emergency medical care. The hope with this review is therefore to contribute with knowledge about how homeless people should be cared for. Aim The aim of this study was to describe homeless people's experiences with health care. Method A non-systematic literature review, based on 15 scientific qualitative articles, was conducted. The articles were obtained from PubMed and CINAHL databases. The searches were performed using keywords developed based on the aim of the study. The quality of the articles was checked using Sophiahemmet University assessment basis. The articles’ results were subjected to integrated data analysis. Results The integrated analysis of the articles’ results gave rise to two main categories: Experiences of patient-healthcare provider encounters and practical difficulties in obtaining care. Central findings were homeless peoples’ described experiences of discrimination in care and the importance of dignified and flexible treatment. The homeless also expressed practical difficulties in seeking care, both at the individual level as well as at the societal and organizational level. Conclusions Attitudes from healthcare staff that were demeaning and judgmental were described as discriminatory and as a barrier to homeless people seeking care. On the other hand, it was stated that the relationship was promoted when the homeless were involved in their own care, and when the health care staff were flexible and listened actively. In order to provide the homeless with adequate care, knowledge of their experiences of health care is required.

Bakgrund Globalt sett är stroke den ledande orsaken till dödsfall och funktionsnedsättningar. De fysiska och kognitiva funktionerna efter en stroke är välstuderade, men desto mindre är känt om dessa patienters sexuella hälsa och tillfredsställelse i sviterna av en stroke. Under rehabiliteringsfasen är sexualiteten ofta en förbisedd domän efter en stroke. Det föreligger flera hinder på vägen som förhindrar patienterna och deras partners att få adekvat rehabilitering vad beträffar den sexuella hälsan. En av dessa hinder är att det råder en brist på ett biopsykosocialt tillvägagångssätt i den kliniska praxisen och forskningen som adresserar frågor om sexualiteten efter en stroke. Syfte Syftet var att belysa patienters och deras partners upplevelser av att leva med sexuell dysfunktion relaterat till stroke.  Metod En icke-systematisk litteraturöversikt bestående av tio originalartiklar med både kvalitativ och kvantitativ metodansats. Sökningar efter artiklar gjordes i databaserna PubMed och CINAHL. De utvalda artiklarna genomgick en kvalitetsgranskning utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet, vilket dokumenterades i en matris. En integrerad analys användes för att sammanställa och analysera resultaten. Resultat I sammanställningen av resultatet identifierades tre huvudkategorier: Psykologiska faktorer relaterat till stroke och sexuell hälsa, Fysiska faktorer relaterat till stroke och sexuell hälsa och Sociala relationer och nätverk relaterat till stroke och sexuell hälsa. I resultatet framkom att stroke hade en omfattande påverkan på den sexuella hälsan och medförde vanligtvis negativa förändringar både för patienten och dennes partner. Detta ledde till emotionella prövningar och påfrestningar i relationen. Patienter upplevde att befintligt stöd från sjukvården inte mötte deras uttalade behov för att hantera den sexuella hälsan efter stroke. Slutsats Resultatet talar sitt tydliga språk om att sexuell hälsa onekligen är en viktig del att beakta för en människas allmänna hälsa. Resultatet framhäver att sexuell dysfunktion är vanligt förekommande, men tillräckliga insatser och stöd saknas från hälso- och sjukvården beträffande den sexuella hälsan i strokerehabiliteringen. Detta betonar vikten av fortsatt forskning och en ökad prioritering av sexuella hälsa inom strokerehabiliteringen. / Background Stroke is a prevalent cause of both mortality and disability on a global scale. Despite this, the sexual well-being and contentment of patients in the aftermath of a stroke are frequently disregarded during the rehabilitation process. Several obstacles exist that prevent patients and their partners from obtaining sufficient rehabilitation, including the absence of a comprehensive biopsychosocial approach in both clinical practice and research. Aim The aim was to illuminate the experiences of patients and their partners living with sexual dysfunction related to stroke. Method A non-systematic literature review consisting of ten research articles with both a qualitative and quantitative methodological approach. The searches for articles were made in the databases PubMed and CINAHL. The selected articles underwent a quality review based on Sophiahemmet University's assessment document for scientific classification and quality, which was documented in a matrix. An integrated analysis was used to compile and analyze the results. Results Three main categories were identified in the results: Psychological factors related to stroke and sexual health, Physical factors related to stroke and sexual health, and Social relationships and networks related to stroke and sexual health. The results concluded that stroke had a substantial impact on sexual health, leading to negative changes for both the patients and their partner. The consequences often resulted in emotional distress and strains in the relationship. Furthermore, the patients expressed dissatisfaction with the existing healthcare support, as it did not adequately meet their needs for managing sexual health after stroke.  Conclusions Sexual health is undeniably an important part of a person's general health. The results highlight that sexual dysfunction is common, but there is a lack of sufficient efforts and support from the health care system regarding sexual health in stroke rehabilitation. Therefore, it is critical to pursue further research in this field and prioritize sexual health in stroke rehabilitation to meet the unfulfilled requirements of patients and their significant others.

Bakgrund: Långvarig smärta är vanligt förekommande och anses vara ett folkhälsoproblem. Det är en subjektiv upplevelse som påverkar människan fysiskt, psykiskt, socialt och emotionellt. Stora krav ställs på sjuksköterskan att ge en personcentrerad omvårdnad anpassad utifrån individens unika behov. Syfte: Syftet var att beskriva vuxna personers upplevelser av att leva med långvarig smärta. Metod: En litteraturöversikt baserad på nio kvalitativa vetenskapliga artiklar från databaserna CINAHL Complete och PubMed har genomförts i enlighet med Fribergs metodbeskrivning och analysmodell. Sökorden var Life experiences, Experiences, Chronic pain, Long term pain och Qualitative studies. Dataanalysen fokuserade på att kategorisera efter likheter och skillnader. Resultat: Långvarig smärta påverkar personens identitet och liv ur flera perspektiv. Okunskap och bristande förståelse leder till upplevelser av att vara misstrodd, försummad och hjälplös. Stöd och förståelse är viktigt för att finna acceptans för livet med långvarig smärta, dess påverkan samt för en fungerande vardag. Sammanfattning: Långvarig smärta är en subjektiv upplevelse med mångdimensionell påverkan, vilket gör den svårbehandlad. Avgörande för att finna acceptans och styrka var att få smärtupplevelsen bekräftad, ett gott bemötande, stöd samt att bli sedd som en unik person och inte ett symtom. Vid omvårdnad behövs kunskap, öppet empatiskt förhållningssätt och personcentrerad vård. / Background: Long-term pain is common and it is considered to be a public health problem. The subjective experience of long-term pain affects the person physically, psychologically, socially and emotionally. Great demands are placed on the nurse to be able to provide person-centered care that is adapted based on the individual's unique needs. Aim: The aim was to describe adults’ experiences of living with long-term pain. Method: A literature review based on nine qualitative scientific articles from the databases CINAHL Complete and PubMed was made analyzed according to Friberg’s model. The search terms were Experiences, Chronic pain, Long term pain, and Qualitative studies. The data analysis focused on categorizing according to similarities and differences. Results: Long-term pain affects the person’s identity and life in many ways. Lack of understanding lead to experiences of being distrusted, neglected and helpless. Support and understanding are important to find acceptance for life with long-term pain, its impact and to have a functioning everyday life. Summary: Long-term pain is a subjective experience and it has a multidimensional impact on the person, which makes it difficult to treat. Having the experience of pain confirmed, good treatment, support and being seen as a unique person and not a symptom, proved vital for finding acceptance and strength. When caring for these individuals, good knowledge of long-term pain, person-centred care and an open approach are therefore needed to promote welfare.

Ambulanssjukvårdens mål är detsamma som för övrig hälso- och sjukvård, en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Syftet med studien var att beskriva akut sjuka eller skadade patienters upplevelser av ambulanssjukvård. En litteraturstudie genomfördes genom att systematiskt identifiera relevanta studier, värdera studiernas kvalitet, analysera och sammanställa resultatet. Elva kvalitativa intervjustudier och tre kvantitativa enkätstudier inkluderades och två huvudkategorier identifierades; patienter och närståendes upplevelser av att kontakta 112 och vänta på ambulans och patienters upplevelser av ambulanssjukvård när ambulansen anländer. Den sistnämnda kategorin har följande underkategorier; upplevelser av att vårdas av ambulanspersonalen, upplevelser av att bli lämnad hemma och upplevelser av att transporteras till akutmottagningen. Ambulanspersonalens kompetens och professionella förhållningssätt är de egenskaper som resulterade i att patienterna vågade lämna över sig själva i ambulanspersonalens händer. Omvårdnadsforskning med ett tydligt patientperspektiv är begränsat inom ambulanssjukvården. Det behövas ytterligare forskning för att studera patienternas upplevelser av ambulanssjukvård, dels för att tydliggöra ambulanssjuksköterskans roll utifrån ett personcentrerat förhållningssätt, dels för att synliggöra organisatoriska utmaningar i den prehospitala vården. / The goal of prehospital emergency care is the same as for other health care, good health and care on equal terms for the entire population. The aim of this study was to describe acutely ill or injured patients’ experiences of emergency medical services (EMS). A literature study was implemented by systematically identifying relevant studies, evaluating the quality of the studies, analysing and putting the result together. Eleven qualitative interview studies and three quantitative survey studies were included and two main categories were identified: patients and their close relatives’ experiences of contacting 112 and waiting for the ambulance and patients’ experiences of EMS when the ambulance arrives. The latter category has the following subcategories: experiences of being taken care of by the ambulance personnel, experiences of being left at home and experiences of being transported to the hospital. The competence and professional approach of the ambulance personnel are the qualities that resulted in the patients daring to leave themselves in the hands of the ambulance crew. Further research is needed to study the patients’ experiences of EMS partly to clarify the role of the ambulance nurse from a person-centred approach, partly to make organizational challenges in the prehospital care visible.

Bakgrund  Tusentals patienter genomgår varje år kirurgiska ingrepp i Sverige. Sjuksköterskan har i sitt arbete ett ansvar för att främja hälsa, förebygga sjukdom och lindra lidande utifrån ett personcentrerat förhållningssätt. Under den pre- och postoperativa perioden genomgår patienten olika vårdmoment - undersökningar, intervjuer såväl som provtagningar. De upplevelser som dessa patienter har i samband med operation är relaterade till hälsoutfall såväl till längre sjukhusvistelser och högre vårdkostnader. Det är av vikt att belysa patientupplevelser utifrån den kunskap som finns tillgänglig på området, för att därifrån identifiera de områden varvid vården brister men också de områden där vården är god, utifrån patienternas perspektiv. Syfte  Att beskriva patienters upplevelser av vård i samband med operation. Metod  En icke-systematisk litteraturöversikt genomfördes. Kvalitativa och kvantitativa artiklar sammanställdes genom integrerad analys, där huvudkategorier skapats utifrån likheter och skillnader som framkommit i artiklarna. Resultat  Den integrerade analysen ledde till tre kategorier. Mötet med vårdpersonal beskriver vikten av att ha ett personligt möte med vårdaren framgår. Tidsbrist och stress beskrivs som hinder för ett gott möte. Under Upplevelser av information framkommer hur informationen bör portioneras ut över tid och upprepas, men även individanpassas. I När informationen brister, framgår brister i informationen eller dess överföring. Dessa innefattar medicinsk terminologi, att ge för mycket eller för lite information, tidsbrist hos vårdpersonal och avsaknad av individanpassad information. Slutsats Behovet av att vården anpassas efter personen är genomgående för vårdmötet och för informationens utformning. Personanpassning sammanfaller med positiva patientupplevelser karakteriserade av trygghet och minskningar av negativ emotion. Till detta tillkommer behovet av en nära och mänsklig relation mellan patient och vårdare. När vårdaren möter personen snarare än patienten kan denna känna sig som en unik individ av betydelse, och inte enbart som en patient eller nästa i kön. Vidare kan små medel användas av vårdaren för att skapa positiva upplevelser hos patienterna trots tidsbrist och stress. / Background  Every year thousands of patients undergo surgery in Sweden. The nurse’s responsibility during this period is to promote health, prevent illness and alleviate suffering with a person-centred approach. During the pre- and postoperative periods, the patient will encounter care-related procedures – examinations, interviews and samplings. The experiences that the patients have in relation to surgery are related to health outcomes, as well as to prolonged hospital stay and higher costs. It is of importance to illustrate the patients’ experience from the knowledge that is available, to identify areas where care is of good quality as well as where it is not, from the patients’ perspective. Aim  To describe patients’ experiences of care in relation to surgical procedures. Method  A non-systematic literature review was conducted. Qualitative and quantitative articles were evaluated through integrated analysis, categories were created based upon similarities and differences in the articles. Results  The integrated analysis gave rise to three categories. Meeting with health-care staff described the importance of having a personal meeting with a carer. Lack of time, and stress are described as hindrances for a good meeting. In Experiences of information, it is described how information should be divided over time and repeated and be adjusted for the individual recipient. When information is flawed described how the use of medical terminology, giving too much or too little information, lack of time and lack of personalized information leads to negative experiences. Conclusions  The need for care to be adjusted to the person in question is important, and in terms of how information is given. When care is adjusted to the person in question, patients’ experiences are characterized by feelings of safety and reductions in negative emotion. In relation to this, there is a need for the creation of a close and human relationship between patient and carer. When the carer sees a person, rather than a patient, it creates feelings of being a unique individual of importance, rather than just a patient or the next one in line. Small means can be used by the carer to create positive experiences despite lack of time and stress.

Bakgrund: Konfusion innebär att patienten drabbas av ett akut förvirringstillstånd som bland annat påverkar kognitionen och medvetandenivån. Detta är en vanlig förekommande komplikation i den postoperativa vården. Tillståndet kan leda till ett ökat lidande och längre vårdtider som påverkar både individen, vården och samhället i stort. Syfte: Syftet var att beskriva den vuxna patientens upplevelser av en konfusion i ett postoperativt skede och hur vårdandet upplevdes i samband med detta. Metod: En allmän litteraturöversikt med kvalitativ ansats, där elva kvalitativa studier söktes i databaserna PubMed och Cinahl. Kvalitetsgranskningen genomfördes med kvalitetsgranskningmall från Statens beredning för social utvärdering. Resultatanalysen utfördes genom Fribergs analysmodell. Resultat: Totalt framkom tre kategorier och dessa var upplevelser av konfusion, upplevelser av omhändertagandet i vården och upplevelser av närståendes involvering i vårdandet. Resultat visade både negativa och positiva upplevelser av konfusion postoperativt, där majoriteten av upplevelserna skildrades som negativa. De negativa upplevelserna beskrevs som ett lidande och overklighetskänslor. Resultatet visade även upplevelser om omhändertagandet i vården vilket innefattade information, kommunikation, närvaro av personal och miljöanpassning. Patienterna beskrev även närståendes involvering i vårdandet, vilket ansågs ha en positiv inverkan på patienten. Slutsats: Postoperativ konfusion kunde leda till stora psykiska påfrestningar för patienten, vilket medförde ett lidande. Lidandet kunde beskrivas i form av ett vårdlidande, sjukdomslidande och ett livslidande. I framtiden bör fler studier genomföras för att få en ökad förståelse och ökade kunskaper kring området. Fortsatt kan detta vara aktuellt för att kunna möta samt möjliggöra en optimal vård för denna patientgrupp. / Background: Confusion means that the patient is affected by an acute confusional state, which affects cognition and the level of consciousness. Confusion is a common complication in postoperative care. The condition can lead to increased suffering and longer hospitalization, which has affects both on the individual, the health care and the society. Aim: The aim was to describe the adult patient’s experiences of confusion in a postoperative stage and how the care was experienced in connection with the hospitalization. Method: A general literature study with a qualitative approach where eleven qualitative studies, found in the databases PubMed and Cinahl, was applied. The quality review was carried out using the quality review template from the Swedish Agency for Health Technology Assesment and Assesment of Social Services. The result analysis was carried out using Friberg’s analysis model. Results: A total of three categories emerged and these were experiences of confusion, experiences about caring performance in healthcare and experiences of relatives' involvement in the care. The results showed both negative and positive experiences of confusion postoperatively, with the majority of experiences described as negative. The negative experiences were explained as suffering and feelings of unreality. The result also showed experiences about caring performance in healthcare, which included information, communication, presence of staff, and environmental adaptation. The patients also described the involvement of relatives in the care, which was considered to have a positive impact on the patient. Conclusion: Postoperative confusion is described as a psychological stress for the patient, which entailed suffering. The suffering could be described in the form of care suffering, disease suffering and life suffering. In the future, more studies are required to gain an increased understanding and increased knowledge of the area. Furthermore, this can be relevant to meet the opportunities and make an optimal health care for this patient group.