Bakgrund: Prostatacancer är en av de vanligaste formerna av cancer hos män. Sjukdomen har inga tydliga symtom och kan därför ta tid att upptäcka. De vanligaste biverkningarna av behandlingar är inkontinens och impotens.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva mäns upplevelser av att leva med prostatacancer. Metod: En kvalitativ studie genomfördes med utgångspunkt från tre patografier. Analys gjordes med inspiration av Graneheim och Lundmans (2004) tolkning av innehållsanalys. Resultat: Resultatet sammanställdes i fyra kategorier. Resultatet visade att sjukdomen inte bara påverkade männen fysiskt, utan även den psykiska påverkan var stor. Upplevelser av oro och rädsla var vanligt förekommande. Svikande kroppsfunktioner kunde även de leda till oro och ångest. Männen upplevde att stöd från familj, vänner och sjukvården fick dem att må bättre. Sjukdomen fick även männen att se på livet på ett nytt sätt. Slutsats: Det dagliga livet hos män som drabbas av prostatacancer förändras totalt. Vardagen är fylld av oro och rädsla, samtidigt som kampen för att återfå de kroppsliga funktioner som sviktat och komma tillbaka till det gamla livet fortgår.

Bakgrund: Personer som lever med en obotlig sjukdom kan stå inför en livsomvändande förändring och tillvaron kan därför upplevas som komplex då den speglar både ångest över rådande liv och kommande avslut på livet. Personer som insjuknat i en obotlig sjukdom kan även de skapa en mening med livet genom att finna det som är viktigt i deras livsvärld. Syfte: Syftet med studien var att belysa personers upplevelser av att leva med en obotlig sjukdom under det sista levnadsåret. Metod: En analys av tre patografier med kvalitativ ansats utfördes med hjälp av Graneheim och Lundmans tolkning av innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier och tre underkategorier som utgör resultatet; ”Tankar om livets slut” som beskrev personernas tankar kring den egna begravningen och den minnesbild som skulle finnas kvar efter deras bortgång. ”Döden som en del av livet” där personerna kunde uppleva en acceptans över att sjukdomen skulle komma att ta deras liv och kunde därefter finna en mening med tillvaron. ”Känslomässiga svårigheter med sjukdomen” med följande underkategorier: Sorg, Ilska och Skam var de känslomässiga svårigheter som personerna kunde uppleva som mest påtagliga under den förändring som den obotliga sjukdomen medförde under det sista levnadsåret. ”Livsglädje i livet” belyser att personerna kunde uppleva en glädje trots de begränsningar som sjukdomarna medförde. Slutsats: Den sorg, ilska och skam som personer med en obotlig sjukdom upplever kan skapa ett lidande som påverkar den självupplevda livsvärlden. Trots det lidande som infinner sig kan personer uppleva ett välbefinnande och en lycka i livet då de väljer att finna en mening med sjukdomen. Ytterligare forskning kan behövas kring personers upplevelser av att leva med en obotlig sjukdom.

Bakgrund: Borderline personlighetsstörning [BPD] är en av de diagnoser som går under namnet personlighetsstörning. BPD beskrivs som ett mönster av instabilitet i relationer med andra människor, känslostämning och självbild samt en markerande impulsivitet. Det är ungefär 75 procent som är kvinnor med borderline personlighetsstörning. Syfte: Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med borderline personlighetsstörning. Metod: En litteraturstudie av patografier utifrån en kvalitativ design har utförts. Data har analyserats med Graneheim och Lundmans beskrivning av innehållsanalys. Resultat: Under analysens gång framkom tre kategorier; Ett pendlande känsloliv, Behovet av att få lindring samt Strategier för att kunna hantera sjukdomen. Det framkom att kvinnorna i studien upplevde en enorm ångest och en känsla av att allt är mörkt inom dem. De försökte själva hantera ångesten genom att med olika metoder skada sig själva. Med hjälp av engagerade personer kunde de lära sig hantera vardagen. Slutsats: En person med BPD kan inom sig känna ett självhat och en tomhet som skapar ångest och kan leda till suicidförsök. Sjuksköterskan kan komma att möta dessa personer inom sjukvården och behöver visa förståelse och vara öppen för att lyssna på personens livsberättelse. Fler studier om personers upplevelser samt anhörigas upplevelser är önskvärt.

No description available.

Sammanfattning Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor och drabbar ungefär 8000 kvinnor i Sverige varje år. Bröstcancer har en stor påverkan på kvinnors livskvalité och livslängd. Mastektomi är ett kirurgiskt ingrepp där bröstet avlägsnas. Kvinnor som genomgått en mastektomi får i många fall problem med sin kroppsuppfattning och sexualitet. Bröstet är en symbol för kvinnlighet och förlusten kan bidra till lidande. Kvinnor som genomgått en mastektomi upplever flera former av lidande som påverkar välmåendet. I sjuksköterskans roll är det viktigt att kunna identifiera lidande så tidigt som möjligt för att kunna ge ett gott bemötande och god omvårdnad. Syfte: Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelser av lidande post mastektomi. Metod: Metoden var en kvalitativ litteraturstudie baserad på fyra patografier. En kvalitativ innehållsanalys genomfördes enligt Lundman och Hällgren Graneheim. Resultat: Resultatet presenterades i tre huvudkategorier: Emotionellt lidande, Att inte känna sig hel och Att inte bli tagen på allvar. Emotionellt lidande handlar om kvinnornas sorg och rädsla efter förlusten och även skammen över den förändrade kroppen. Att inte känna sig hel handlar om att känna sig annorlunda och hur ingreppet påverkar kvinnornas identitet och intima relationer. Att inte bli tagen på allvar handlar om förringat lidande och bristande kommunikation. Slutsats: Resultatet av denna studie kan bidra till ökad förståelse för lidandet hos kvinnor som genomgått en mastektomi och därmed ge upphov till en bättre personcentrerad omvårdnad. Nyckelord: innehållsanalys, mastektomi, omvårdnad, patografier, upplevelser

Bakgrund: MS är en sjukdom som oftast drabbar personer i 20-45års åldern, där symtombilden oftast innebär plötsliga skov som sedan följs av förbättrade eller oförändrade perioder. En viktig del i sjuksköterskans roll med MS patienten är att upprätthålla kontinuitet i vården. Kontinuitet kan bidra till en förbättrad livsstil och en förbättrad hälsa. Hälsa är ett svårdefinierat begrepp som enligt naturvetenskapen innebär frånvaro av sjukdom men enligt ett holistiskt synsätt mer handlar om att bemästra sin sjukdom och sitt välbefinnande. I denna studie har hälsa valts att ses ur Katie Erikssons syn på hälsa. Syfte: Syftet var att beskriva fenomenet hälsa hos personer med multipel skleros. Metod: Litteraturstudie med deduktiv ansats baserad på Katie Erikssons teori om hälsa. Patografier om MS skrivna 2010 och framåt användes. Libris användes som sökmotor för att hitta patografierna. Graneheim och Lundmans analysmetod användes för att analysera materialet. Resultat: Teorins tre kategorier “Fysiska tecken på hälsa eller ohälsa”, “Känsla av hälsa eller ohälsa” och “Värderingar och normer kring hälsa” blev grunden till sex underkategorier som beskrev personers upplevelse av hälsa vid MS.      Slutsats: Personer med MS kan generellt uppleva hälsa genom att acceptera sin sjukdom och lära sig hantera de svårigheter de ställs inför dagligen. Vid diagnostisering är det vanligt att de flesta förnekar sin sjukdom då det är svårt att hantera informationen som givits. Detta beror delvis på en rädsla för vad sjukdomen kommer att innebära för dem. Symtombilden för MS är väldigt olika trots att det finns generellt vanliga symtom, detta bidrar till att upplevelsen av hälsa är olika.

No description available.

Bakgrund: Prostatacancer är den vanligaste cancersjukdomen hos män och år 2016 insjuknade drygt 10 000 män i sjukdomen. Sjukdomsutvecklingen sker långsamt och med diffusa symtom till en början vilket kan medföra svårigheter för männen att upptäcka prostatacancern. Dagens behandlingsalternativ ger stora chanser för männen som insjuknar i prostatacancer till att överleva och att bli botade. Syfte: Syftet med studien var att beskriva mäns upplevelser av att leva med prostatacancer från sjukdomsbesked till avslutad behandling. Metod: En analys av tre patografier med kvalitativ ansats utfördes med hjälp av Graneheim och Lundmans tolkning av kvalitativ innehållsanalys som är anpassad för omvårdnadsvetenskap. Resultat: Analysen resulterade i fem huvudkategorier och tre underkategorier som utgör resultatet. Huvudkategorin En förändrad tillvaro med underkategorierna En förändrad syn på vad som är betydelsefullt i livet, Psykisk påverkan och Fysiologisk påverkan. Vidare framkom huvudkategorierna Strategier för att hantera sjukdomen, Betydelsen av information, Relationers betydelse och Tankar om framtiden. Slutsats: Prostatacancern förändrade männens tillvaro och även deras upplevelse av välbefinnande och lidande. Männen kunde uppleva oro, rädsla, ovisshet och fysisk påverkan som kunde leda till lidande. Trots upplevt lidande kunde männen även uppleva olika former av välbefinnande. Relationen till hälso- och sjukvårdspersonalen och därmed sjuksköterskan ansågs viktiga för männen gällande information och stöd under tiden de behandlades för sin prostatacancer. Det kan även anses vara att relevans att belysa sjuksköterskors upplevelser då sjuksköterskan har en viktig roll under männens behandlingstid. För framtida forskning kan det också vara av intresse att utföra studier som berör tiden efter avslutad behandling av prostatacancern.

Bakgrund:  Självskadebeteende är ett av diagnoskriterierna vid diagnosen borderline personlighetsstörning. Varje år vårdas många personer inom slutenvården i Sverige till följd av självskadebeteende. Inom vården finns stigmatisering och negativa attityder associerat med självskadebeteende. Kunskap och utbildning är viktiga faktorer för att förbättra bemötande och omvårdnad för dessa personer. Syfte: Att belysa personers upplevelse av att leva med självskadebeteende vid borderline personlighetsstörning. Metod: Studien har en kvalitativ ansats och är baserad på fyra patografier. Analysen baseras på Graneheim och Lundmans beskrivning av hur en innehållsanalys kan utföras.  Resultat: Fyra kategorier, med tillhörande tio underkategorier framkom under analysen. Kategorierna var Att drivas av en inre smärta, Att leva med en sjuk identitet, Skam och rädsla i mötet med omgivningen och Att forma en ny identitet. Kategorierna och underkategorierna beskriver på olika sätt upplevelsen av att leva med självskadebeteende. Slutsats: Det framkom en rad olika upplevelser där en del berörde upplevelsen av stigmatisering och fördomar. Sjuksköterskan har en betydelsefull roll när det gäller utformande av omvårdnaden och bemötande. Utbildning och kunskap har visats minska negativa attityder och stigmatisering och är således nödvändiga faktorer för att skapa förutsättningar för en god omvårdnad.

Sammanfattning Bakgrund: Den vanligaste cancerformen bland kvinnor är bröstcancer. I Sverige utgör bröstcancer cirka 30 procent av alla cancerfall hos kvinnor. År 2018 avled totalt 1407 kvinnor i åldern 15 år och äldre av bröstcancer. Mastektomi är det kirurgiska namn som ges för när ena bröstet tas bort. En mastektomi utförs både i första stadiet av bröstcancer men även om bevarande bröstet inte är en optimal behandling. Sjuksköterskan har till stor roll i att främja hälsa hos patienter som genomgått en mastektomi. Sjuksköterskan ska kunna upprätthålla en öppen dialog med patienten, dialogen ska motivera patienten till vardaglig aktivitet vidare behandling och motion. Vidare är det sjuksköterskans ansvar att upprätthålla kontinuerligt för en god och hälsofrämjande vård. Forskningen visar att kvinnorna inte var nöjda med den postoperativa vården och brister fanns inom olika aspekter såsom emotionell stöd av sjuksköterskan. Syfte: Syftet är att beskriva patienters upplevelser efter att ha genomgått en mastektomi. Metod: För att besvara syftet genomfördes en kvalitativ studie baserad på patografier. Fem patografier valdes och den kvalitativa innehållsanalysen genomfördes enligt Graneheim och Lundman. Resultat: Resultatet på kvinnors upplevelser av att ha genomgått en mastektomi grundades på fyra kategorier; Emotionellt lidande, vårdlidande, förändrad självbild och tro på framtiden. Emotionellt lidande handlar om kvinnans sorg, ångest och rädsla efter förlusten av ett bröst. Vårdlidande handlade om upplevelsen av brister i vården som inte kunnde tillgodose kvinnornas behov efter en mastektomi samt bristande information om vårdprocessen. Förändrad självbild handlar om upplevelser av sorg och förändring i livet efter en mastektomi. Denna förändring visar upplevelser av skam och osäkerhet över sin nya kropp. Tro på framtiden var en upplevelse som visade en ökad livslust efter en mastektomi, ökad känsla av villighet och kämpande för att leva vidare. Slutsats: Resultatet går inte att generalisera för alla kvinnor då detta är individuell upplevelse av mastektomi. Däremot visar resultatet och tidigare forskning att genomgå en mastektomi är ett lidande hos många kvinnor. Det är viktigt att sjuksköterskan kan identifiera lidande för att tillämpa en god och personcentrerad vård.