Bakgrund:  Idag lever 30 – 35 miljoner människor i världen med sjukdomen. Humant immunbristvirus (hiv) är ett virus som smittar via kroppsvätskor och blod. Personer som lever med hiv är i behov av att ta bromsmediciner resten av livet för att förhindra att sjukdomen utvecklas till sjukdomstillståndet aids. Att leva med hiv innebär att uppleva okunskap och fördomar från samhället. Sjukdomen präglas av skam vilket innebär att många upplever rädsla för att leva öppet med sin sjukdom. Att drabbas av en kronisk sjukdom påverkar en människas livsvärld. Livsvärlden är psykisk, fysisk, existentiell och andlig på samma gång. Syfte: Var att belysa vuxna människors upplevelse av att leva med hiv. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på två patografier skrivna på svenska. Studien har genomförts i enlighet med Graneheim och Lundmans (2004) syn på en kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Studiens analys resulterade i tre kategorier med tillhörande nio underkategorier. Svårigheter att hantera en ny vardag: rädsla för aids, svårigheter i kärleksförhållanden och ett livslångt åtagande. Att hantera det som inte syns på utanpå: en inre obalans, att vilja fly, stigmatisering och existentiell påverkan. Ett behov av att acceptera sin sjukdom: att känna sig accepterad och öppenhet läker. Slutsats: Personerna i studien upplever psykiska, fysiska samt existentiella påfrestningar till följd av att leva med hiv. En rädsla för att smitta och utveckla aids upplevs. Stigmatisering från sjukvården upplevs vilket har en negativ inverkan. Genom stöttning blir det lättare att öppna upp om sjukdomen och att vara öppen med sjukdomen. Detta upplevs med en lättnad och att tillgången till livet återfås. En tacksamhet för att ha fått sjukdomen upplevs genom en process mot självacceptans. Resultatet kopplas till livsvärldsteorin. Genom att sjuksköterskan tillämpar förståelse och öppenhet i mötet med patienten kan patientens livsvärld synliggöras.

Bakgrund:  Prostatacancer är den vanligaste cancerformen bland män och drabbar cirka 10 000 personer i Sverige varje år. Prostatacancer ger initialt inga eller diffusa symtom vilket gör denna sjukdom svår att upptäcka. Det finns ett flertal olika behandlingsformer att tillgå vilka skiljer sig beroende på vilket stadie cancern befinner sig i. Sjuksköterskans uppgift är bland annat att bidra med ett personcentrerat arbetssätt för att stödja mannen i dennes nya livssituation. Litteraturstudien förankras i Dahlbergs livsvärldsteori. Syfte: Syftet med studien var att ur ett livsvärldsperspektiv beskriva mäns upplevelser av att leva med prostatacancer efter påbörjad behandling. Metod: Metoden har grundat sig i en kvalitativ litteraturstudie baserad på narrativer i form av fyra patografier. Elo och Kyngäs beskrivning av en deduktiv innehållsanalys tillämpades som analysmetod. I analysen identifierades utsagor som kodades och delades in i livsvärldsteorins centrala begrepp vilket utgör resultatets fyra huvudkategorier: Den levda kroppen, vårdrelation, lidande samt välbefinnande. Resultat: Män som drabbats av prostatacancer upplevde huvudsakligen en påverkan på den levda kroppen, det vill säga fysiskt, psykiskt och existentiellt. Information och stöd från både anhöriga och vårdpersonal hade en viktig inverkan under behandlingstiden. I resultatet framkom det att inkontinens, sexuell dysfunktion och en vilja av att leva i nuet var tre centrala fynd i denna studie. Det ansågs även viktigt att ha goda relationer och lidande tog sig i uttryck både som ett sjukdoms- livs och vårdlidande. Män som drabbats av prostatacancer kunde emellertid uppleva stunder av välbefinnande. Slutsats: Resultatet av studien kan ge sjuksköterskan ökad förståelse för mäns upplevelser av att leva med prostatacancer vid påbörjad behandling och hur männen därmed kan stödjas i denna process.

Bakgrund:  Stroke innebär inte endast ett tillstånd utan består utav flera olika tillstånd med samma symtombild (Appelros, 2012). Stroke uppstår antingen som en blödning eller en propp i hjärnan och leder till att en del av hjärnan skadas på grund utav en nedsatt blodcirkulation (Ericson & Ericson, 2012). När ett blodkärl i hjärnan brister uppstår en blödning och det bildas en lokal tryckökning (Jönsson, 2016). Blödningen som orsakas av kärlbristningen kan i det akuta skedet ge upphov till medvetslöshet och kan även leda till döden. Syfte: Syftet med studien var att undersöka yngre personers upplevelse av rehabiliteringen efter en stroke. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på patografier har använts och patografierna har analyserats i enlighet med Graneheim och Lundmans (2003) innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom två huvudkategorier: Varierande känslor i samband med rehabilitering samt miljöns betydelse för rehabilitering. Personerna i resultatet upplevde många olika känslor i samband med rehabiliteringen såsom orkeslöshet, rädslor och glädje. Vidare belyste personerna sina upplevelser angående den rehabilitering de hade att tillgå. Slutsats: I resultatet framkom en upplevelse av att inte få den rehabilitering som var nödvändig vilket ledde till att rehabiliteringsprocessen upplevdes som ineffektiv. Vidare framkom det även att ett flertal olika känslor kunde relateras till rehabiliteringen, såsom orkeslöshet, trötthet och även glädje i samband med olika rehabiliteringsmoment.

Bakgrund: Amyotrofisk lateralskleros är en ovanlig diagnos med förekomst i hela världen. Varje år insjuknar 220–225 personer i ALS i Sverige. Amyotrofisk lateralskleros är en neurologisk sjukdom som det än idag inte finns något botemedel mot. Sjukdomen kräver en palliativ vård med fokus på att förbättra livskvaliteten och lindra symptom. Således krävs en fortsatt forskning inom detta område för att kunna tillämpa en gynnsam omvårdnad och få en ökad förståelse för hur kvinnor som lever med ALS i det palliativa vårdförloppet upplever sitt tillstånd. Syfte: Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med ALS i det palliativa vårdförloppet. Metod: Metoden för studien kan beskrivas som en litteraturstudie grundad i/på fyra patografier, varav analysen genomfördes utifrån Graneheim och Lundmans tolkning av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fyra huvudkategorier med sju underkategorier. Den första huvudkategorin var emotioner i samband med sjukdomen. Den andra huvudkategorin var att förlora autonomin. Nästa huvudkategori var lära sig leva med sjukdomen. Den sista och fjärde huvudkategorin var tankar på döden. Slutsats: Kvinnorna som insjuknade i ALS och befann sig i det palliativa vårdförloppet upplevde flera olika emotioner som var både positiva och negativa. Det visade sig även att kvinnorna kände sig beroende av andra människor. Men de kände även en tacksamhet över hjälpen som fanns att få när de förlorade autonomin. Det framkom även att kvinnorna kände en acceptans till sin sjukdom och sitt tillstånd. Kvinnorna lärde sig att leva med sjukdomen men hjälp av styrka och en positiv attityd. Tankarna på döden var vanligt förekommande hos kvinnorna som levde med ALS i det palliativa vårdförloppet. Föreliggande studie kan hjälpa sjuksköterskan att förstå samt ge en personcentrerad omvårdnad till kvinnor som lever med ALS i det palliativa vårdförloppet.

Bakgrund: Varje år dör cirka 90 000 människor i Sverige med ungefär 80 % som är i behov av palliativ vård. Palliativ vård blir aktuellt när en persons sjukdom konstateras vara obotlig och leder till döden. Den palliativa vården inriktar sig i att förbättra den lidandes livskvalité och inte att bota sjukdomen. Den palliativa vården omfattar psykiska, fysiska, existentiella, sociala samt närståendes behov. Sjuksköterskor bör vara medvetna om personers känslomässiga tillstånd och upplevelser för att kunna bedriva en god omvårdnad. Syfte: Syftet med studien var att beskriva personers upplevelser av att leva med en dödlig sjukdom. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på fyra patografier som har analyserats med Graneheim och Lundmans (2004) beskrivning av en innehållsanalys. Resultat: Ur analysen framkom fyra huvudkategorier med åtta underkategorier. Dessa var huvudkategorin Att inte känna igen sig själv underbyggt av Kroppsliga förändringar och En identitetsförlust. Huvudkategorin Emotionella svårigheter under sjukdomsförloppet underbyggt av känslor av frustration och ilska, känslor av sorg och ångest och känsla av förtvivlan. Huvudkategorin Lycka trots dödlig sjukdom underbyggt av känsla av glädje, känsla av hopp och att hitta värde i livet samt huvudkategorin Att acceptera framtiden och döden. Slutsats: Personer som drabbas av en dödlig sjukdom upplever många svårigheter under hela sjukdomsprocessen. Sjukdomen skapar begränsningar i personers livsvärld. Trots dessa begränsningar så upplever personer lycka vilket kan vara en förutsättning för personerna i dessa situationer att kunna hantera och bearbeta sin förändrade tillvaro och tillslut kunna acceptera döden.

Bakgrund: Bipolär sjukdom är en obotlig sjukdom som medför maniska och depressiva episoder vilket är förknippat med svårigheter att hantera vardagen. Sjukdomen är lika vanlig hos både män och kvinnor och debuterar oftast i en tidig ålder. Sjuksköterskan bör få mer kunskap om hur personer med sjukdomen upplever sin sjukdom för att kunna ge ett bra bemötande och en holistisk omvårdnad.  Syfte: Syftet med studien var att belysa vuxna personers upplevelser av att leva med bipolär sjukdom i vardagen. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på patografier med induktiv ansats. Patografierna analyserades med hjälp av Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys och patografierna lästes manifest.  Resultat: I patografierna beskrev författarna deras upplevelser av att leva med bipolär sjukdom. Analysen resulterade i fyra kategorier med tillhörande subkategorier. Den ena kategorin var, En inre berg- och dalbana med subkategorierna, maniska episoder, depressiva episoder, rädsla och skam och destruktiva vanor. Den andra kategorin var Längtan efter kärlek med subkategorierna svårigheter i relationer och behov av bekräftelse. Den tredje kategorin var Behov av stöd med subkategorierna socialt stöd och professionellt stöd. Den sista kategorin var Anpassning till förändrade livsomständigheter med subkategorierna acceptans och fungerande behandling.  Slutsats: Att leva med bipolär sjukdom innebär livsomständigheter och att individens vardagliga liv påverkas. Sjuksköterskan har en nära med kontakt med patienten och har därför en betydelsefull roll i omvårdnaden och bemötandet. Bipolär sjukdom kräver en livslång behandling och individen kommer att ha en regelbunden kontakt med hälso- och sjukvården, därför är det viktigt att sjuksköterskan har kunskap om sjukdomen och förståelse för hur personer upplever sin sjukdom för att kunna ge en god och personcentrerad vård.

Bakgrund: Anorexia nervosa är ett livshotande psykiatriskt tillstånd som främst drabbar unga kvinnor. Sjukdomen kännetecknas av en otillbörlig låg kroppsvikt, en rädsla för viktuppgång samt en förvrängd bild av den egna kroppen.  Syfte: Syftet är att beskriva unga kvinnors upplevelse av anorexia nervosa i det dagliga livet. Metod: En kvalitativ studie med induktiv ansats baserad på tre patografier. Metodvalet för denna studie var en kvalitativ innehållsanalys med manifest innehåll enligt beskrivning av Lundman och Hällgren Graneheim (2017). Resultat: Resultatet av unga kvinnors upplevelser av anorexia nervosa i det dagliga livet, sammanfattades till tre huvudkategorier; psykiskt lidande, behov av självsvält och behov av yttre bekräftelse, samt fem underkategorier, en inre kritisk röst, rädsla, ångest, att känna ensamhet och förnekelse.   Slutsats: Resultatet visar att de unga kvinnorna hade liknande upplevelser, då de upplevde både sjukdomslidande och vårdlidande, men trots detta upplevde dem även ett välbefinnande. Genom att sjuksköterskan har kunskap om anorexia nervosa kan det leda till ökad förståelse för unga kvinnors upplever av sjukdomen i det dagliga livet. Det kan i sin tur resultera i att patienten erbjuds en personcentrerad vård, där vården är grundad på kunskap samt kompetens för att minska risken för att patientens sjukdomslidande ska bli ett vårdlidande.

Bakgrund: Bröstcancer är en av de vanligaste cancerformer som kvinnor insjuknar i och som leder till flest dödsfall. Behandligen mot bröstcancer består vanligtsvis av cytostaktikabehandling, kirurgi, hormonbehandling och strålbhenadling. Behandlingarna medför många oönskade och påfrestande biverkningar. Vilket påverkar kvinnans välmående och livskvalitet i efterförloppet. Både de fysiska och psykosociala problemen. Sjuksköterskan ska med empati stötta och utöva en god personcentrerad vård för att hjälpa kvinnorna att finna en sturktur i vardagen, syftet att främja hälsa och förebygga ohälsa.  Syfte: Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelser av det vardagliga livet efter att ha överlevt bröstcancer.  Metod: En litteraturstuide baserad på fyra patografier. Datamaerialet analyserades utifrån Lundman och Hällgren Graneheims kvaliatavita innehållsanalys.  Resultatet: Resultatet presenteras i tre kategorier och sex underkategorier. De tre huvudkategorierna var upplevad begränsningar i vardagslivet, känslan av förändrad kroppsbild och betydelsen av stödet. De sex underkatoegorierna var mental trötthet begränsar vardagen, känslan av oro för återfall påverkar vardagen, att kroppen förändras leder till negativia känslor, ökad livskvalitet tack vare bröstrekonstruktion, upplevt stöd från hälso- och sjukvården och upplevt stöd från omgivningen har betydelse.  Slutsats: Vardagslivet i efterförloppet har påverkats för alla kvinnor. Kvinnorna lever med mentaltrötthet. Detta påverlade deras vardag så pass att de inte orkade göra samma saker som innan. Kvinnorna hade en rädsla för att få återfall. Kvinnornas självkänsla påverkades av att de hade varit tvugna att genomgå mastektomi. Kvinnorna kände att de var i behov av stöd ifrån sjukvården i efterförloppet och berättade att stödet från anhöriga var en stor del i deras nya vardag.

Bakgrund: ALS är en gemensam beteckning för motorneuronsjukdomar som angriper nervceller som dör, vilket leder till muskelförlamning utan botemedel. ALS är en sjukdom som bär med sig mycket känslor, inte bara sorg, oro och ledsamheter utan även små ljusglimtar av glädje. Vården kring ALS är komplex och behöver vara personcentrerad för att göra livet så bra som möjligt resterande tid som finns kvar i livet för individen. Syfte: Beskriva vuxna personers upplevelse av att leva med sin ALS. Metod: Metoden är en innehållsanalys med kvalitativ ansats som baseras på fyra patografier vars resultat analyseras med Graneheim och Lundmans analysmodell.  Resultat: Tre kategorier framkom i resultatet, svårt att bibehålla livskvalitet, rädsla för framtiden och förändrat liv. Personerna i patografierna upplevde det svårt att bibehålla livskvaliteten, det fördes en kamp för att bibehålla det positiva i livet med tankar och känslor. Det upplevdes skrämmande att livet kommer att försämras. Det fanns en rädsla för att i framtiden bli en börda för närstående. Att få vara delaktig och bestämma hur sjukdomens försämring kommer att hanteras i framtiden ansågs viktigt. Känna delaktighet i vårdens utformning så långt som möjligt. Att behöva acceptera att livet inte blev som planerat och försöka sluta fred med sitt förändrade liv ökade välmåendet. ALS diagnosen ställer livet på sin spets, inget blir som tidigare utan leder till starten på ett nytt förändrat liv, ett liv som inte är självvalt och inte önskat. Slutsats: Upplevelsen med att leva med sin ALS är fylld av känslor mestadels av sorg, oro och förtvivlan men även hur underbart det är att leva och få uppleva sann vänskap och kärlek. Svår obotlig sjukdom utesluter inte livsglädje och sjuksköterskan kan bidra med personcentrerad vård för att öka livskvaliteten och livsglädjen utifrån den komplexa situationen.

Bakgrund: Under 2020 fick 7570 kvinnor i Sverige diagnosen bröstcancer. Under sjukdomsförloppet kommer behandling sättas in för att bota cancern och förebygga att den ska sprida sig och komma tillbaka i framtiden. De vanligaste behandlingarna vid bröstcancer är mastektomi, strålbehandling samt cytostatika. Det är viktigt att sjuksköterskan har rätt resurser, förutsättningar samt kunskap för att kunna möta kvinnan i sin sjukdom och förstå hur hennes sexualitet, självbild och identitet förändras under behandlingstiden vid bröstcancer. Syfte: Syftet var att beskriva hur kvinnans sexualitet, självbild och identitet förändras under behandlingstiden vid en bröstcancerdiagnos. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ design med induktiv ansats. Litteraturstudien utgick från tre patografier och analysen genomfördes i enlighet med Graneheim och Lundmans (2017) kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Resultatet i denna studie baserades på två huvudkategorier/ teman och fyra underkategorier/ teman. De olika kategorierna/ teman beskriver hur tre kvinnor med en bröstcancerdiagnos upplever att deras självbild förändras under behandlingsperioden. Huvudkategorierna/ teman i studien är att inte känna igen sig själv, kroppsliga förändringar samt emotionella reaktioner. Under behandlingen förändras kvinnans självbild och identitet. Saker så som självständighet, kroppsuppfattning samt känsla av sexualitet omvärderas i relation till hur kvinnans liv var innan dess att hon fick bröstcancerdiagnosen  Slutsats: Slutsatsen som kan dras efter att ha studerat resultatet är att kvinnors självbild förändras under behandling av bröstcancer. I resultatet framkom det att flera aspekter av självbilden förändras. Bland dessa fanns förändrad identitet samt upplevelsen av kvinnans sexualitet. Resultatet i denna studie är riktat till den grundutbildade sjuksköterskan men kan med fördel också intressera övrig sjukvårdspersonal och bröstcancerdrabbade kvinnor.