Bakgrund: Amyotrofisk lateralskleros (ALS) är en obotlig sjukdom som leder till förlamning genom att de nervceller som styr skelettmuskulaturen bryts ned. De som insjuknar i ALS gör det någon gång mellan 45 och 75 års ålder, majoriteten av dessa går bort inom fem år men vid stor påverkan på andningsmuskulaturen kan döden inträffa tidigare. Eftersom sjukdomen är obotlig ligger fokus på så god omvårdnad som möjligt för dessa personer. Syfte: Syftet med studien var att beskriva personers upplevelser av att leva med amyotrofisk lateralskleros. Metod: Till litteraturstudien har en kvalitativ ansats valts. Studien är baserad på fem patografier som har analyserats enligt Graneheim och Lundmans tolkning av innehållsanalys. Resultat: Resultatet formade fyra kategorier som beskriver personers upplevelser av att leva med ALS. Kategorierna är: att leva i nuet och vara närvarande, att förlora autonomi och bli beroende och att vänta på döden. Slutsats: Sjukdomen ALS leder till att livet omvärderas och nya prioriteringar skapas. Trots att personerna upplevde att sjukdomen förde med sig känslor som påverkade livet negativt kunde de hitta lycka, glädje och hopp i livet. De som insjuknar i ALS blir ofrivilligt fråntagna sin kropp vilket leder till existentiella svårigheter samtidigt som stora förändringar sker i livet.

Bakgrund: Psykisk ohälsa ökar i samhället och förväntas vara en av de största folkhälsoutmaningarna inom några år. Statistik visar att bara ca en tredjedel av de som får vård för psykisk ohälsa idag är män samtidigt som ca 70 % av alla suicid begås av män.Detta tyder på att det finns ett dolt vårdbehov för psykisk ohälsa hos män. Normer om maskulinitet och rädsla för att verka svag innebär hinder för hjälpsökande hos män med psykisk ohälsa. Normer om maskulinitet påverkar också vårdpersonalens syn på hur en man ska eller bör bete sig, vilket kan innebära ett hinder för att kunna ge en god, personcentrerad omvårdnad. Syfte: Syftet var att belysa mäns upplevelser av att leva med psykisk ohälsa. Metod: Kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats baserad på två patografier. Analysen inspirerades av Graneheim och Lundmans modell för innehållsanalys med meningsenheter, kondensering, koder, kategorier och tema. Resultat: Analysen resulterade fyra kategorier; “ensam i sitt lidande”, “kroppsliga reaktioner”, “fångad i sitt huvud” och “negativa känslor som normaltillstånd” med ett huvudtema; ”förändrad vardag”. Resultatet visade att män med psykisk ohälsa kan uppleva att vardagen påverkas och att de inte längre kan leva de liv de vill eller det liv de levde innan de drabbades av psykisk ohälsa. Slutsats: Sjuksköterskan behöver ha kunskap om mäns upplevelser av psykisk ohälsa för att kunna lindra och förkorta lidandet hos män med psykisk ohälsa genom att ge en personcentrerad och god omvårdnad.

Bakgrund: I Sverige är bröstcancer den vanligaste cancerformen bland kvinnor. Drygt 7800 kvinnor drabbades av bröstcancer år 2018, varav 1400 av dessa avled. Att få besked om bröstcancer innebär att en kvinnas liv förändras drastiskt. Denna upplevelse varierar dock bland kvinnor och urskiljer sig från varandra. Sjuksköterskans uppgift är att sätta individens behov i centrum framför sjukdomen. Det är av stor betydelse att se individen som en jämställd och värdefull partner inom vården. Således är det av stor vikt att beskriva kvinnors upplevelse i samband med beskedet om bröstcancer.Syfte: Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelse i samband med beskedet om bröstcancer.Metod: En kvalitativ litteraturstudie som baserades på fem patografier. Datamaterialet analyserades utifrån Graneheim och Lundmans tolkning av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom det att kvinnorna upplevde perioden i samband med beskedet om bröstcancer som besvärlig. Tre kategorier framkom i studiens resultat: Att känna rädsla, oro och hopplöshet, uppleva framtidstro och behov av stöd. Slutsats: I samband med beskedet om bröstcancer vändes kvinnornas liv upp och ner och detta är något som sjukvårdspersonalen bör uppmärksamma. En ökad kunskap hos sjuksköterskan bidrar till en ökad förståelse över kvinnornas upplevelser.

Bakgrund: Cirka 220 personer drabbas årligen i Sverige av den obotliga sjukdomen Amyotrofisk lateral skleros (ALS) som är en neurologisk sjukdom. Personer med ALS förlorar successivt sina kroppsliga funktioner. Den kognitiva förmågan påverkas sällan. Detta är något som får vissa av personerna att känna sig “fånge i sin egen kropp” vilket även ger psykiska svårigheter. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelse av att leva med ALS. Metod: Kvalitativ studie med induktiv ansats har utförts. Innehållsanalysen grundas på fem självbiografier skrivna av personer med ALS. Resultat: Patienterna upplevde en livsomställning till följd av den successivt förlorade kroppsliga förmågan, vilket ledde till svårigheter i vardagen och att deras syn på kroppen förändrades. Inom sjukvården fick de inte det stöd och den information de behövde vilket ledde till oro över framtiden. Det framkom även tankar om suicid. Familjen visade sig ha stor betydelse för patientens välbefinnande och genom att leva i nuet kunde patienterna uppleva mening och sammanhang. Slutsats: Genom att se till patientens livsvärld och respektera autonomin, samt att se deras familj som en källa för välbefinnande, kan sjukvården förbättras för dessa individer. Det behövs mer forskning om upplevelsen av att leva med sjukdomen för att förbättra vården och främja patienternas välmående.

Bakgrund: Bröstcancer är en vanlig cancersjukdom som drabbar många människor runt om i världen och bedöms som ett globalt problem. Behandlingen består ofta av en kombination av behandlingsmetoder och många patienter behandlas med cytostatika. Behandling med cytostatika leder vanligen till många biverkningar och dessa kan uppträda från stora delar av kroppen. Varje persons upplevelse av behandlingen är unik och för att kunna bemöta människors olika behov och förbättra samt utöva en god personcentrerad vård behövs upplevelsen förstås utifrån den levda livsvärlden. Syfte: Syftet var att sammanställa kvinnors upplevelser av att genomgå cytostatikabehandling vid bröstcancer. Metod: Litteraturstudien baserades på fyra patografier och analyserades med en kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). Resultat: Resultatet presenteras med tre huvudkategorier kroppsliga förändringar, emotionella förändringar samt vardagliga förändringar. Kroppsliga förändringar hade två underkategorier kroppen bryts ner och utseendet förändras. Kategorin emotionella förändringar hade två underkategorier måendet försämras och perspektiv förändras. Sista kategorin vardagliga förändringar hade tre underkategorier tillvaron förändras, bemötandet förändras och behovet av stöd ökar. Slutsats: Cytostatikabehandling vid bröstcancer leder till en stor påverkan och förändring på både individen och dennes vardag. Upplevelser av symtom skiljer sig vilket betonar vikten av att tillämpa en personcentrerad vård som ser till det unika hos varje individ. Med hjälp av livsvärldsperspektivet nås dessutom en djupare förståelse för hur cytostatikabehandlingen upplevs från ett inifrånperspektiv.

Bakgrund: Många människor lever i dag med ett substansbrukssyndrom, det är ett utbrett problem både i Sverige och Europa. De tidigare diagnoserna beroende och missbruk ingår nu båda i nya diagnosen substansbrukssyndrom. Att leva med denna sjukdom kan på många sätt påverka livet negativt. Dessa ofta komplexa sjukdomstillstånd ställer krav på både sjuksköterskan samt övrig hälso-och sjukvårdspersonal. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienter med substansbrukssyndroms upplevelse av mötet med hälso- och sjukvårdspersonal. Metod: Studien hade en kvalitativ metod med en induktiv ansats. Data analyserades enligt Elo och Kyngäs (2007) innehållsanalys för kvalitativa studier.  Resultat: Studien påvisade att upplevelserna av mötet med hälso-och sjukvårdspersonalen var övergripande negativa men det förekom även positiva upplevelser. Slutsats: Det finns många förbättringsområden när det kommer till hälso-och sjukvårdspersonalens bemötande samt omvårdnad av patienter med substansbrukssyndrom.

Bakgrund: I denna studie belyses sjukdomen endometrios, en dold kvinnosjukdom som debuterar i reproduktiv ålder och ger kraftiga smärtor. Problematiseringen i studien grundas i hur mötet med vården påverkar kvinnor med endometrios. I bakgrunden beskrivs rubrikerna Endometrios, Att förstå kvinnans upplevelser, Kvinnors upplevelser av att leva med endometrios, Mötet mellan patient och vårdpersonal samt Vårdpersonalens upplevelse av att behandla kvinnor med endometrios. Den teoretiska referensramen utgörs av den caritativa teorin att lindra lidande av Katie Eriksson tillsammans med sjuksköterskans kärnkompetens, personcentrerad vård. Syfte: Belysa hur kvinnor med endometrios upplever mötet med vården. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserat på fyra patografier som analyserades enligt Graneheim och Lundman kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Resultatet i studien gav två huvudkategorier, Det dåliga mötet med vårdpersonal skapar olustkänslor och misstro till vården och Det goda mötet med vårdpersonal skapar känslor av bekräftelse och förståelse, dessa huvudkategorier följs av fem underkategorier, Upplevelsen av okunskap hos vårdpersonal, Upplevelsen av misstro i mötet med vårdpersonal, Upplevelsen av att bli förminskad, Upplevelse av bekräftelse när diagnos ställs och Upplevelse av förståelse. Slutsats: De resultat som framkom i studien var att kvinnor med endometrios gemensamt upplevde en kunskapsbrist i möte med vårdpersonal som bidrog till att personcentrerad vård och individuella behov uteblev. En viktig del i mötet var att vårdpersonal visade lyhördhet respekt utan att misstro eller förminska kvinnorna. Vårdpersonal ska besitta kunskap kring sjukdomen och arbeta utifrån ett helhetsperspektiv för att främja god vård.

Bakgrund: Amyotrofisk lateralskleros (ALS) är en obotlig neurologisk sjukdom, där de motoriska nervcellerna bryts ner och påverkar den viljestyrda muskulaturen. Sjukdomen kan leda till förlamning och andningssvikt, vilket kan debutera inom loppet av tre till fem år. Den psykologiska delen är viktig, då människan övergår till en annan fas i livet och påverkas genom de händelseförlopp som sjukdomen medför. Med en obotlig sjukdom har begreppet lidande en stor närvaro i människans liv. För att kunna hjälpa människor måste det framgå vad det är som skapar lidande. Syfte: Att beskriva hur personer med ALS upplever lidande relaterat till sjukdomen. Metod: En kvalitativ innehållsanalys av fyra patografier. Resultat: Resultatet är baserat på fem kategorier, samt elva underkategorier. Resultatet visar på ett fysiskt lidande, ett socialt lidande, ett existentiellt lidande samt ett lidande relaterat till den maktlöshet sjukdomen medför. Men resultatet visar inte endast en negativ bild kring begreppet utan också en upplevelse av acceptans i slutskedet av livet trots lidandet. Slutsats: Att drabbas av ALS innebar en markant förändring i personernas liv. ALS upplevdes generera ett långt lidandeförlopp med många faser, som påverkade både den fysiska och den psykiska hälsan. Lidandet övergick med tiden till en acceptans över situationen. Vidare forskning krävs för att beskriva upplevelser som kan förbättra omvårdnaden. / Background: Amyotrophic lateral sclerosis (ALS) is a non-curable neurological disease, in which the motor neuron cells breaks down and affects the involuntary musculature. The disease can lead to paralysis and respiratory failure, which can debut in the course of three to five years. The psychological part is important, because people enters another phase in life and are influenced by events caused by the disease. With an incurable disease, the concept of suffering is a major presence in human life. In order to help people it must be shown what it is that creates suffering. Aim: To describe how people with ALS experience suffering related to the disease. Method: A content analysis of four pathographies. Results: The result is based on five categories and eleven subcategories. The result shows a physical suffering, a social suffering, an existential suffering and the suffering associated with the impotence of the disease. But the results show not only a negative image about the concept, but also a sense of acceptance in the final stages of life despite the suffering. Conclusion: To suffer from ALS has had a significant change in people’s life. ALS generates a long suffering process with many stages where ALS affected both the physical and mental health. Suffering turned over time into an acceptance of the situation. Further research is needed to describe experiences that can improve the care.

Bakgrund: Psykisk problematik i form av psykoser kan drabba alla människor när som helst under livets gång. Unga som gamla drabbas av psykoser i olika sammanhang. Symtom som vanföreställningar, hallucinationer och magiskt tänkande kan göra det svårt för vårdpersonal att behandla och vårda personen.En balans mellan att vara öppen och intresserad till att vara beslutsam och förstående kan vara en utmaning i omvårdnadssammanhang. Genom att fördjupa sig i upplevelser av psykoser kan vårdpersonal anpassa vården utifrån en personcentrerad vård och vårda personen utifrån bästa möjliga förutsättningar. Personer med psykossjukdomar drabbas oftare än andra av de vanligaste somatiska sjukdomarna som hjärt- och kärlsjukdomar, lungsjukdomar och diabetes och är därför vanligt förekommande patienter vid den typen av vårdenheter. Många sjuksköterskor upplever patientgruppen som svår att bemöta och skapa relation till på grund av patientens symtom. Bättre kunskap hos sjuksköterskor om vad patienten kan uppleva i sitt psykotiska tillstånd kan minska osäkerheten och skapa bättre förutsättningar för en allians och en personcentrerad vård.  Syfte: Syftet med studien var att belysa personers upplevelser av att vara i ett psykotiskt tillstånd Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på tre patografier som sökts via en sökning på Libris. Data har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys med en latent ansats utifrån Graneheim, Lindgren och Lundmans beskrivning. Resultat: I studien framkom tre kategorier som alla kunde sammanföras under det övergripande temat Fångad i en dröm. I kategorin Vara mellan verklighet och psykotisk världbeskriver personerna med det psykotiska tillståndet hur de upplever att vara i olika verkligheter samtidigt. Under kategorin Att förlora kontrollen beskriver personerna känslorna av att vara uppslukad och styrd av psykosen, att vara missförstådd och paranoid samt att uppleva ensamhet och isolering. Den sista kategorin Drömlikt tillstånd beskriver personernas upplevelser av att vara unika och utvalda samt hur saker och ting ändrar form och karaktär.  Slutsats: Studiens resultat visar att personer i det psykotiska tillståndet upplever verkligheten på ett högst individuellt sätt som kan liknas vid att vara fångad i en dröm som personen inte kan vakna ur. Med kunskap om hur det kan vara att vara psykotisk och förståelse för personens ofta skrämmande upplevelser, kan en mer personcentrerad vård utformas vilket skapar bättre förutsättningar för en bra vårdrelation och ett gott vårdande.

Bakgrund: Multipel skleros är en kronisk sjukdom som påverkar det centrala nervsystemet genom att nervcellsutskotten blir inflammerade. Det är nästan dubbelt så många kvinnor än män som insjuknar i sjukdomen. När sjukdomen bryter ut är de flesta mitt i livet och sjukdomen kan orsaka många år av lidande och funktionshinder.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med Multipel Skleros. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på tre patografier. Innehållsanalysen utfördes manifest med latenta inslag utifrån Lundman och Hällgren Graneheims tolkning av innehållsanalys.  Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier. I kategorin Kroppsliga förändringar framkom att kvinnor med sjukdomen Multipel skleros upplever att deras kropp förändrades med sjukdomen. I kategorin Emotionella konsekvenser av sjukdomen framkom att kvinnor upplever en känsla av skam, rädsla och sorg. I kategorin Tankar om framtiden framkom att kvinnor upplever positiva tankar om framtiden och tankar om döden. I sista kategorin Omgivningens betydelse framkom kvinnors upplevelser av att vara beroende av andra och att de kände tacksamhet till omgivningen.  Slutsats: Genom att öka kunskapen och förståelsen för kvinnors upplevelse av att leva med sjukdomen MS, kan sjuksköterskan ge en mer personcentrarad vård och hjälpa till att stärka kvinnornas välbefinnande. Sjuksköterskan bör ta hänsyn till kvinnor med sjukdomen MS behov av hjälp och stöd för att bedriva en god omvårdnad utifrån det individuella behovet. Deras anhöriga kan också vara i behov av stöd och deras delaktighet i omvårdnaden bör även tas hänsyn till. Sjuksköterskan bör även se till så att de anhöriga blir avlastade om det behövs och att deras delaktighet i vården ska vara på kvinnor med sjukdomen MS egna villkor.