Global ETD Search

31	Jag har fått ALS - Personers egna upplevelser av sjukdomens första år efter diagnos : En litteraturstudie baserad på patografier Engholm Ekman, Elias, Holmqvist, Filip January 2023 (has links) Bakgrund: ALS är en gemensam beteckning på ett flertal motorneuronlogiska sjukdomar. ALS kännetecknas av att nervceller eller motorneuron som styr skelettmuskulaturen i kroppen bryts ner, vilket leder till att musklerna i kroppen successivt förtvinar. Debutsymtomen för ALS innefattar bland annat muskelsvaghet, muskelryckningar samt muskelkramper. Vanliga känslor kopplade till ALS kan bestå av saker som rädsla, förlust, förnekelse och självömkan. På grund av sjukdomens medförda fysiska, psykiska och sociala utmaningar kräver ALS även en specialiserad och personcentrerad omvårdnad. Syftet: Beskriva personers upplevelser av att leva med ALS under det första året efter diagnostisering. Metod: Studien hade utgångspunkt i en kvalitativ ansats med fyra valda patografier, vilket analyserades genom en innehållsanalys av Hällgren Graneheim Lundman (2017). Resultat: Resultatet beskrevs utifrån tre huvudkategorier, vilket bestod av att Försöka leva i nuet, En förändrad tillvaro och En förlorad framtid. Personerna upplevde det som svårt i vissa stunder att leva i nuet. Personerna fastställde att ALS blev som en kamp mot deras positiva inställning till livet och att börja förtränga verkligheten. Samtidigt kunde de sociala interaktionerna medföra att personerna kunde avledas från deras sjukdom och istället försöka leva i nuet. Personerna kunde även känna en förändrad tillvaro, i koppling till att inte kunna klara sig själva och till den kroppsliga förändring som skedde. På grund av den successiva försämringen ökade personernas känslor av sorg och förlorad hoppfullhet om en fortsatt bra framtid. En förlorad framtid var något som personerna upplevde och de började inse att livet gick mot sitt slut, i takt med att kroppen förändrades. Slutsats: Under det första året efter diagnostisering av ALS uppstod fysisk och mental kamp för sin hälsa. Personen krävde en positiv inställning till livet, även om känslor av oro, ångest, rädsla och sorg ofta förekom hos respektive person. Deras familjer sågs som den viktigaste delen i deras liv, för att känna en strimma av hopp och för att få den hjälpen de behövde i hemmet. Arbetet belyser även vikten av att sjuksköterskan respekterar och främjar personers autonomi samt integritet. För att främja personens integritet är sjuksköterskan stöd och att visa respekt för personens autonomi betydelsefullt. ALS anpassning första året omvårdnad patografier personcentrerad vård och upplevelser. Nursing Omvårdnad
32	Kvinnors upplevelse av att leva med bipolär sjukdom : - Ett liv i berg och dalbana Manning, Rachel, Håkansson, Frida January 2019 (has links) The aim is to highlight women's experience of living with bipolar disorder. Mental health is one of Sweden's largest public health problems and women are more often affected. Bipolar disorder is chronic and involves commuting in different forests in the form of mania and depression. The disease causes great suffering, constant concern and anxiety about ending up in a new forest or losing control of itself. Person-centered nursing is used in healthcare to highlight the importance of reflecting on the life-world perspective that involves seeing the person behind the disease. Through knowledge of the patient's experience, thoughts, experiences and interpretations about the disease, the nurse can individually adapt the nursing care to fit the patient in the best way. A qualitative content analysis was chosen based on three pathographies. Based on Graneheim and Lundman's description of content analysis, analysis of data was performed. The analysis resulted in three categories and nine subcategories. The women who lived with bipolar disorder described that they experienced commuting feelings, they ended up in forests and felt a need for relief. The women experienced a changing world of life, as it was difficult to distinguish between reality and not. An altered self-esteem saw the women because the disease meant they were not the same person anymore. The women experienced shame and powerlessness.Living with bipolar disorder involves commuting emotions, a changing world of life and changing self-esteem. In order to provide a person-centered nursing, it is an essential part as a nurse to have knowledge of the affected women living with bipolar disorder. bipolär sjukdom kvalitativ kvinnor livsvärld patografier personcentrerad omvårdnad upplevelse Medical and Health Sciences Medicin och hälsovetenskap Health Sciences Hälsovetenskaper
33	Att leva med Myalgisk encefalomyelit/ Chronic Fatigue Syndrome (ME/CFS) : En beskrivning av vuxna personers upplevelser Essebo, Jenny, Joqi, Diyana January 2020 (has links) Bakgrund: Myalgisk encefalomyelit/ Chronic Fatigue Syndrome (ME/CFS) är en komplex kronisk sjukdom med okänd etiologi och utan medicinsk botande behandling. Kunskapen om sjukdomen är låg bland hälso-och sjukvårdspersonal vilket kan leda till att patienter får gå lång tid utan stöd. Sjuksköterskan är ansvarig att uppdatera sina kunskaper och stödja personerna genom personcentrerad vård för att uppnå hälsa och minska lidande. Genom att studera personers egna upplevelser av sjukdomen, utifrån deras livsvärld, kan ny kunskap och förståelse skapas. Syfte: Att beskriva vuxna personers upplevelse av att leva med Myalgisk encefalomyelit/ Chronic Fatigue Syndrome (ME/CFS) Metod: Till metod valdes en kvalitativ litteraturstudie med en induktiv ansats baserad på två patografier och sju kapitel ur en antologi. Innehållsanalysen gjordes efter inspiration från Lundman och Hällgren Graneheims beskrivning, analysen skedde huvudsakligen manifest med latenta inslag. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier och sex underkategorier. I kategorin Sjukdomens konsekvenser begränsar livet framkom att personerna upplevde att livet begränsades på grund av de förändrade fysiska och mentala förmågorna. I kategorin Förändrat jag framkom att personerna upplevde att den de var förändrades. I kategorin, Svårigheter att hantera sjukdomen, framkom att personerna upplevde svårigheter att lära sig leva med och acceptera sjukdomen, men att de lärde sig hantera den med hjälp av olika strategier och ett nytt sätt att tänka. De beskrev även upplevelser av bristande kunskap, svårigheter att få en diagnos och en känsla av att inte bli tagen på allvar i kontakt med vården. Slutsats: Myalgisk encefalomyelit/ Chronic Fatigue Syndrome (ME/CFS) har en djup påverkan på hela personen, fysiskt, mentalt och psykiskt liksom att den påverkar relationer, familjedynamik, funktionsförmåga, välbefinnande och vardagsliv. Sjukdomen är svår att lära sig leva med och det finns ett behov av stöd, strategier och information från sjukvården för att underlätta personens anpassning till vardagen och välbefinnande. kroniskt trötthetssyndrom lidande livsvärld me/cfs myalgisk encefalomyelit omvårdnad patografier sjuksköterska upplevelser välbefinnande Nursing Omvårdnad
34	"Psykosomatisk skrift. Psykosemantiskt sammanbrott." : En studie av litterära möjligheter och begränsningar i att skildra psykisk sjukdom utifrån begreppet gränserfarenhet / ”Psychosomatic writing. Psychosemantic breakdown.” : A study in literary possibilities and limitations in depicting mental illness in relation to the idea of the limit-experience Bjurbom, Helena January 2022 (has links) Studien undersöker, kartlägger och synliggör hur erfarenheter av psykisk sjukdom gestaltas och kommuniceras litterärt i tre samtida, nordiska verk: En dåre fri (2010) av Beate Grimsrud, Nonsensprinsessans dagbok: en sjukskriving (2018) av Isabella Nilsson och Jag är gråvit (2018) av Bjørn Rasmussen. Syftet är att synliggöra och fördjupa förståelsen för hur erfarenheter som tycks ifrågasätta språkets gränser kan formuleras och gestaltas litterärt. Med hjälp och mot bakgrund av Michel Foucaults begrepp gränserfarenhet diskuteras relationen mellan språk, gränser och sjukdom. Begreppet, som Foucault definierade som en intensiv erfarenhet som för individen till den yttersta gränsen av både liv och språk, lyfter flera perspektiv som är relevanta för uppsatsen. Utöver användandet av gränserfarenheten i uppsatsen aktualiseras flera teorier som sträcker sig utanför det litteraturvetenskapliga fältet och är anknutna till medicin, språk och sjukvård. Studien har identifierat ett antal litterära tekniker som visat både sjukdomens konsekvenser och begränsningar – samtidigt som de också blivit en metod att skriva sig ur och bort ifrån dessa. Teknikerna har också visat sig omförhandla flera gränser och därmed upplöst motsättningar mellan exempelvis det friska och sjuka, allvar och komik, styrka och skörhet samt verklighet och fiktion. Studien har visat hur exempelvis användandet av motsatspar, kroppslig metaforik, färgkodssystem, ironi och komik, genrebrott och omskrivningar av existerande uttryck utgör litterära strategier för att framställa och omförhandla tillståndet av psykisk sjukdom. Användandet av den medicinska journalen i en skönlitterär kontext har konstaterats fungera som en litterär teknik för att framställa tystnad och förnekande något som flera teoretiker inom området betonar vara avgörande i framställningen av vansinne. Även skönlitterärt och fiktivt skrivande, oavsett självupplevt eller inte, har visat sig vara ett viktigt tillvägagångssätt för att närma sig en formulering av gränserfarenheten. Begreppet gränserfarenhet har fungerat som ett vitalt begrepp för att närma sig dessa texter. Samtidigt har flera av de litterära tekniker som identifierats tillfört insikt till gränserfarenheten som begrepp då det präglas av paradoxala och mångsidiga aspekter. I synnerhet har det bidragit med att uppmärksamma hur ett ”både-och” tillåts samexistera i såväl litterär gestaltning som i sjukdomserfarenhet vilket i sin tur nyanserat bilden av sjukdomen som formulerbar och formbar. Limit-experience mental illness pathography madness medical humanities literature and medicine medical journal anamnesis limit body Beate Grimsrud Isabella Nilsson Bjørn Rasmussen Michel Foucault nordic contemporary literature literary strategies. Gränserfarenhet psykisk sjukdom patografier medicinsk humaniora litteratur och medicin gräns kropp samtida litteratur journal anamnes Beate Grimsrud Isabella Nilsson Bjørn Rasmussen Michel Foucault litterära strategier Humanities and the Arts Humaniora och konst Languages and Literature Språk och litteratur General Literature Studies Litteraturvetenskap

Page generated in 0.0309 seconds