The purpose of this study is to visulise how preschool teachers work pedagog- ically around reading aloud in a multilingual children's group. We want to in- vestigate preschool teachers' reasoning and planning around the reading situa- tion to see what pedagogical purpose that situation can have and what place it takes in the preschool activities. In addition, in our opinion, reading aloud in a multilingual children's group is perceived as particularly difficult when pre- school teachers need to stimulate each individual child's language develop- ment. Through reading aloud, we can work with the children actively with lit- erature to create the opportunity for imagination, creativity but primarily chil- dren's language development. Therefore, we have chosen to focus on the planned reading aloud situation. To investigate this, we interviewed eight active preschool teachers wereof six of them work in multilingual children's groups. We used an interview guide where the questions were intended to highlight the preschool teachers' experi- ences regarding the multilingual children's group and how they reason about the educational planning of reading aloud situations. When we wanted to in- vestigate the preschool teachers' perceptions and experiences, we used the phe- nomenographic method approach whose primary focus is to make the individ- ual's thoughts and experiences visible. The study's results shows a number of factors and working methods that sim- plify the work of reading aloud in a multilingual children's group. We have discovered five core parts that make up the whole for a high-quality reading situation. Concrete materials, literature selections, book talk, collaboration with the home and educational planning are methods that preschool teachers use to create a qualitative reading situation for all children regardless of lin- guistic knowledge. The study shows how a few preschool teachers reason about a planned reading aloud situation in general and do not specify them- selves in a specific native language. / Syftet med denna studie är att synliggöra hur förskollärare arbetar pedagogiskt kring högläsning i en flerspråkig barngrupp. Vi vill undersöka förskollärares resonemang och planering kring högläsningssituationen för att få syn på vilket pedagogiskt syfte den situationen kan ha och vilken plats den tar i verksam- heten. Dessutom är vår uppfattning att högläsning i en flerspråkig barngrupp upplevs som särskilt svår när förskollärare behöver stimulera varje enskilt barns språkutveckling. Genom högläsning kan vi tillsammans med barnen ar- beta aktivt med litteratur för att skapa möjlighet för fantasi, kreativitet men främst barns språkutveckling. Därför har vi valt att fokusera på den planerade högläsningssituationen. För att undersöka detta har vi intervjuat åtta verksamma förskollärare varav sex av dem arbetar i flerspråkiga barngrupper. Vi använde oss av en intervju- guide där frågorna syftade till att synliggöra förskollärarnas erfarenheter kring den flerspråkiga barngruppen samt hur de resonerar kring den pedagogiska pla- neringen av högläsningssituationer. Då vi ville undersöka förskollärarnas upp- fattningar och erfarenheter använde vi oss av den fenomenografiska metodan- satsen, vars primära fokus är att synliggöra individens tankar och upplevelser. Studiens resultat visar på ett antal faktorer och arbetssätt som förenklar arbetet med högläsning i en flerspråkig barngrupp. Vi har upptäckt fem kärndelar som utgör helheten för en kvalitativ högläsningssituation. Konkreta material, litte- raturval, boksamtal, samverkan med hemmet och pedagogisk planering är ar- betssätt som förskollärarna använder sig av för att skapa en kvalitativ högläs- ningssituation för alla barn oavsett språkliga kunskaper. Studien visar på hur ett flertal förskollärare resonerar kring en planerad högläsningssituation i all- mänhet och specificerar sig inte till ett specifikt modersmål.

Studiens syfte är att få en djupare förståelse för hur svensklärare ställer sig till språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt och synliggöra lärarnas självförståelse i arbetssättet. Studien består av fyra intervjuer med svensklärare på mellanstadiet i Mellansverige som arbetar som ämneslärare. Studien visar att lärarna har en positiv inställning till språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i svenskundervisningen och anser således att de har en vital roll i eleverna språkliga utveckling. Dock framgår det i resultatet att det skiljer sig åt mellan lärarna och hur de praktiserar arbetssättet beroende på vilka erfarenheter de har och vilken skola de arbetar på. Ett visst motstånd finns där man kan notera en tendens på att den konservativa ämnestraditionen finns kvar utifrån att lärare har svårt att samarbeta och släppa in andra lärare i den egna undervisningen. Vidare visar resultatet att samtliga lärare på ett eller annat sätt arbetar med språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i svenskundervisningen. Utifrån lärarnas utlåtanden är det tydligt att de är influerade av Vygotskijs sociokulturella perspektiv och Hallidays systemiska funktionella grammatik. Skillnaderna mellan lärarna är stora och det är enbart två lärare som är medvetna i teorierna och arbetsmodellerna medan de övriga två är omedvetna om dem. Detta synliggörande, som också är en förspråkligande, kan i bästa fall höja lärares professionella medvetenhet och bidra till att möjliggöra kollegiala samtal om hur språk- och kunskapsutvecklande undervisning kan utvecklas. / The purpose of the study is to gain a deeper understanding of how Swedish teachers approach language and knowledge-developing working methods and to make the teachers self-understanding visible in the working method. The study consists of four interviews with Swedish teachers in middle school in Central Sweden. The study shows that teachers have a positive attitude towards language and knowledge development working methods in Swedish teaching and believe that they have a vital role in student language development. However, the results show that there are differences between the teachers and how they practice the working method depending on what experiences they have and which school they work at. There is some resistance where we can see a tendency for the conservative subject tradition to remain based on the fact that teachers have difficulty cooperating and letting other teachers into their own teaching. Furthermore, the results show that all teachers in one way or another work with language and knowledge development methods in Swedish teaching. From the teacher statements, it is clear that they are influenced by Vygotsky's socio-cultural perspective and Halliday's systemic functional grammar. The differences between the teachers are large and only two teachers are aware of the theories and working models, while the other two are unaware of them. This visibility, which is also advocacy, can at best raise teachers’ professional awareness and help to enable collegial conversations about how language and knowledge development teaching can be developed.

Abstract - Which abilities are the students training in the subject of physics? The purpose of this study was to examine teachers' plans, LPPs (Local Educational Planning) to see which abilities are trained and how. I have created a content analysis of the teachers' plans, LPPs and how the teachers practice the abilities of the students in the subject of physics. I analysed two LPPs in the grade 5 and two LPPs in the grade 6. The LPPs are from two different schools and two teachers' one in each grade. My first purpose was to examine which abilities, prescribed in Lgr 11 students are training and if the abilities create a common thread between grade 5 and grade 6 in the subject of physics. My second purpose was to examine what kind of teaching the students are training the abilities which can be found in Lgr 11. The study addresses three different kinds of teaching which are more open, more guided or in a combined way of teaching. My study answered the following questions: Which abilities in Lgr 11 are the students training in the subject of physics in grade 5 and 6? What kind of teaching are the students training the abilities in Lgr 11? The study was based on a content analysis of the LPPs and the theory I used to analyse was The Big 5. I also used interview by email with the teachers who gave me the LPPs. Based on the results and the analysis of the study, I came to the conclusion that all four LPPs in the two different schools were practicing the abilities prescribed in Lgr 11 and that they used The Big 5 to clarify the abilities that the topic addresses. All four LPPs have a common thread between grade 5 and 6 where some abilities are recorded again others are excluded and supplemented with new ones. Based on the results and the analysis, I came to the conclusion that both teachers teach the skills prescribed in Lgr 11 in the subject of physics in an open way of teaching, i.e. when students are active participants in the teaching. Combined teaching was used several times when the students e.g. had to try out for a given topic. Guided teaching was used only once in all four LPPs e.g. when the teachers prepare a list of concepts.