This report is about how accessibility in Eskilstuna's central trade street Kungsgatan can be improved, based on my background as spatial configuration designer, and by Eskilstuna's residents' opinions. In this report I explain what methods I have used, and how I attained my results. The goal of this project was to create ideal accessibility in the central part of Kungsgatan in Eskilstuna. Since Fristadstorget was rebuilt, and since the city is growing in terms of housing and residents, accessibility will in the near future be even more limited for visitors than it is today. My design proposal is designed based on street conditions, residents' opinions and Eskilstuna's existing ideas. / Denna rapport handlar om hur framkomligheten på Eskilstunas centrala handelsgata Kungsgatan kan förbättras utifrån min bakgrund som rumslig gestaltare samt efter Eskilstunas invånares åsikter. I rapporten redovisar jag vilka metoder jag använt mig av och hur jag kommit fram till mitt resultat. Syftet med arbetet var att skapa den ultimata framkomligheten på den centrala delen av Kungsgatan i Eskilstuna. Genom att Fristadstorget byggs om och innerstaden växer i form av bostäder och invånare så kommer framkomligheten bli än mer begränsad för besökarna än vad den är idag. Designförslaget är utformat utifrån gatans förutsättningar, invånarnas åsikter samt Eskilstuna kommuns befintliga idéer.

Runt om Växjö återfinns många köpcentra som ständigt utökar vilket kan bli ett hot mot centrum. Växjö city domineras ur shoppinghänseende, av en enda gata, Storgatan. För att få ett mer konkurrenskraftigt centrum och dessutom ett mer spännande gatunät skulle en breddning av centrum därför vara positivt. Närmast tillhands för en vidgning är den parallella gågatan Sandgärdsgatan, vilken i dagsläget känns mer som en bakgata. Vårt projekt gick således ut på att ta fram förslag på hur man skulle kunna göra Sandgärdsgatan till en mer attraktiv gågata. Undersökningar har gjorts i form av litteraturstudier, intervju- och enkätundersökningar samt besök i olika stadsmiljöer. Förslagen vi tagit fram innefattar allt ifrån ombyggnationer och allmänna upprustningar till torghandel och affischering. De största åtgärdsförslagen har vi förutom i text valt att visualisera med olika ritningar medan mindre förslag endast nämns i text. / In the outskirts of Växjö many shoppingmalls are vastly expanding which in time could pose a threat to the city centre. Växjö city is, in shoppingaspects dominated by one main street, Storgatan. To achieve a more competitive central part of the city and complex street network, a widening of the center would be preferred. Closest at hand for a widening of the city centre is the paralell pedestrian street Sandgärdsgatan, which today is thought of as a backstreet. Our project is to propose examples on how to turn Sandgärdsgatan into a more attractive pedestrian street. Research have been carried out in the form of literaturestudies, interviews and polls aswell as fieldtrips to various urban environments. The proposals we have created include everything from remodelling and general restorations to street markets and placarding. The main proposals aside from being presented in text are also visualised in drawings whilst smaller changes are only mentioned in text.

<p>Runt om Växjö återfinns många köpcentra som ständigt utökar vilket kan bli ett hot mot centrum. Växjö city domineras ur shoppinghänseende, av en enda gata, Storgatan. För att få ett mer konkurrenskraftigt centrum och dessutom ett mer spännande gatunät skulle en breddning av centrum därför vara positivt. Närmast tillhands för en vidgning är den parallella gågatan Sandgärdsgatan, vilken i dagsläget känns mer som en bakgata. Vårt projekt gick således ut på att ta fram förslag på hur man skulle kunna göra Sandgärdsgatan till en mer attraktiv gågata. Undersökningar har gjorts i form av litteraturstudier, intervju- och enkätundersökningar samt besök i olika stadsmiljöer. Förslagen vi tagit fram innefattar allt ifrån ombyggnationer och allmänna upprustningar till torghandel och affischering. De största åtgärdsförslagen har vi förutom i text valt att visualisera med olika ritningar medan mindre förslag endast nämns i text.</p> / <p>In the outskirts of Växjö many shoppingmalls are vastly expanding which in time could pose a threat to the city centre. Växjö city is, in shoppingaspects dominated by one main street, Storgatan. To achieve a more competitive central part of the city and complex street network, a widening of the center would be preferred. Closest at hand for a widening of the city centre is the paralell pedestrian street Sandgärdsgatan, which today is thought of as a backstreet. Our project is to propose examples on how to turn Sandgärdsgatan into a more attractive pedestrian street. Research have been carried out in the form of literaturestudies, interviews and polls aswell as fieldtrips to various urban environments. The proposals we have created include everything from remodelling and general restorations to street markets and placarding. The main proposals aside from being presented in text are also visualised in drawings whilst smaller changes are only mentioned in text.</p>

Storgatan 2.0 is a study and design concept investigating the need for change of the main pedestrian street of the city of Växjö, in South Sweden. In order to propose a basis for discussions, and work as an inspiration for further renewal ideas, the design concept presents various, initial redesign visualisations of the site, Storgatan pedestrian street. The theoretical framework of this study leans on conducting urban studies with human-centred approach to city development. The exploratory research phase of the project was performed through several methods, including site observation, interview, and a survey for the local citizens. Also, relevant secondary research and necessary investigation of the context, Sweden, are part of the study. In the end, the project focuses on sorting and analysing the data, by using various visual thinking tools as a method. The outcome of the project is a proposal visualising the possibilities for Storgatan, based on the research results. The visualisations are not meant to provide detail-oriented final solutions, but defend the potential of Storgatan to become a stronger version of the main pedestrian street – an enjoyable, pedestrian-prioritised public place that is actively used and shaped by the citizens.

Syfte: Det offentliga rummet består av ett flertal olika delar där gatan är en utav degrundläggande beståndsdelarna. En av de vitala aspekterna som avgör hur väl ettoffentligt rum är utformat är huruvida det uppfattas som levande eller förlorat. För attmänniskor ska vilja vistas i rummet behöver det vara något som lockar dem till platsen,något som gör den levande. Syftet med denna studie är att skapa en bättre förståelse förvad som skapar en levande miljö i det offentliga rummet samt hur förlorade ytor kanreduceras. Ett designförslag för Trädgårdsgatan kommer att gestaltas som sedanutvärderas med både användare och en projektledare för stadsutveckling på JönköpingsStadsbyggnadskontor för att klargöra hur offentliga gågator kan bidra till en merlevande stadsmiljö. Metod: Enkäter, observationer, intervjuer, litteratur- och dokumentstudier har använtsför att besvara undersökningens mål och frågeställningar samt skapa en grund fördesignförslaget. Enkäter har skickats ut till brukare av Trädgårdsgatan för insamling avåsikter och utvärdering. Observationer har genomförts på Trädgårdsgatan för att skapaen helhetsbild av gatans positiva och negativa aspekter i nuläget. En intervju med enprojektledare för stadsutveckling på Jönköpings Stadsbyggnadskontor har gjorts för fåen inblick i hur de arbetar med levande miljöer i staden. Slutligen har även endokumentstudie utförts med syfte att lyfta relevanta teorier. Resultat: Svaren insamlade från enkäten gav en djupare förståelse och bekräftelse avvad brukarna av Trädgårdsgatan önskar förbättras. Vidare har intervjun medprojektledaren givit en tydlig inblick i deras arbetssätt samt ökat förståelsen för hurarbetet med den offentliga miljön går till i Jönköping. Litteraturstudien har utvecklatkunskapen om attraktiva ytor, problem som ofta uppstår samt vad som behövs för attreducera de förlorade ytorna i staden. Ett designprogram skapades sedan baserat påenkätsvaren och litteraturstudien. Designprogrammet låg till grund för detdesignförslag som skapades för att visualisera de framtagna förbättringspunkterna. Konsekvenser: Stadsbyggnadskontoret arbetar aktivt med utformningen av levandemiljöer och vid skapandet av nya ytor finns det tydliga styrdokument som kanunderlätta både arbetet och utvärderingen av resultatet. Dock finns det många krav attuppfylla vilket kan göra det svårt att hitta en optimal lösning. Det finns många faktorersom bidrar till en levande miljö i gaturummet men det är samspelet mellan dem sombestämmer hur gatan upplevs. Därmed krävs en tydlig plan och tydliga metoder för hurstaden ska se ut i framtiden för att projektet ska lyckas. Begränsningar: Studien är begränsad till endast gaturum och diskuterar därför inteplatser och portaler. Vidare fokuserar studien även på perspektivet levande och attraktivmiljö och utesluter andra perspektiv. Covid-19-pandemin har påverkat och begränsatvalet av metoder då intervjuer med människor på Trädgårdsgatan inte längre varmöjligt. Nyckelord: urban space, levande stadsmiljö, gågator, förlorade ytor / Purpose: The urban space consist of many different components and the street is oneof the most basic components. One of the most vital aspects that determine how wellan urban space is designed is based on if it is perceived as a living or dead. Public placesneed something that attracts people something that makes it come alive. The aim of thisstudy is to create a better understanding of what creates compelling environments in theurban space and how lost spaces can be reduced. A design proposal of Trädgårdsgatanin Jönköping will be established and evaluated together with the inhabitants ofJönköping and the city planning office to clarify how pedestrian streets can contributeto a livelier city environment. Method: Surveys, observations, interviews, and a literature study has been used toanswer the goals and questions of the study. These will at the same time provide focalpoints for the design proposal. The survey has been sent out to users of Trädgårdsgatanto gather their opinion and for further evaluation. The aim of the observations was tocreate an overview of the current positive and negative aspects of Trädgårdsgatan. Aninterview with a project manager from the city planning office was done do get an insideview of how they work when creating compelling environments in the city. Lastly adocument study has been conducted with the goal of highlighting relevant theories. Findings: The answers generated from the survey has given a deeper understandingand confirmation of what the users of Trädgårdsgatan want to be improved.Furthermore, the interview with the city planning office has given an insight in howthey work with the urban space in Jönköping. The literature study has widened theknowledge about attractive areas, problems that often occur as well as what is neededto reduce lost space in the city. A design program was then created based on the answersfrom the survey together with the findings from the literature study. The design programwas the basis for the design proposal that was created to visualize the proposedimprovements. Implications: The city planning office is working actively with the creation ofcompelling environments and when making new areas there are clear guidelines theyfollow. These guidelines can both help during the creating of new areas and theevaluation of those areas. These guidelines contain many requirements which can makeit hard to find an optimal solution. There are many factors that contribute to a dynamicenvironment in the street, but it is the interplay between them that decide how the spaceis perceived. Therefore, it is necessary to have a plan for how the city will be designedin the future for the project to succeed. Limitations: The study is limited to city streets and will therefore not examine portalsor places. Furthermore, will the study be based on the perspective of livelyenvironments and will therefore not use other perspectives such as political andeconomic. The Covid-19-pandemic has affected and restricted the choices of methodsused for research because it was not possible anymore to interview people on the street. Keywords: urban space, living city environments, pedestrian streets, lost space

This thesis aims to create a complex urban analysis of the Obchodna street in the Bratislava city centre. It aims to identify the key problems and provide a conceptual solution for them as well. It focuses on general background analysis and planning documentation, as well as an analysis of the public space. A combination of distant and field research was used to gather the necessary data. All gathered data was subsequently processed and evaluated. Key problems and their solutions were defined on the basis of SWOT analysis. These solutions consist mostly of minor and easy changes, which can help to improve the public space in Obchodna and fulfil its potential.

This thesis studies why car-initiatives are implemented and how political visions is intertwined in this process. These topics are further explored by looking at how certain critical groups are impacted by car-free initiatives and how they can affect polarization. We use a holistic multiple case comparing Oslo’s Car-free Livability Programme with Living Stockholm. This analysis is structured with our adapted version of the multi-level perspective framework, which emphasizes social components to a greater extent than the original framework. The results show that climate concerns, a common reason to implement car-free initiatives is superseded by softer values such as an increased appreciation of urban areas. Prohibiting cars from city centers has limited short term climate effects. Instead, the value of car-free initiatives is achieved when the urban environment is improved. Additionally, an important and often overlooked result is that car-free initiatives may help change the publics’ perception of the necessity of cars. Furthermore, the political vision behind the project is interlinked with how car-free initiatives are recognized in the public. A strong political vision backed by heavy rhetoric increases the societal impact of the project, as exemplified by Oslo. The project can potentially alter the general perception of the necessity of the car long-term with such an approach but is also exposed to the public’s glare. However, if the project only focuses on a specific area of the city, it may contribute towards polarization and a feeling of discontent within society. In comparison, by implementing an agile approach without a clear political vision as Stockholm did, the project becomes more flexible and reduces unintended consequences. but also has less influence on a national or international level. Furthermore, failing to cater for the needs of critical groups, such as people with disabilities and craftsmen, often results in difficulties and may become a major source of concern within the project. However, these issues can often be identified with improved communication and reduced with small means. To conclude, the emergence of car-free initiatives is a budding trend not only in Scandinavian cities, but around the world. Fueled by concerns about the climate and an urge for citizens to reclaim urban space, car-free initiatives will become more common. Therefore, to implement successful car-free initiatives, it is vital for institutional actors to keep in mind the key points proposed in this thesis, in order to create successful, vibrant cities in the future. / Den här uppsatsen studerar varför bilfria initiativ implementeras och hur den politiska visionen påverkar utformningen. Vi analyserar även hur vissa grupper kan beröras negativt av bilfria initiativ och hur det kan påverka polariseringen i en stad. Uppsatsen använder sig av en holistisk multipel case studie, och jämför de båda huvudstadsinitiativen Bilfritt Byliv i Oslo och Levande Stockholm. Analysen är strukturerad med hjälp av vår anpassade version av multi-level perspective ramverket, som lägger större vikt vid sociala aspekter än ursprungsmodellen. Resultaten visar att klimatförbättringar, en vanlig anledning till att implementera bilfria initiativ, inte är den främsta samhällsnyttan. Andra aspekter som ofta förbises, exempelvis en ökad uppskattning av urbana miljöer, tycks vara viktigare. Att förbjuda bilar har begränsad direkt klimatnytta, utan det är vad stadsytan används till i stället som skapar olika mervärden. En ökad insikt om detta skulle sannolikt kunna göra initiativ för att minska privat bilismen mer ändamålsenliga. Vidare kan bilfria initiativ påverka allmänhetens uppfattning om bilens nödvändighet, vilket är en fråga som inte fångas upp av existerande litteratur. Bilfria initiativs utformning, och allmänhetens uppfattning av det påverkas till stor del av projektets politiska vision. En tydlig vision och kommunikation kan skapa en bred allmän medvetenhet om projektet, som i Oslos fall. Initiativetkan på så sätt skapa en betydande förändring i samhället, men exponeras därigenom även för kritik. Om projektet enbart omfattar särskilda stadsområden finns det en risk för att projektet ökar polariseringen och upplevelsen av utanförskap i staden. Om man i stället använder en mer agil approach utan en tydlig politisk vision, likt Stockholm, blir projektet mer flexibelt och minskar risken för negativa konsekvenser. Men man går därmed till stor del miste om möjligheten att påverka attityder på nationell, eller internationell nivå. Att inte ta hänsyn till grupper med särskilda behov, som äldre eller personer med funktionsnedsättning, resulterar i svårigheter såväl för dessa gruppersom för projektet. Med en intressent analys i förväg och en tydlig kommunikation kan många problem åtgärdas med små medel. Sammanfattningsvis har vi funnit att bilfria initiativ är en trend som växer sig allt starkare runt om i världen, pådriven av en ökad klimatmedvetenhet och en vilja bland stadens invånare att återta urbana miljöer från bilar. Med studien presenterar vi viktiga aspekter för att möjliggöra en effektiv implementering av bilfria initiativ och skapa framtidens levande städer.