• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 808
  • 5
  • Tagged with
  • 813
  • 813
  • 668
  • 662
  • 499
  • 425
  • 371
  • 149
  • 130
  • 122
  • 119
  • 109
  • 100
  • 92
  • 91
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
11

Kvinnors upplevelser tiden efter att de fått diagnosen bröstcancer fram till operation : En litteraturstudie av patografier

Rezayi, Shahin January 2016 (has links)
No description available.
12

Patientens upplevelser av timsrunda : En intervjustudie om upplevelsen av att vårdas enligt timsrundans struktur

Hultman Lantz, Ann-Christin January 2017 (has links)
Bakgrund: Inom hälso- och sjukvård finns identifierade förbättringsområden, som vården behöver arbeta med för att undvika vårdskador. Exempel på några områden är fall och fallskador, trycksår, undernäring samt bristande patientdelaktighet. Personcentrerad vård och Timsrundor är två forskningsområden som tillsammans belyser dessa områden. Personcentrerad vård har visats öka patientdelaktigheten och timsrundor är en vårdstrategi för att i patientmöten höja kvalitén inom patientriskområden som fall och fallskador, trycksår och undernäring. Syfte: att beskriva patienters upplevelse av timsrundan samt se om timsrundan bidrar till personcentrerad vård. Metod: En kvalitativ intervjustudie med fem kvinnor och två män i åldersspannet 46-89 år har bearbetats och analyserats.  De hade 2-80 vårddygn vid tre slutenvårdsavdelningar på ett sjukhus i Mellansverige. Resultat: I det första av tre teman deltagarnas upplevelser av sitt hjälpbehov framkom det att deltagarna behövde ringa på hjälp när det var något som de inte klarade utföra själva. Andra temat belyste deltagarnas upplevelse av samspelet med personalen, att avdelningen hade en glad och trevlig personal som gav ett gott bemötande. I sista temat deltagarnas upplevelse av att personalen kom in utan att de ringt på hjälp framkom det att både tiden och frågorna när personalen kom in skulle anpassas efter personliga behov och situationer och att det bidrog till; det där lilla extra i vardagen, att de kände sig trygga och säkra och att de blev sedda och inte bortglömda. Slutsats: Det behövs ytterligare studier för att kunna dra slutsatser om timsrundor bidrar till personcentrerad vård. Däremot finns det indikationer på att Timsrundornas systematiska arbetssätt gör det dagliga patientnära arbetet mer personcentrerat.
13

Bedsiderapportering : En kvalitativ intervjustudie

Löfstedt, Karin, Carlén, Mathilda January 2016 (has links)
Bakgrund: Enligt patientlagen (SFS 2014:821) ska svensk vård ges individanpassat och med patienten delaktig. En förutsättning för att det ska vara genomförbart är att patienterna är välinformerade och att deras åsikter/önskemål blir hörda. För att öka patienters delaktighet i enlighet med lagen har Bedsiderapportering (BSR) införts på olika håll. BSR innebär att rapporteringen mellan sjuksköterskors arbetspass sker inne på patientrummet, tillsammans med patienten. Syfte: Syftet var att beskriva hur sjuksköterskor upplever BSR. Metod: En kvalitativ forskningsdesign användes för att beskriva sjuksköterskors upplevelse av en intervention med BSR. Fem sjuksköterskor genomförde BSR tillsammans med sina respektive patienter och intervjuades direkt därefter. Resultat: Resultatet visade att BSR ansågs vara ett redskap för fördjupad och uppdaterad information, att det kunde göra patienter mer delaktiga i sin vård men att det fanns risker och utmaningar för att kunna genomföra det. Kunskapen om den egna situationen/tillståndet kunde öka hos patienten samt att sjuksköterskan kunde fördjupa sin förståelse för patienten. Delaktigheten hos patienterna kunde variera och det ansågs att sjuksköterskan fick söka skapa delaktighet om det inte kom naturligt. Vidare beskrevs det hur BSR upplevdes svårt eller olämpligt att utföra i vissa situationer och att det fanns känsliga ämnen som inte var lämpliga att avhandla med patienten närvarande. Slutsats: Studiens resultat visar att sjuksköterskorna upplever BSR som positiv för personcentrerad vård, att det är en källa till kunskap vilken kanske kan leda till välinformerade patienter som blir mer delaktiga. Det upplevs dock, ur ett sjuksköterskeperspektiv, finnas svårare möten och utmaningar att ta i beaktande vid BSR.
14

Faktorer som påverkar följsamhet vid ögondroppsbehandling hos glaukompatienter : Litteraturstudie

Schei Klomsten, Merete, Östman, Belend January 2019 (has links)
Bakgrund: Glaukom är en kronisk ögonsjukdom och bland de vanligaste orsakerna till blindhet i världen. I första hand behandlas glaukom med trycksänkande ögondroppar vilket kan bidra till att bevara synen. Tidigare forskning visar däremot bristande följsamhet till den trycksänkandebehandlingen inom denna patientgrupp. Syfte: Att beskriva faktorer som påverkar glaukompatienters följsamhet till trycksänkande ögondroppar. Metod: Litteraturstudie med narrativ analys. Totalt analyserades 18 artiklar varav en med kvalitativ ansats och 17 med kvantitativ ansats. Resultat: Åtta kategorier framkom; demografiska faktorer, faktorer relaterade till behandlingsregim, faktorer relaterade till administrering av läkemedel, vårdgivar- och kunskapsrelaterade faktorer, faktorer relaterade till rutin, hälsorelaterade faktorer, faktorer relaterade till sjukdomsduration samt personliga faktorer. Slutsats: Följsamheten till den trycksänkande ögondroppsbehandlingen vid glaukom präglas av komplexitet. Det finns ett flertal faktorer som kan påverka den trycksänkande ögondroppsbehandlingen både positivt och negativt. Då ögonsjuksköterskan har en central funktion i glaukomsjukvården bör arbetet utgå ifrån ett personcentrerat förhållningssätt tillsammans med patienten med patientberättelsen i fokus för att kunna skapa goda förutsättningar för den enskilda patienten och den trycksänkande behandlingen.
15

Hur tillämpas personcentrerad vård prehospitalt? : En kvalitativ intervjustudie

Bergman, Robert, Lindström, Michael January 2019 (has links)
Bakgrund: PCV är en kärnkompetens för sjuksköterskor vilket höjer kvaliteten på vården. Tidspress och stress påverkar personcentrerade vården negativt. Inom den prehospitala akutsjukvården ökar belastningen eftersom antalet vårdärenden ökar vilket kan försämra den personcentrerade vården. Indikation från tidigare studier visar att PCV inte tillämpas väl inom prehospital akutsjukvård. Syfte: Syftet var att beskriva hur personcentrerad vård tillämpades prehospitalt för patienter ur ambulanssjuksköterskans perspektiv. Metod: En kvalitativ intervjustudie med tio ambulanssjuksköterskor. Intervjuerna hade ett semistrukturerat format och analyserades med konventionell kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade utifrån ambulanssjuksköterskornas perspektiv att PCV initierades tidigt under första kontakten till både patienten och dess närstående. Vikten av ett bra och tydligt informationsutbyte har framkommit samt att patienterna bör göras delaktiga i deras egen vård om omständigheterna tillåter det. Genom ett gott bemötande, informationsutbyte och delaktighet ges tid för att en relation ska kunna skapas mellan ambulanssjuksköterska och patient. Svårigheter att tillämpa PCV framkom då patienterna var alkohol- eller drogpåverkade, alternativt då det fanns språkbarriärer. Slutsats: Resultatet visar på hur ambulanssjuksköterskan ur ett personcentrerat perspektiv tar hand om patienter prehospitalt. Ambulanssjuksköterskan ser personen bakom sjukdomen och försöker skapa en helhet vilket är viktigt i PCV. Ytterligare forskning behövs för att utforska patientens upplevelse hur personcentrerad vård tillämpas prehospitalt.
16

Fokus på personcentrerad vård : Sjuksköterskors uppfattningar och erfarenheter av handledningssituationer

Erliksson, Agnes, Jonsér, Frida January 2019 (has links)
Bakgrund: Sjuksköterskans huvudsakliga område är omvårdnad. Omvårdnaden ska ske personcentrerat vilket innebär att sjuksköterskan ska ha en helhetssyn på varje ny individ som vårdas. Det ingår också i sjuksköterskeprofessionen att kunna handleda studenter och förmedla det personcentrerade förhållningssättet vidare till dem. Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors uppfattningar och erfarenheter av att förmedla ett personcentrerat förhållningssätt i handledningssituationer till sjuksköterskestudenter. Metod: Kvalitativ, deskriptiv metod användes för studien. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sju legitimerade sjuksköterskor på ett av Sveriges universitetssjukhus. En kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera data. Resultat: Innehållsanalysen resulterade i sex kategorier: Att lära studenterna att se alla patienter, att förmedla vikten av god kommunikation, att förmedla värdegrunder inom personcentrerad vård, att studenterna tar lärdom av sjuksköterskornas arbetssätt, att hinder försvårar förmedlingen av det personcentrerade förhållningssättet och att möjliggöra det personcentrerade förhållningssättet. Deltagarna framförde att det var viktigt att förmedla till studenterna att ha alla patienter i fokus där man ser människan och dennes resurser och inte endast dennes sjukdom samt att kommunikation var en värdefull färdighet att utveckla. Deltagarnas erfarenheter var att de diskuterade med studenterna om viktiga värdegrunder som lägger grunden för det personcentrerade förhållningssättet. Tid- och resursbrist visade sig vara ett hinder för att i handledningssituationer arbeta personcentrerat. Att introducera studenterna till ett nära teamarbete runt patienterna och att använda PCÖ, personcentrerad överlämning, var möjligheter till att främja det personcentrerade förhållningssättet. Slutsats: Hinder som tid- och resursbrist kan komplicera tillämpningen av det personcentrerade förhållningssättet i handledningssituationer. Trots det finns det goda möjligheter till att bibehålla det personcentrerade förhållningssättet i handledningssituationer då sjuksköterskestudenterna har en förmåga till att strukturera upp och prioritera omvårdnadsarbetet samt att beakta de viktigaste värdegrunderna. Detta resulterar i ökad tid till patienterna och högre kvalité på omvårdnaden.
17

Lidandet kring utmattningssyndrom : En litteraturstudie

Silverstrand, Jenny, Andersson, Marie January 2019 (has links)
Bakgrund: Utmattningssyndrom har ökat kraftigt sedan 1997 och är idag den vanligaste orsaken till långtidssjukskrivning. Att drabbas av ett utmattningssyndrom leder till ett stort personligt lidande. Sjuksköterskans etiska koder innefattar att främja och återställa hälsa, förebygga sjukdom och lindra lidande. Inom personcentrerad vård har sjuksköterskan som uppgift att konkret lindra lidandet hos individer som drabbats av utmattningssyndrom. Syfte: Syftet var att belysa lidandet hos individer med utmattningssyndrom. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med en deduktiv ansats. Teorin som prövades var Katie Erikssons omvårdnadsteori om lidandet. Innehållsanalysen inspirerades av Graneheim och Lundmans sätt att analysera text. Texter utifrån tre patografier analyserades.                     Resultat: Analysen visade att livslidande var en stor del av det lidandet som en individ med ett utmattningssyndrom upplevde. En central del hos individen var känsla av oro, sorg, minnessvårigheter, behov av återhämtning, trötthet, förlorad identitet, oviss framtid och otillräcklighet. Sjukdomslidande visade att de fysiska sjukdomssymptomen till en början var ganska milda och diffusa som exempelvis yrsel och illamående. Ju längre tiden gick förvärrades symptomen och individen blev mer begränsad i sin vardag. Symptomen eskalerade till ångest, muskelryckningar och i det ännu senare stadiet panikångest, minnesstörningar och koncentrationssvårigheter. Individen som drabbats av ett utmattningssyndrom kände av ett vårdlidande. Individen upplevde att vården inte gav den hjälp och informationen som behövdes, just för att kunna känna trygghet vid alla obehagliga symptom. Slutsats: Att drabbas av utmattningssyndrom innebar ett stort lidande för individen både psykiskt och fysiskt. För att detta ska kunna undvikas är det viktigt att sjuksköterskan som möter individen har kunskap kring psykiska och fysiska symptom, vilket kan minska lidandet hos individen. Mer forskning kring utmattningssyndrom behövs.
18

Att leva med ett diabetesfotsår : - En litteraturstudie om patientens upplevda livskvalitet.

Bäckman Hägglund, Malin, Östman, Sandra January 2018 (has links)
Bakgrund: Diabetes Mellitus är en växande sjukdom och en orsak är att befolkningen blir alltäldre. Att leva med ett högt långvarigt blodsocker kan resultera i ett diabetesfotsår. Detkrävs mycket av både individ och vårdpersonal gällande vård och behandling för att ettdiabetesfotsår ska läka. Detta innefattar många olika professioner i teamarbeten. Densituation som en individ befinner sig i kan medföra en påverkan på livskvaliteten. Syfte:Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur patienter med diabetesfotsår uppleversin livskvalitet. Metod : Denna litteraturstudie innefattade totalt 14 kvalitativa ochkvantitativa studier som granskades och sammanställdes till ett gemensamt resultat.Resultat: Det framkom att leva med ett diabetesfotsår gav låg livskvalitet i form avbegränsningar och påfrestningar. Det liv som en gång levts byttes ut mot en tappad identitetoch ett liv i isolering. Försök av att leva fullt ut stördes då hjälpmedel var otillräckliga.Vidare framkom det att känslan av att uppleva sig som en börda var svår att hantera dåhjälp och stöd var nödvändigt. Upplevelsen av smärta visade sig vara den störstabidragande orsaken till låg upplevd livskvalitet då smärtan var svår att hantera samt attbehandla. Diskussion: Det var svårt att uppnå livskvalitet om vården enbart fokuserade påsårläkning. Det fysiska, psykiska och sociala påverkade varandra vilket leder till att vårdenmåste se och vårda hela individen i sitt sammanhang. Slutsats: Vården hos individer meddiabetesfotsår har inte anpassats efter individen vilket lett till psykisk, fysisk och socialpåverkan på individens livskvalitet. Att arbeta personcentrerat skulle kunna leda till ökadupplevd livskvalitet. / <p>Godkännnde datum: 19-11-05</p>
19

Kära Dagbok... : Dagbokens betydelse för patienten

Åsa, Augustsson January 2012 (has links)
Vid sjuksköterskans omvårdnadsarbete ska fokus ligga i den enskilda patientens behov och önskningar och omvårdnaden skall vara individanpassad. Patienten skall vara delaktig och uppleva trygghet och respekt. Vid god omvårdnad måste sjuksköterskan utgå från den unika patientens behov, erfarenheter och upplevelser varpå kunskap om personen i fråga krävs. Dagboksanteckningar kan identifiera tillstånd och känslor hos patienten, vilket kan fångas upp av sjuksköterskan som i sin tur får ökad förståelse för den individuella patientens behov. Syftet med studien var att beskriva dagbokens betydelse ur patientens perspektiv. En litteraturstudie där resultatet baserades på tolv artiklar genomfördes. Resultatet belyser att dagböcker som företeelse kan identifiera känslor och tillstånd hos patienterna vilket kan hjälpa sjuksköterskan till ökad förståelse för den individuella patientens behov. Dagböckerna ökade patienternas medvetenhet om sin sjukdom eller tillstånd, vilket ledde till bättre följsamhet vid egenvård, symtomlindring och ökad delaktighet i vården. Detta kan ses som ett verktyg utifrån vilket sjuksköterskan planerar olika omvårdnadsåtgärder vilket bör uppmärksammas och utvecklas i omvårdnadsutbildningar. Dagbokens användningsområde bör expanderas och kommande forskning bör genomföras i syfte att utveckla dagbokens betydelse som ett effektivt omvårdnadsverktyg i dagliga rutiner.
20

Vårdpersonalens upplevelse av personcentrerat förhållningssätt i vården av personer med demenssjukdom : en fenomenologisk studie

Söderblom, Anne-Marie January 2010 (has links)
Studiens syfte har varit att beskriva vårdpersonalens upplevelse av hur de utifrån ett personcentrerat förhållningssätt i vården arbetar med personer med demenssjukdom. Intervjuer har genomförts med fem deltagare som alla har erfarenhet från vård av personer med demens och dessa intervjuer analyserades sedan med en fenomenologisk analysmetod enligt Amedeo Giorgi. Utgångspunkten för studien har varit den personcentrerade formuleringen som definieras i de Nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom. Resultatet visar att deltagarna sätter fokus på individanpassade behov som har en tidskrävande inlärningsperiod. För att bevara patientens personlighet behövs kunskap om personen, dennes aktiviteter är viktigt att de får fortsätta med och att misslyckanden i situationen att försöka förstå personen med demens skall ses som nyckeln till framgång. För samspelet med den demenssjuke försöker personalen undvika konflikter och tilliten till varandra är av stor betydelse. Medbestämmandet innebär ofta att personalen påverkar personen i positiv riktning och att den öppna dialogen med dennes anhöriga är betydande.Sammanfattningsvis så visar resultatet i denna studie att deltagarna har en god personcentrerad omvårdnadssyn i sitt arbete även om de till viss del har för mycket fokus på fysiska behov hos patienten. Det krävs dock personer med speciella kompetenser för att klara detta samtidigt som verksamheten måste tillgodose en liten skara personer runt personen med demens.

Page generated in 0.1033 seconds