Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka ungdomars tankar om klädstil. Hur uttrycker ungdomar sin klädstil? Vad betyder ungdomars klädstil för dem? Metod Studien använder sig av kvalitativa intervjuer. Fyra 16 åriga elever intervjuades. En ljudinspelare och intervjuguide användes som hjälp.  Resultat Resultaten visar att eleverna uttrycker sin klädstil med hjälp av bland annat kläder, smink, frisyr, praktiker, smycken och sitt språkbruk. Detta gör de för att kunna uttrycka sin smak och i sin tur identitet/personlighet. Det vill säga deras intressen och åsikter kring frågor som har att gör med exempelvis politik, religion och skönhet. Slutsats Klädstilen är viktig för elevernas identitet/personlighet. De känner en stark sammankoppling mellan sin identitet/personlighet och klädstilen. Det vill säga det är med hjälp av klädstilen som de kan gestalta sin identitet/personlighet vilket bidrar till att ge dem en känsla av mening och glädje i sina liv. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 6-9. Ht 2011</p>

<p>Personlighetspsykologin är uppdelad i ett antal "stora", sinsemellan tämligen fristående personlighetsteorier. En övergripande modell för integrering av dessa personlighetsteorier presenteras. Modellen beskriver hur personligheten formas av <em>biologisk utveckling</em>, <em>direkt påverkan på biologin</em> och <em>inlärning</em>. Den utgår från <em>evolutionen </em>och <em>biologi</em> och beskriver samband mellan olika element - t.ex. <em>beteende</em>, <em>situation</em> och <em>utveckling</em> - som kan anses viktiga i de befintliga teorierna. Elementen <em>drivkraft</em> och <em>inlärning</em> betonas särskilt och en fördjupande delmodell beskriver hur <em>motivationsdriven</em> <em>inlärning</em> kan skapa "om...så..."-mönster av olika generaliseringsgrad. Sådana mönster föreslås kunna beskrivas utifrån <em>primär drivkraft</em> och <em>sekundär</em> <em>motivation</em>, hur stor <em>generalisering</em> det rör sig om (omfattning av "om...så..."-mönster) samt vilken <em>typ</em> <em>av</em> <em>inlärning</em> det handlar om. Primär drivkraft och sekundär motivation kategoriseras efter hedonistisk valens (<em>lust</em>- eller <em>olustdriven</em>) samt <em>individualistisk</em> eller <em>prosocial</em> inriktning. Viss typ av inlärning antas sannolikare kunna skapa stabilare och därigenom mer personlighetsformande inlärning, bl.a. <em>olustdriven inlärning</em>, <em>inlärd hjälplöshet</em> och <em>intern konflikt</em>.</p>

<p> </p><p>Forskning har visat att människor har lättare för att tänka strategiskt i situationer som appellerar till deras intuition (Sternberg, 2004). En metod som använts för att mäta människors strategiska resonemang är ”2/3 Beauty Contest” där deltagarna får välja ett tal mellan 0-100. Den som valt talet närmast 2/3 av det genomsnittliga talet vinner. För att undersöka om deltagarna hade lättare för att tänka strategiskt i en mer naturlig situation utvecklades ett spel där deltagarna fick välja rad att sätta sig på i en teatersalong. Ljudet i salongen förändrades i förhållande till var man satt i folkmängden. Vi undersökte sambandet mellan deltagarnas strategiska resonemang och förhandlingsförmåga. Slutligen undersökte vi om deltagarnas antaganden om sakers föränderlighet var kopplad till deras strategiska förmåga. Resultatet visade att deltagarna som utgick ifrån att saker är föränderliga var bättre i integrativa frågor i förhandlingen samt hade lättare för att resonera strategiskt i det naturliga spelet. I övrigt visade resultaten inte på någon signifikans. Vidare diskuteras förbättringspotential kring det nya naturliga spelet och hur resultaten står sig i förhållande till annan forskning (Camerer, 2003).</p><p> </p>

<p>Syftet med studien var att få kunskap om arbetsmiljöfaktorer som kunde modifiera ett eventuellt samband mellan personlighet och förändringsmotstånd. Förutom detta var syftet att få kunskap om de eventuella interaktioner som fanns mellan samtliga variabler. 194 deltagare (n=194) besvarade ett frågeformulär innehållande 69 frågor som behandlade personlighet, förändringsmotstånd, arbetstillfredsställelse, arbetsmiljöfaktorer och erfarenheter av tidigare förändringar. Resultatet visade unika samband mellan personlighet och förändringsmotstånd men även att arbetstillfredsställelse tillsammans med en bra förändringsprocess agerade som moderator på sambandet mellan personlighet och förändringsmotstånd. Arbetstillfredsställelse fungerade även som unik prediktor för förändringsmotstånd. Arbetsmiljöfaktorer påverkade i sin tur variansen i arbetstillfredsställelse, varpå en modell skapades som innebär att om företag arbetar med arbetstillfredsställelse genom att förbättra arbetsmiljön kommer detta i sin tur reducera individers motstånd till förändringar på arbetet, oavsett individers personlighet.</p>

I olika skeden av livet möts människan av olika stressande situationer som ställer krav. Hur individer upplever och hanterar dessa situationer varierar. För vissa individer leder dessa situationer till destruktiva försöksmetoder att hantera stressorn. Copingstrategier, personlighetsdrag samt debutålder för alkohol är de faktorer som visat sig vara relevanta för ungdomars riskabla alkoholvanor i tidigare forskning. Syftet med denna studie var att bredda urvalet för att se om det var generaliserbart för högre åldersgrupper, samt att undersöka vilka faktorer som influerar riskabla alkoholvanor. Potentiella faktorer förväntades för alkoholvanor vara copingstrategier, personlighet och debutålder för alkohol. Urvalet bestod av 200 undersökningsdeltagare, varav 100 var studenter och 100 arbetande. En enkät bestående av tre delar med skattningsfrågor utgjorde underlag för undersökningen. Korrelationsanalys och multipel regression genomfördes. Resultatet visade att debutålder för alkohol och aktiv coping, var främsta prediktorer för alkoholvanor. Av personlighetsdrag visade sig neuroticism, vänlighet och samvetsgrannhet vara de faktorer som predicerade riskabla alkoholvanor. För att fastställa orsakssamband bör i framtida forskning longitudinella studier genomföras.

Personlighetspsykologin är uppdelad i ett antal "stora", sinsemellan tämligen fristående personlighetsteorier. En övergripande modell för integrering av dessa personlighetsteorier presenteras. Modellen beskriver hur personligheten formas av biologisk utveckling, direkt påverkan på biologin och inlärning. Den utgår från evolutionen och biologi och beskriver samband mellan olika element - t.ex. beteende, situation och utveckling - som kan anses viktiga i de befintliga teorierna. Elementen drivkraft och inlärning betonas särskilt och en fördjupande delmodell beskriver hur motivationsdriven inlärning kan skapa "om...så..."-mönster av olika generaliseringsgrad. Sådana mönster föreslås kunna beskrivas utifrån primär drivkraft och sekundär motivation, hur stor generalisering det rör sig om (omfattning av "om...så..."-mönster) samt vilken typ av inlärning det handlar om. Primär drivkraft och sekundär motivation kategoriseras efter hedonistisk valens (lust- eller olustdriven) samt individualistisk eller prosocial inriktning. Viss typ av inlärning antas sannolikare kunna skapa stabilare och därigenom mer personlighetsformande inlärning, bl.a. olustdriven inlärning, inlärd hjälplöshet och intern konflikt.

Forskning har visat att människor har lättare för att tänka strategiskt i situationer som appellerar till deras intuition (Sternberg, 2004). En metod som använts för att mäta människors strategiska resonemang är ”2/3 Beauty Contest” där deltagarna får välja ett tal mellan 0-100. Den som valt talet närmast 2/3 av det genomsnittliga talet vinner. För att undersöka om deltagarna hade lättare för att tänka strategiskt i en mer naturlig situation utvecklades ett spel där deltagarna fick välja rad att sätta sig på i en teatersalong. Ljudet i salongen förändrades i förhållande till var man satt i folkmängden. Vi undersökte sambandet mellan deltagarnas strategiska resonemang och förhandlingsförmåga. Slutligen undersökte vi om deltagarnas antaganden om sakers föränderlighet var kopplad till deras strategiska förmåga. Resultatet visade att deltagarna som utgick ifrån att saker är föränderliga var bättre i integrativa frågor i förhandlingen samt hade lättare för att resonera strategiskt i det naturliga spelet. I övrigt visade resultaten inte på någon signifikans. Vidare diskuteras förbättringspotential kring det nya naturliga spelet och hur resultaten står sig i förhållande till annan forskning (Camerer, 2003).

Syftet med studien var att få kunskap om arbetsmiljöfaktorer som kunde modifiera ett eventuellt samband mellan personlighet och förändringsmotstånd. Förutom detta var syftet att få kunskap om de eventuella interaktioner som fanns mellan samtliga variabler. 194 deltagare (n=194) besvarade ett frågeformulär innehållande 69 frågor som behandlade personlighet, förändringsmotstånd, arbetstillfredsställelse, arbetsmiljöfaktorer och erfarenheter av tidigare förändringar. Resultatet visade unika samband mellan personlighet och förändringsmotstånd men även att arbetstillfredsställelse tillsammans med en bra förändringsprocess agerade som moderator på sambandet mellan personlighet och förändringsmotstånd. Arbetstillfredsställelse fungerade även som unik prediktor för förändringsmotstånd. Arbetsmiljöfaktorer påverkade i sin tur variansen i arbetstillfredsställelse, varpå en modell skapades som innebär att om företag arbetar med arbetstillfredsställelse genom att förbättra arbetsmiljön kommer detta i sin tur reducera individers motstånd till förändringar på arbetet, oavsett individers personlighet.

I olika skeden av livet möts människan av olika stressande situationer som ställer krav. Hur individer upplever och hanterar dessa situationer varierar. För vissa individer leder dessa situationer till destruktiva försöksmetoder att hantera stressorn. Copingstrategier, personlighetsdrag samt debutålder för alkohol är de faktorer som visat sig vara relevanta för ungdomars riskabla alkoholvanor i tidigare forskning. Syftet med denna studie var att bredda urvalet för att se om det var generaliserbart för högre åldersgrupper, samt att undersöka vilka faktorer som influerar riskabla alkoholvanor. Potentiella faktorer förväntades för alkoholvanor vara copingstrategier, personlighet och debutålder för alkohol. Urvalet bestod av 200 undersökningsdeltagare, varav 100 var studenter och 100 arbetande. En enkät bestående av tre delar med skattningsfrågor utgjorde underlag för undersökningen. Korrelationsanalys och multipel regression genomfördes. Resultatet visade att debutålder för alkohol och aktiv coping, var främsta prediktorer för alkoholvanor. Av personlighetsdrag visade sig neuroticism, vänlighet och samvetsgrannhet vara de faktorer som predicerade riskabla alkoholvanor. För att fastställa orsakssamband bör i framtida forskning longitudinella studier genomföras.

No description available.