Lönetillfredställelse och arbetstillfredsställelse bland anställda är viktiga arbetsrelaterade attityder som är relevanta för organisationers lönsamhet och för anställdas välmående. Hittills har forskningen lagt fokus på arbetsklimatets betydelse för löne- och arbetstillfredsställelse men personlighetens tänkbara betydelse har med tiden blivit allt mer uppmärksammad. Syftet med föreliggande studie var att undersöka den relativa effekten av lönens storlek, personlighet och arbetsklimat för lönetillfredsställelse och arbetstillfredsställelse bland anställda. Enkätdata bland medarbetare i ett svenskt industriföretag (N=249)  analyserades med hierarkisk multipel regressionsanalys. Resultatet visade att faktisk lön och personlighet hade en relativt liten betydelse för löne- och arbetstillfredsställelse medan arbetsklimatet förklarade högre andelar av variationen i båda aspekterna av tillfredsställelse. Studien kan bidra till forskningen kring hur löne- och arbetstillfredsställelse uppstår och resultaten kan ge en riktlinje till arbetsgivare hur de på bästa sätt kan arbeta för att få sin personal att känna tillfredsställelse med lön och arbete.

Människor har länge burit tatueringar men av olika skäl. Tatueringar har ofta förknippats med sjöfarare, kriminella och framför allt män. Syftet med denna studie var att undersöka huruvida en man respektive kvinna uppfattas olika beroende på om de är tatuerade eller inte. Detta gjordes genom att manipulera bilder på en tatuerad man respektive kvinna som bildade fyra varianter av enkäter. De 237 deltagarna var studenter på en högskola i Mellansverige. I enkäten fick de skatta personen på 19 attribut, ett Big Five test samt delge kvalitativa data. Kvinnan blev i högre grad bedömd annorlunda med tatueringar, då hon ansågs ha mer humor och missbruksproblem, vara mer impulsiv, manlig, rebellisk samt öppensinnad. Deltagarna skattade även den tatuerade kvinnan som mer extrovert men mindre samvetsgrann. En kvinna med tatueringar verkar löpa större risk att bli bedömd annorlunda än vad en man med tatueringar gör.

Studiens syfte var att undersöka om respondenterna upplevde personlighetsförändringarfrån att vara fast i ett missbruk till att sedan sluta missbruka och bli fri från det. Enkvalitativ metod användes där sex respondenter, tre män och tre kvinnor i åldersspannet27 till 50 år fick genomgå semistrukturerade intervjuer utifrån en intervjuguide.Intervjuerna transkriberades och analyserades genom induktiv tematisk analys.Resultatet visade på tre teman vilka var följande: (1) Identitetssökande med en osäkersjälvuppfattning (2) En beteendemässig yttre förändring, (3) Ett vägskäl som germöjlighet till verklig förändring. Resultatet visade hur respondenterna upplevdepersonlighetsförändringar dels av att börja missbruka, dels av att fortsätta missbrukamen också av att sluta missbruka och vara drogfria över tid. Resultatet visarrespondenternas initiala lustupplevelse, den beteendemässiga förändringen, motivationatt blir drogfria och vilka praktiska förändringar som var nödvändiga samt hur livet blevefter

Emotionsreglering har visat sig ha en stor betydelse för psykiskt välmående. Dysfunktionella emotionsregleringsstrategier så som supression, har visat sig ha en koppling till depression och andra psykiska sjukdomar medan kognitiv omvärdering har visat ha kopplingar till psykiskt välmående. Men vad är det egentligen som avgör valet av strategi? Spelar personligheten någon roll när vi väljer vilken strategi vi ska använda oss av? Med kvantitativ metod där datainsamling skedde genom webbenkäter så undersöktes sambandet mellan personlighet och emotionsreglering. För att skatta personlighet användes Ten Item Personality Measure (TIPI) och emotionsreglering mättes med Emotion Regulation Questionnaire (ERQ). Enkäten gjordes i Survey & Report och redan översatta versioner av TIPI och ERQ användes. Urvalet gjordes genom ett bekvämlighetsurval och totalt 77 personer deltog i studien, varav 68 personer definierade sig som kvinnor (88,3%) och resterande 9 identifierade sig som män (11,7%) och deltagarna hade en medelålder på 22,43 år. Resultatet visade att det fanns ett samband mellan personlighetsdraget neuroticism och emotionsregleringsstrategin supression. Det fanns också en negativ korrelation mellan personlighetsdraget extraversion och supression.

Företag har sedan taylorismens introduktion haft en intresse av att förbättra medarbetarnas arbetsprestation. Denna vilja till att utveckla medarbetare tar sig uttryck via konstruktiv kritik: feedback, utvecklingssamtal, återkoppling och dylikt. Forskning visar att en märkbar del av återkoppling leder till en försämrad arbetsprestation och detta tyder på att givandet av konstruktiv kritik kan förbättras. För att förbättra förståelsen av givandet av konstruktiv kritik har en kvalitativ studie genomförts med ett fokus på hur chefer upplever följande ämnen: hur de giver konstruktiv kritik, medarbetares mottagande av kritik och vad som förbättrar givandet av kritik. Semistrukturerade intervjuer användes för att samla in information från chefer. Resultatet redovisade att chefer gör förberedande handlingar innan de möter medarbetare, att den konstruktiva kritiken innefattar exempelvis dialog-aspekter och att chefer har förändrat sitt tillvägagångssätt med tiden. Fortsättningsvis redogör studien att medarbetare mottager kritiken individuellt och områden som exempelvis personlighet rapporterade som avgörande. Avslutningvis förmedlas det som förbättrar givandet av konstruktiv kritik är: en insikt om att våga göra fel och ständigt utvecklas, meta-kritik, empati och tydlighet. Denna studie kan ses som utökning av förståelsen för givandet av konstruktiv kritik men även ödmjuk insikt i ämnets komplexitet.

En film om en lärare, hans personlighet och mötet med eleverna / A film about a teacher, his personality and the gathering with his pupils

Precis som personligheten skiljer sig från person till person, skiljer sig upplevelsen av stress mellan olika personer. Hur mycket personligheten påverkar upplevelsen av stress varierar. Forskning visar på att det finns kopplingar mellan personligheten och höga stressnivåer. Syftet med denna studie var att undersöka femfaktormodellens grundläggande personlighetsdimensioner (neuroticism, extraversion, vänlighet, samvetsgrannhet och öppenhet) och dess relation till upplevd stress. Totalt deltog 105 universitetsstudenter i undersökningen genom att besvara en webbenkät som bestod av Big Five Inventory (BFI) samt Perceived Stress Scale-14 (PSS-14). Resultatet visade att personlighet har betydelse för upplevd stress. En korrelationsanalys visade att neuroticism korrelerade positivt med upplevd stress, ett resultat som tyder på att högt neurotiska personer upplever högre stress. Dimensionen extraversion korrelerade negativt med upplevd stress, ett resultat som tyder på att högt extroverta personer upplever mindre stress. Studien visade en könsskillnad gällande upplevelsen av stress. Kvinnor upplevde stress i högre utsträckning än män.

Dagens olika marknader består vanligtvis av många konkurrenter där alla konkurrerar om samma kunder vilket kräver mer av företagen att sticka ut från mängden och göra sig mer konkurrenskraftiga. En djup relation med kunden är därför av en stor betydelse som bland annat kan uppnås genom varumärket. Ett varumärke har vissa personliga egenskaper som ger konsumenter en underlig- gande betydelse. Dessa egenskaper sätter sig som undermedvetna bilder hos konsu- menterna och speglar företagets verksamhet. Denna personlighet som skapas är en av de viktiga delarna i relationen mellan företaget och konsumenten. Men även kon- sumenter har olika personlighetsdimensioner som attraheras av specifika personligheter hos varumärket. Varumärkets särskiljande personlighet är därför en viktig nyckel till varumärkets framgång Tidigare studier har påvisat att det förekommer ett signifikant samband mellan varumärkets personlighet och varumärkets lojalitet Det finns ännu ingen studie som lyckats påvisa att det förekommer ett signifikant samband mellan konsumenternas personlighet och varumärkets personlighet inom banksektorn. Därför är syftet med denna uppsats att undersöka om det förekommer ett samband mellan en banks varumärke i relation till konsumenternas personlighet. Studien är uppbyggd av primärdatan som insamlats genom den kvalitativa metoden, enkätundersökningar. Den kvalitativa metoden är bäst lämpade för att kunna göra rättvisa jämförelser med tidigare studiers resultat. Datan insamlades genom ett samarbete med Sparbanken 1826 från deras kunder. Studiens resultat kan ge en indikation på hur väl banken har lyckats med att ge kunderna rätt uppfattning om deras varumärke. / Today are various markets usually consisted of many competitors, which all compete for the same customers and requiring more of them to stand out from the crowd and make themselves more competitive. A deep relationship with the customer is therefore of great importance that among other things can be achieved by the brand. A brand has certain personal characteristics that give consumers an underlying meaning. These properties sit as subconscious images of the consumers and mirrors in accordance with the company's operations. This personality that’s created is one of the important elements in the relationship between the company and the consum- er. But consumers have different personality traits that are attracted to specific personalities of the brand. The brand's distinctive personality is an important key to the brand's success Previous studies have shown a significant relationship between brand personality and brand loyalty in different sectors. Something that hasn’t yet been proved is if there’s a significant relationship between consumers’ personality and brand personality in the banking sector. The purpose of this paper is therefore to investigate if there’s a relationship between a bank's brand and the consumer's personality. The study is based on primary data, which has been gathered through the quantita- tive method using surveys. The quantitative method is the best choice for this sort of studies, since it allows a fair comparison with the results of earlier studies. The in- formation was gathered in collaboration with Sparbanken 1826, by limiting the target group to customers at that bank. This study could provide an indication regard- ing how successful the bank has been able to provide customers with the right idea of its brand.

Syftet med denna studie är att få kunskap om vilken vikt rekryteringsansvariga ger sambandet mellan personlighet och arbetsprestation samt att studera hur de rekryteringsansvariga med hjälp av intervjun som bedömningsredskap går tillväga för att bedöma sökandes personlighet. För att kunna besvara syftet har fem intervjuer genomförts med anställda på olika företag vars arbetsuppgifter innefattar rekrytering. Resultatet visar att de rekryteringsansvariga tycker att personligheten hos arbetssökande har stor betydelse. Störst betydelse har personlighet vid enklare arbetsutföranden, menar de rekryteringsansvariga. Att vara lojal och plikttrogen samt att kunna anpassa sig efter olika situationer var egenskaper som värderas högt. Hur de rekryteringsansvariga genomförde sina intervjuer skiljde sig lite åt, men gemensamt var att alla försökte få fram relevant information grundad i kravprofiler med hjälp av strukturerade intervjuer och exemplifierande földfrågor. Bedömningen av arbetssökande bör ske utifrån kravprofilen för aktuell tjänst och inte den rekryteringsansvariges personliga värderingar.

Studien syftar till att få en djupare förståelse för hur sångare använder och upplever olika verktyg för att forma och kommunicera musik, vilka verktyg de prioriterar samt vilken funktion dessa verktyg fyller. För att undersöka detta har jag utgått från olika teorier om musikalisk kommunikation samt ett multimodalt och socialsemiotiskt perspektiv med fokus på kommunikation som en social process av teckenskapande. Jag har genomfört åtta kvalitativa intervjuer med sångare som arbetar/arbetat professionellt med sång inom olika genrer. Resultaten visar att sångarnas musikaliska kommunikation formas och uttrycks genom ett användande av flera olika verktyg varav röstteknik, samspel, publikens förväntningar, personlighet och tradition är de viktigaste. Sångarnas användande och prioritering av dessa olika verktyg kan sammanfattas i olika övergripande förhållningssätt som sångarna har till sin musikaliska kommunikation, varav tradition och personlighet är de mest framträdande förhållningssätten. En slutsats är att en sångares musikaliska uttryck kan beskrivas som en väv av kommunikativa strukturer och att sångare strävar efter att gestalta helheter av dessa strukturer för att uppleva mening. En annan slutats är att sångare kan betona olika aspekter av den musikaliska kommunikationen vid olika tillfällen i musicerandet, att den sker på flera plan samtidigt samt att musikens sammanhang avgör hur den musikaliska gestaltningen formas. Jag vill slutligen tillägga att sångarens gestaltande av musikaliska helheter sker genom att skapa, tolka och imitera olika resurser i syfte att skapa en meningsfull kommunikation för både publik, medspelare samt med sångaren själv. / The study aims to demonstrate a deeper understanding in how singers can use different tools to shape and communicate music, and the order of priority and functions of these tools. To attain knowledge about this, I have applied different theories of musical communication, in addition to a multimodal and social semiotic perspective with focus on communication as a social process of sign making. This has been examined through qualitative interviews with eight active and former professional singers in various genres. The results show that the singers use many different tools to shape and communicate music, of which the most predominant are voice-technique, interplay, expectations from the audience, personality and tradition. The singers usage and priority of these tools can be summarised in different overall ways of musical communication, of which tradition and personality are the most conspicuous. One conclusion is that the musical expression of a singer can be described as a weave of communicative structures, and that the singers strive to achieve a wholeness of these structures to yield meaning. Another conclusion is that singers may emphasize different aspects of the musical communication at different stages in a performance, that this may occur at different levels simultaneously, and that the musical context decides how the musical communication is being shaped. Finally, I want to describe the singers’ function as achieving completeness in the musical expression by creating, interpreting and imitating different resources by using different tools, thereby creating a meaningful musical communication to the audience, in interplay with other musicians and the singer.