Syftet med studien var att verifiera sambandet mellan personlighetsdrag, affekt och emotionsreglering. Det undersöktes om hur specifika personlighetsdrag kan predicera användning av emotionsreglering. Utgångspunkten var tidigare forskning som visar korrelationer mellan dessa tre variabler. Undersökningen utfördes online och sammanlagt deltog 47 personer. Extraversion i sig visade sig kunna predicera både användning av Omvärdering och upplevelse av positiv affekt, medan Neuroticism bara verkar kunna predicera negativ affekt. Multipelregressionsanalysen visade att Öppenhet och Vänlighet leder till ökning användning av Omvärdering. Ökningen i Öppenhet var också relaterad till ökning av positiv affekt, samtidigt som Extraversion var relaterad till minskad användning av Supression.  Utöver det hittades positiva korrelationer mellan Supression och negativ affekt samt Omvärdering och positiv affekt, och negativt samband med vice versa.

Studien undersöker sambandet mellan attityd och biologiskt kön med hjälp av moderatorvariabeln socialt kön samt personlighet kopplat till detta. Baserat på tidigare forskning inom ämnena socialt kön och personlighet, socialt kön och CSR samt attitydformation utformades en analysmodell. Denna modell testades sedan med hjälp av tio semistrukturerade intervjuer: fem stycken med personer av kvinnligt biologiskt kön och fem med personer av manligt biologiskt kön. Studien visade att kvinnor generellt var mer positiva till CSR än män. Studien visade också att kvinnor var mer flytande i sin gradering av sig själva som maskulina eller feminina men att biologiskt kön generellt kongruerar med personlighet/socialt kön. Dessutom konstaterades att emotionalitet, som är ett drag som kopplats till kvinnligt attitydskapande, var mindre betydande än först trott. Identifikation lyftes som ett nytt bidrag till attitydskapande, vilket ansågs relevant för framtida forskning.

Den här studien undersöker sambandet mellan studenters personlighet och deras upplevelse av organisatorisk rättvisa. För att göra detta används femfaktorteorin för att mäta de olika personlighetsdragen. Analysens dataunderlag består av totalt 255 respondenter från tre olika vetenskapsområden vid Uppsala universitet. Resultatet visar att vänlighet verkar ha ett positivt samband med upplevd organisatorisk rättvisa för studenter. För extraversion, noggrannhet, neuroticism och öppenhet visar resultatet att det inte verkar finnas något samband. Resultatet skiljer sig delvis från resultaten av tidigare studier på arbetstagare som undersöker sambandet mellan personlighet och upplevd organisatorisk rättvisa. Därav föreslår studien att studenter inte kan likställas med arbetstagare då organisatorisk rättvisa undersöks vilket tidigare forskning menat. Studien föreslår även att hänsyn bör tas till personlighet då upplevd organisatorisk rättvisa undersöks och appliceras vid universitet.

Studien syftar till att undersöka om personligheten kan tänkas påverka lön och om personligheten i så fall har olika betydelse beroende på socioekonomisk befattning och sektorstillhörighet. I Sverige har det visat sig att lönen generellt är högre i den privata sektorn än i den offentliga, samt att den offentliga sektorn till stor del består av kvinnodominerade yrken. Det har också påvisats i tidigare forskning att en individs personlighet till viss del påverkar utfallet av lön, framför allt i grupper där lönen är högre, men sådana undersökningar har främst skett utanför Sveriges gränser. Utifrån femfaktorteorin om personlighet, humankapitalteorin samt sociologiska aspekter av personlighet teoretiseras det i denna studie kring sambandet mellan personlighet och lön i Sverige där data från Levnadsnivåundersökningen 2010 (LNU 2010) används. LNU 2010 innehåller en kortversion av personlighetsdrag som kan länkas till femfaktorteorins personlighetsdrag; öppenhet, samvetsgrannhet, extraversion, vänlighet och neuroticism. Resultatet från linjära regressionsanalyser visar att det snarare är enskilda personliga egenskaper inom personlighetsdragen som verkar ha ett samband med lön än de index som skapas för att fånga ett helt personlighetsdrag. Resultatet visar dock att variansen i lön bara till viss del kan förklaras av skillnader i personlighet.

The purpose of this study is to examine which characteristics increase a person’s employability in the music industry, more specifically in the creative positions such as A&R, marketing and promotion. The study is qualitative and based on five interviews with people on recruiting positions, such as general managers and human resource managers, at different companies within the music industry. The results of the study show that the most important characteristics that increase employability are personal characteristics. An extrovert personality type is more suited for a job in the music industry, because of the need to socialize and network. The personal characteristics also have to fit in with the organizational culture and be suitable with other personalities in the company. The other important characteristics that increase employability are social skills and other competences. The role of music industry is discussed, and the results show that an education is not crucial to be recruited for a creative position in the music industry. However, an education can increase a person’s employability by developing desirable generic skills.

SammanfattningFöreliggande studie har undersökt om det finns personlighetsskillnader mellan ingenjörsstudenter och en normgrupp. Testet vi använt oss av är baserat på de fem faktorerna i The big five och ärvidareutvecklat av rekryteringsföretaget A lot of people till testet B5 personlighetsprofil. Det nätbaserade personlighetstest har skickats ut till ingenjörsstudenter vid svenska högskolor ochuniversitet. Sammanlagt genomförde 184 studenter testet och deras svar har jämförts med en normgrupp bestående av 1215 individer. Respondenternas svar har analyserats med hjälp av oberoende t-test där vi funnit signifikanta skillnader mellan grupperna i tre av de fem faktorerna. Ifaktorerna vänlighet/behaglighet och öppenhet för nya erfarenheter visade ingenjörsstudenterna ett lägre resultat än normgruppen, medan de i faktorn emotionell stabilitet hade högre värden.Prestation/samvetsgrannhet och extroversion visade inga signifikanta resultat. Dessa resultat anknyts till ingenjörsyrket genom en diskussion och problematisering av personlighetstestning. / <p>Abstract</p><p>The present study has examined the differences in personality between engineering students and a norm group. The test used in this study is based on the five factors of The big five and is further</p><p>developed by the recruitment company A lot of people to a test named B5 personlighetsprofil. The test was taken online and has been sent to engineering students in Sweden. This resulted in 184</p><p>respondents which the study is now based on. The test-results has been analyzed by using an independent t-test, where significant differences between the groups where found in three out of the five factors. The engineering students showed lower values in the factors agreeableness and openness to experience, while they had higher values in the factor emotional stability.</p><p>Conscientiousness and extraversion showed no significant results. These results are connected to the engineering profession through the discussion and problematization of personality testing.</p><p>Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället</p>

Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka om det fanns ett samband mellan kondition och personlighetsdrag. Sekundära ändamål var att vidare undersöka hur sambandet ser ut vid indelning av kön, samt undersöka sambandet mellan självuppskattat rörelsemönster och personlighetsdrag. Studiens frågeställningar var följande: 1) Finns det ett samband mellan beräknad maximal syreupptagningsförmåga och femfaktormodellens personlighetsdrag hos gymnasieelever? 2) Vid ett hypotetiskt samband mellan beräknad VO2max och femfaktormodellens personlighetsdrag, hur ser sambandet ut vid indelning av kön? 3) Finns det ett samband mellan självuppskattat rörelsemönster och femfaktormodellens personlighetsdrag hos gymnasieelever? Metod Studiepopulationen bestod av totalt 74 gymnasieelever i ett åldersspann mellan 15-18 år, varav 39 var män och 35 var kvinnor. Deltagarna fick fylla i en enkät om ålder, kön, längd, vikt och rökvanor samt om rörelsevanor. I samband med detta genomgick deltagarna personlighetstestet Big Five Inventory, ett test som skattar personlighetsdragen Öppenhet (Ö), Samvetsgrannhet (S), Utåtriktning (U), Vänlighet (V) och Neuroticism (N) utifrån Femfaktormodellen. VO2max beräknades genom att deltagarna fick springa ett 2,4 km cooper test i skolan under deras idrottslektion. All data utvärderades genom att utföra sambandsanalyser mellan personlighetsdrag och VO2max samt övriga variabler från enkäten. Resultat På helgrupp visades en tendens till att ju mindre av personlighetsdraget N deltagarna hade desto högre var deras beräknade VO2max (r:-0,225, p:0,054). Ett signifikant samband hittades mellan S och självskattad vardagsmotion på helgrupp (r:0,31, p:0,009). Kvinnorna uppvisade ett signifikant samband mellan Ö och beräknat VO2max (r:-0,339, p:0,047). Slutsats Resultaten tyder på ett samband mellan personlighetsdrag och VO2max samt rörelsemönster men att sambandet skiljer sig åt mellan män och kvinnor. Generella slutsatser är att män och kvinnor som skattar lågt i N och kvinnor som skattar lågt i Ö har mer sannolikt ett högre beräknat VO2max än de som skattar högt. Hög skattning i S verkar tyda på ökad vardagsmotion. Det krävs fler studier med mer precision inom ämnet för att bekräfta eller avfärda eventuella samband.

Bakgrund: Tidigare forskning har visat på att tidspress är ett utbrett problem i revisionsbranschen. Detta då revisorer under tidspress har visat sig tillämpa diverse oönskade handlingar som kan ha en negativ inverkan på dokumentationen och revisionskvaliteten. Det finns även forskning som visar på att personligheten kan ha en inverkan på hur revisorn hanterar tidspressen. Detta kan således tänkas innebära att även dokumentationen hanteras olika under tidspress beroende på revisorns personlighet. Problemformulering: Vilken inverkan har en revisors personlighet på dokumentationen av en revision under tidspress? Vilken inverkan har revisorns personliga hantering av dokumentationen under tidspress i sin tur på revisionskvaliteten? Syfte: Vårt syfte är att skapa förståelse för hur olika personlighetsdrag hanterar dokumentationen av en revision under tidspress för att få en bättre insikt i hur en revisors personlighet inverkar på revisionskvaliteten. Metod: För att uppnå studiens syfte har en kvalitativ metod använts. Datainsamlingen har bestått av åtta stycken semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna har genomförts med revisorer från en och samma revisionsbyrå, men på olika kontor i Sverige. Urvalet av revisorerna var ett strategiskt urval då revisorerna är valda med omsorg för att passa in i studiens syfte. Resultat och slutsats: Studien visar på att revisorns personlighet kan ha en inverkan på dokumentationen under tidspress samt även för vilken revisionskvalitet som revisionen får. Personlighetsdraget utåtriktning inverkar under tidspress på dokumentationen, samt revisionskvaliteten, betydligt mer negativt än personlighetsdraget vänlighet. Vad det gäller personlighetsdraget noggrannhet är inverkan inte lika påtaglig negativ som för utåtriktning, men inte heller lika försiktig som för vänlighet. Dessa slutsatser är dock svåra att tillämpa då det finns tydliga indikationer på att det skiljer sig åt även inom personlighetsdragen. Vidare finns det även indikationer på att ytterligare faktorer också kan ha en inverkan, som exempelvis revisorns erfarenhet.

<p>Konflikter förekommer i de allra flesta relationer mellan människor och de ser olika ut beroende på typ av relation. Syftet med denna studie var att se vilka konflikt- och motivationsstrategier som förekommer i parrelationen samt om motivation och personlighetstyp påverkar val av konfliktstrategi. Genom en enkätundersökning gjord på 25 heterosexuella barnlösa par i åldern 20-40 år, framkom två dominerande konfliktstrategier, konfronterande och ge efter. Den konfronterande konfliktstrategin korrelerade negativt med personlighetsfaktorn självkänsla, vilket i synnerhet gällde män. Mäns självkänsla korrelerade också negativt med den promotiva motivationsstrategin. Den preventionsorienterade motivationsstrategin korrelerade däremot positivt med den konfronterande konfliktstrategin vilket i synnerhet gällde kvinnor. De två, enligt tidigare forskning, mest destruktiva konfliktstrategierna, att insistera och att undvika, framkom dock inte. Det kan bero på att dessa par är mycket måna om sina relationer och därför främst använder sig av konstruktiva konflikt-strategier.</p>

No description available.