Påverkar vår personlighet de utbildningsval vi gör i livet? Denna fråga ligger till grund för studien som gjordes på ekonom- och sjuksköterskestudenter på Uppsala Universitet. I studien deltog 120 personer och undersökningsdeltagarna (Ud) var jämnt fördelademellan ekonomer/sjuksköterskor och kvinnor/män. Studien genomfördes genom att Ud fick svara på 48 stycken påståenden som utgick från Eysenck Personality Inventory (EPI). Tidigare forskning har påvisat skillnader i personlighet mellan ekonom- och vårdstudenter. Syftet med studien var att undersöka om det fanns någon skillnad i personlighet mellan ekonom- och sjuksköterskestudenter. Studien visade inga signifikanta skillnader i personlighet mellan studentgrupperna. Den slutsats som drogs i denna studie, var att vår personlighet inte påverkar utbildningsvalen ekonom- och sjuksköterska.

Syftet med denna studie var att undersöka om högkänslighet är ett utmärkande drag hos musiker. Genom att studera tidigare forskning kring högkänslighet och musikers personlighet visade det sig att det kunde finnas ett samband mellan dessa begrepp. Metoden var en kvantitativ jämförande enkätstudie mellan musiker och icke-musiker. Studien bestod av totalt 96 deltagare varav 55 musiker och 41 icke-musiker. Deltagarna fick besvara en enkät som bestod av bakgrundsfrågor och mätinstrumentet Highly Sensitive Person Scale som mäter sensorisk känslighet. Studien visade att det finns en signifikant skillnad mellan musiker och icke-musiker i avseende på högkänslighet. Vilket innebär att musiker är mer högkänsliga än icke-musiker. Studien visade även att kvinnliga musiker och manliga musiker inte skiljer sig åt i avseende på högkänslighet, vilket eventuellt skulle kunna stödja tidigare forskning om att musiker är en utmärkande, psykologiskt androgyn grupp. För vidare forskning presenterades förslag om mer detaljerade och ingående studier kring hur just högkänsliga musiker hanterar sin högkänslighet och hur högkänsligheten påverkar den enskilde musikern.

The aim of this study was to investigate possible correlations and predictions between job satisfaction and personality factors based on the five factor model (FFM) (Neuroticism, extraversion, openness, agreeableness and conscientiousness) among employees at Statens institutionsstyrelse (SiS). SiS is a demanding workplace and the employee turnover is high. Previous research shows that employee turnover due to low job satisfaction may correlate to personality factors based on FFM. The sample consisted of 121 employees in SiS institutions who responded to an electronic survey. Spearman’s RHO showed that job satisfaction correlated with neuroticism and openness. A multiple regression analysis showed that (N) stress resistance which is an aspect of neuroticism was also a predictor of job satisfaction. The employees had high overall job satisfaction and the conclusion was that the kind of work the subjects have can influence the personality factors that correlate to job satisfaction. The correlations were remarkably weak and it would be interesting to see further research on the correlation between agreeableness and job satisfaction in treating occupations.

No description available.

The aim of this study was to examine if there is a correlation between personality traits and content of status updates on Facebook and if there are differences in the status update content depending on the degree of personality traits. The study was a quantitative survey that participants answered using Facebook. The study involved 236 people, 189 women and 47 men. A new test was designed, inspired by previous studies to estimate the content of status updates (SU). Ten Item Personality Inventory (TIPI) was used to estimate personality traits. The result shows a correlation between the personality traits extraversion and content, emotional stability and content, openness and content of status updates. Significant correlation between other personality traits and content of status updates was not found. The result also shows difference between high and low levels of extraversion, emotional stability, and openness regarding the content of status updates. The conclusion drawn is that personality traits are relevant to the content of status updates.   Keywords: Extraversion, Facebook, personality, status updates, social networking,

Denna studie syftar till att undersöka sambandet mellan personlighetsdimensionerna enligt Five Factor-modellen och attityder till andlighet och livsåskådningar enligt New Age. Även eventuella skillnader mellan könen och åldersgrupper i relation till New Age studeras. Studien utfördes som en kvantitativ undersökning i form av en enkät, bestående av en svensk översättning av Big Five Inventory (BFI) för att mäta personlighet och New Age Orientation Scale (NAOS) för att mäta attityder till andlighet och de livsåskådningar som karaktäriserar New Age. Resultatet visade ett signifikant positivt samband mellan personlighetsfaktorn Öppenhet och människor som tilltalas av andlighet och livsåskådningar enligt New Age. Inga relationer till de andra personlighetsfaktorerna inom Five Factor-modellen och New Age konstaterades. Resultatet visade även signifikanta skillnader mellan könen där kvinnor var mer positiva till New Age än män. Inga signifikanta åldersskillnader framkom.

Lärare har en stor uppgift och en stor frihet, att inom sitt läraruppdrag och ofta på egen hand, bedöma och betygsätta elever. Om lärare lägger in både sin egen och elevernas personlighet i bedömning och betygsättning så kanske inte eleverna får en rättvis bedömning och lärarna utgår inte enbart utifrån det mål- och kunskapsrelaterade betygsystem de ska. Såväl kunskapsmässig som social utveckling lyfts fram som viktiga komponenter i grundskoleutbildningen, men när det kommer till utvärdering genom betygssättning, gäller endast den kunskapsmässiga delen. Lärare förbinder sig också genom de yrkesetiska principerna som Lärarförbundet antagit, bland annat att vid utvärdering, bedömning och betygsättning vara sakliga och rättvisa och därvid motstå otillbörlig påverkan Relationsaspekter mellan lärare och elev tycks ändå vara centrala vid betygssättningen och flera lärare menar att de hellre friar än fäller i ett fall där de har en relation till eleven. Läraren har påtaglig makt över eleverna på flera områden, de betygsätter, förfogar över resurser och sin tid och de disciplinerar och bestraffar eleverna. Betygen fungerar som ett maktmedel i den makt som skolan och läraren har i relationen till den studerande. De tidigare betygen i uppförande och ordning har kanske inte försvunnit, utan bakats in i ämnesbetygen. Det som lärarna i studien menar kan påverka bedömningen av en elev är, förutom prestationer, elevens sätt och attityd. De är alla fullt medvetna om att de ska utgå från mål, kriterier och resultat när de gör sina bedömningar av eleverna, men menar att de även är människor med olika värderingar, personlighet och normer i bagaget och detta kan påverka. När lärarna jämför läraryrket, med andra yrken, använder de ord som makt och beroendeställning och då som något negativt.

Bakgrund - Denna studie undersökte ett organisationspsykologiskt fenomen från ett arbetsvetenskapligtperspektiv som bygger på förståelsen att de anställda är en värdefull tillgång och en viktig resurs för allaorganisationer. Utifrån denna filosofi undersöktes anställdas upplevda arbetsengagemang i relation till deraspersonlighetsdrag i ett företag som är verksam inom handel. Detta företag strävar efter professionell kundserviceoch de anställda ses som en tillgång att uppnå detta mål. Så vitt vi känner till har en liknande studie integenomförts utifrån ett arbetsvetenskapligt perspektiv tills nu. Vi menar dessutom att det är intressant att studeraarbetsengagemang i relation till personlighetsdrag som kan ge en fördel i att utveckla HR-strategier som äranpassade till de anställdas individuella behov och förutsättningar.Syfte - Denna undersökning syftar till att öka förståelsen för och kunskap om hur personliga resurser (genompersonliga egenskaper) kan medföra en skillnad för individens arbetsengagemang och hur detta i sin tur kanmedföra en skillnad i individens livssituation.Metod/Design - Studiens forskningsansats är en explorativ och kvantitativ undersökningsdesign somgenomfördes på 102 anställda inom ett handelsföretag. Anställdas arbetsengagemang och deraspersonlighetsdrag dvs. en optimistisk livssyn och affektiv personlighet mättes med Utrechts Work EngagementScale (UWES), Life Orientation Test (LOT) och Positive and Negative Affect Scale (PANAS). Enkäten frågadedessutom efter de anställdas demografiska faktorer, såsom kön, ålder och civilstånd samt deras arbetssituationoch tidsmässiga mönster i privatlivet.Resultat - Korrelation mellan affektivt temperament och arbetsengagemang .50, p < .01, korrelation mellanoptimistisk livssyn och arbetsengagemang .38, p < .01. Skillnader fanns mellan anställda med ett högt och lågtarbetsengagemang i hänseende till civilstånd U = 670.0, p < .05, ansvarstillägg U = 674.0, p < .05, upplevd orkoch energi utanför arbetet x2 (2) = 7.9, p < .05, och tid ägnat åt familj U = 680.5, p < .05.Diskussion - Resultaten av denna studie ger stöd åt att personlighetsdrag är signifikant kopplat till anställdasarbetsengagemang. Studien fann också att anställda med ett högt arbetsengagemang visade ett annorlundamönster i sin arbets- och privatlivssituation jämfört med dem med lågt arbetsengagemang. Baserat på dettaföreslås en modell av personlighetstyper som beskriver fyra olika typer av engagemang och dess möjligainteraktion med arbetsmiljön och sin privata miljö. Resultaten från denna studie kan vara av värdefullinformation och nytta för människor som arbetar inom HR-området eftersom de personlighetstyper ger en ökadförståelse för hur individer engagerar sig i sitt arbete baserat på deras tanke- och känslomässiga mönster. Förframtida undersökningar skulle man kunna utveckla individanpassade HR-strategier som stöttar och germöjligheter för dessa olika personlighetstyper enligt deras behov och förutsättningar.

Denna studie syftar till att följa upp en tidigare studie som undersökt sambandet mellan sektor och hälsa. Tidigare har man sett att personer som arbetar inom offentlig sektor har sämre hälsa än personer inom privat sektor. Det senaste decenniet har det skett många förändringar på arbetsmarknaden, bland annat har en privatisering av stora delar av vården genomförts inom offentlig sektor. Vi anser därför att det är på tiden att se om och hur sambandet har förändrats. Denna studie ser även om andra faktorer, så som personlighet samt krav och kontroll, påverkar sambandet mellan hälsa och sektor.   Detta är en kvantitativ studie, där LNU 2010 används för att undersöka sambandet. För att mäta hälsa skapades tre index som mäter olika aspekter på ohälsa: oro, värk samt trötthet. De frågor som studien besvarar är om personalen fortfarande har bättre hälsa i privat sektor jämfört med offentlig sektor, om skillnaden mellan sektorerna har minskat, om individernas personlighet påverkar deras hälsa samt hur stor roll kön spelar för hälsan.   Studiens resultat visade att sektor inte längre har ett samband med hälsa, och att en individs personlighet däremot spelar en viktig roll. Kön är den faktor som har störst betydelse för den här studiens hälsoindex. Kvinnor mår överlag sämre än vad män gör, och det sambandet kunde vi se i samtliga mått på hälsa. Arbetets krav visar sig vidare ha ett samband med ohälsa medan kontroll inte påverkar ohälsan, studien visar därmed endast ett svagt stöd för Karaseks modell. Diskussionen fokuserar mycket på hur våra val under studiens gång kan ha påverkat resultatet, varför sektor inte längre har ett samband med hälsa men även mycket kring varför kvinnor tycks ha en sämre hälsa än vad män har.

Denna studie syftade att undersöka hur personlighetsdragen extraversion, neuroticism och hardiness skiljde sig mellan elitidrottare och breddidrottare samt lagidrottare och individuella idrottare. Deltagarna bestod av elitidrottare (n=61), breddidrottare (n=60), lagidrottare (n=62) samt individuella idrottare (n=59) (M = 24.68, S = 6.47). Instrumentet som användes var ett enkätbatteri beståendes av Eysenck’s Personality Inventory och Personal Views Survey III-Revised. Resultaten visar att elitidrottare och lagidrottare var mer extroverta, mindre neurotiska samt hade högre nivå av hardiness än breddidrottare och individuella idrottare. Breddidrottare rapporteras som mer neurotiska än elitidrottare samtidigt som lagidrottare och individuella idrottare är lika neurotiska. Resultaten diskuteras utifrån tidigare forskning och den teoretiska referensramen. Vidare diskuteras tillämpning av studiens resultat och förslag för framtida forskning ges. / This study aimed to investigate how the personality traits extraversion, neuroticism and hardiness differed between elite athletes and lower level athletes. The study also aimed to investigate how those personality traits differed between team athletes and individual athletes. The participants were elite athletes (n=61), lower level athletes (n=60), team athletes (n=62) and individual athletes (n=59) (M = 24.68, S = 6.47). The final amount of participants were 121 athletes. The measures that were used were two questionnaires; Eysenck’s Personality Inventory and Personal Views Survey III-Revised. The results indicate that elite athletes and team athletes were more extrovert, less neurotic and had higher levels of hardiness than lower level athletes and individual athletes. Elite athletes were less neurotic than lower level athletes when team athletes and individual athletes were equal in neuroticism. The results are discussed based on previous research and the theoretical framework. Further, application for the results of the study are discussed and suggestions for further research is provided.